Vaginism innebär att du får kramp i slidan. Musklerna i underlivet drar ihop sig när du försöker att föra in något i slidan.
Vaginism är ett tillstånd som gör att du får kramp i slidan. Musklerna i och runt om slidan drar ihop sig ofrivilligt och reflexmässigt när du vill föra upp ett föremål i slidan. Det leder till att den sluter sig delvis eller helt. Då är det svårt eller omöjligt att använda tampong eller menskopp, och även att ha sex med penetration. Ibland räcker det med att du tänker på att föra upp något i slidan för att du ska få kramp och känna smärta. Vaginism kan påverka både ditt mående, sexliv och din livskvalitet negativt.
När du har vaginism är det vanligt att slidan sluter sig och att det gör ont vid samlag. Det kan hända trots att du egentligen vill och känner lust. Kramperna beror ofta på en underliggande rädsla för penetration som gör att kroppen automatiskt skyddar sig genom att stänga igen. Om du upplever rädsla eller smärta i samband med vaginalt samlag bör du prata med din partner om det. Det finns övningar som du kan använda dig av för att träna bort vaginism. Du och din partner bör också vänta med penetrationssex tills du är redo för det.
Om du har vaginism är det vanligt att du upplever:
Det är inte känt exakt varför vaginism uppstår. Men troligen beror det på att din kropp reagerar på händelser som den har varit med om tidigare. Om du har upplevt något smärtsamt eller skrämmande kommer kroppen ihåg det och reagerar reflexmässigt i liknande situationer. Vid vaginism sluter sig slidan genom att krampa för att skydda sig mot smärtan eller obehaget den upplevt tidigare. Det kan ske om du exempelvis har:
När du får kramp i slidan och underlivet kan det göra ont. Det påverkar ditt mående, din relation till partners och din livskvalitet. Men det finns övningar som du kan göra för att lindra besvären. Nästan alla kan bli bättre, eller helt träna bort sin vaginism. Hur lång tid det tar är individuellt. Här är några tips som du kan prova för att lindra din vaginism:
På en ungdomsmottagning, hos din barnmorska eller gynekolog kan du få hjälp med undersökning, samtalsstöd och övningar. Du kan få prata om hur du känner dig, vad du har upplevt som kan ha utlöst dina kramper och hur du kan öva på att hitta dina muskler och få dem att slappna av. Om du vill får din partner följa med.
När du har kramp eller ont i slidan och egenvård inte fungerar ska du söka hjälp. För att du ska få rätt diagnos bör en gynekolog undersöka dig. Det beror på att det kan finnas andra orsaker än vaginism till att du har ont. Exempelvis kan du vara född med en extra slemhinneflik som sitter vid slidöppningen. Det kan orsaka smärta och obehag och fliken avlägsnas med en enkel operation. Du kan också ha vestibulit, det vill säga smärta i slidans slemhinnor. Det är inte ovanligt att du har vestibulit och vaginism samtidigt.
Vid undersökningen kommer gynekologen att titta på slemhinnorna, undersöka hur dina muskler fungerar, om du kan knipa och slappna av ordentligt och om det går att föra in något i slidan. Du kan uppleva den gynekologiska undersökningen som obehaglig, och det är viktigt att du vågar säga till om det gör ont eller om du vill avbryta.
För att få rätt diagnos och hjälp med vaginism kan du vända dig till en
Hos en nätläkare kan du få hjälp och stöd med samtal och övningar. För att säkerställa att besvären inte är orsakade av andra fysiologiska orsaker bör du dock göra en gynekologisk undersökning. Du kan därför komma att hänvisas eller remitteras till vidare vård.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!