Ångest

Ångest är ett fenomen som kan kännas som en fysisk oro eller spänning i kroppen. Ibland kan den ta formen av plötsliga panikångestattacker som kan upplevas som väldigt obehagliga, men är ofarliga i sig. I vår guide har vi sammanställt det som gäller för dig som letar information om ångest och var du ska vända dig för att få hjälp.

Sammanfattning

OmÅngest är en känsla av stark oro, som inte alltid har en tydlig orsak. Det kan ofta vara svår att tyda och förstå. 
SymtomDu känner dig väldigt orolig, spänd, hjärtat kan slå snabbare, du kan få jobbigare att andas m.m.
EgenvårdDet går att hantera och behandla ångest själv. I de flesta fall behöver man förstå varför ångesten uppkommer och utifrån den förståelsen göra någon form av livsstilsförändring. 
OrsakDet är i stort sett omöjligt att peka på en enda orsak till ångestkänslor, men det går att få en förståelse – och därmed en lindring – för just din ångest.
DiagnosDu bör söka vård om ångesten påverkar din vardag så att den blir ohanterlig.
BehandlingÅngest kan behandlas med psykoterapi och/eller läkemedel.
VårdgivareOm du behöver behandla ångest, kan du vända dig till din vårdcentral, en psykoterapeut eller psykolog m.fl.
NätläkareÅngest kan diagnostiseras av nätläkare.

Vad är ångest?

Att känna en stark oro kan vara ångest. Det är reaktioner från ditt nervsystem som inte går att styra. Det kan kännas skrämmande och obehagligt att ha ångest, men det är inte farligt. I de flesta fall går ångesten över efter ett par minuter. Men vissa kan uppleva en stark ångest som håller i sig längre, eller som ofta kommer tillbaka.

Till skillnad mot till exempel rädsla har ångest inte alltid en riktning eller orsak. Man vet oftast vad det är som orsakar rädsla, till exempel mörker, höga höjder eller ett yttre hot. Det kan vara svårare att tyda och förstå orsaken till ångest. 

Om du plötsligt får en väldigt stark ångest, kallas det för en panikattack. Du märker väldigt tydligt om du får en panikattack, då du till exempel kan bli yr och nästan känna att du svimmar. Det kan också göra att du känner dig sjuk, att du till exempel tror att det är något fel på kroppen, eller känner en rädsla för att dö. Panikattacker kommer ofta när du är oförberedd på det, och kan känns väldigt skrämmande. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte är farligt. Om du får återkommande panikattacker och börjar bli rädd för att få dessa kan det vara så att du har paniksyndrom. Det finns hjälp att få för det.

Hur känns ångest?

Ångest kan kännas olika från person till person. Det vanligaste är att symtomen kommer automatiskt, utan att du kan kontrollera dem. Ångest kan kännas igen från lite olika symtom:

  • Hjärtat kan börja slå snabbare än vanligt
  • Du kan känna dig yr
  • Du kan känna tryck över bröstet vilket gör det lite jobbigare att andas
  • Du kan uppleva en klump i magen 
  • Du kan bli dålig i magen, torr i munnen eller behöva kissa ofta
  • Du kan uppleva domningar eller stickningar i dina händer eller fötter
  • Du kan börja darra och skaka eller känna att dina muskler blir svaga
  • Du kan svettas eller känna dig varm eller kall i kroppen

Händelseförloppet kan också skilja sig från person till person: för vissa kommer ångesten plötsligt, för andra börjar det långsamt och byggs upp till en stark ångest. Det kan ibland vara så överväldigande att det känns som om du kommer att tappa kontrollen, svimma, eller till och med dö. Men ångesten går över.

Vad kan man göra själv mot ångest?

Du kan lära dig att hantera ångest. Det man får räkna med är att det kan ta tid och att det som funkar för någon annan kanske inte funkar för dig. Därför är det viktigt att du provar dig fram och testar tills du hittar det som hjälper just dig. Det är bäst att leva ditt liv som vanligt och att öva dig på att hantera ångesten i stunden. Här har vi samlat några konkreta tips:

  • Försök att ta hand om det mest grundläggande: se till att du vilar och att du får tillräckligt med sömn, samt att du äter bra så att du får i dig den näring din kropp behöver.
  • Att röra på kroppen är bra för ditt välbefinnande och din fysiska hälsa. Ofta sover du bättre om du rör på dig. Du kan gå en promenad, dansa, gå på träningspass – bara du gör något med kroppen, gärna lite varje dag.
  • Ta tid till att göra sådant du faktiskt tycker om och som du ser som avslappnande. För dig kanske det är att se en viss serie, lyssna på musik, umgås med dina vänner, eller gå ut i naturen.

Beror din ångest på stress? Fråga dig själv om det finns något i din situation som du kan ändra för att minska stress.

Varför får man ångest?

Att ha ångest någon gång i livet går knappast att undvika. I vissa fall blir dock ångestkänslorna svåra att hantera. Frågan varför man får ångest får skilda svar, beroende på vem man frågar. Psykologiskt kan ångesten förstås som en naturlig reaktion på något som du är rädd för, men rädslan kan inte riktas mot ett klart definierat hot. Det betyder inte att det är fel på dig, eller att du ”inbillar” dig – ångesten är verklig. Den biologiska förståelsen säger att de fysiska symtom du känner kommer ifrån signalerna som hjärnan skickar till kroppen. Då gör kroppen sig redo på att hantera situationen. Mängden stresshormoner ökar i blodet, du får snabbare puls och andning, och musklerna känns spända. Anledningen är för att förbereda kroppen på överlevnad och kan uppkomma på grund av olika saker. Många av dem är sociala till sin natur, till exempel:

  • Om du befinner dig i kris, eller har varit med om något jobbigt, till exempel om du har utsatts för kränkningar eller våld.
  • Om du känner dig stressad, har för stora krav på dig själv, har för mycket att göra eller om du ofta oroar dig för olika saker. 
  • Om du mår dåligt över något du ångrar att du gjort eller inte har gjort.
  • Om du har svårt att lösa problem, till exempel på jobbet, i skolan, eller hemma.
  • Om du dricker alkohol eller använder droger.
  • Om du har tvångstankar, ätstörningar eller är nedstämd. 

I de flesta fall är uppkomsten av ångest komplex, har flera orsaker och är svår att klart definiera.

Söka vård för ångest 

Om du upplever att ångesten påverkar ditt liv negativt, är det bra att söka vård. Det kan till exempel vara så att du undviker situationer för att du är rädd att du ska få ångest, eller att fobier eller tvångsbeteenden, vilka är sätt att hantera ångesten, gör att din vardag påverkas. Om du lindrar din ångest genom att skada dig själv, alkohol eller narkotika, kan det hjälpa dig att söka hjälp för ångesten. Detsamma gäller panikångest – sök vård om du haft återkommande panikattacker under åtminstone en månad.

Behandling vid ångest

Det finns olika sätt att behandla ångest. Det är viktigt att komma ihåg att det som funkar för någon annan kanske inte funkar för dig, så du får testa dig fram bland de olika behandlingarna. Här listar vi de tre vanligaste sätten:

  1. Du kan få stöd och råd kring bra vanor

Det här handlar om att du lär dig mer om vad ångest är och det du själv kan göra för att börja må bättre. Det kan exempelvis vara att du får råd gällande bättre sömnvanor, matvanor, tips på fysisk aktivitet eller hur du ska hantera alkohol. Om du gör förändringar i dina dagliga vanor – även om det är små förändringar – så kan du göra en stor skillnad i din vardag. Du kan öka din motståndskraft mot stress och ångest. En sjuksköterska, kurator eller beteendevetare på vårdcentral kan hjälpa dig.

  1. Du kan få psykoterapi

Då får du hjälp av legitimerad psykoterapeut eller psykolog. Det finns flera former av psykoterapi som rekommenderas när man har problem med ångest. De två vanligaste är kognitiv beteendeterapi, KBT och psykodynamisk terapi. Men också relationell eller systemisk psykoterapi och flera andra terapimetoder används. De olika terapiformerna passar olika bra för olika människor, vilket kanske inte är så konstigt eftersom livssituationerna, orsakerna och symtomen kan skilja sig kraftigt. Forskning visar på att terapimetoden dock inte är lika viktig som relationen mellan klient och terapeut. Det är därför viktigt att du tycker att det känns bra att prata med den som ska hjälpa dig och att det känns hjälpsamt för just dig. Observera att endast legitimerade psykoterapeuter och psykologer får bedriva psykoterapi. 

  1. Du kan få behandling med läkemedel

Om du upplever stora besvär av din ångest och har haft det under en lång tid, kan du få läkemedel som en del av din behandling. Då kan du uppsöka en läkare. I så fall ska du först be om läkemedel som är icke beroendeframkallande. Även vid farmakologisk terapi är det viktigt att behandlingen anpassas just för dig.

Vem kan hjälpa dig vid ångest?

Det går att få tag på psykoterapeuter och psykologer via nätvårdgivare.

Vill du få hjälp med ångest redan idag?

Då kan du boka tid hos någon av våra bokningsbara vårdgivare på Vården.se. 

Källor

Society for the Advancement of Psychotherapy

1177 Vårdguiden

Mind

UMO

Relaterade blogginlägg

Mindfulness kan användas för att motverka psykisk ohälsa, men vad innebär det egentligen mer konkret? Och vad är skillnaden gentemot meditation?

Läs mer

Att röra på sig är något som de flesta vet är bra för hälsan, och det räcker faktiskt med något så enkelt som en promenad. Vi listar fem anledningar varför!

Läs mer

Många är oroade över den coronapandemi som sprider sig just nu. Vi har pratat med några terapeuter för att ge dig handfasta råd för att hantera oron.

Läs mer

Alla vill hitta glädje. Men ofta fokuserar vi på prylar eller pengar, istället för de små saker i vardagen. Vi listar fem tips på hur du hitta glädje varje dag!

Läs mer

Publicerad: 16 oktober 2020 kl 16:15
Uppdaterad: 23 februari 2021 kl 09:10

Författare:

Faktagranskad av:

Jan Strömfors, Socialpsykolog, Leg. Psykoterapeut, Cognova

Snabba fakta

Om ångest

  • Nästan alla människor upplever ångest eller oro i sitt liv
  • Ångest kan se olika ut för olika människor.
  • Det går inte att fastställa en generell orsak till varför ångest uppstår.
  • Det finns biologiska, sociala och psykologiska orsaker till fenomenet ångest.
  • Olika behandlingar bygger på olika teorier och det är därför viktigt att finna den behandlingsform och behandlingskontakt som passar just dig.

Viktiga länkar

Viktiga telefonnummer

Ring 1177 Vårdguiden för sjukvårdsrådgivning.

Föräldralinjen. Föreningen Mind har en stödtelefon för dig som är orolig för ditt eget barn eller ett barn i din närhet. När du ringer är du anonym och Mind står för samtalskostnaderna.

Äldrelinjen. Detta är föreningen Minds stödtelefon till dig som mår psykiskt dåligt eller som vill prata med någon. Stödlinjen är bemannade av utbildade volontärer.

 

Boka tid för att få hjälp med din ångest

Anpassa din sökning och boka tid hos någon av våra bokningsbara vårdgivare på Vården.se.

 

 

Genom att använda Vården.se godkänner du att vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Läs mer om cookies här.