Hypokondri innebär en omåttlig ångest när det gäller den fysiska hälsan. Här kan du läsa mer om hypokondri och hur det behandlas.
Hypokondri är ett annat ord för överdriven sjukdomsångest eller extrem hälsoångest. Det som driver hypokondrin är att individen själv har en benägenhet att ständigt göra katastroftolkningar av kroppsliga symtom som oftast är helt normala. En hypokondriker kan till exempel tolka vanlig huvudvärk som en hjärntumör, magont som magcancer och hosta som lungcancer. Lätta och normala symtom och förnimmelser tolkas helt enkelt som onormala, och det finns en stor rädsla för att drabbas av en livshotande sjukdom eller åkomma. Oavsett hur svår hypokondri du har finns hjälp att få.
För en hypokondriker kretsar mycket i vardagen och livet kring katastroftankar om sin egen hälsa. Några vanliga tecken på hypokondri är att du:
I vissa fall kan en hypokondriker ha viss insikt i sitt tillstånd, men inte alltid. Det är också vanligt att ångestproblematik och depression utvecklas tillsammans med hypokondrin.
Hypokondri kan antingen vara det enda och huvudsakliga besväret, eller så kan det utvecklas till följd av något annat tillstånd som paniksyndrom eller generellt ångestsyndrom. Personer som en gång har drabbats av en allvarlig åkomma eller sjukdom löper i sin tur större risk att bli hypokondriker senare, och så även personer som har en förälder med samma problematik. I många fall kan hypokondri kopplas till ett stort kontrollbehov, vilket kan ha med trauman eller andra större livsförändringar att göra.
Tidigare har hypokondri ansetts grunda sig i ett stort behov av uppmärksamhet och omsorg, men dessa teorier har avfärdats på senare år. Den uppmärksamhet en hypokondriker får är sällan positiv, samtidigt som personen ofta mår väldigt dåligt av de frekventa läkarbesöken och utredningarna. De flesta med hypokondri har en påtaglig funktionsnedsättning till följd av sin extrema sjukdomsrädsla.
Vid svår hypokondri är KBT-behandling den bästa och mest effektiva metoden för att bli av med problemet. Det finns också en del saker du själv kan göra för att hantera hypokondrin. Det viktigaste är att komma till insikt om att problemet sitter i huvudet, och därför behöver du främst fokusera på att hantera din ångest. Att äta hälsosamt, träna regelbundet och ha goda sömnrutiner kan hjälpa.
Att vara anhörig till en hypokondriker kan vara påfrestande, och det är inte ovanligt att man själv blir indragen i oron och ångesten. Du kan till exempel bli ombedd att ge lugnande besked, svara på frågor kring kroppsliga symtom eller söka upp information om åkommor på nätet. Detta kan minska obehaget för personen för stunden, men på längre sikt hjälper det inte hypokondrikern. Det bästa du kan göra som anhörig till en person med hypokondri är att uppmuntra hen att söka psykologisk hjälp, och därefter stötta personen genom sin eventuella behandling.
Om hypokondri är det centrala psykiska besväret är behandlingens syfte att hjälpa den drabbade att komma ur sina katastroftankar, och ge personen insikt om sitt tillstånd. Den vanligaste behandlingsformen vid hypokondri är kognitiv beteendeterapi. KBT för just hypokondri kan ges i grupp, individuellt, över internet eller genom litteratur. Vid svår hypokondri kan även ångestdämpande läkemedel sättas in. I de fall då det ligger någon annan diagnos bakom hypokondrin kan denna istället behandlas – på så vis angriper man roten till problematiken.
Det är vanligt och normalt att i tid och otid oroa sig för sin egen hälsa. Om oron däremot är ihållande och påverkar din vardag eller dina relationer är du mest troligt hypokondrisk, och då är det viktigt att söka hjälp.
En nätläkare kan ofta både diagnostisera hypokondri och erbjuda behandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!