Sveda, smärta och skavsår i underlivet kan bero på flera olika tillstånd och sjukdomar – exempelvis vaginism eller vestibulit.
Många personer med slida upplever någon gång att det gör ont vid sex. Det är oftast helt ofarligt, men kan påverka livet och kännas jobbigt. I många fall handlar det om att friktionen är för stor, alltså att du inte är tillräckligt upphetsad. Om du däremot har ont vid samlag väldigt ofta kan det handla om att du har en särskild sjukdom eller åkomma.
Symtomen vid samlagssmärta kan till exempel vara att:
Samlagssmärta kan kännas på olika sätt beroende på vad som är den underliggande orsaken. Här nedanför kan du läsa om några av de vanligaste orsakerna till samlagssmärta.
Vaginism är ett vanligt tillstånd som innebär att du har ofrivilliga kramper i slidans muskler. Då är det även vanligt att få en svidande eller brännande känsla vid slidmynningen under penetration. Det är inte ännu helt klarlagt varför vaginism uppstår, men det finns faktorer som visar att risken ökar om du har tidigare upplevelser av att det gjort ont i slidan. Det kan till exempel handla om en våldtäkt, misshandel eller gynekologisk undersökning. Vid klimakteriet är det i sin tur vanligt att ha torra slemhinnor i underlivet, vilket också kan orsaka en brännande känsla. Även svampinfektioner påverkar slemhinnorna och kan göra att det svider vid sex.
En annan vanlig orsak till att det bränner i underlivet vid sex är vestibulit – även kallat dyspareuni eller vulvodyni – som innebär att du har överkänsliga slemhinnor i slidöppningen. Du kan även få skavsår i underlivet efter samlag.
Vissa har ont djupt inne i slidan eller nedre magen vid samlag, vilket brukar kallas djup samlagssmärta. Det kan till exempel bero på sjukdomen endometrios. Det innebär att du har livmoderslemhinna på fler ställen än bara i livmodern, vilket av olika anledningar kan göra att du har väldigt ont vid menstruation. Ett annat vanligt symtom vid endometrios är att du får en molande smärta långt inne i magen eller slidan vid penetrerande samlag.
Ibland kan djup samlagssmärta även bero på cystor på äggstockarna. De flesta äggstockscystor försvinner av sig själva och beror sällan på cancer.
Det finns flera saker du själv kan göra mot samlagssmärta.
Samlagssmärta kan ofta behandlas med hjälp av till exempel smärtstillande läkemedel eller östrogenbehandling, men också genom praktiska övningar eller samtalsterapi. Om smärtan beror på svampinfektion finns det i sin tur både receptfria och receptbelagda preparat som kan lindra besvären och förkorta tiden då du har symtom.
Behandlingen vid vaginism anpassas efter dig som individ och kan till exempel bestå av samtalsstöd, medicinsk behandling och praktiska övningar då du ska lära dig att träna bort slidkrampen.
Under klimakteriet minskar den naturliga östrogenhalten i kroppen. Vid samlagssmärta som beror på att du fått torra och känsliga slemhinnor till följd av klimakteriet kan du få lokal östrogenbehandling. Det finns både i form av såväl slidpiller som slidkräm.
Många som har vestibulit blir helt bra genom behandling. Vestibulit kan exempelvis behandlas med läkemedel som fungerar smärtlindrande och återfuktande, och ibland kan även bäckenbottenträning hjälpa. Samtalsterapi kan också bli aktuellt om problemen framförallt blossar upp i samband med stress eller annan psykisk påfrestning. I vår guide kan du läsa mer om vestibulit.
Endometrios är en sjukdom som du har hela livet, men det finns behandling som kan lindra symtomen. Behandlingen brukar oftast vara en kombination av hormonläkemedel och smärtstillande preparat. Du kan läsa mer om sjukdomen i vår guide om endometrios.
Om du ofta har ont vid sex är det viktigt att söka vård och få rätt behandling. På så vis kan du öka livskvaliteten och slippa eventuella följdbesvär.
En nätläkare kan ofta hjälpa till att bedöma symtom om du har samlagssmärta, och även hjälpa dig om du behöver behandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!