Ätstörningar

Ätstörningar kännetecknas av att man blir fixerad av tankar kring mat, ätande och kropp, i många fall också utseende. Bakomliggande orsak till ätstörningar är ofta en låg självkänsla, som blir starkt kopplad till hur ens kropp ser ut. Det är mycket vanligt att personer med ätstörningar är självkritiska, ställer höga krav på sig själva och använder olika strategier för att gå ner i vikt. Många känner skam och skuld över sina problem, vilket kan påverka ens välmående och ens relationer. Ätstörningar kan drabba alla, oavsett kön, ålder och vad du väger. Unga anses vara en särskilt stor riskgrupp.

Det finns många olika typer av ätstörningar, och det är vanligt att ha en kombination av dessa. Vi listar några av de vanligaste nedan:

• Anorexi
  Anorexi innebär att du har en strikt diet, fastar eller svälter dig vilket leder till en påtaglig undervikt. Det är även vanligt att du tränar överdrivet mycket för att du är rädd att gå upp i vikt. Självkänslan är påtagligt beroende av vikt och kroppsform. Din egen uppfattning av ditt utseende och din kropp stämmer inte överens med hur andra ser dig. Vanligt förekommande är att man har så pass låg vikt att basala kroppsliga funktioner, såsom menstruation, inte längre fungerar.
  
• Bulimi
  Bulimi innebär att du hetsäter för att sedan försöka göra dig av med maten genom att kräkas, använda laxermedel, fastar eller liknande. Hetsätning betyder att man under en begränsad period äter stora mängder mat och samtidigt upplever att man förlorar kontrollen över sitt ätande. Precis som vid anorexi förekommer en rädsla för viktuppgång och en självkänsla som är påtagligt beroende av vikt och kroppsform.

• Hetsätning
  Hetsätning innebär att du har perioder av hetsätning utan att du försöker göra dig av med det du ätit. Detta leder ofta till att övervikt är en vanlig konsekvens vid hetsätning. Det är vanligt att man tidigare haft anorexi eller bulimi om man lider av hetsätning.

• Ortorexi
  Ortorexi innebär att du tränar på ett tvångsmässigt sätt i kombination med en strikt diet. Ortorexi räknas inte som en formell ätstörning, vilket i sig inte betyder att det är en lättare problematik. Du kan fortfarande få hjälp med den här typen av problematik.

• Andra specificerade ätstörningar
  Andra specificerade ätstörningar innebär att det föreligger en ätstörning fast man uppfyller inte de kriterier som krävs för att den ska kategoriseras som anorexi, bulimi eller hetsätning. Många gånger har man med denna diagnos väl så svåra problem och ett mycket påtagligt lidande.

• ARFID – Undvikande eller restriktiv ätstörning
  En undvikande eller restriktiv ätstörning innebär att du är selektiv, och endast äter få utvalda matprodukter. Denna ätstörning är vanligast hos barn, även om den förekommer i alla åldrar. Det som skiljer denna ätstörning från andra är att den inte handlar om att kontrollera vikt, utan snarare om att du känner en rädsla för viss mat, eller en stark känsla av att viss mat och dryck är motbjudande.
  
• Atypisk anorexi
  Atypisk anorexi innebär att du “uppfyller kraven” att ha anorexi utan att vara underviktig.
  
• Självrensning
  Självrensning innebär att du regelbundet kräks, använder laxermedel eller på andra sätt gör dig av med mat utan att ha hetsätit från början.
  
• Nattligt ätande
  Nattligt ätande innebär att du, under vissa perioder, går upp mitt i natten och äter mat.

Känner du igen dig på någon eller flera av dessa punkter kan det betyda att du har en ätstörning:

• Du är fixerad vid vad du äter, ditt utseende, kropp och vikt.
• Du skjuter upp eller hoppar över måltider. Om du väl äter vill du helst äta ensam.
• Du gör dig av med det du har ätit genom att exempelvis kräkas eller ta laxerande medel.
• Du tränar väldigt mycket och får ångest om du missar ett pass.
• Du tror att du kommer bli lycklig så fort du blir smalare.
• Du svälter/hetsäter i perioder.
• Du tänker ofta på mat och ältar oftast samma tankar.
• Du undviker viss typ av mat (mycket fett, socker eller kolhydrater).
• Du äter för att döva dina känslor vid exempelvis stress, sorg och oro.

Vissa upplever även koncentrationssvårigheter, depression, ångest och självskadebeteende.

Att man får en ätstörning kan bero på många olika saker, allt från att man har låg självkänsla, ångest, är självkritisk och har höga krav på sig själv. En ätstörning kan utvecklas oavsett ålder, kön och kroppsform, och oavsett anledningen till varför en ätstörning uppstår så handlar det i grunden om psykisk ohälsa.

En ätstörning kan bland annat även triggas igång av

• stress
• påfrestande händelser som sker i privatlivet
• bantning/dieter som går överstyr och blir okontrollerbara
• skönhetsideal från sociala medier, reklam och ens omgivning
• maktlöshet. Kontroll över ätandet och kroppen används som en strategi för att motverka den maktlöshet du upplever i andra situationer.

För att fastställa att du har en ätstörning bör du ta kontakt med din husläkare/vårdcentral som kan hjälpa dig att få vidare vård eller remittera dig till en ätstörningsklinik. Du kan även göra en egenanmälan till en ätstörningsklinik i ditt område. Du hittar ätstörningskliniker i ditt område på hemsidan Kunskapscentrum för ätstörningar.

Det går att bli frisk och fri från sin ätstörning, men det kan vara svårt att bli frisk från den på egen hand. Det är därför viktigt att söka hjälp så fort som möjligt och få behandling hos en ätstörningsklinik, så att du kan börja förändra de tankar, känslor och beteenden som utvecklat ätstörningen från första början.

Det kan kännas jobbigt att be om hjälp om du är rädd för att tappa kontrollen. Kanske ser du ätstörningen som en del av dig själv och som en trygghet. Det kan hjälpa att berätta för din behandlare att det känns jobbigt, så att ni tillsammans kan hitta strategier för att du ska bli frisk från ätstörningen.

Det finns flera olika sätt att behandla ätstörningar. Vi listar några av de vanligaste nedan.

• Psykodynamisk terapi
  I psykodynamisk terapi pratar du med terapeuten om din ätstörning och ditt liv i övrigt. Den här typen av terapi kan hjälpa dig att förstå vad dina problem grundar sig i och hjälper dig att lära dig att förklara dina känslor och behov till personer i din närhet.
  
• KBT-terapi
  KBT-terapi kan hjälpa dig att ändra dina ätmönster och kartlägga samt förändra de tankar och beteenden som upprätthåller ätstörningen.
  
• Familjeterapi
  I familjeterapi fokuserar man på de situationer då man äter mat och kartlägger de hinder man känner inför att äta. Under terapin kan man även ta upp andra problem inom familjen. Denna terapiform kan vara effektiv om den som har en ätstörning nyligen blivit sjuk och bor hemma.
• Dagvårdsbehandling
  Om du genomför en dagvårdsbehandling innebär det att du får behandling varje dag, ofta i grupp. De kan bland annat innebära att du får äta tillsammans med andra som också får behandling för ätstörningar. Dagvårdsbehandlingen kan se olika ut beroende på dina symtom, ålder och din motivation.
• Vård på sjukhus
  Om din ätstörning har gått så pass långt att den utgör en risk för din hälsa så kan du bli inlagd på sjukhus. Det kan vara nödvändigt om du är underviktig eller om du gått ner mycket i vikt under en kort period.

Glöm inte att det går att bli frisk och fri från din ätstörning om du ber om hjälp. Det kan ta tid och kan vara jobbigt, men det kommer hjälpa dig att må bättre i längden.

Det kan kännas svårt att acceptera att man har en ätstörning. Men det är viktigt att komma ihåg att du inte är din ätstörning. Den är något du har och den går att bli frisk och fri från.

Hur kan jag lära mig hantera mina ätstörningar?

Det är viktigt att våga prata om din ätstörning och be om hjälp för att du ska må bättre. Det kan kännas läskigt och jobbigt, men i längden är det viktigt att berätta hur man egentligen mår. Om du inte vågar prata med någon i din närhet kan du chatta med någon som lyssnar, exempelvis via antingen Tjejzonens ätstörningschatt eller ätstörningschatten som Frisk & Fri erbjuder.

De flesta behöver vård för att bli friska från sin ätstörning, men det är också viktigt att du själv försöker hantera din ätstörning.

Tips på vad du kan göra för att hantera din ätstörning:

• Sluta följ konton på sociala medier som bidrar till kropps- och utseendehets.
• Träffa personer som får dig att må bra.
• Gör saker som får dig att må bra.
• Berätta om dina tankar och känslor för någon du litar på. Det kan vara en vän eller någon inom vården som kan hjälpa dig hantera de jobbiga tankarna och känslorna som upprätthåller ätstörningen.
• Undvik att ta del av samtal, både i verkligheten och på internet, där personer pratar om mat, träning, utseende och vikt.

Hur kan man hjälpa någon som har en ätstörning?

Det kan kännas svårt att ha någon i sin närhet som har ätstörningar. Det är lätt att känna sig maktlös, rädd, arg och ledsen över att någon du gillar mår dåligt och skadar sig själv och sin kropp.

Det finns flera saker du kan tänka på och göra för att visa stöttning:

• Bjud med personen att hitta på roliga saker. Det är vanligt att personer med ätstörningar isolerar sig, vilket ofta förvärrar ätstörningen. Tänk på att inte prata om mat, kalorier, vikt, utseende när ni ses. Det kan trigga igång ätstörningen.
• Prata om det. Det kan kännas svårt att ta upp det, men det är viktigt att visa att du är orolig och att du märker att något är fel.
• Ätstörningen kan påverka hens humör och beteende. Försök att skilja på vad som beror på hur hen är respektive vad som beror på sjukdomen.
• Be andra om hjälp. Ibland kan det kännas svårt att vara ensam i att veta om att någon har en ätstörning. Då kan det kännas bra att prata med någon du litar på för att få stöd i dina känslor.
• Erbjud dig att följa med till exempelvis en vårdcentral. Det kan underlätta för personen om den vet att du vill följa med som stöd när hen söker hjälp.

Det är väldigt viktigt att förstå att du själv inte kan göra personen frisk. De flesta behöver professionell vård och det går inte att tvinga någon att söka vård. Riksföreningen Frisk & Fri har flera lokalavdelningar runt om i Sverige som exempelvis erbjuder öppna träffar för att stötta närstående. Se här.