Hjärtat är ett muskulöst organ framtill i bröstkorgen, ungefär lika stort som en knuten hand. Det har fyra hålrum och klaffar som håller blodet i rätt riktning, och det pumpar blod genom kroppen. Besvär i hjärtat kan påverka rytmen, pumpförmågan, klaffarna eller blodförsörjningen.
Hjärtat finns framtill i bröstkorgen. Det ligger något bakom och till vänster om bröstbenet, som sitter mitt i bröstet. Hjärtat ligger mellan höger och vänster lunga. Den vänstra lungan är något mindre för att ge plats åt hjärtat på vänster sida av bröstkorgen. Bröstkorgen skyddar hjärtat.1
Hjärtat sitter alltså inte helt mitt i bröstet, även om bröstbenet ligger framför det. Läget gör att hjärtat skyddas av skelettet runt bröstkorgen. Hjärtat är ett organ inne i kroppen och arbetar hela tiden utan att du behöver styra varje hjärtslag själv.
Hjärtat är ett muskulöst organ som pumpar blod genom kroppen. Det är huvudorganet i kroppens blodomlopp och flyttar blodet genom kroppen på ett samordnat sätt. Hjärtats muskler drar ihop sig och slappnar av för att blodet ska kunna pumpas vidare.1
Blodet för med sig syre och näring till cellerna. Det tar också med sig koldioxid och annat avfall, så att avfallet kan tas om hand av andra organ.1 På så sätt hjälper hjärtat till att förse kroppens celler med det de behöver och att föra bort sådant som kroppen inte behöver.
Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand. Storleken varierar något mellan olika personer och kan bland annat påverkas av kroppens storlek och kön.1 Trots sin begränsade storlek pumpar hjärtat blod genom kroppen under hela livet.
I andra delar av informationen kan du läsa mer om hjärtats kamrar, klaffar och elektriska signaler. Där finns också en mer detaljerad beskrivning av hur blodet rör sig genom hjärtat och kroppen.
Hjärtat är uppbyggt av väggar, hålrum, klaffar, blodkärl och ett elektriskt ledningssystem. Väggarna består av muskelvävnad som kan dra ihop sig och slappna av. En vävnadsvägg som kallas septum skiljer hjärtats högra och vänstra sida åt.1
Hjärtväggen består av tre lager:1
Hjärtsäcken omsluter hela hjärtat som en skyddande säck. Den innehåller vätska som smörjer hjärtat och minskar friktionen när hjärtat rör sig mot omgivande organ.1
Blodet rör sig genom hjärtat i en bestämd ordning: från kroppen till hjärtat, vidare till lungorna, tillbaka till hjärtat och sedan ut i kroppen. På så sätt kan blodet ta upp syre i lungorna innan det förs vidare till kroppens organ. Hjärtats högra förmak och högra kammare arbetar tillsammans med att föra syrefattigt blod till lungorna. Vänster förmak och vänster kammare arbetar sedan tillsammans med att föra syrerikt blod vidare ut i kroppen.3
Blodet från höger förmak går vidare till höger kammare genom trikuspidalisklaffen. Från höger kammare passerar blodet genom lungklaffen på vägen till lungpulsådern. När blodet har tagit upp syre i lungorna går det genom lungvenerna till vänster förmak och vidare genom mitralisklaffen till vänster kammare. Därefter passerar blodet genom aortaklaffen och går ut i aorta och vidare till kroppen.
Hjärtbesvär kan märkas på flera olika sätt. Ibland känns hjärtat tydligt utan att det beror på en sjukdom, men förändrade hjärtslag kan också bero på arytmi eller annan hjärtsjukdom.
Hjärtklappning kan innebära extra hjärtslag eller att hjärtat slår snabbt en kort stund. Det kan kännas som att hjärtat hoppar till, slår hårt eller bultar. Hjärtklappning kan också komma tillsammans med andfåddhet, trötthet, bröstsmärta, svimningskänsla eller svettningar.5 Stress, ångest, alkohol, kaffe, te, rökning, feber, smärta och blodbrist är exempel på sådant som kan orsaka hjärtklappning.
Arytmi innebär att hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet.4 Arytmi kallas också rytmrubbning. En del får besvär i attacker som går över snabbt, medan andra har besvär hela tiden. Vissa känner inga symtom alls. När hjärtat slår för fort kallas det takykardi, och när hjärtat slår för långsamt kallas det bradykardi.
Arytmi kan ge bröstsmärta eller obehag, andfåddhet, orkeslöshet, trötthet, yrsel eller svimning.4 En del rytmrubbningar kan öka risken för stroke och hjärtsvikt, men risken minskar med behandling.
Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och svullna anklar eller ben.6
Utredningen börjar ofta med att du får berätta om dina besvär. Läkaren kan sedan göra flera olika undersökningar av hjärtat och blodet. Vilka undersökningar som behövs beror på vad vården behöver ta reda på.
Vid en kroppsundersökning kan läkaren också undersöka hjärtat och lungorna samt kontrollera blodtrycket.5 Ett stetoskop kan bland annat användas för att upptäcka blåsljud, som är vanligt om en hjärtklaff är för trång eller läcker.
Blodprover kan ge information om andra sjukdomar som påverkar hjärtat, till exempel blodbrist. Vid vissa hjärtbesvär kan blodprover också visa saltförändringar eller förändringar i ämnesomsättningen.5
Dina levnadsvanor har betydelse för hur du mår med hjärtbesvär. Fysisk aktivitet är bra för hjärtat och kan ingå i egenvården vid hjärtbesvär.7 Rör på dig varje dag, men prata med läkare om du är van att träna mycket eller har en hjärtklaffsjukdom.
Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.4 Du kan till exempel äta mer fisk, frukt och grönsaker. Du behöver inte förändra dina matvanor helt och hållet i ett enda steg, eftersom varje liten förändring kan göra stor skillnad.
Om du har hjärtklappning kan det också vara bra att dricka mindre alkohol och undvika att röka eller snusa. Regelbunden fysisk aktivitet kan göra att extraslagen brukar försvinna vid fysisk aktivitet. Tillräckligt med sömn och avslappning kan också vara en del av egenvården vid hjärtklappning.
Vid återkommande eller förändrade hjärtslag kan vårdcentralen vara den första kontakten. Kontakta en vårdcentral om hjärtat har slagit på ett förändrat sätt vid flera tillfällen.4 Där kan du få hjälp att beskriva besvären och bedöma om du behöver en fortsatt utredning.
Du kan också ringa 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.4 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring genast 112 om du har kärlkramp som inte går över inom 15 minuter efter att du har tagit snabbverkande nitroglycerin.8 Du ska också ringa genast 112 om ett spädbarn har symtom på förändrad hjärtrytm.4
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter.4
Hos vuxna slår hjärtat vanligtvis 50 till 100 slag per minut. När du anstränger dig fysiskt slår hjärtat fortare. Rädsla och stress kan också göra att hjärtat slår snabbare. Hjärtat slår vanligtvis 50 till 100 slag per minut hos vuxna.5 Det är en reaktion som hör ihop med kroppens försvarssystem.
Vissa hjärtbesvär ger inga symtom i början.7 Det kan därför vara svårt att själv märka att något har förändrats. En del känner inga symtom och vet inte att de har arytmi förrän det upptäcks av en slump. Arytmi kan till exempel upptäckas vid en undersökning av något annat skäl. En del har inga symtom och vet inte att de har arytmi förrän det upptäcks av en slump.4
Det går att leva ett bra och aktivt liv med arytmi. Det kan ta tid att vänja sig vid sjukdomen. Tillsammans med läkaren kan du behöva pröva dig fram till den behandling som fungerar bäst för dig. Oro och ångest kan förekomma när du har arytmi, och vissa kan därför undvika att träna, resa eller göra andra saker som de gjorde tidigare. Det kan också hjälpa att ta reda på mer om din sjukdom och om din situation.4
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Hjärtat har fyra hålrum.1 De två övre hålrummen kallas förmak och de två nedre kallas kammare. På höger sida finns höger förmak och höger kammare. På vänster sida finns vänster förmak och vänster kammare. Förmaken ligger ovanför kamrarna, med ett förmak och en kammare på var sida av hjärtat. Höger förmak och höger kammare bildar hjärtats högra sida, medan vänster förmak och vänster kammare bildar den vänstra sidan.3
Klaffarna fungerar som dörrar mellan hjärtats hålrum och vid hjärtats utgångar. De öppnas och stängs för att blodet ska kunna passera och för att hindra det från att rinna åt fel håll. Lungklaffen förbinder höger kammare med lungpulsådern. Mitralisklaffen kallas ibland också bikuspidalisklaffen.3
Blodkärlen som hör till hjärtat har olika uppgifter. Artärer leder blod från hjärtat och vener leder blod tillbaka till hjärtat. Kranskärlen är blodkärl som ligger på hjärtats yta och försörjer själva hjärtat med blod.1
Hjärtats elektriska ledningssystem styr hjärtslagens rytm och tempo. Signalerna börjar högst upp i hjärtat och leds sedan nedåt.
Det elektriska ledningssystemet är alltså en särskild del av hjärtats uppbyggnad, skild från hjärtats muskelvävnad, hålrum och klaffar.
Det här flödet upprepas vid varje hjärtslag. Hjärtats fyra hålrum samarbetar med klaffarna och blodkärlen för att hålla blodet i rörelse och se till att det går åt rätt håll.3
Varje hjärtslag börjar med en elektrisk signal från sinusknutan.4 Elektriska impulser får hjärtat att slå och flytta blod genom hålrummen.1 Signalerna sprids från hjärtats övre hålrum till de nedre, så att hjärtats delar arbetar tillsammans.
Hjärnans och nervsystemets signaler hjälper hjärtat att slå långsammare i vila och snabbare vid stress. Nervsystemet skickar signaler som påverkar hjärtats rytm och hastighet. Hormoner kan också påverka hur snabbt hjärtat slår och hur blodkärlen drar ihop sig eller slappnar av.1
Hjärtat hjälper till att upprätthålla blodtrycket.1 Det gör hjärtat tillsammans med kroppens nervsystem och hormonsystem. När hjärtat pumpar blod genom kroppen påverkas trycket i blodkärlen.
Hjärtats klaffar öppnas och stängs så att blodet går åt rätt håll.1 Klaffarna fungerar mellan hjärtats hålrum och där blodet lämnar hjärtat. De öppnas när blodet ska passera och stängs för att hindra blodet från att gå bakåt.
Sinusknutan och AV-knutan ingår i hjärtats system för elektriska signaler. Sinusknutan skickar signaler som får hjärtat att slå. Om signalerna i hjärtats elektriska system förändras kan hjärtat slå oregelbundet, för fort eller för långsamt.4
Hjärtklaffsjukdom kan ge andfåddhet, minskad ork, trötthet, svullna underben, yrsel och bröstsmärta.7 Du kan också få hjärtklappning eller svimma när du anstränger dig. Hjärtklaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början.
Vid hjärtinfarkt får hjärtat syrebrist eftersom blodet inte kan passera som det ska.8 En vanlig orsak är att plack har byggts upp i ett kranskärl och gjort kärlet trångt, eller att en blodpropp har förvärrat förträngningen. Hjärtinfarkt kan kännas som smärta, sveda, brännande känsla, tryck eller obehag i bröstet. Besvären kan också kännas i ryggen, halsen, käken eller en eller båda armarna.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Trycket i blodkärlen kan då stiga och vätska kan samlas i kroppen. Vätskan i kroppen kan ibland göra det svårare att andas och att du blir svullen till exempel i magen eller benen.6 Vanliga orsaker är bland annat kärlkramp, hjärtinfarkt, högt blodtryck, sjukdom i hjärtats klaffar, sjukdom i hjärtmuskeln, förmaksflimmer och diabetes.
En hjärtklaffsjukdom innebär att en klaff är för trång eller läcker.7 Om klaffen är trång har blodet svårt att passera. Om klaffen läcker åker blodet bakåt i stället för att pumpas framåt. Det kan göra att hjärtat behöver arbeta hårdare och på sikt leda till hjärtsvikt eller förmaksflimmer.
Hjärtsäcksinflammation beror på att de två hinnorna som omsluter hjärtat har blivit inflammerade. Den vanligaste orsaken är en virusinfektion. Du kan också få hjärtsäcksinflammation efter andra infektioner, en hjärtoperation eller strålbehandling mot bröstkorgen. Skärande smärta i bröstet, andfåddhet, feber och mer smärta när du ligger ner eller andas djupt är vanliga besvär.2
Kranskärlssjukdom kan utvecklas när plack byggs upp i kärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod.9 Placket kan göra blodflödet till hjärtmuskeln trängre eller blockera det. Kranskärlssjukdom kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller arytmi. Högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och rökning kan öka risken för hjärtsjukdom.
Ring genast 112 om någon har symtom på hjärtinfarkt.8 Ring genast 112 om du har oregelbundna hjärtslag och samtidigt ont i bröstet, eller om någon har svimmat.5 Ring genast 112 vid hjärtsvikt om du är mycket trött, har svårt att andas, om det känns trångt eller gör ont i bröstet, eller om du blir kallsvettig.6
Behandling av hjärtsjukdom kan omfatta hälsosamma levnadsvanor, läkemedel, ingrepp, operationer eller hjärtrehabilitering.9 Vilken behandling som passar beror på vilken hjärtsjukdom du har, hur allvarliga besvären är och om du har andra sjukdomar. Vid hjärtinfarkt behöver kranskärlet öppnas så fort som möjligt, ofta med ballongvidgning och ett litet rör som kallas stent. Ibland behövs en kranskärlsoperation.
Vid vissa rytmrubbningar kan läkemedel göra hjärtslagen lugnare och jämnare. Ibland används också ablation, där läkaren blockerar signaler i hjärtat som orsakar arytmin. En pacemaker kan behövas när hjärtat slår för långsamt. En ICD kan ge elektrisk stimulering eller en kraftig stöt när hjärtats kammare slår för fort.4
Vid hjärtklaffsjukdom kan klaffen lagas, förstärkas eller bytas mot en klaffprotes. Läkemedel kan lindra besvär och behandla andra sjukdomar, men det finns inga läkemedel som gör att du blir av med själva klaffsjukdomen. Hjärtsäcksinflammation går ofta över av sig själv, men andra former kan behandlas med smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel.2 Vid svår hjärtsvikt kan hjärtpump eller hjärttransplantation vara ett behandlingsalternativ.
EKG kan visa om hjärtats rytm är förändrad eller om hjärtat är påverkat på något sätt.7 Vid misstanke om arytmi kan EKG göras med elektroder som fästs på kroppen eller genom matstrupen.
Ekokardiografi görs med ultraljud. Läkaren kan då se hjärtat på en skärm och bedöma hur hjärtat klarar att pumpa runt blodet. Ultraljud kan också visa om en hjärtklaff läcker eller är trång.7
Om den första bedömningen inte ger tillräckligt med information kan du behöva fler undersökningar. Då kan läkaren skriva en remiss till en mottagning där personalen är specialister på hjärtsjukdomar.
Ett arbetsprov kan visa om du får symtom som du själv inte tänker på. Undersökningen kan därför ge information som inte alltid syns när hjärtat undersöks i vila.
Med långtids-EKG kan hjärtrytmen följas under en längre period. Det kan vara användbart när besvären kommer ibland och inte syns vid en vanlig EKG-mätning.
Vid en fördjupad utredning kan läkaren undersöka hjärtat med magnetkamera, datortomografi eller skintigrafi.2 Ibland behövs också ultraljud eller EKG genom matstrupen.
Kranskärlsröntgen används för att undersöka kranskärlen. Vid en hjärtinfarkt kan röntgen av kranskärlen visa hur blodet passerar i kärlen, och en behandling kan ibland göras vid samma tillfälle som undersökningen.8
Vilken undersökning som blir aktuell beror på vad läkaren behöver undersöka, till exempel hjärtats rytm, hjärtats struktur, pumpförmågan eller kranskärlen.
Vid hjärtsvikt rekommenderas fysisk aktivitet varje dag. Väg dig varje dag, eftersom ökad vikt kan bero på att du samlar på dig vätska. Ät grönsaker och frukt varje dag och minska ner på saltet.
Om du har en hjärtklaffsjukdom ska du prata med läkaren om tunga lyft. Efter en operation i bröstkorgen får du inte lyfta tungt under de första tre månaderna. Vilka råd som gäller för fysisk aktivitet beror därför på vilket hjärtbesvär du har och vilken behandling du har fått.
Stresshantering kan också ingå i egenvård vid förändrade hjärtslag. Du kan behöva stöd för att förändra något i din livsstil.
De flesta tycker att det är svårt att ändra en vana. Det kan gå lättare om du hittar din motivation, förbereder dig och gör förändringen lite i taget.8 Om du behöver stöd för att förändra din livsstil kan du kontakta en vårdcentral.4 Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har symtom som du tror kan bero på hjärtsäcksinflammation. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.2
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har symtom på hjärtsvikt eller om du mår sämre trots behandling.6
Du kan själv välja vilken mottagning du vill kontakta för ordinarie vård. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.5 En öppen specialistmottagning kan vara aktuell när dina besvär behöver bedömas av personal med särskild kunskap om hjärtsjukdomar.
Ibland går vägen till specialistvården via vårdcentralen. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.5 En remiss innebär att en läkare eller annan vårdpersonal skickar vidare information om dina besvär till en mottagning som kan hjälpa dig. Vilken väg som passar beror på dina besvär och vilken vård du behöver.
På många sjukhus finns en särskild mottagning för hjärtsvikt. Där får du behandling och rehabilitering av ett team som består av läkare, sjuksköterska och fysioterapeut.6 Vilket sjukhus du kommer till för behandling av en hjärtklaffsjukdom beror på din ålder. Du som är 18 år eller äldre får komma till något av universitetssjukhusen. Barn under 18 år får komma till barnhjärtcentrumet i Göteborg eller Lund.7
Hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt kan omfatta flera olika yrkesgrupper.8 Det kan till exempel vara:
Ibland ingår även en psykolog i rehabiliteringen efter hjärtinfarkt. Rehabiliteringen kan ge stöd kring hur du mår, läkemedel, matvanor och fysisk aktivitet. Efter en hjärtinfarkt får du prata om hur det fungerar med läkemedlen och om dina tankar och känslor.8