Blåsljud på hjärtat

Blåsljud på hjärtat är ett ljud som hörs mellan hjärtslagen när blodet flödar genom hjärtats klaffar eller kärl. Det kan låta som ett susande eller vinande ljud när läkaren lyssnar med stetoskop. I många fall är blåsljud helt ofarligt och förekommer hos friska barn och vuxna. Men ibland kan det vara ett tecken på ett underliggande hjärtproblem som behöver utredas vidare.

Blåsljud uppstår när blodet strömmar oregelbundet genom hjärtat. Det kan bero på exempelvis medfödda hjärtfel, klaffsjukdomar eller infektioner. Därför är det viktigt att avgöra om blåsljudet är så kallat fysiologiskt (ofarligt) eller patologiskt (tecken på sjukdom).

Bra att veta om blåsljud på hjärtat:

• Blåsljud är vanligt hos barn och behöver ofta inte behandlas.

• Hos vuxna kan blåsljud ibland tyda på hjärtklaffsjukdomar.

• Ett blåsljud är ett symtom – inte en diagnos i sig – och kräver ibland utredning med EKG eller ultraljud av hjärtat.

Vanlig fråga: Är blåsljud farligt?

Svar: De flesta blåsljud är ofarliga, men vissa kan tyda på hjärtfel och bör undersökas.

Vad är blåsljud på hjärtat?

Ett blåsljud är ett extra ljud som läkaren kan höra när hen lyssnar på hjärtat med stetoskop. Det uppstår när blodflödet i hjärtat är turbulent, vilket innebär att blodet inte flyter jämnt. Detta kan ske om blodet passerar genom trånga klaffar eller hål i hjärtats väggar, eller om hjärtats struktur förändrats av någon anledning.

Blåsljud delas in i två huvudtyper: fysiologiska (ofarliga) och patologiska (sjukliga). Fysiologiska blåsljud förekommer ofta hos barn, ungdomar och gravida, och kräver sällan någon behandling. Patologiska blåsljud kan bero på hjärtfel och behöver ibland behandlas.

Orsakerna kan delas in i två kategorier: fysiologiska och patologiska.

Fysiologiska orsaker (ofarliga):

• Ökat blodflöde, t.ex. vid feber eller graviditet

• Barns snabbare hjärtrytm och tunna bröstkorg

• Tillfällig påverkan av fysisk ansträngning eller stress

Patologiska orsaker (sjukliga):

• Klaffsjukdomar, t.ex. förträngning (stenos) eller läckage (insufficiens) i hjärtklaffar

• Medfödda hjärtfel, som hål mellan hjärtats kamrar (ventrikelseptumdefekt)

• Infektioner som endokardit (infektion i hjärtats inre vävnad)

• Hjärtmuskelsjukdomar (kardiomyopati)

• Hjärtinfarkt eller andra skador på hjärtat

I många fall ger blåsljud inga symtom och upptäcks enbart vid läkarundersökning. Men om blåsljudet orsakas av en hjärtsjukdom kan följande symtom förekomma:

• Trötthet eller orkeslöshet, särskilt vid ansträngning

• Andfåddhet (dyspné)

• Hjärtklappning

• Bröstsmärta eller obehagskänsla i bröstet

• Yrsel eller svimning

• Svullnad i ben eller fötter

• Dålig viktuppgång hos barn

När ska du söka vård för blåsljud på hjärtat?

Du bör söka vård om:

• Ett blåsljud hörs hos dig och du samtidigt har symtom som andfåddhet, yrsel eller bröstsmärta

• Du tidigare haft en hjärtsjukdom eller klaffsjukdom

• Ett blåsljud upptäcks hos ett barn och du märker tecken på trötthet, dålig viktuppgång eller snabb andning

• Du är gravid och får ett nytt blåsljud

Vid misstanke om hjärtfel gör läkaren en vidare utredning med EKG, hjärtultraljud (ekokardiografi) eller andra hjärtundersökningar.

Behandlingen beror helt på vad som orsakar blåsljudet:

• Fysiologiska blåsljud kräver ingen behandling utan följs oftast upp med kontroller

• Vid klaffsjukdom kan läkemedel som blodtryckssänkande eller vätskedrivande användas

• Om klaffen är kraftigt påverkad kan kirurgi eller klaffbyte bli aktuellt

• Vid medfödda hjärtfel kan kirurgiska ingrepp behövas

• Infektioner som endokardit behandlas med antibiotika

Läkaren bedömer från fall till fall vad som är lämplig behandling, baserat på symtom, ålder och bakomliggande orsak.

Flera yrkesgrupper kan vara inblandade i att utreda och behandla blåsljud:

• Allmänläkare – gör första bedömningen och skickar vidare vid behov

• Kardiolog (hjärtläkare) – ansvarar för utredning och behandling av hjärtproblem

• Barnläkare – vid misstanke om medfödda hjärtfel hos barn

• Sjuksköterska – vid uppföljning och livsstilsrådgivning

Vård kan sökas på vårdcentral, barnmottagning eller hjärtmottagning, beroende på situation.

Om blåsljudet är fysiologiskt behövs inga särskilda åtgärder. Men om du har fått diagnosen hjärtfel eller klaffsjukdom finns det saker du kan göra för att må bättre:

• Följ läkarens ordinationer och ta dina läkemedel regelbundet

• Motionera måttligt och enligt läkarens råd

• Undvik rökning och alkohol

• Ät hjärtsmart kost med lite salt och mycket grönsaker

• Var uppmärksam på nya symtom och sök vård i tid

Hur kan du förebygga blåsljud på hjärtat?

Vissa blåsljud, särskilt medfödda eller fysiologiska, kan inte förebyggas. Men det finns sätt att minska risken för hjärtsjukdomar som kan orsaka blåsljud:

• Håll blodtryck och kolesterol under kontroll

• Motionera regelbundet och ät hälsosamt

• Undvik tobaksrökning

• Följ behandlingsplan vid andra sjukdomar, som diabetes

• Gå på regelbundna hälsokontroller om du har riskfaktorer

• Andningsbesvär

1. Är blåsljud farligt? De flesta blåsljud är ofarliga, men vissa kan vara tecken på hjärtsjukdom och bör utredas.

2. Kan blåsljud gå över av sig självt? Ja, särskilt hos barn och unga där blåsljud ofta försvinner i takt med att kroppen växer.

3. Hur upptäcks blåsljud? Blåsljud hörs med stetoskop vid en fysisk undersökning.

4. Kan man träna om man har blåsljud? Vid fysiologiska blåsljud går det bra att träna. Vid hjärtfel bör fysisk aktivitet ske enligt läkarens rekommendationer.

5. Är blåsljud ett tecken på hjärtsvikt? Inte nödvändigtvis, men det kan vara ett tecken på hjärtproblem som i vissa fall leder till hjärtsvikt.

6. Måste man operera blåsljud? Nej, bara om det orsakas av en sjuklig förändring som påverkar hjärtats funktion.

7. Kan man höra blåsljud själv? Nej, blåsljud kan inte höras utan stetoskop och läkarkunskap.