Ångest

Är du orolig över flera saker över lång tid kan det ge ångestkänslor. Det är reaktioner från ditt nervsystem som inte går att styra. Det kan kännas skrämmande och obehagligt att ha ångest, men det är inte farligt. I de flesta fall går ångesten över efter ett par minuter. Men vissa kan uppleva en stark ångest som håller i sig längre, eller som ofta kommer tillbaka. Ibland är ångest kopplad till en specifik situation, men ibland är känslan mer flytande och det går inte att hitta en tydlig yttre orsak.

Plötslig ångest

Om du plötsligt får en väldigt stark ångest, kallas det för en panikattack. Du märker väldigt tydligt om du får en panikattack, då du till exempel kan bli yr och tro att du kommer svimma. Det kan också göra att du känner dig sjuk, att du till exempel tror att det är något fel på kroppen, eller känner en rädsla för att dö. Panikattacker kommer ofta när du är oförberedd på det, och kan känns väldigt skrämmande. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte är farligt. Om du får återkommande panikattacker och börjar bli rädd för att få dessa kan det vara så att du har paniksyndrom. Det kan du söka hjälp för.

Olika ångesttillstånd

Söker du hjälp för att hantera ångest görs först en bedömning kring vad som gör att ångesten uppkommer i ditt fall, och vad som vidmakthåller den. Har du stora besvär med ångest kan det vara så att du uppfyller kriterier för ett ångesttillstånd. Nedan kan du läsa om några vanliga diagnoser som innebär olika svårigheter relaterade till ångest.  

 

Social fobi/ Social ångest 

Social ångest innebär att du känner en stark rädsla för att stå i centrum för andras uppmärksamhet. Du har negativa tankar om dig själv och om hur du uppfattas av andra. Ofta ägnar en person med social fobi mycket tid åt att undvika sociala situationer eller göra beteenden för att dölja sin nervositet i olika sociala situationer. En del är rädda för enbart någon social situation (så som att tala inför en grupp) medan andra känner rädsla i nästan alla sociala situationer.  

 

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) 

Generaliserat ångestsyndrom innebär att du ofta känner dig orolig och ängslig kring små och stora saker i din vardag. Du har ”tänk om”-tankar om katastrofer och föreställer dig olika scenario. Personer med GAD ägnar mycket av sin tid åt att försöka känna sig mer säker i olika situationer och förhindra negativa utfall. Har du GAD kan det också vara så att du undviker ovissa situationer så som förändringar och nya upplevelser. Det är också vanligt att den nästintill konstanta oron leder till muskelspänningar, trötthet, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter.  

 

Hälsoångest/ hypokondri

Hälsoångest (som förut kallades för hypokondri) handlar om att känna en stor rädsla för sjukdomar. Antingen är du rädd för att det värsta ska inträffa eller så tror du att du redan har en allvarlig sjukdom. Ofta misstolkar du normala kroppsliga symptom och tror att de är tecken på en underliggande sjukdom. En person med hälsoångest är ofta överdrivet fokuserad på att scanna av sin kropp, vilket leder till en ond cirkel av att upptäcka och bli rädd för allt fler fysiska symptom. Andra vanliga beteenden vid hälsoångest är att frekvent söka försäkringar från andra, uppsöka vård och googla olika symptom.  

 

Paniksyndrom 

Paniksyndrom innebär att du har en stark rädsla för att få en panikångestattack. Ofta finns en stark övertygelse om att tappa kontrollen, bli galen eller dö under en panikattack. Rädslan för att få panikattacker leder till att du är spänd, orolig och fokuserad på att läsa av kroppsliga signaler. Rädslan leder också till att du undviker platser och situationer som du associerar med ökad risk för att få en panikattack, exempelvis kollektivtrafik, affärer och folksamlingar.  

 

Tvångssyndrom/OCD 

Tvångssyndrom innebär att du plågas av återkommande inre tankar/bilder som känns påträngande, oönskade och obehagliga för dig. Det kan vara tankar om att du glömt att stänga av spisen eller låsa dörren, att du är smutsig och behöver tvätta dig, eller att du kommer att göra något förbjudet som att skada någon. Tvångstankarna ger ångest och ofta fastnar en person med tvångssyndrom i inre och yttre beteenden för att försöka bli av med tvångstankarna och ångesten. Det kan exempelvis vara att upprepa en handling flera gånger (som att kontrollera spisen eller tvätta händerna), eller att säga något lindrande/lugnande för att bli av med obehaget. Personer med tvångssyndrom har ofta ett stort lidande och det är vanligt att känna skam över sina tankar.  

 

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 

Har du varit utsatt för eller varit med om en extremt traumatisk händelse kan det vara så att du efteråt utvecklar ett svårt ångesttillstånd som kallas för PTSD. Exempel på traumatiska händelser är våldtäkt, misshandel, krigshändelser och katastrofer. PTSD innebär att du återupplever händelsen gång på gång på ett psykiskt mycket påfrestande sätt. Ofta har du svårt att slappna av och känner dig på helspänn i situationer som på olika sätt associeras till traumat. Det är vanligt att försöka undvika platser och personer som påminner dig om traumat. En del med PTSD känner sig isolerade från omvärlden och har svårt att känna positiva känslor.  

 

Specifika fobier  

Att lida av en specifik fobi innebär att du har en stark rädsla för en viss situation, viss aktivitet eller ett visst föremål/djur. Det kan exempelvis vara spindel/ormfobi, klaustrofobi (rädsla för trånga utrymmen), kräkfobi (emetofobi), eller injektionsfobi (sprutfobi). Det är vanligt att känna förväntansångest inför att konfronteras med det du är rädd för. Vanligtvis får du fysiska symptom på rädsla så som hjärtklappning, svettningar och darrningar när du tänker på eller möter det du är rädd för. En person med specifik fobi begränsar ofta sitt liv på olika sätt för att undvika att utsättas för situationer som triggar igång rädsla och ångest. 

 

Ångest kan kännas olika från person till person. Det vanligaste är att symtomen kommer automatiskt, utan att du kan kontrollera dem. Symptom på ångest är exempelvis

• hjärtat kan börja slå snabbare än vanligt
• du kan känna dig yr
• du kan känna tryck över bröstet vilket gör det lite jobbigare att andas
• du kan uppleva en klump i magen
• du kan bli dålig i magen, torr i munnen eller behöva kissa ofta
• du kan uppleva domningar eller stickningar i dina händer eller fötter
• du kan börja darra och skaka eller känna att dina muskler blir svaga
• du kan svettas eller känna dig varm eller kall i kroppen.

Händelseförloppet kan också skilja sig från person till person: för vissa kommer ångesten plötsligt, för andra börjar det långsamt och byggs upp till en stark ångest. Det kan ibland vara så överväldigande att det känns som om du kommer att tappa kontrollen, svimma, eller till och med dö. Men ångesten går över, och är inte skadlig för din kropp.

Att ha ångest någon gång i livet går knappast att undvika, även som barn kan man få ångest. I vissa fall blir dock ångestkänslorna svåra att hantera. Frågan varför man får ångest får skilda svar, beroende på vem man frågar. Psykologiskt kan ångesten förstås som en naturlig reaktion på något som du är rädd för, men rädslan kan inte riktas mot ett klart definierat hot. Det betyder inte att det är fel på dig, eller att du ”inbillar” dig – ångesten är verklig.

Det händer i kroppen vid ångest

Den biologiska förståelsen säger att de fysiska symtom du känner kommer ifrån signalerna som hjärnan skickar till kroppen. Då gör kroppen sig redo på att hantera situationen. Mängden stresshormoner ökar i blodet, du får snabbare puls och andning, och musklerna känns spända. Anledningen är för att förbereda kroppen på överlevnad, och kan uppkomma på grund av olika saker.

Många av orsakerna är sociala till sin natur, till exempel om du

• befinner dig i kris, eller har varit med om något jobbigt, till exempel om du har utsatts för kränkningar eller våld.
• känner dig stressad, har för stora krav på dig själv, har för mycket att göra eller om du ofta oroar dig för olika saker.
• mår dåligt över något du ångrar att du gjort eller inte har gjort.
• har svårt att lösa problem, till exempel på jobbet, i skolan, eller hemma.
• dricker alkohol eller använder droger.
• har tvångstankar, ätstörningar eller är nedstämd.

Att du får ångest beror ofta på flera samverkande faktorer så som biologi, uppväxt och aktuella händelser i ditt liv. Att själv eller tillsammans med en behandlare (exempelvis en psykolog) kartlägga situationer som väcker ångest kan göra att du förstår dig själv bättre, och kan hitta strategier för att hantera ångesten.  

Det finns gott forskningsstöd för att psykologiska behandlingar så som KBT, kan minska din ångest. Du kan även göra en del förändringar på egen hand för att lära dig hantera din ångest. Ett bra första steg är att se över dina vardagliga rutiner. Här är några tips:  

• Försök att ta hand om det mest grundläggande: se till att du vilar och att du får tillräckligt med sömn, samt att du äter bra så att du får i dig den näring din kropp behöver.
• Att röra på kroppen är bra för ditt välbefinnande och din fysiska hälsa. Ofta sover du bättre om du rör på dig. Du kan gå en promenad, dansa, gå på träningspass – bara du gör något med kroppen, gärna lite varje dag.
• Ta tid till att göra sådant du faktiskt tycker om och som du ser som avslappnande. För dig kanske det är att se en viss serie, lyssna på musik, umgås med dina vänner, eller gå ut i naturen.

Beror din ångest på stress? Fråga dig själv om det finns något i din situation som du kan ändra för att minska stress.

Om du vill ha tips på övningar som man kan göra för att lindra ångest i stunden kan du läsa mer här!

Om du upplever att ångesten påverkar ditt liv negativt, är det bra att söka vård. Det kan till exempel vara så att du undviker situationer för att du är rädd att du ska få ångest, eller att fobier eller tvångsbeteenden, vilka är sätt att hantera ångesten, gör att din vardag påverkas. Om du lindrar din ångest genom att skada dig själv, eller genom att använda alkohol och/eller narkotika, är det viktigt att söka hjälp för ångesten. Detsamma gäller panikångest – sök vård om du haft återkommande panikattacker under åtminstone en månad.

Det finns olika sätt att behandla ångest. Det är viktigt att komma ihåg att det som funkar för någon annan kanske inte funkar för dig, så du får testa dig fram bland de olika behandlingarna. Här listar vi de tre vanligaste sätten:

1. Du kan få stöd och råd kring bra vanor

Det här handlar om att du lär dig mer om vad ångest är och det du själv kan göra för att börja må bättre. Det kan exempelvis vara att du får råd gällande bättre sömnvanor, matvanor, tips på fysisk aktivitet eller hur du ska hantera alkohol. Om du gör förändringar i dina dagliga vanor – även om det är små förändringar – så kan du göra en stor skillnad i din vardag. Du kan öka din motståndskraft mot stress och ångest. En sjuksköterska, kurator eller beteendevetare på vårdcentral kan hjälpa dig.

2. Du kan få psykoterapi eller psykologisk behandling

En legitimerad psykoterapeut eller psykolog kan hjälpa dig med psykologisk behandling och/eller psykoterapi för att minska din ångest. De två vanligaste formerna av psykologisk behandling är Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi. På Socialstyrelsens hemsida kan du läsa om nationella riktlinjer vid psykisk ohälsa. Riktlinjerna baseras på det aktuella forskningsläget för olika typer av behandling. Vid olika ångesttillstånd så som paniksyndrom, social fobi, tvångssyndrom och PTSD rekommenderas KBT i första hand. Det är viktigt att klienten känner sig trygg med att prata med sin terapeut för att behandlingen ska vara hjälpsam. Observera att endast legitimerade psykoterapeuter och psykologer får bedriva psykologisk behandling/psykoterapi.

3. Du kan få behandling med läkemedel

Om du upplever stora besvär av din ångest och har haft det under en lång tid, kan du få läkemedel som en del av din behandling. Då kan du uppsöka en läkare. I så fall ska du först be om läkemedel som är icke beroendeframkallande. Även vid farmakologisk terapi är det viktigt att behandlingen anpassas just för dig.

• Vårdcentral
• Ungdomsmottagning
• Psykoterapeut
• Psykolog
• Psykiatriker

Det går att få tag på psykoterapeuter och psykologer via nätvårdgivare.