Ätstörningar – symtom, orsaker och behandling

Ångest, depression och tvångssyndrom är psykiska tillstånd som kan öka risken för en ätstörning. Perfektionism kan också vara en riskfaktor.⁴ Andra psykiska besvär kan förekomma samtidigt som en ätstörning, och ibland behöver flera problem uppmärksammas samtidigt.

Livshändelser, kropp och omgivning

En snabb viktnedgång kan trigga utvecklingen av en ätstörning.² För vissa börjar problemen efter att de har minskat mycket i vikt på kort tid. Kommentarer eller uppmuntran om viktnedgång kan göra att oron för mat och behovet av kontroll fortsätter.

Press från samhället eller arbetet att vara smal kan öka sårbarheten.⁵ Det kan till exempel handla om miljöer där vikt eller kroppsform får stor betydelse. Bilder av till synes perfekta kroppar i reklam och sociala medier kan öka pressen och göra att det känns viktigt att se ut på ett visst sätt.² Kritik mot hur du äter, din kropp eller din vikt kan också vara en riskfaktor.

Trauma, inklusive fysiska, känslomässiga eller sexuella övergrepp, är en möjlig riskfaktor. Stora förändringar kan också ha betydelse, till exempel att börja i en ny skola eller på ett nytt arbete, skilsmässa eller flytt.⁴

Det kan vara svårt att själv veta vilka faktorer som har bidragit. Orsakerna kan se olika ut från person till person, och flera saker kan ha samverkat. Läs mer i avsnitten om behandling och när du ska söka vård om du vill veta vilket stöd som finns.

Det kan vara svårt att upptäcka en ätstörning eftersom den inte alltid syns utanpå.² Den som har ätstörningen kan dölja sina problem eftersom hen skäms och inte berättar om sina tankar.

Fysiska tecken och komplikationer

Du kan känna dig frusen, trött eller yr. Du kan också få hjärtklappning, svimma eller känna dig svimfärdig. Magbesvär som uppblåsthet, förstoppning eller diarré kan förekomma.

• Du kan känna dig frusen.⁵
• Du kan känna dig trött.⁵
• Du kan känna dig yr.⁵
• Du kan känna att hjärtat slår snabbt.⁵
• Du kan svimma eller känna dig svimfärdig.⁵
• Du kan få uppblåsthet, förstoppning eller diarré.⁵

Bulimi kan också orsaka kraftig uttorkning och rubbad saltbalans. Anorexi kan orsaka låg puls och lågt blodtryck.¹

Kroppens tecken kan se olika ut beroende på vilken ätstörning du har. Det går inte alltid att se på en person att hen har en ätstörning, och vikten behöver inte visa hur allvarliga problemen är.

Skillnader mellan former

Olika ätstörningar kan ge liknande tecken, men problemen kring mat och ätande kan se olika ut.

• Anorexi innebär att du håller en strikt diet, fastar eller svälter dig. Det är vanligt att också träna överdrivet mycket och att vara rädd för att öka i vikt.
• Bulimi innebär att du hetsäter och därefter försöker göra dig av med maten, oftast genom att kräkas, använda laxermedel eller motionera överdrivet mycket.²
• Hetsätningsstörning innebär att du har perioder då du hetsäter, men utan att du försöker göra dig av med maten efteråt.²
• Vid undvikande eller restriktiv ätstörning undviker du helt de flesta sorters mat och äter enbart några få, särskilt utvalda saker.²

Vid undvikande eller restriktiv ätstörning handlar det inte om att vilja kontrollera sin vikt eller kroppsform. I stället styrs du av en stark motvilja mot olika sorters mat och dryck som du upplever som äcklig eller motbjudande. Matens färg och temperatur kan också spela roll för om du kan äta den eller inte.²

Andra specificerade ätstörningar är olika varianter av anorexi, bulimi och hetsätningsstörning.³ Det finns även andra ätstörningar som inte har lika specifika symtom.² De är minst lika allvarliga och kräver behandling.

Ätstörningar kan gå över i varandra eller förekomma tillsammans.² En person som har anorexi kan till exempel senare utveckla bulimi för att sedan utveckla hetsätningsstörning.

När ska du söka vård akut?

Självmordstankar ska alltid tas på allvar, oavsett vad som orsakar dem.⁷

Om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.⁷

En psykolog eller psykiater kan göra en psykologisk bedömning av dina ätbeteenden och föreställningar.⁴ Bedömningen kan handla om hur du tänker kring mat, vikt och kroppsform. Den kan också handla om hur ätandet påverkar ditt mående och din vardag.

Kroppsundersökning och tester

Utredningen kan innehålla en kroppsundersökning.¹ Då bedömer vårdpersonalen din kroppsliga hälsa tillsammans med det du berättar om dina besvär. En sådan undersökning kan ge information om hur ätstörningen påverkar kroppen.

Blod- eller urinprov kan användas för att utesluta andra orsaker till symtomen.¹ Det är viktigt eftersom kroppsliga sjukdomar ibland kan ge symtom som liknar ätstörningar. Proverna kan alltså hjälpa vården att skilja mellan olika möjliga orsaker.

Njurfunktionstest kan användas för att undersöka hälsoproblem som ätstörningen kan ha orsakat. EKG kan också användas för att undersöka sådana hälsoproblem.¹ EKG är en undersökning av hjärtats elektriska aktivitet.

Vården kan använda flera olika delar av utredningen innan diagnosen ställs. Det kan vara samtal om symtom, mat och träning, en kroppsundersökning, blod- eller urinprov och andra tester. En psykolog eller psykiater kan dessutom bedöma ätbeteenden och föreställningar. Tillsammans ger detta vården underlag för att bedöma om du har en ätstörning och vilken diagnos som passar bäst.

Ibland kan familjebehandling ges i grupp, där flera familjer träffas och får lära av varandra. Samtalsbehandling kan vara krävande, och det kan vara svårt att öppna sig för en ny person. Prata med behandlaren om känslor eller svårigheter som kommer under behandlingen.

Kropp, kunskap och näring

Kroppsinriktad behandling innebär att du tillsammans med till exempel en fysioterapeut arbetar med kroppen och lär dig att förstå och acceptera dig själv och din kropp.² Den kan ges som ett komplement till samtalsbehandling.

• Kroppsinriktad behandling kan innehålla rörelseträning.²
• Kroppsinriktad behandling kan innehålla avspänningsövningar.
• Kroppsinriktad behandling kan innehålla kroppsterapi eller dansterapi.
• Kroppsinriktad behandling kan innehålla utbildning om kroppen.

Psykopedagogik innebär att du får kunskap om hur ätstörningar fungerar och hur de påverkar dig.² Den kan ges i grupp eller tillsammans med närstående eller familjemedlemmar, och kan också finnas på nätet.

Näringsrådgivning kan hjälpa dig att förbättra dina matvanor och att planera näringsrika måltider.¹ En dietist eller andra personer i vårdteamet kan hjälpa till med att äta på ett sätt som ger kroppen tillräcklig näring.

Läkemedel kan behövas om du samtidigt har exempelvis depression, ångest eller magbesvär.² Vilket läkemedel som passar är en fråga för den behandlande vårdpersonalen.

Mer intensiv vård och återhämtning

Det finns olika vårdnivåer vid ätstörningar: öppenvård, intensiv öppenvård och heldygnsvård.⁴ I öppenvård träffar du vårdpersonalen utan att vara inlagd. Intensiv öppenvård innebär behandling flera gånger i veckan. Heldygnsvård innebär att du är inlagd på sjukhus.

Dagvård innebär att du får behandling några timmar varje dag under en tidsperiod.² Ofta sker dagvård i grupp, och du kan få äta tillsammans med andra som också får behandling på kliniken. I vissa grupper träffas deltagarna varje dag under några månader. I andra grupper varvas träffarna med perioder hemma där du får träna på det ni har arbetat med i gruppen.

Sjukhusinläggning kan behövas om det finns allvarliga risker för din fysiska hälsa.² Du är oftast på sjukhus under en kort och begränsad del av behandlingen.

Återhämtning tar tid och kan se olika ut för olika personer.³ Behandling finns för alla typer av ätstörningar, men du kan behöva stöd under lång tid. Det är viktigt att följa behandlingsplanen tillsammans med vårdteamet och att berätta om hinder eller svårigheter i behandlingen.

Du ska få information som du förstår för att kunna vara delaktig i din vård.² Du kan ställa frågor till behandlaren om något är oklart. Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård. Närstående kan ibland vara delaktiga i vården, om det passar behandlingen och situationen.

Det är vanligt att ha blandade känslor inför behandling. Prata om sådana känslor med behandlaren, eftersom de kan vara en del av det första arbetet med att förändra situationen. Det är viktigt att du känner förtroende för den behandlare du träffar; om det inte känns bra kan du be att få träffa någon annan.

Du kan behöva lära dig mer om hälsosamma matvanor, träning och sömn.² Det kan också vara viktigt att lära sig mer om vad kroppen behöver för att må bra. Du kan behöva lära dig att lita på kroppen och skilja mellan hungerkänslor och sötsug.

Ibland kan avslappning och övningar i mindfulness hjälpa.² Sådana övningar kan vara ett sätt att stanna upp när tankarna kring mat, kroppen eller träning tar stor plats.

Håll fast vid stöd och behandling

Det kan ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.² Blandade känslor inför behandling är vanliga, och det kan kännas otäckt att börja även om du vill bli av med problemen.

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tyckte att den fungerade kan du försöka på ett annat ställe. Det kan fungera olika bra att prata med olika personer.² Hur det känns kan också variera under olika perioder.

Du kan vara delaktig i den hjälp du får genom att ställa frågor om något är oklart. Du ska få information som du förstår, så att du kan vara delaktig i din vård.² Om du behöver mer stöd för att ta första steget kan du läsa mer i avsnittet om behandling vid ätstörningar.

Rådgivning och remiss

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.² Det kan vara ett sätt att hitta rätt mottagning om du inte vet vart du ska vända dig.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.² En remiss betyder att en vårdgivare hänvisar dig vidare till en annan mottagning.

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tyckte att det fungerade, kan du försöka på något annat ställe. Det kan fungera olika bra att prata med olika personer, och ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.²

De olika ätstörningsdiagnoserna kan övergå i varandra, eller blandas så att en person har flera diagnoser. Du behöver inte själv avgöra vilken form det handlar om; en läkare ställer diagnosen utifrån både kroppsliga och psykiska symtom.²

Går det att bli frisk?

Det finns behandling som kan hjälpa dig att återhämta dig från en ätstörning. Vilken eller vilka metoder som passar bäst beror på dina behov.² Behandlingen kan bland annat bestå av samtalsbehandling, familjeterapi, näringsrådgivning eller läkemedel.

Återhämtning tar tid och kan se olika ut för olika personer. Du kan behöva regelbundna hälsokontroller om ätstörningen påverkar din fysiska hälsa.³ Det är också vanligt att behandlingen omfattar fysiska, psykiska och beteendemässiga delar.