Hjärtklappning är en upplevelse av att hjärtat slår snabbt eller extra, ibland som bultande, fladdrande, hoppande eller oregelbundna slag. Den kan komma av fysisk ansträngning, stress eller rädsla; stressreaktionen är en del av kroppens försvarssystem och är inte skadlig, och besvären är vanligtvis inget att oroa sig för och kan komma och gå.
Hjärtklappning innebär att du får extra hjärtslag eller att hjärtat slår snabbt en kort stund.1 Upplevelsen kan alltså handla både om att hjärtat slår fortare och om att ett slag kommer tidigare än väntat. Ett sådant tidigt eller extra hjärtslag kan upplevas som om hjärtat missar ett slag.2 Hjärtklappning beskriver därför framför allt hur hjärtslagen känns för dig. Hjärtat slår vanligtvis 50 till 100 slag per minut hos vuxna. När du anstränger dig fysiskt slår hjärtat fortare och du känner hjärtats bultande slag.1 När du sover kan hjärtat i stället slå långsammare.2 Förändringar i hjärtslagens hastighet behöver därför ses tillsammans med när och hur upplevelsen kommer. Hjärtat kan också slå snabbare om du blir rädd eller är stressad. Den reaktionen tillhör kroppens försvarssystem och är inte skadlig.1
När hjärtat slår snabbare än vanligt kan det antingen kännas regelbundet eller oregelbundet.
Hjärtklappning kan också innebära att ditt hjärta slår ett extra hjärtslag tätt efter det föregående slaget.1 Extraslaget uppstår när hjärtats elektriska signal kommer tidigare än den brukar.2 Det kan göra att rytmen känns ojämn, även om känslan bara varar en kort stund. Ibland märker du inte extraslaget alls.4 Därefter blir det en kort paus då hjärtat fylls på med blod. Nästa vanliga hjärtslag blir därför lite kraftigare och det kan kännas som att hjärtat hoppar till. Ibland säger man att hjärtat slår extraslag i bigemini. Det betyder att vartannat slag är ett extraslag.1
Vanligtvis är det inget att oroa sig för. Men det är viktigt att bli undersökt och få behandling om du ofta har besvär.1 Hur hjärtklappningen upplevs kan alltså variera från tydliga bultande slag till en känsla av fladder, ett hoppande slag eller en oregelbunden rytm. Du kan också ha hjärtklappning utan att samtidigt känna något annat.2 Det är själva upplevelsen av hjärtats slag som kallas hjärtklappning, inte en bestämd sjukdom.
Hjärtklappning kan komma av sådant som påverkar kroppens stressystem eller hjärtats rytm. Vanliga utlösare är bland annat:
Ibland är det flera utlösare samtidigt, till exempel stress tillsammans med kaffe, alkohol eller rökning. Det går inte att avgöra orsaken enbart utifrån hur hjärtklappningen känns. Ärftlighet kan påverka risken för vissa störningar i hjärtats rytm. Även sjukdomar i blodkärlen, njurarna eller lungorna kan påverka hjärtats rytm. Sömnapné kan också vara en faktor. Vissa läkemedel och användning av illegala droger kan påverka hjärtats rytm.2
Hjärtklappning kan också vara en reaktion på att kroppen tillfälligt är belastad eller återhämtar sig efter en påfrestning:
Även vätskebrist och sömnbrist kan utlösa störningar i hjärtats rytm.5 Kroppens tillfälliga reaktion behöver därför inte betyda att du har en hjärtsjukdom, men samma känsla kan också ha andra orsaker.
Ibland beror hjärtklappning på en sjukdom eller på en förändring i kroppen. Exempel på sådana orsaker är:
En överaktiv sköldkörtel kan göra att kroppen arbetar mer och ge hjärtklappning.6 Förändringar i kroppens salter, till exempel lågt kalium eller magnesium, kan också utlösa extra hjärtslag.4 Hjärtrytmen kan påverkas av flera olika hjärtproblem, bland annat hjärtsvikt, tidigare hjärtinfarkt och högt blodtryck.
Det finns också hjärtrytmrubbningar där hjärtats elektriska signaler inte följer det vanliga mönstret. En sådan rytmrubbning kan ge hjärtklappning, även om vissa inte märker några symtom alls. Hjärtklappning kan därför ha många olika orsaker, och orsaken behöver bedömas utifrån dina besvär och din övriga hälsa.
Vissa ovanligare hjärtsjukdomar kan påverka hjärtats rytm och ge hjärtklappning:
Vid ARVC lagras fett och bindväv bland annat in i den högra hjärtkammaren. Sjukdomen kan också påverka hjärtats vänstra kammare.7 Störningar i hjärtats rytm är vanliga vid alla stadier av ARVC, och hjärtklappningen beror då på extra hjärtslag från hjärtats kamrar.
HCM gör hjärtmuskeln tjockare. Sjukdomen kan påverka hjärtats pumpförmåga, blodförsörjning och elektriska retledningssystem, vilket kan ge hjärtklappning.8 HCM kan förekomma med eller utan en förträngning av blodflödet ut från hjärtat.
Att hjärtklappning har en möjlig utlösare betyder inte i sig att du har en viss sjukdom. Flera olika orsaker kan ge liknande besvär, och hjärtklappning kan också komma utan någon tydlig utlösare.
Kontakta en vårdcentral så snart som möjligt om du har återkommande besvär med hjärtklappning.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Återkommande hjärtklappning kan behöva undersökas och behandlas, även om besvären går över mellan gångerna.1 Du kan också lägga märke till om hjärtklappningen kommer tillsammans med andra besvär, till exempel yrsel, andfåddhet, ont i bröstet eller svimningskänsla.1,7
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning. Yrsel eller en kort svimning i samband med ansträngning är ett skäl att kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast. Detsamma gäller om yrseln eller den korta svimningen kommer när du sitter eller ligger. Intensiv hjärtklappning som inte går över ska också bedömas genast.1
Ring genast 112 om du har oregelbundna hjärtslag och samtidigt ont i bröstet.1
Ring genast 112 om någon har svimmat.1
Om du har ARVC ska du ringa genast 112 om du får hjärtklappning som inte går över. Vid ARVC kan hjärtklappning, svimning, andfåddhet och ont i bröstet vara symtom på sjukdomen.7
Om du har HCM ska du ringa genast 112 om du får ihållande hjärtklappning. HCM kan också ge svimning, andfåddhet och ont i bröstet. Vid HCM kan hjärtats rytm påverkas så att du får hjärtklappning och kan svimma.8 Vid ARVC kan störningar i hjärtrytmen ge hjärtklappning på grund av extraslag från hjärtats kamrar. Ring genast 112 om du svimmar, får hjärtklappning som inte går över, svår andnöd eller ont i bröstet.7
Det är bra att regelbundet vara fysiskt aktiv eftersom extraslagen brukar försvinna vid fysisk aktivitet.1
Lägg märke till i vilka situationer du får hjärtklappning eller extraslag.1 Försök att se om besvären kommer i samband med något särskilt, så att du kan upptäcka sådant som påverkar dem.
När hjärtklappningen kommer kan du lägga märke till hur den börjar och hur hjärtat slår:
Du kan försöka hitta hjärtklappningens rytm genom att slå lätt med fingertopparna mot bordsskivan. Det kan göra det lättare att beskriva besvären om du behöver berätta om dem senare. Det kan till exempel vara när den började, om den kom plötsligt eller mjukt, om slagen kändes regelbundna eller oregelbundna och hur fort hjärtat slog. Sådana uppgifter kan vara användbara när du berättar om besvären för vårdpersonal.
Försök att observera om hjärtklappningen eller extraslagen kommer i en särskild situation. Lägg också märke till om besvären kommer efter att du har druckit alkohol, kaffe eller te, eller om du har sovit för lite.1 Då kan du lättare se om någon levnadsvana verkar påverka besvären.
Du kan pröva att förändra vissa levnadsvanor och se vad som händer med hjärtklappningen. Ändra en sak i taget om det är möjligt, så blir det lättare att märka vad som påverkar besvären.
Om du dricker alkohol kan du pröva att minska mängden. Du kan också pröva att minska kaffe och te. Undvik rökning och snusning, eftersom sådana vanor kan påverka hjärtklappningen.1
Försök att slappna av och andas lugnt medan hjärtklappningen pågår.1 Annars kommer hjärtat att stressas ytterligare.
Domningskänslor kan bero på att du andas alltför snabbt. Om du andas mycket häftigt och känner stark ångest eller rädsla kan det hjälpa att andas in och ut i en papperspåse en stund. När besvären pågår kan du alltså försöka slappna av och andas lugnt. Domningskänslor kan förekomma när du andas alltför snabbt, och lugnare andning kan göra det lättare att hantera stunden.1
När du söker vård för hjärtklappning gör läkaren en kroppsundersökning. Hjärtat och lungorna undersöks särskilt, och blodtrycket kontrolleras.1
Ibland görs ytterligare undersökningar. Det kan vara en ultraljudsundersökning av hjärtat eller ett arbetsprov.1 Sådana undersökningar görs för att utesluta hjärtsjukdom.
Vilka undersökningar som behövs beror på vad läkaren behöver ta reda på. Vid vissa hjärtsjukdomar kan utredningen innehålla flera olika undersökningar, till exempel EKG, ultraljudsundersökning och arbetsprov.
Vilken behandling du får beror på vad som orsakar hjärtklappningen.1 Det har också betydelse hur mycket besvär du har och om du har andra sjukdomar eller levnadsvanor som ökar risken för besvär.
En ICD är en pacemaker som också är en hjärtstartare.1 Vid vissa hjärtsjukdomar kan läkemedel, operation eller en implanterbar defibrillator bli aktuellt beroende på läkarens bedömning.
Vilken behandling som passar dig bestäms utifrån undersökningarna och dina besvär. Fråga vårdpersonalen om du vill veta mer om behandlingsalternativen.
Om du har återkommande hjärtklappning kan du börja med att kontakta en vårdcentral. Där kan du få hjälp med att bedöma besvären och komma vidare till rätt vård om det behövs. Kontakta en vårdcentral så snart som möjligt om du har återkommande besvär med hjärtklappning.1
Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se. På 1177.se kan du hitta vård och läsa mer om hur du kontaktar en mottagning. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 En öppen specialistmottagning kan vara aktuell om du behöver bedömning av en specialist inom hjärtats rytm eller annan hjärtsjukvård.
Ibland behöver du först få en bedömning på vårdcentralen. Det kan krävas remiss till den öppna specialiserade vården.1 Information om mottagningar och kontaktvägar finns på 1177.se, där du kan söka efter vård i din region.
Kan hjärtklappning komma när man reser sig snabbt?
Ja, det kan hända när du reser dig upp snabbt. Hjärtklappning kan också komma av flera andra orsaker, till exempel stress, alkohol eller förändringar i ämnesomsättningen.1
Kan hjärtklappning kännas som att hjärtat hoppar till?
Ja, ett extraslag kan följas av ett kraftigare slag som känns så. Efter ett extraslag blir det en kort paus då hjärtat fylls på med blod.1
Vad kan ett blodprov visa vid hjärtklappning?
Det kan ge information om andra sjukdomar, till exempel blodbrist, saltförändringar eller förändringar i ämnesomsättningen. Blodprovet kan alltså hjälpa vårdpersonalen att hitta orsaker som kan göra att du får hjärtklappning.1
Kan hjärtklappning behandlas med läkemedel?
Ja, det finns läkemedel som bromsar hjärtrytmen. Vilken behandling du får beror på vad som orsakar hjärtklappningen och hur mycket besvär du har.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.

Att få vitaminbrist innebär att din kropp inte får i sig tillräckligt av någon av de vitaminer du behöver. Läs mer här.

Påsar under ögonen orsakas av vätskefylld, överflödig hud och kan orsakas av genetik, sömnbrist eller stark hudvård. Läs mer här.






Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget