Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret får sköldkörteln att bli överaktiv och bilda för mycket sköldkörtelhormon. Det finns behandling för sjukdomen, och de flesta blir bra med behandling.
Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som gör sköldkörteln överaktiv.1 Sköldkörteln bildar då för mycket sköldkörtelhormon.2 Sjukdomen är en form av hypertyreos, alltså ökad produktion av sköldkörtelhormon.
Sköldkörteln sitter på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet. Den bildar hormonerna tyroxin och trijodtyronin, som kallas T4 och T3. Hormonerna påverkar nästan alla kroppens funktioner. De påverkar bland annat kroppstemperatur. De påverkar också hjärtfrekvens, menscykel och vikt.3 En viktig uppgift är att styra ämnesomsättningen, alltså hur kroppen omvandlar näring till energi.2
När sköldkörteln bildar för mycket hormon ökar ämnesomsättningen. Det gör att alla organ och celler behöver arbeta mer och att kroppen förbrukar mer energi.2 Den ökade ämnesomsättningen kan därför påverka flera delar av kroppen samtidigt.
Graves sjukdom kan påverka ögonen. Ögonbesvär kan till exempel innebära att ögonen känns torra, svider, blir röda eller tåras lättare.2 Ibland kan sjukdomen också påverka huden, bland annat genom att huden på underbenen och fötterna blir tjockare, knölig och röd.3
Sjukdomen kan påverka hur kroppen fungerar och hur du mår, men det finns behandling som kan hjälpa till att hålla sköldkörtelhormonerna på rätt nivå. De flesta blir bra med behandling.2
Graves sjukdom drabbar ungefär en person av 200. Sjukdomen förekommer oftare hos kvinnor än hos män.3 Den kan förekomma i alla åldrar, men är vanligast hos kvinnor över 20 år och uppträder ofta i medelåldern.4
Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos.2 Den kallas också Basedows sjukdom, toxisk diffus struma eller giftstruma.
Graves sjukdom uppstår genom en autoimmun reaktion. Det betyder att immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad, i detta fall genom att påverka sköldkörteln.2
Immunförsvaret kan bilda antikroppar som liknar hormonet TSH. Antikropparna stimulerar sköldkörteln att tillverka mer sköldkörtelhormon. Antikropparna vid Graves sjukdom kallas TSH-receptor-antikroppar och förkortas TRAK.2
Det är oklart varför immunförsvaret angriper den egna kroppen vid autoimmuna sjukdomar.2 Forskning tyder på att både ärftliga och omgivningsrelaterade faktorer kan ha betydelse, men många av de faktorer som påverkar risken är fortfarande okända.3
Vissa faktorer kan öka risken för Graves sjukdom eller fungera som möjliga utlösare hos personer som redan har en ökad risk. Rökning ökar risken för Graves sjukdom.2
Graves sjukdom kan ge flera olika symtom. De kan märkas olika mycket och skilja sig från person till person.2 Det kan ibland vara svårt att lägga märke till besvären, eftersom flera av dem liknar vardagliga besvär som kan ha många olika orsaker.
Vid läkarbesöket får du först berätta om dina symtom.2 Det ger läkaren information inför den fortsatta utredningen.
Läkaren gör sedan en kroppsundersökning och känner på sköldkörteln. Sköldkörteln kan ibland vara förstorad vid hypertyreos, och den går då ibland att känna med fingrarna.2 Undersökningen kan därför ge information om sköldkörtelns storlek.
Blodprover är en viktig del av utredningen. Proverna visar om blodet innehåller höga halter av sköldkörtelhormon.2 De kan också hjälpa läkaren att bedöma om den ökade hormonproduktionen beror på Graves sjukdom.
Behandlingen vid Graves sjukdom har två delar: den ena minskar besvären som orsakas av höga halter sköldkörtelhormon, och den andra minskar tillverkningen av hormon eller behandlar orsaken till den överaktiva sköldkörteln. Vilken behandling du får och hur länge den pågår beror på flera saker, bland annat orsaken, hur mycket hormon sköldkörteln tillverkar, sköldkörtelns storlek, dina symtom, din ålder, andra sjukdomar, ögonbesvär och om du vill bli gravid inom en snar framtid.2 Läkaren berättar om behandlingarnas fördelar och nackdelar, och ni kan oftast bestämma tillsammans hur du ska behandlas.
Betablockerare används ofta i början av behandlingen, medan tyreostatika börjar minska sköldkörtelns hormontillverkning. De kan också lindra oro. Om du har astma är det viktigt att läkaren känner till det innan du får betablockerare, eftersom vissa betablockerare även påverkar luftvägarna.
Tyreostatika är läkemedel som bromsar sköldkörtelns hormontillverkning. De används ofta vid hypertyreos och ges inom specialistvården. Effekten brukar komma efter några veckor, och det kan ta månader innan du känner dig helt bra.
När hormonhalterna är höga behöver kroppen redan arbeta mer. Därför är det bra att välja lugnare aktivitet tills hormonbalansen har blivit bra igen.
Du kan fortfarande vara trött och känna dig orolig efter behandlingen, men det brukar försvinna så småningom. Du kan behöva vara sjukskriven en period efter att du har fått diagnosen. Hur länge du är sjukskriven beror på hur du påverkas av sjukdomen och hur du orkar med ditt arbete.
Vid misstanke om överaktiv sköldkörtel kan du kontakta en vårdcentral.2 Där kan du få hjälp att bedöma dina besvär och komma vidare i vården.
Om blodprover visar höga halter av sköldkörtelhormon undersöks du på en specialistmottagning.2 Personer med Graves sjukdom ska skötas av endokrinolog eller, beroende på lokala förhållanden, av läkare med särskilt intresse för sköldkörtelsjukdomar.5 Specialistläkaren kan följa sjukdomen och planera fortsatt vård.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.2 Rådgivningen kan hjälpa dig att avgöra vilken mottagning som passar för dina besvär.
Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.2
Vad betyder Graves sjukdom? Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Vid sjukdomen bildar immunförsvaret antikroppar som gör att sköldkörteln tillverkar för mycket hormon.2 Det leder till hypertyreos, alltså en överaktiv sköldkörtel.
Är Graves sjukdom vanligt? Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos.2 Hypertyreos kan bero på olika sjukdomar, men vid Graves sjukdom är det antikroppar som får sköldkörteln att bilda för mycket hormon.
Vilka besvär kan jag få? Besvären kan märkas olika mycket och skilja sig från person till person. Graves sjukdom kan bland annat ge hjärtklappning, svettningar, viktnedgång och oro. Du kan också få trötthet, darrningar, sömnsvårigheter eller lösare avföring.2
Kan Graves sjukdom påverka ögonen? Ja, Graves sjukdom kan ge ögonbesvär. Ögonen kan svida, kännas torra, bli röda, tåras lättare eller bli känsliga för ljus. Ibland kan ögonen göra ont eller ge dubbelseende.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Långvarig stress ökar risken för Graves sjukdom.2 Möjliga utlösare är bland annat förändringar i könshormoner, infektioner, vissa läkemedel och för mycket eller för lite jod.3 Jod behövs för att sköldkörteln ska kunna tillverka hormon, och läkemedel eller naturläkemedel som innehåller jod kan påverka halterna av sköldkörtelhormon.2
Ett exempel på ett läkemedel som innehåller jod är amiodaron, som används vid vissa hjärtbesvär. Även jodhaltiga kontrastmedel som används vid röntgen kan påverka bildningen av sköldkörtelhormon. Det betyder inte att en enskild faktor säkert har orsakat sjukdomen, eftersom flera genetiska och omgivningsrelaterade faktorer kan vara inblandade.
Graves sjukdom kan samlas i familjer.3 Sjukdomar i sköldkörteln kan vara ärftliga, och vissa gener kan göra det lättare att få sjukdomen.
En nära anhörig med Graves sjukdom eller annan autoimmun sjukdom kan öka risken. Ärftligheten följer dock inget enkelt mönster, eftersom både många genetiska faktorer och omgivningsfaktorer verkar ha betydelse.3 De genetiska variationer som har kopplats till Graves sjukdom bedöms oftast bara påverka risken i liten grad var för sig.
Besvären kan påverka kroppen på flera sätt samtidigt. Hjärtklappning och hög puls kan komma tillsammans med darrningar och muskelsvaghet. Viktnedgång kan förekomma även om aptiten är oförändrad eller ökad.
Du kan sova dåligt och vara ofta mycket trött, både fysiskt och psykiskt. En del känner sig rastlösa och har svårt att slappna av. Graves sjukdom kan också göra att du känner dig nedstämd, orolig, får ångest eller lättare blir irriterad eller arg.2
Symtomen utvecklar sig oftast under några månader. De kan också komma mer långsamt, och du kan ha dem i månader eller år innan du märker något. Personer över 65 år får ibland bara några få symtom, till exempel trötthet, hjärtklappning, hög puls och oro.2
Ögonbesvär vid Graves sjukdom kan innebära att ögonen svider, känns torra, blir röda, tåras lättare eller blir ljuskänsliga. Ögonen kan ibland göra ont och du kan få dubbelseende.2 Utseendet på ögonen kan förändras och de kan se uppspärrade ut.
Ibland blir sköldkörteln större. Då kan du känna ett ökat tryck mot halsen.2 Det kan också gå att känna med fingrarna att sköldkörteln har blivit större.
En mindre andel får hudförändringar på underbenen och fötterna.3 Huden kan då bli tjock, knottrig och röd, och förändringen brukar inte göra ont.
En tyreotoxisk kris kan ge feber, hög puls, lågt blodtryck och att du känner dig mycket orolig och rastlös.2 Du känner dig oftast mycket sjuk vid en toxisk kris och kan bete dig förvirrat.
En toxisk kris utvecklas snabbt och ofta i samband med att du har opererats eller har haft en infektion just när ämnesomsättningen är hög.2
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du mår väldigt dåligt och tror att du har en tyreotoxisk kris. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.2
TSH är ett hormon som stimulerar tillverkningen av sköldkörtelhormon. Vid hypertyreos är TSH ofta lågt, medan fritt T4 oftast är förhöjt. Vid lindrigare former kan fritt T4 däremot ligga inom normalområdet.
Om blodproverna visar värden som tyder på hypertyreos kan läkaren ta om fritt T4 och TSH och även undersöka TRAK och TPO-antikroppar. Positiva TRAK bekräftar Graves sjukdom när symtomen och läkarens undersökning också talar för sjukdomen.
På specialistmottagningen får du lämna fler blodprover. Vilka undersökningar som görs därefter beror på vad blodproverna visar. Svaren skickas tillbaka till specialistläkaren och ni går igenom dem tillsammans.
Skintigrafi är en undersökning av sköldkörteln. Den kan användas för att se hur sköldkörteln ser ut, hur den fungerar och var hormonerna bildas.
Vid skintigrafi får du ett radioaktivt spårämne som sköldkörteln tar upp. Strålningen från sköldkörteln omvandlas sedan till bilder. Bilderna kan hjälpa läkaren att bedöma vad som orsakar den ökade produktionen av hormoner.
Berätta för läkaren om du har röntgats och fått kontrastmedel under de senaste tre månaderna. Kontrastmedel kan påverka bilderna från skintigrafin och göra dem svåra att bedöma.
Berätta för läkaren om du planerar att bli gravid, är gravid eller ammar, så att undersökningen kan planeras på ett säkert sätt.
Vid Graves sjukdom kan enbart tyreostatika vara ett behandlingsalternativ under ungefär ett till ett och ett halvt år.6 Tiamazol används oftast, medan propyltiouracil kan användas när hormonproduktionen behöver sänkas snabbt eller när du inte tål tiamazol.
Tyreostatika kan i ovanliga fall påverka benmärgen så att antalet vita blodkroppar sjunker.6 Därför kontrolleras de vita blodkropparna med blodprov innan behandlingen börjar och även under de första veckorna av behandlingen. Därefter görs kontroller vid behov.
Tyreostatika kan ge hudutslag och klåda. Andra möjliga biverkningar är ledvärk och förändrad smakupplevelse. Leverpåverkan kan visa sig som gulsot, klåda, ljusare avföring eller buksmärta.6 Om du får leverpåverkan ska du sluta ta läkemedlet och genast kontakta din läkare.
Radioaktivt jod minskar sköldkörtelns tillverkning av hormon genom att påverka de överaktiva delarna av sköldkörteln. Behandlingen ges genom att du dricker en lösning eller sväljer en kapsel med radioaktivt jod.2 Det kan ta några veckor innan du märker den fulla effekten, och ibland behövs läkemedel som lindrar symtomen under tiden.
Efter radiojodbehandling vid Graves sjukdom behöver du använda läkemedel med sköldkörtelhormon resten av livet.2 Det beror på att behandlingen förstör så mycket av sköldkörteln att den inte längre kan bilda tillräckligt med hormon.
Radioaktivt jod kan förvärra ögonbesvär vid Graves sjukdom.2 Om du har ögonbesvär kan du därför samtidigt få behandling med kortison i tabletter för att skydda ögonen. Radioaktivt jod används inte under graviditet eller amning.
Vid operation tar en kirurg bort delar av eller hela sköldkörteln för att minska tillverkningen av hormon. Om hela sköldkörteln tas bort behöver du använda sköldkörtelhormon resten av livet.2 Om bara en del tas bort kan du också behöva sköldkörtelhormon, beroende på hur stor del av sköldkörteln som finns kvar.
Operation kan vara ett alternativ när sköldkörteln är mycket förstorad, när ögonbesvären är stora eller när andra behandlingar inte passar. Den kan också bli aktuell om symtomen kommer tillbaka efter annan behandling. Läkaren går igenom fördelarna och riskerna med operationen tillsammans med dig.
Ögonbesvär vid Graves sjukdom kan behandlas med tårersättning.1 Om besvären är stora kan en ögonläkare ge antiinflammatoriska läkemedel eller ibland operera. Ögonbesvär minskar eller försvinner ofta när hormonbalansen blir bra, men en del har fortfarande besvär efter behandling.
Blodprov behövs regelbundet efter behandlingen för att kontrollera hormonnivåerna.2 Provtagning kan också behövas under behandlingen med tyreostatika för att följa de vita blodkropparna och levern. Efter radiojodbehandling eller operation följs hormonnivåerna för att se om du behöver sköldkörtelhormon.
Behandlingen kan behöva ändras om du är gravid eller planerar graviditet.2 Berätta därför för läkaren om du är gravid eller vill bli gravid. Vid graviditet används oftast propyltiouracil, eftersom det inte passerar lika lätt till fostret som tiamazol. Tiamazol ska inte tas under graviditetens första månader.6
Tyreostatika kan sänka fostrets ämnesomsättning om dosen är för hög. Därför får du så låg dos som möjligt. Vid graviditet kontrolleras både den gravida och fostret noga med regelbundna provtagningar.6
Det är bra att vänta med att bli gravid tills behandlingen är avslutad. Om du blir gravid under behandlingen bör du sluta med behandlingen och genast kontakta din läkare.6 Radioaktivt jod används inte under graviditet, och behandling med radioaktivt jod kan påverka ögonbesvär vid Graves sjukdom.
Behandlingsalternativen vid Graves sjukdom är tyreostatika, radioaktivt jod och operation, och läkaren hjälper dig att väga alternativen mot varandra. Läs mer om symtom och när du ska söka vård i avsnitten om symtom och diagnos.
Det är därför bra att sluta, om du röker. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka. Använd inte naturläkemedel och växtbaserade läkemedel som innehåller jod om du har hypertyreos eller har behandlats för hypertyreos.2 Berätta för din läkare om du har använt sådana naturläkemedel.
Ögonbesvär vid Graves sjukdom kan göra att ögonen känns torra eller skaver. Följande åtgärder kan lindra olika ögonbesvär:
Du kan köpa tårersättning receptfritt på ett apotek. Läs mer om ögonbesvär och behandling i avsnittet om ögon vid Graves sjukdom.
Du har också möjlighet att vara delaktig i valet av vård. Be om information om vilka alternativ som finns om du behöver hjälp att välja mottagning.
Ögonbesvären beror på att immunförsvaret ibland påverkar ögonen vid Graves sjukdom. Besvären kan minska eller försvinna när hormonbalansen blir bra, men en del kan fortfarande ha besvär efter behandling.2 Tårersättning kan lindra torra eller skavande ögon, och solglasögon kan hjälpa vid ljuskänslighet.6
Vilka behandlingar används vid Graves sjukdom? Det finns tre sätt att behandla den överaktiva sköldkörteln: läkemedel, radioaktivt jod och operation. Behandlingsvalet beror bland annat på orsaken, hur mycket hormon sköldkörteln tillverkar, sköldkörtelns storlek, dina symtom, din ålder och om du har andra sjukdomar.2
Vad gör betablockerare? Betablockerare kan användas för att lindra hjärtklappning och darrningar.2 De påverkar inte orsaken till att du har för mycket sköldkörtelhormon. Tyreostatika bromsar i stället sköldkörtelns hormontillverkning.6
Vid radioaktivt jod minskar sköldkörtelns tillverkning av sköldkörtelhormon. Vid operation tar kirurgen bort delar av eller hela sköldkörteln. Ögonbesvär kan behandlas med tårersättning, antiinflammatoriska läkemedel eller ibland operation.2
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum