Borderline

En person med borderline har ofta starka och kraftigt växlande känslor. De brukar vara svåra att hantera vilket kan leda till svårigheter i nära relationer.

Vad betyder borderline?

Borderline är ett personlighetssyndrom som genom åren har haft flera olika benämningar. Det har tidigare kallats borderline personlighetsstörning, men idag används ordet syndrom eftersom det ger en tydligare beskrivning av tillståndet. Inom vården brukar borderline kallas för emotionellt instabilt personlighetssyndrom, vilket på flera sätt ger en ännu bättre skildring av vad diagnosen faktiskt innebär. Vanliga förkortningar för borderline är BPD och EIPS.

Hur är en person med borderline?

En person med borderline har ofta starka känslor som kan växla väldigt snabbt – i ena stunden kan livet kännas underbart och i nästa stund kan du uppleva stark uppgivenhet eller förtvivlan. Att hantera dessa känslor är svårt, och det är vanligt att använda sig av destruktiva beteenden för att handskas med känslorna. Det kan till exempel handla om missbruk eller självskadebeteenden.

Borderline kan ge upphov till en stark rädsla för att vara ensam eller bli övergiven, och det labila beteendet kan göra att personer i din omgivning stöts bort. Du kan exempelvis upplevas som känslokall trots att det inte är din mening.

Vad händer i hjärnan vid borderline?

Forskning visar att en specifik del av hjärnan (amygdala) är starkt aktiverad hos personer med borderline. Amygdala kan på sätt och vis karakteriseras som hjärnans larmcentral. Många personer med EIPS lever alltså med en stark stress och kan uppfatta även de mest vardagliga situationer som hotfulla. Det finns även studier som visar att hjärnbarkens främre del, som styr beslutsfattande och självkontroll, inte fungerar optimalt hos personer med EIPS.

För att få diagnosen borderline ska du uppleva minst hälften av symtomen nedan:

• snabb växling mellan olika extrema känslolägen
• stark rädsla för att bli övergiven
• känslor av inre tomhet
• förvirrade känslor och tankar inför dig själv
• att dina känslor för andra människor växlar snabbt
• en intensiv ilska som andra kan uppfatta som överdriven
• att du ibland blir väldigt misstänksam eller upplever händelser som overkliga
• självskadebeteenden eller självmordstankar
• hög impulsivitet.

Vad triggar en person med borderline?

Att leva med borderline utan behandling eller diagnos kan skapa stora svårigheter. Aggressionsproblem, självskadebeteende, impulsiva handlingar och depression är vardag för många personer som lever med obehandlad borderline. Det finns även faktorer som kan förvärra borderline-symtomen ytterligare, och dessa kan du läsa mer om nedan.

Besvikelse

En person med borderline kan ha stora svårigheter när det kommer till att hantera besvikelser, både stora och små sådana. Då är det vanligt att personen isolerar sig.

Separationer

Om någon med borderline upplever att det finns en risk för att bli övergiven kan personen ta till extrema metoder för att förhindra det – exempelvis hot om självmord eller självskadebeteende.

PMS

En person med livmoder och äggstockar som lever med borderline kan få förvärrade symtom under mens och PMS. Enligt forskningen beror det på att personer med borderline har svårare att handskas med kroppens ökade nivåer av progesteron och östrogen.

Oärlighet

Ingen gillar att bli ljugen för, men många personer med borderline kan reagera extra starkt med både vrede och sorg när de inser att någon varit oärlig.

Det är inte ännu helt klarlagt varför vissa personer utvecklar borderline. Mycket tyder dock på att både miljö och arv har påverkan. Om du till exempel har en genetisk släkting med EIPS löper du större risk att drabbas själv. Även svåra upplevelser och trauman i barndomen eller tidigt i livet kan ge ökad sårbarhet. Diagnosen borderline behöver inte vara livslång – många personer lär sig att hantera sina känslor och kan på så vis leva ett normalt liv.

Borderline är en diagnos som ofta är krävande för både omgivningen och dig själv. Även om du själv kanske är medveten om att dina beteenden och tankar är skadliga så kan det vara oerhört svårt att hantera dem på rätt sätt. Borderline är en diagnos som kräver behandling, men utöver själva behandlingen finns det flera saker du själv kan göra:

• läs på om sjukdomen
• läs på om det som kan trigga impulsivt beteende och ilska
• testa mindfulness och andningsövningar
• öva på dina reaktioner och hur det är rimligt att reagera i olika situationer
• se till att få stöd av familj, vänner eller till exempel en jourlinje
• se till att motionera regelbundet, äta hälsosam mat och sova på regelbundna tider.

Utredningen genomförs oftast av både psykolog och läkare, och ibland med hjälp av andra personer inom vården. Utredningen kan gå till på olika sätt, men diagnosen ställs alltid genom något som kallas strukturerad intervju.

Efter att du fått diagnosen kan du bli erbjuden någon slags psykologisk behandling, exempelvis dialektisk beteendeterapi eller mentaliseringsbaserad terapi. Om du har fått någon annan diagnos också – till exempel både ADHD och borderline – kan du bli erbjuden ytterligare behandling. För vissa med EIPS är det till stor hjälp att behandla en svårighet åt gången, men du kan också få remiss till särskilt anpassad psykoterapi där flera svårigheter behandlas samtidigt.

Borderline – medicin

Många behandlas även med medicin vid borderline – till exempel antidepressiva och/eller antipsykotiska läkemedel.

Om du misstänker att du har borderline är det viktigt att söka vård. Du kan vända dig till en vårdcentral, där du sedan kan få vägledning till vidare hjälp. Ring genast 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning om du upplever din situation som outhärdlig.

Borderline – test

Det finns olika test för borderline online, som du kan göra för att se om du känner igen dig. Det är däremot bra att veta att ett självtest inte är samma sak som en diagnos. En borderlinediagnos måste alltid ställas av en legitimerad läkare.

• Vårdcentral
• Psykiatriker
• Psykiatrisk akutmottagning

Kan borderline behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan inte behandla borderline då det är ett tillstånd som inte lämpar sig för digital vård.