Kärlkramp

Andra orsaker

Kärlkramp behöver inte alltid bero på en tydlig förträngning i de stora kranskärlen. Det finns flera andra mekanismer som kan minska blodflödet eller skapa en obalans mellan hjärtats syrebehov och syretillförsel:

• Kranskärlsspasm innebär att ett kranskärl tillfälligt drar ihop sig. Då kan blodflödet minska även om kärlet inte har en fast förträngning. Denna form kallas också spasmkärlkramp.²
• Mikrovaskulär kärlkramp kan bero på att hjärtats små kärl har nedsatt förmåga att vidgas när det behövs. De små kärlen kallas ibland arterioler.³
• Bristande syretillförsel eller ett ökat syrebehov kan bidra till syrebrist i hjärtmuskeln. Blodbrist kan minska syretillförseln, medan snabb hjärtrytm kan öka hjärtats syrebehov.⁸

Även andra hjärtproblem kan i vissa fall bidra till kärlkramp. Förändringar i hjärtklaffarna eller en förtjockad hjärtmuskel nämns som möjliga orsaker.² Vid mikrovaskulär kärlkramp kan en undersökning av de stora kranskärlen ibland vara utan tydliga förträngningar, eftersom problemet i stället finns i de mindre kärlen.

Riskfaktorer och ärftlighet

Riskfaktorer påverkar framför allt risken att utveckla åderförfettning och kranskärlssjukdom. De är inte en förklaring till varje enskilt fall, och en person kan få kärlkramp även utan flera kända riskfaktorer.⁵

• Rökning och höga blodfetter är två stora enskilda riskfaktorer för kranskärlssjukdom.¹
• Risken ökar om du har diabetes eller högt blodtryck.²
• Ärftlighet för kranskärlssjukdom är en riskfaktor.³ Risken kan alltså påverkas av om nära släktingar har haft hjärt-kärlsjukdom.
• Högre ålder, manligt kön, övervikt, fysisk inaktivitet, stress och ohälsosamma kostvanor hör till faktorer som kan påverka risken.⁶

Flera riskfaktorer kan förekomma samtidigt och påverka den samlade risken.⁶ Högt blodtryck kan ha samband med både arv och miljö. Höga kolesterolvärden kan också bero på ärftliga faktorer, medan de hos många påverkas av kostvanor. Diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter kan dessutom förekomma tillsammans med övervikt i det som kallas metabola syndromet.¹

Det går inte att avgöra orsaken till kärlkramp enbart genom att titta på riskfaktorerna. Om du tror att du har kärlkramp behöver vården bedöma dina besvär och vid behov undersöka hjärtat och kranskärlen.

När symtomen kommer och går över

Vid stabil kärlkramp kommer besvären ofta när hjärtat behöver arbeta mer. Fysisk ansträngning, till exempel att gå snabbt eller uppför en trappa, kan utlösa symtomen. Stark kyla, värme, blåst och stress kan utlösa kärlkramp eller göra att den blir värre.²

Besvär vid stabil kärlkramp utlöses ofta av fysisk ansträngning och lindras vanligtvis efter några minuters vila.² Symtomen brukar vara i några minuter. En typisk kärlkrampsattack varar vanligtvis högst tio minuter.¹

Besvär som kommer vid ungefär samma sorts ansträngning och sedan går över med vila kan passa med stabil kärlkramp. Det är ändå viktigt att söka vård om du tror att besvären beror på kärlkramp, eftersom bröstsmärta också kan ha andra orsaker.

Symtomens mönster kan förändras. Ny kärlkramp eller en tydlig försämring, till exempel att besvären kommer vid mindre ansträngning än tidigare eller i vila, kan vara tecken på instabil kärlkramp. Ett sådant förändrat mönster ska bedömas skyndsamt.

Akuta varningssignaler

Bröstsmärta kan ibland vara tecken på ett akut koronart syndrom, där instabil kärlkramp och hjärtinfarkt ingår. Vänta därför inte hemma för att se om besvären går över när symtomen är starka, långvariga eller tydligt förändrade.

Ring 112 vid bröstsmärta som varar längre än 15 minuter och som du inte vet orsaken till.² Ring också 112 om bröstsmärta samtidigt ger andfåddhet, kallsvettning, illamående eller oregelbundna hjärtslag.¹⁰

Ny eller snabbt försämrad kärlkramp, särskilt besvär i vila, ska handläggas som misstänkt akut koronart syndrom.³ Det gäller även om smärtan inte känns mycket stark. Sök akut hjälp om besvären plötsligt börjar komma oftare, blir mer intensiva, varar längre eller uppstår när du vilar.

Kör inte själv till sjukhuset när du har sådana symtom. Ring 112 och följ instruktionerna du får. Vid misstanke om kärlkramp utan akuta varningssignaler bör du kontakta en vårdcentral.

Ett vilo-EKG ingår i den första utredningen. EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan visa tecken på syrebrist eller annan påverkan på hjärtat. Ett normalt vilo-EKG utesluter däremot inte kärlkramp, eftersom EKG kan vara normalt när hjärtat inte är ansträngt.²

• Vilo-EKG ingår i basutredningen men ett normalt resultat utesluter inte kärlkramp.³
• Blodprover kan visa blodbrist, diabetes eller för höga blodfetter.²
• Vid misstänkt akut koronart syndrom tas högkänsligt troponin i blodprov på sjukhus.⁵

Blodproverna kan alltså bidra till att hitta tillstånd som kan påverka besvären eller öka risken för kranskärlssjukdom. Vid misstänkt akut koronart syndrom tas högkänsligt troponin på sjukhus för att bedöma om hjärtmuskeln kan vara skadad. Troponinresultatet behöver bedömas tillsammans med symtom, EKG och andra fynd.⁷ Ett förhöjt troponin betyder inte automatiskt att du har haft en hjärtinfarkt, eftersom även andra tillstånd kan ge förhöjda värden.⁵

Vid akuta bröstbesvär kan EKG behöva upprepas, och blodprovet kan behöva tas mer än en gång. Du kan fråga vården hur proverna ska tolkas. Om du har pågående eller långvariga bröstbesvär ska du följa vårdens akuta instruktioner och inte vänta på en planerad utredning.

Bilddiagnostik och funktionella tester

När samtal, kroppsundersökning, EKG och blodprover inte räcker kan ytterligare undersökningar behövas. Valet beror på hur sannolikt det är att du har en förträngning i kranskärlen som hindrar blodflödet. Läkaren väger också in dina symtom, riskfaktorer, andra sjukdomar och vad undersökningen kan visa.

• Ekokardiografi kan visa hur hjärtat och hjärtklaffarna fungerar.²
• Vid arbetsprov registreras EKG före, under och efter ansträngning.¹⁰
• Kranskärlsröntgen kan visa om det finns förträngningar som kan orsaka kärlkramp.¹⁰
• Valet av diagnostisk metod baseras på den kliniska sannolikheten för obstruktiv kranskärlssjukdom.³

Den kan visa hur hjärtat arbetar och om det finns förändringar i hjärtklaffarna. Undersökningen kan också hjälpa läkaren att bedöma om det finns någon annan strukturell hjärtsjukdom.

Vid ett arbetsprov ansträngs hjärtat medan EKG registreras före, under och efter ansträngningen. Undersökningen kan därför ge information om hur hjärtat reagerar när det arbetar mer. Vilken undersökning som passar beror bland annat på din kliniska sannolikhet för obstruktiv kranskärlssjukdom, alltså en förträngning som begränsar blodflödet.

I vissa fall görs datortomografi av hjärtats kranskärl. Kranskärlsröntgen är en mer direkt undersökning av kranskärlen och kan visa förträngningar som kan orsaka kärlkramp.

Ett undersökningsresultat behöver inte ensamt avgöra diagnosen. Om en undersökning inte visar en tydlig förklaring kan andra orsaker till bröstsmärtan behöva utredas. Om undersökningarna visar förträngningar eller tecken på syrebrist bedömer läkaren vad fynden betyder tillsammans med dina besvär och övriga resultat.

Fråga gärna vad undersökningen innebär, hur lång tid den tar och om det finns risker eller begränsningar. Du ska få information som är lätt att förstå och möjlighet att vara delaktig i beslut om fortsatt utredning. Om du behöver tolk kan du be vården om hjälp med det.

Om ett av dessa läkemedel inte tolereras kan läkaren i vissa fall byta till det andra alternativet. Om symtomen inte kontrolleras tillräckligt kan läkaren överväga att byta behandling eller kombinera en betablockerare med en kalciumkanalblockerare av dihydropyridintyp.¹¹

Om betablockerare och kalciumkanalblockerare inte kan användas, eller om de inte räcker, kan andra läkemedel övervägas:¹¹

• långverkande nitrat
• ivabradin
• nicorandil
• ranolazin

Vilket av dessa läkemedel som kan vara aktuellt beror bland annat på andra sjukdomar, möjliga hinder för behandlingen, dina önskemål och läkemedelskostnaden.¹¹ Läkaren avgör också om ett läkemedel ska användas ensamt eller som tillägg.

Läkemedel mot kärlkramp kan ge biverkningar och effekten behöver följas upp.¹¹ Kontakta vården om du får besvär som du tror beror på behandlingen, i stället för att själv ändra eller avsluta läkemedlet.

Aspirin och statin kan användas vid stabil kärlkramp för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke. Läkaren väger nyttan mot till exempel risken för blödning och andra sjukdomar.¹¹

Riskfaktorbehandling

Riskfaktorbehandling är en viktig del av vården vid kranskärlssjukdom. Den kan omfatta behandling av blodfetter, blodtryck och diabetes samt stöd med levnadsvanor.³ Dina värden följs över tid för att se om behandlingen når målen.

Vid etablerad kranskärlssjukdom är målet för LDL-kolesterol under 1,4 mmol/l och minst 50 procents sänkning från det obehandlade värdet.³ LDL-kolesterol är en del av blodfetterna som kan bidra till åderförfettning.¹

Statinbehandling kan behöva kombineras med ezetimib om LDL-målet inte nås.³ I vissa fall kan ytterligare behandling behövas, men det avgörs av läkare efter en samlad bedömning av effekt, biverkningar och risk.

Blodfetterna kontrolleras efter att behandlingen har startats eller ändrats.⁶ På så sätt kan läkaren se om målet nås och om behandlingen behöver justeras.

Ballongvidgning och bypassoperation

Ballongvidgning eller bypassoperation kan bli aktuell om läkemedel inte hjälper tillräckligt eller om risken för hjärtinfarkt är hög. Beslutet grundas på vad undersökningarna visar, bland annat hur kranskärlen ser ut och hur omfattande förträngningarna är.²

Vid ballongvidgning förs en kateter till förträngningen. En liten ballong i kateterns främre del blåses upp för att vidga kärlet, och därefter kan ett stent placeras för att hålla det öppet. Stentet är ett litet rör av metallnät och kan i vissa fall vara täckt med läkemedel som ska motverka att förträngningen växer tillbaka.¹

Ballongvidgning görs genom ett blodkärl, ofta via handleden eller ljumsken, och bröstkorgen behöver inte öppnas.¹ Efter ingreppet behövs läkemedelsbehandling enligt läkarens ordination.¹¹ Vården informerar dig om hur ingreppet går till, möjliga risker och återhämtningen.

En bypassoperation innebär att en ny passage skapas förbi förträngningarna med hjälp av blodkärl från andra delar av kroppen. Ofta används en pulsåder från bröstkorgsväggen eller ytliga vener från benen. Bypassoperation är ett större ingrepp än ballongvidgning och bröstkorgen behöver öppnas.¹

Vid stabil kärlkramp är huvudsyftet med ballongvidgning framför allt att minska symtomen.¹ Både ballongvidgning och bypassoperation kan lindra symtom, men valet mellan metoderna beror på kranskärlens anatomi, hur många förträngningar som finns och andra faktorer som påverkar risken.¹¹

När flera förträngningar finns kan bypassoperation vara mer lämplig.¹² Vid mer komplicerad kranskärlssjukdom eller när det är oklart vilken metod som passar bäst kan en multidisciplinär grupp med hjärtläkare och hjärtkirurger bedöma alternativen.¹¹

Du ska få balanserad information om fördelar, begränsningar och risker med fortsatt läkemedelsbehandling, ballongvidgning och bypassoperation. I beslutet kan även dina önskemål och hur besvären påverkar vardagen vägas in. Fråga gärna hur lång sjukhusvistelse och återhämtning som kan bli aktuell samt vilken läkemedelsbehandling som behövs efter ingreppet.

Vid stabil kärlkramp kan det ingå i egen hantering att planera aktiviteter och anpassa tempot.¹¹ Det kan innebära att du delar upp en aktivitet, tar pauser och håller ett lugnare tempo. Det är bra att lyssna på kroppens signaler och anpassa dig efter den situation du befinner dig i.

Om du är orolig för att röra på dig eller vill börja med en ny aktivitet kan du prata med läkare eller annan vårdpersonal. Du kan då få råd som passar dina besvär och din vardag. När besvären förändras eller blir svårare behöver du kontakta vården för en ny bedömning.

Ordinerad medicin och vardagsliv

Förvara ditt kortverkande nitroglycerin så att du lätt kan hitta det när du är ute, reser eller gör något tillsammans med andra. Följ den information du har fått om hur läkemedlet ska användas. Ändra inte hur du använder ordinerade läkemedel utan att först fråga vården.

De flesta personer med hjärtsjukdom kan ha sex utan ökad risk. Om du känner oro eller har frågor om sexuell hälsa kan du ta upp det med läkare eller annan vårdpersonal. Trötthet, stress och oro kan påverka lusten, och ibland kan läkemedel påverka lusten eller förmågan att njuta av sex.²

Kärlkramp kan påverka fysisk ork och socialt liv. Det kan göra att arbete, motion eller umgänge behöver planeras annorlunda. Samtidigt går det att leva ett bra och aktivt liv med kärlkramp.² Prata med vårdpersonalen om vad som fungerar i din vardag och om du behöver stöd för att anpassa aktiviteter eller sociala situationer.

Du kan få hjälp av tolk om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning.¹⁰ Säg till vården om du behöver tolk när du bokar besöket eller så snart du får kontakt med mottagningen. Då kan informationen och samtalet anpassas så att du kan förstå och ställa frågor.

Det går inte alltid att avgöra orsaken själv utifrån hur smärtan känns. Därför bör du kontakta en vårdcentral om du har ont i bröstet och är osäker på vad besvären beror på.¹⁰ Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen.

Sök akut genom att ringa 112 om du får en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över inom 15 minuter.¹⁰ Ring också 112 om bröstsmärtan kommer tillsammans med andfåddhet, illamående, kallsvettning eller oregelbundna hjärtslag.²

Kan kosttillskott behandla stabil kärlkramp?

Nej, vitamin- och fiskoljetillskott ska inte erbjudas som behandling mot stabil kärlkramp. Det saknas evidens för att sådana tillskott hjälper mot stabil kärlkramp. Ta därför inte kosttillskott som ersättning för den behandling som vården har ordinerat. Kosttillskott är alltså inte ett alternativ till läkemedel som har skrivits ut för att minska symtom eller förebygga hjärt-kärlhändelser.¹¹ Prata med vården innan du börjar med nya tillskott, särskilt om du redan tar läkemedel.

En hälsosam kost kan vara en del av att minska risken för kärlkramp och för att förhindra att besvären förvärras.² Det innebär bland annat mer frukt, grönsaker och fisk. Samtidigt behöver du inte avstå från kalas och fester på grund av kärlkramp; enstaka avsteg från en hälsosammare kost är ingen katastrof.¹