Vaginism
En gråtande kvinna sitter i ett mottagningsrum och blir omhållen av en man.

Vaginism

Vaginism innebär att du får kramp i slidan. Musklerna i underlivet drar ihop sig när du försöker att föra in något i slidan.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med vaginism på en plats som passar dig.

Boka tid direkt

Nordic IVF - Solna Strand
Bli uppringd - Boka gynekolog
Solna
GynStockholm Läkarvillan
Boka uppringningstid
Kungsholmen, Stockholm
GynStockholm Läkarvillan
Boka uppringningstid
Kungsholmen, Stockholm
GynStockholm Läkarvillan
Boka uppringningstid
Kungsholmen, Stockholm
GynStockholm Läkarvillan
Boka uppringningstid
Kungsholmen, Stockholm
GynStockholm Läkarvillan
Boka uppringningstid
Kungsholmen, Stockholm

Snabba fakta om Vaginism

Viktiga länkar
Vad är vaginism?

Vaginism är ofrivillig och ofta väldigt smärtsam kramp i slidan. Läs mer.

Vad är vaginism?

Vaginism är ett tillstånd som gör att du får kramp i slidan. Musklerna i och runt om slidan drar ihop sig ofrivilligt och reflexmässigt när du vill föra upp ett föremål i slidan. Det leder till att den sluter sig delvis eller helt. Då är det svårt eller omöjligt att använda tampong eller menskopp, och även att ha sex med penetration. Ibland räcker det med att du tänker på att föra upp något i slidan för att du ska få kramp och känna smärta. Vaginism kan påverka både ditt mående, sexliv och din livskvalitet negativt.

Slidkramp vid vaginalt samlag

När du har vaginism är det vanligt att slidan sluter sig och att det gör ont vid samlag. Det kan hända trots att du egentligen vill och känner lust. Kramperna beror ofta på en underliggande rädsla för penetration som gör att kroppen automatiskt skyddar sig genom att stänga igen. Om du upplever rädsla eller smärta i samband med vaginalt samlag bör du prata med din partner om det. Det finns övningar som du kan använda dig av för att träna bort vaginism. Du och din partner bör också vänta med penetrationssex tills du är redo för det.

Hur vet du om du har vaginism

Om du har vaginism är det vanligt att du upplever:

  • Ofrivillig kramp när du försöker eller tänker på att föra in något i slidan, eller vid samlag.
  • Att slidan sluter sig helt eller delvis vilket gör det svårt, smärtsamt eller omöjligt att använda tampong och menskopp eller att ha penetrationssex med exempelvis ett finger eller en penis.
  • Att det bränner och svider i slidöppningen.

Varför uppstår vaginism?

Det är inte känt exakt varför vaginism uppstår. Men troligen beror det på att din kropp reagerar på händelser som den har varit med om tidigare. Om du har upplevt något smärtsamt eller skrämmande kommer kroppen ihåg det och reagerar reflexmässigt i liknande situationer. Vid vaginism sluter sig slidan genom att krampa för att skydda sig mot smärtan eller obehaget den upplevt tidigare. Det kan ske om du exempelvis har:

  • Varit med om vaginalt sex som har gjort ont eller varit obehagligt.
  • Haft sex när du inte var tillräckligt upphetsad eller våt.
  • Haft sex i samband med en infektion, exempelvis svampinfektion.
  • Varit med om en smärtsam gynekologisk eller urologisk undersökning.
  • Haft sex trots att du inte ville just då, eller tillsammans med en person du egentligen inte ville ha sex med.
  • Varit utsatt för sexuella övergrepp eller en våldtäkt.

Egenvård vid vaginism

När du får kramp i slidan och underlivet kan det göra ont. Det påverkar ditt mående, din relation till partners och din livskvalitet. Men det finns övningar som du kan göra för att lindra besvären. Nästan alla kan bli bättre, eller helt träna bort sin vaginism. Hur lång tid det tar är individuellt. Här är några tips som du kan prova för att lindra din vaginism:

  • Smek dig själv när du känner dig avslappnad. Använd gärna ett glidmedel eller en olja.
  • Använd knipövningar för att hitta dina muskler i bäckenbotten och träna på att få dem att slappna av.
  • Prova att försiktigt föra in ett finger när det känns bra.
  • Prata med din partner och var öppen med hur det känns.
  • Fortsätt inte föra in något i slidan om det gör ont. Du ska aldrig tvinga dig själv till något som du inte vill eller som inte känns bra.
  • Prova exempelvis oral- eller smeksex om vaginalt samlag gör ont.

Behandling av vaginism

På en ungdomsmottagning, hos din barnmorska eller gynekolog kan du få hjälp med undersökning, samtalsstöd och övningar. Du kan få prata om hur du känner dig, vad du har upplevt som kan ha utlöst dina kramper och hur du kan öva på att hitta dina muskler och få dem att slappna av. Om du vill får din partner följa med.

Diagnos av vaginism

När du har kramp eller ont i slidan och egenvård inte fungerar ska du söka hjälp. För att du ska få rätt diagnos bör en gynekolog undersöka dig. Det beror på att det kan finnas andra orsaker än vaginism till att du har ont. Exempelvis kan du vara född med en extra slemhinneflik som sitter vid slidöppningen. Det kan orsaka smärta och obehag och fliken avlägsnas med en enkel operation. Du kan också ha vestibulit, det vill säga smärta i slidans slemhinnor. Det är inte ovanligt att du har vestibulit och vaginism samtidigt.

Undersökning vid kramp i underlivet

Vid undersökningen kommer gynekologen att titta på slemhinnorna, undersöka hur dina muskler fungerar, om du kan knipa och slappna av ordentligt och om det går att föra in något i slidan. Du kan uppleva den gynekologiska undersökningen som obehaglig, och det är viktigt att du vågar säga till om det gör ont eller om du vill avbryta.

Vem kan hjälpa dig vid vaginism?

För att få rätt diagnos och hjälp med vaginism kan du vända dig till en

Kan vaginism behandlas av nätläkare?

Hos en nätläkare kan du få hjälp och stöd med samtal och övningar. För att säkerställa att besvären inte är orsakade av andra fysiologiska orsaker bör du dock göra en gynekologisk undersökning. Du kan därför komma att hänvisas eller remitteras till vidare vård.

Publicerad:
12 september 2023 kl 09:34
Uppdaterad:
31 oktober 2023 kl 10:58
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!