IVF är en behandlingsmetod som är vanlig vid ofrivillig barnlöshet där befruktningen sker på konstgjord väg utanför kroppen.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med IVF behandling?
Provrörsbefruktning är en behandling där ägg tas ut och befruktas utanför kroppen. Ägg och spermier förs samman i ett laboratorium, vilket är varför behandlingen också kallas provrörsbefruktning. Provrörsbefruktning betyder alltså befruktning utanför kroppen.1
Det befruktade ägget kallas embryo. Några dagar efter befruktningen förs embryot in i livmodern, där det kan fortsätta att utvecklas.1 Behandlingen syftar till att hjälpa till med befruktning när en graviditet inte har uppstått på vanligt sätt.
Provrörsbefruktning utförs i flera olika steg, men behandlingen kan göras på olika sätt. Du och läkaren pratar om vad som blir bäst för dig. Du kan få behandlingen med dina egna ägg eller med donerade ägg. I Sverige är även donation av embryon tillåten vid assisterad befruktning.2
Provrörsbefruktning är vanligt vid ofrivillig barnlöshet. Ofrivillig barnlöshet kallas det ofta när du har försökt bli gravid i mer än ett år utan att bli det.1 Det kan finnas olika orsaker till att du inte blivit gravid, och det finns hjälp och behandling att få.
Sök efter vårdgivare som erbjuder IVF behandling på några av våra populära platser.
Behandlingen är för par som inte har blivit gravida efter att ha försökt i 12 månader. En fertilitetsutredning görs först för att ta reda på om provrörsbefruktning är en behandling som passar dig.1 Utredningen innehåller olika prov och undersökningar, till exempel kan du få lämna spermaprov.
Om du är ensamstående kvinna kan du få provrörsbefruktning om du inte har egna biologiska eller adopterade barn sedan tidigare.1 Provrörsbefruktning kan också utföras med donerade ägg eller spermier. Vilken behandling som passar beror på resultatet av fertilitetsutredningen.
På regionernas mottagningar behöver du som kvinna vara 25 till 39 år för att få provrörsbefruktning. På regionernas kliniker är åldersgränsen 25 till 55 år för dig som är man. Privata kliniker kan ha andra åldersgränser.1
En behandling tar ungefär en till två månader.1 Om du lever med en partner behöver ni båda vara med så mycket som möjligt under behandlingen. Provrörsbefruktning kan göras med egna eller donerade ägg, beroende på vad som passar behandlingen.
Möjligheten att bli gravid med provrörsbefruktning beror bland annat på din ålder som kvinna, orsaken till barnlösheten och hur många behandlingar du har gjort.1 Vårdpersonalen berättar hur dina möjligheter att bli gravid och få barn ser ut.
Behandlingen börjar vanligtvis när du får mens. Då får du sprutor för att stimulera ägglossningen så att äggen utvecklas och växer. Vid behandling med egna ägg tar du vanligtvis sprutorna själv hemma. Vårdpersonalen visar hur du ska göra, och det är vanligt att ta sprutorna i ungefär tio dagar.3
En del behöver blockera sin naturliga menscykel innan sprutorna börjar. Det görs för att undvika att ägglossningen kommer igång av sig själv.3 Då får du ett läkemedel med hormoner som gör att äggstockarna hamnar i ett viloläge. Läkemedlet kan vara en nässprej eller sprutor som du tar några gånger om dagen i några veckor.
Om du ska ta emot donerade ägg behöver du inte ta sprutor för att få äggen att utvecklas. Det gör donatorn. I stället får du läkemedel som förbereder kroppen för att ta emot ägg.3
Äggen finns i äggblåsor inuti äggstockarna. Under tiden du tar sprutor följer läkaren hur många äggblåsor som finns och hur de växer. Det görs med vaginalt ultraljud.3 Det är vanligt att besöka mottagningen två till tre gånger under tiden du tar sprutor.
När läkaren bedömer att det finns tillräckligt många äggblåsor i rätt storlek får du en spruta som gör att äggen mognar.3 Sprutan innehåller ett hormon som kallas hCG, och du brukar ta den själv efter att vårdpersonalen har visat hur du ska göra.
Två dygn efter att du har tagit sprutan kan läkaren plocka ut äggen.3 Det kallas äggplock eller ägguttag. Själva behandlingen tar mellan 15 och 30 minuter, men du är på mottagningen i ungefär två till tre timmar med förberedelser och vila efteråt.
Inför behandlingen kan du behöva fasta. Du ska duscha samma dag och inte använda parfym, hårsprej, hudvård eller andra parfymerade produkter i samband med besöket. Planera så att du inte behöver köra bil resten av dagen, eftersom du har fått läkemedel som gör dig trött.
På mottagningen får du en venkateter i armvecket så att du kan få smärtstillande läkemedel direkt till blodet. Du får också lokalbedövning i slidan. Under behandlingen ligger du i en gynstol. Läkaren använder vaginalt ultraljud för att se äggblåsorna och för in en tunn nål genom slidväggen och in i äggblåsorna. Äggen finns i vätska inuti äggblåsorna, och vätskan med äggen sugs ut med nålen.4
Det brukar inte göra ont när äggen plockas ut, men du kan känna ett tryck eller något som liknar mensvärk. Efteråt får du stanna kvar på mottagningen i ungefär en timme. Du kan få ont i magen, känna dig uppblåst eller få en mindre blödning från slidan. Smärtan brukar minska efter några timmar, och den mindre blödningen går över efter något dygn.
Den som ska lämna spermier till behandlingen gör det samma dag som äggen tas ut när egna spermier används.3 Det görs genom att lämna ett spermaprov. Om spermier från en donator ska användas finns de redan nedfrysta på mottagningen.
Äggen samlas i små skålar som kallas odlingsskålar. Där placeras de tillsammans med spermierna på mottagningens laboratorium.3 Då kan spermierna befrukta äggen. Dagen efter går det att se om några ägg har blivit befruktade.
Mikroinjektion innebär att laboratoriepersonalen för in en spermie i ägget genom en tunn nål.3 Metoden kan hjälpa om spermierna är få eller har nedsatt rörlighet.
Ett befruktat ägg kan sättas in i livmodern två till sex dygn efter att äggen har plockats ut. Embryot förs in genom livmoderhalsen med en tunn plastslang som kallas kateter.3 Läkaren håller en ultraljudsapparat mot magen för att kunna se livmodern, och behandlingen tar ungefär tio minuter.
I Sverige sätter läkaren vanligtvis in ett embryo i livmodern.3 Det görs för att minska komplikationer som är vanligare om du blir gravid med fler än ett barn. I undantagsfall kan läkaren sätta in två embryon.
Embryon av god kvalitet som finns kvar efter behandlingen kan frysas ned för att sättas in vid ett senare tillfälle.3 Vårdpersonalen gör det om du vill och om det finns embryon kvar som är av bra kvalitet.
När embryot har placerats i livmodern får du ta ett läkemedel som innehåller progesteron. Det tas som tabletter eller slidgel i ungefär två veckor.3 Progesteron hjälper livmoderslemhinnan att mogna så att livmodern kan ta emot embryot.
Efter embryoåterförandet kan du röra dig och leva som vanligt.3 Embryot är väl skyddat inuti livmodern.
Ungefär två veckor efter att embryot har satts in i livmodern ska du ta ett graviditetstest hemma. Sedan meddelar du mottagningen resultatet. Om testet visar att du är gravid gör läkaren ett vaginalt ultraljud. Det brukar ske ungefär tre veckor efter graviditetstestet.3
Kontakta mottagningen om du får ett eller flera av följande symtom efter äggplock:
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du blir plötsligt andfådd.4
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.4
Om du får provrörsbefruktning på en klinik som hör till regionen betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar. Hur stor avgiften blir beror på vilken region du får vård i, eftersom patientavgiften kan vara olika i olika delar av landet. Regionbehandlingarna omfattas av högkostnadsskyddet.1
På kliniker som är kopplade till regionen får du som mest göra tre försök med provrörsbefruktning.1 Det betyder att antalet regionfinansierade försök är begränsat. Om du vill fortsätta efter dessa försök kan du behöva överväga privat behandling, där du själv betalar hela behandlingen.
Väntetiden kan också påverka din ekonomi. Väntetiderna varierar mellan olika regioner. I vissa regioner ingår provrörsbefruktning i vårdgarantin och då är väntetiden tre månader. I andra regioner ingår behandlingen inte i vårdgarantin, och väntetiden kan då vara upp till två år.1
Du får söka öppenvård i en annan region om du vill. Om du söker hjälp i en annan region står du i samma kö som personer som hör till den regionen. Resor till vården betalar du själv. Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.1 Det kan därför vara viktigt att väga en annan regions väntetid mot kostnaden för resor.
På en privat klinik betalar du hela kostnaden för behandlingen själv. Kostnaden beror på vilken typ av behandling du får. Olika privata kliniker kan också ha olika avgifter.1
Det finns därför inget enda pris som gäller för all privat provrörsbefruktning. Kostnaden kan påverkas av både behandlingstypen och vilken klinik du väljer. Om du jämför privata kliniker behöver du därför ta reda på vilken behandling som ingår i avgiften och vilka andra avgifter kliniken har.
Du kan kontakta en privat klinik om du vill fortsätta med fler försök efter regionens försök. Då måste du betala hela behandlingen själv.1 Det gäller alltså även om du redan har gjort de försök som har finansierats av regionen.
Om du funderar på privat behandling kan du läsa klinikens information om avgifter och fråga vad som gäller för just din behandling. Mer om väntetider och hur du söker vård finns i avsnittet om att få provrörsbefruktning.
Provrörsbefruktning är i dag den vanligaste behandlingen för infertilitetsproblem. I stort sett alla orsaker till infertilitet kan behandlas med provrörsbefruktning.2 Det gör behandlingen till ett alternativ för många olika situationer där en graviditet inte har uppstått på annat sätt.
Födelsefrekvensen per embryoåterförande är omkring 40 procent under 30 års ålder, både för färska och frysta embryon.2 Födelsefrekvensen efter provrörsbefruktning beror samtidigt starkt på kvinnans ålder. Den påverkas också av orsaken till barnlösheten och av hur många behandlingar som har gjorts. Därför kan vårdpersonalen ge dig en mer personlig bild av möjligheten att få barn efter en fertilitetsutredning.
I Sverige föds omkring 5 500 barn varje år med hjälp av provrörsbefruktning. Det motsvarar 4,5 procent av alla nyfödda barn. Totalt har 10 miljoner barn i världen fötts efter provrörsbefruktning.2
Behandlingen kan göras med egna ägg eller med donerade ägg.3 I Sverige är donation av spermier, ägg och embryon tillåten vid assisterad befruktning.2 Det betyder att behandlingen kan vara möjlig även när egna könsceller inte kan användas på det sätt som behövs för att få till en graviditet.
Överblivna embryon av god kvalitet kan frysas ned för att sättas in vid ett senare tillfälle. Det kan ge möjlighet till en senare behandling utan att alla delar av behandlingen behöver göras om från början. Embryon kan också frysas ned inför cancerbehandling. Obefruktade ägg kan frysas ned i fertilitetsbevarande syfte.
Donation och nedfrysning gör att behandlingen kan anpassas efter olika medicinska förutsättningar. I Sverige används både färska och frysta embryon i behandlingen. Majoriteten av behandlingarna görs med parets egna könsceller, medan omkring 5 procent görs med donerade ägg eller spermier.
Provrörsbefruktning har utvecklats mycket när det gäller förlossningsresultat och säkerhet för mödrar och barn. Behandlingarna har också förenklats betydligt över tid. I dag kan provrörsbefruktning erbjudas till många fler patientgrupper än tidigare.2
Provrörsbefruktning eller mikroinjektion används vid så gott som alla former av nedsatt fruktbarhet där insemination inte är möjlig eller har genomförts utan att lyckas.5 Mikroinjektion kan användas när spermierna är få eller har nedsatt rörlighet.3 Då förs en spermie in i ägget med en tunn nål.
Behandlingen utförs i Sverige både vid offentliga och privata enheter.2 Det gör att du kan få information om behandlingsmöjligheter efter en fertilitetsutredning och tillsammans med vården bedöma vilket alternativ som passar dina förutsättningar.
Läkemedlen som används vid provrörsbefruktning kan ge olika biverkningar. När menscykeln blockeras, vilket kallas nedreglering, kan besvären påminna om klimakteriebesvär.
Besvären vid blockering av menscykeln slutar när du börjar med sprutorna som stimulerar äggen att utvecklas. Det är därför möjligt att må olika under olika delar av behandlingen.
En komplikation är något oväntat och negativt som händer vid en operation eller behandling. En ovanlig men allvarlig komplikation är svår överstimulering. Vid svår överstimulering behöver du få vård på sjukhus. Efter en till två veckor brukar magen vara som vanligt igen, och du kan fortsätta med provrörsbefruktningen.3 Den kan uppstå när behandlingen för att stimulera ägglossningen gör att det växer för många äggblåsor.
Efter äggplock kan du få ont i magen ungefär som vid mensvärk.4 Smärtan brukar minska efter några timmar. Du kan också känna dig uppblåst i magen och få mindre blödningar från slidan efter behandlingen.
En provrörsbefruktning är påfrestande för de flesta.1 Behandlingen pågår under flera steg och innehåller både läkemedel, undersökningar och väntan. Den psykiska belastningen kan därför vara en nackdel även när den fysiska behandlingen går som planerat.
Det är vanligt att behöva mer än en provrörsbefruktning.1 Om du inte blir gravid efter en behandling kan du känna besvikelse eller sorg. Vissa har svårt att känna hopp inför nästa behandling, medan andra vill börja på nytt så snart som möjligt. En paus mellan behandlingarna kan göra det lättare att orka med nästa försök. Du kan prata med en läkare om du behöver en paus.
Ibland kan det hjälpa att prata med en kurator eller psykolog. De kan erbjuda stöd och hjälp med att hantera känslor, tillsammans med en partner eller var och en för sig. De flesta mottagningar har kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd. För en del kan det kännas bra att få prata med någon inom vården när behandlingen blir psykiskt påfrestande.1
Provrörsbefruktning leder inte alltid till graviditet. Graviditetschansen påverkas bland annat av kvinnans ålder, orsaken till barnlösheten och hur många behandlingar som har gjorts.1 Vårdpersonalen kan berätta hur dina möjligheter att bli gravid och få barn ser ut.
Det är vanligt att behöva mer än en behandling, men antalet försök kan vara begränsat. På regionanslutna kliniker får du som mest göra tre försök med provrörsbefruktning.1 Om du vill fortsätta med fler försök på en privat klinik måste du betala hela behandlingen själv.
Första steget är en fertilitetsutredning för att ta reda på om provrörsbefruktning passar dig. Fertilitetsutredningen kan innehålla flera prov och undersökningar, till exempel spermaprov.1 Du får information om undersökningarna och om vilken behandling som kan hjälpa just dig.
Provrörsbefruktning utförs på fertilitetsmottagningar, där vårdpersonal följer dig genom behandlingen. Vid behov kan vårdpersonal inom vården erbjuda samtalsstöd under behandlingen. De flesta mottagningar har kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd.1 Du kan också få prata med en kurator eller psykolog om behandlingen känns psykiskt påfrestande.
Behandlingen utförs i Sverige både vid offentliga och privata enheter.2 På regionens kliniker betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar, medan du på en privat klinik betalar hela kostnaden själv. Vilket alternativ som passar dig kan bero på var du bor, väntetiden och vad du vill ha hjälp med.
Väntetiderna för provrörsbefruktning varierar mellan olika delar av landet. I regioner där provrörsbefruktning omfattas av vårdgarantin är väntetiden tre månader. I andra regioner kan väntetiden vara upp till två år.1 Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.
Patientlagen gör det möjligt att söka öppenvård var som helst i landet.1 Om du söker hjälp i en annan region står du i samma kö som personer som hör till den regionen. Du betalar själv för resor till vården.
Du ska få vara delaktig i din vård och kunna förstå informationen från vårdpersonalen. Patienten ska få information om behandlingsalternativ och hur länge väntan på vård kan bli.1 Ställ frågor om något är oklart, så att du kan vara med och påverka vården.
Tolk kan erbjudas om du inte pratar svenska. Kontakta genast mottagningen eller en vårdcentral om du blöder mycket, har feber eller ont i nedre delen av magen. 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Du kan läsa mer om hur du hittar en mottagning på 1177.se.
En IVF-behandling tar ungefär en till två månader.3 Tiden omfattar flera delar av behandlingen, från förberedelser och läkemedel till att embryot förs in i livmodern och ett graviditetstest tas. Om du lever med en partner behöver ni båda vara med så mycket som möjligt under behandlingen.1 Det kan göra det lättare att följa planeringen och att dela på det som händer under perioden.
Behandlingen kan se olika ut för olika personer. Du kan få behandlingen med dina egna ägg eller med donerade ägg. Vårdpersonalen berättar hur behandlingen planeras för dig.
De flesta tycker inte att det gör ont när äggen plockas ut, men du kan känna ett tryck. En del tycker att det känns som mensvärk. Själva behandlingen tar mellan 15 och 30 minuter. Du är däremot på mottagningen i ungefär två till tre timmar med förberedelser och vila efter behandlingen.4
Under behandlingen får du smärtstillande läkemedel i blodet och lokalbedövning i slidan. Efteråt kan du få ont i magen, ungefär som mensvärk, och smärtan brukar minska efter några timmar.
Embryon kan frysas ner om du vill och om det finns embryon kvar efter behandlingen som är av bra kvalitet. De kan sedan sättas in vid ett senare tillfälle. Embryon får sparas i tio år.3
Om du får behandlingen tillsammans med din partner äger ni embryot tillsammans.3 Ni måste båda godkänna att det används i en ny IVF-behandling.
Om du inte blir gravid efter en behandling kan du känna besvikelse eller sorg.1 Vissa har svårt att känna hopp inför nästa behandling, medan andra vill börja på nytt så snart som möjligt. Det är vanligt att behöva mer än en IVF-behandling.
Det kan vara bra att ta en paus mellan behandlingarna för att du ska orka med nästa försök. Prata med din läkare om du känner att du behöver en paus. Ibland kan det också hjälpa att prata med en kurator eller psykolog.1 De kan erbjuda stöd och hjälp med att hantera känslor som par eller var för sig.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 21 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.