Kärlkramp innebär att ett eller flera kranskärl är trånga, så att hjärtat tillfälligt får för lite syre och blodflödet minskar utan bestående skada på hjärtmuskeln. Vid stabil kärlkramp är prognosen vanligen god, och behandling kan lindra symtom samt förebygga hjärt-kärlhändelser.
Kärlkramp innebär en tillfällig nedsättning av blodflödet i hjärtats kranskärl.1 Det kan ge övergående bröstsmärta utan att hjärtmuskeln får en bestående skada. Kärlkramp är alltså ett tecken på att hjärtat under en stund inte får tillräckligt med blod och syre.
Kranskärlen är blodkärl som finns utanpå hjärtat. De försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod.1 Hjärtat behöver själv syrerikt blod för att kunna fungera, och det är kranskärlens uppgift att föra blodet till hjärtmuskeln.
Kärlkramp uppstår när det blir för trångt i ett eller flera kranskärl.2 Då kan blodet få svårare att passera, och hjärtat får inte tillräckligt med syre. Den vanligaste orsaken till att kranskärlen blir trånga är åderförfettning.
Kärlkramp hör till kranskärlssjukdomarna. Kranskärlssjukdom omfattar både långvariga och akuta problem som hänger samman med syrebrist i hjärtats kranskärl. Det är skillnad mellan kärlkramp och hjärtinfarkt: vid kärlkramp uppstår ingen bestående skada på hjärtmuskeln, medan en hjärtinfarkt innebär syrebrist som skadar hjärtmuskeln.1
Det finns två huvudtyper av kärlkramp: stabil och instabil kärlkramp.1 Stabil kärlkramp är den vanligaste typen.2 Den hör samman med att ett plack förtränger kranskärlet och minskar utrymmet för blodet att strömma fram.
Instabil kärlkramp innebär att besvären plötsligt förändras. Den kan komma efter lätt ansträngning eller när du vilar.2 Instabil kärlkramp är ett förstadium till hjärtinfarkt och kräver snabb medicinsk bedömning.
Kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt.2 Vid instabil kärlkramp är risken att snart utveckla en hjärtinfarkt mycket hög, eftersom orsaken ofta liknar den vid hjärtinfarkt och blodflödet kan minska plötsligt.
Kroniskt koronart syndrom drabbar cirka 8–10 procent av befolkningen över 65 år. Kroniskt koronart syndrom är ett långvarigt, icke-akut tillstånd där kranskärlssjukdom orsakar återkommande obalans mellan hjärtmuskelns behov av syre och tillförseln av syre. Tillståndet är relativt stabilt över tid, till skillnad från akuta problem i kranskärlen. Kärlkramp kan samtidigt påverka livskvaliteten och förmågan att arbeta. Tillståndet är en av de vanligaste orsakerna till läkarbesök på vårdcentral och hjärtmottagning.3
Prognosen vid stabil kärlkramp är vanligen god.3 Den årliga dödligheten är cirka 1 procent. Prognosen påverkas samtidigt av att kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt, vilket gör att uppföljning och vård är viktigt.
Ring genast 112 om du får en stark smärta i bröstet som inte går över.2
Den vanligaste orsaken till kärlkramp är åderförfettning i hjärtats kranskärl. Åderförfettning kallas ibland också åderförkalkning, men i dag används främst ordet åderförfettning.2 Vid åderförfettning samlas fett, celler och bindväv i kärlväggen.4 Inlagringarna kallas plack och kan göra kärlväggen stelare och tjockare.1
När ett plack växer kan det bildas en förträngning i kranskärlet. Då blir utrymmet för blodet att passera mindre. En förträngning märks framför allt när hjärtats behov av syre ökar, eftersom blodflödet då inte alltid räcker till för det ökade behovet.3 Det kan till exempel ske när hjärtat arbetar hårdare. Hur stor betydelse en förträngning får beror bland annat på var den sitter och hur mycket den begränsar blodflödet.5
Åderförfettning kan utvecklas under lång tid utan att märkas.6
Kärlkramp kan ge besvär som känns olika från person till person. Känslan kan beskrivas som tryck, tyngd, trånghet eller att något klämmer åt över bröstet.
Smärtan behöver alltså inte stanna mitt i bröstet. Den kan i stället märkas i en arm, vid axeln, mot halsen eller käken, i nacken eller i ryggen. Du kan också känna dig trång i bröstet eller få svårt att andas. Illamående, yrsel och kallsvettning kan förekomma samtidigt.
Andfåddhet när du anstränger dig kan vara ett viktigt tecken även om du inte har tydlig bröstsmärta. Det gäller särskilt om du märker att du blir mer andfådd än tidigare. Äldre personer och personer med diabetes kan ha andnöd som tydligare symtom än bröstsmärta.
Utredningen börjar med att du får beskriva besvären så noggrant som möjligt. Läkaren frågar var det gör ont eller känns obehagligt. Du får också berätta hur besvären känns, till exempel om det handlar om tryck, tyngd eller smärta. Det är viktigt att beskriva om besvären kommer vid fysisk ansträngning eller annan belastning. Läkaren frågar även hur länge besvären brukar vara och vad som får dem att börja eller gå över. Uppgifter om tidigare hjärt-kärlsjukdomar, riskfaktorer och tidigare undersökningar kan också ingå i bedömningen.5
Samtalet hjälper läkaren att bedöma hur sannolikt det är att besvären beror på kärlkramp. Bröstsmärta kan ha andra orsaker än sjukdom i kranskärlen, och undersökningen kan därför också ge ledtrådar om andra hjärt-, lung- eller kroppsliga orsaker. Du kan gärna fråga vad de olika undersökningarna ska visa och varför just de föreslås.
Behandlingen vid kärlkramp har två mål: att lindra symtomen och att förebygga hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt och stroke.3 Den anpassas efter dina symtom, undersökningsresultat, andra sjukdomar och hur du svarar på behandlingen.
Läkemedel är den vanligaste behandlingen mot kärlkramp.2 Förebyggande läkemedel kan göra att besvären kommer mer sällan och att du får mindre ont, blir mindre andfådd och mindre trött.
Vilken behandling som passar bäst bestäms tillsammans med läkare. Be om en förklaring av varför ett läkemedel eller ett ingrepp föreslås, vilka biverkningar som kan förekomma och när behandlingen ska följas upp.
Vid ett kärlkrampsanfall används kortverkande nitroglycerin för snabb lindring.3 Nitroglycerin vidgar blodkärlen, vilket minskar hjärtats arbete och syrebehov.1 Du ska använda läkemedlet enligt den ordination och de instruktioner du har fått.
Vid stabil kärlkramp är betablockerare eller kalciumkanalblockerare förstahandsalternativ som underhållsbehandling. De används för att kontrollera hjärtfrekvensen och minska symtomen.
Det finns mycket du kan göra själv för att minska risken för kärlkramp och för att besvären inte ska förvärras.2 Förändringar i vardagen kan ta tid. Börja gärna med det som känns möjligt och be vårdcentralen om stöd om du vill ändra dina levnadsvanor.
Du behöver inte göra alla förändringar samtidigt. Vårdcentralen kan hjälpa dig att ändra dina levnadsvanor. Du kan också be om råd om mat, fysisk aktivitet och att sluta röka. Om du röker kan hjälp göra det lättare att genomföra ett rökstopp.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har kärlkramp.2 Där kan du berätta om dina besvär och få hjälp att komma vidare i vården. Ta gärna upp när besvären började, hur de känns och i vilka situationer de kommer, så att läkaren får en tydlig bild av dina symtom.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.2 Rådgivningen kan också hjälpa dig att förstå var du kan söka vård. Ring 112 om du får stark eller långvarig bröstsmärta enligt avsnittet om när du behöver söka akut vård.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.10 Om du vill kan du också fråga om möjligheten att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. Det kan göra det lättare att följa upp dina frågor och den fortsatta kontakten med vården.
Om en läkare misstänker kärlkramp kan du remitteras till en hjärtspecialist.9 En remiss betyder att läkaren skickar en förfrågan till en annan mottagning eller specialist för fortsatt bedömning. Vilka undersökningar som behövs och hur vården planeras beror på den medicinska bedömningen.
Du ska få vara delaktig i vården och kan ställa frågor om informationen du får.
Nej, ett normalt EKG utesluter inte kärlkramp.2 Du kan alltså ha kärlkramp även om undersökningen visar att hjärtat ser ut att fungera normalt just då. Ett vilo-EKG kan visa syrebrist i hjärtat, men resultatet kan ändå vara normalt vid kärlkramp.3 Bedömningen behöver därför också ta hänsyn till hur besvären känns, när de kommer och vilka riskfaktorer du har. Ibland kan flera EKG eller andra tester behövas om det fortfarande är oklart om besvären kommer från hjärtat.5
Därför kan det behövas andra undersökningar än EKG för att förstå vad dina besvär beror på. Beroende på symtomen kan vården till exempel använda blodprover, datortomografi av hjärtats kranskärl, arbetsprov, ultraljud eller kranskärlsröntgen.2 Vilka undersökningar som behövs beror på den samlade bedömningen av dina besvär och vad den första undersökningen visar.
Nej, bröstsmärta betyder inte alltid att du har kärlkramp eller andra hjärtproblem.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Kärlkramp behöver inte alltid bero på en tydlig förträngning i de stora kranskärlen. Det finns flera andra mekanismer som kan minska blodflödet eller skapa en obalans mellan hjärtats syrebehov och syretillförsel:
Även andra hjärtproblem kan i vissa fall bidra till kärlkramp. Förändringar i hjärtklaffarna eller en förtjockad hjärtmuskel nämns som möjliga orsaker.2 Vid mikrovaskulär kärlkramp kan en undersökning av de stora kranskärlen ibland vara utan tydliga förträngningar, eftersom problemet i stället finns i de mindre kärlen.
Riskfaktorer påverkar framför allt risken att utveckla åderförfettning och kranskärlssjukdom. De är inte en förklaring till varje enskilt fall, och en person kan få kärlkramp även utan flera kända riskfaktorer.5
Flera riskfaktorer kan förekomma samtidigt och påverka den samlade risken.6 Högt blodtryck kan ha samband med både arv och miljö. Höga kolesterolvärden kan också bero på ärftliga faktorer, medan de hos många påverkas av kostvanor. Diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter kan dessutom förekomma tillsammans med övervikt i det som kallas metabola syndromet.1
Det går inte att avgöra orsaken till kärlkramp enbart genom att titta på riskfaktorerna. Om du tror att du har kärlkramp behöver vården bedöma dina besvär och vid behov undersöka hjärtat och kranskärlen.
Vid stabil kärlkramp kommer besvären ofta när hjärtat behöver arbeta mer. Fysisk ansträngning, till exempel att gå snabbt eller uppför en trappa, kan utlösa symtomen. Stark kyla, värme, blåst och stress kan utlösa kärlkramp eller göra att den blir värre.2
Besvär vid stabil kärlkramp utlöses ofta av fysisk ansträngning och lindras vanligtvis efter några minuters vila.2 Symtomen brukar vara i några minuter. En typisk kärlkrampsattack varar vanligtvis högst tio minuter.1
Besvär som kommer vid ungefär samma sorts ansträngning och sedan går över med vila kan passa med stabil kärlkramp. Det är ändå viktigt att söka vård om du tror att besvären beror på kärlkramp, eftersom bröstsmärta också kan ha andra orsaker.
Symtomens mönster kan förändras. Ny kärlkramp eller en tydlig försämring, till exempel att besvären kommer vid mindre ansträngning än tidigare eller i vila, kan vara tecken på instabil kärlkramp. Ett sådant förändrat mönster ska bedömas skyndsamt.
Bröstsmärta kan ibland vara tecken på ett akut koronart syndrom, där instabil kärlkramp och hjärtinfarkt ingår. Vänta därför inte hemma för att se om besvären går över när symtomen är starka, långvariga eller tydligt förändrade.
Ring 112 vid bröstsmärta som varar längre än 15 minuter och som du inte vet orsaken till.2 Ring också 112 om bröstsmärta samtidigt ger andfåddhet, kallsvettning, illamående eller oregelbundna hjärtslag.10
Ny eller snabbt försämrad kärlkramp, särskilt besvär i vila, ska handläggas som misstänkt akut koronart syndrom.3 Det gäller även om smärtan inte känns mycket stark. Sök akut hjälp om besvären plötsligt börjar komma oftare, blir mer intensiva, varar längre eller uppstår när du vilar.
Kör inte själv till sjukhuset när du har sådana symtom. Ring 112 och följ instruktionerna du får. Vid misstanke om kärlkramp utan akuta varningssignaler bör du kontakta en vårdcentral.
Ett vilo-EKG ingår i den första utredningen. EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan visa tecken på syrebrist eller annan påverkan på hjärtat. Ett normalt vilo-EKG utesluter däremot inte kärlkramp, eftersom EKG kan vara normalt när hjärtat inte är ansträngt.2
Blodproverna kan alltså bidra till att hitta tillstånd som kan påverka besvären eller öka risken för kranskärlssjukdom. Vid misstänkt akut koronart syndrom tas högkänsligt troponin på sjukhus för att bedöma om hjärtmuskeln kan vara skadad. Troponinresultatet behöver bedömas tillsammans med symtom, EKG och andra fynd.7 Ett förhöjt troponin betyder inte automatiskt att du har haft en hjärtinfarkt, eftersom även andra tillstånd kan ge förhöjda värden.5
Vid akuta bröstbesvär kan EKG behöva upprepas, och blodprovet kan behöva tas mer än en gång. Du kan fråga vården hur proverna ska tolkas. Om du har pågående eller långvariga bröstbesvär ska du följa vårdens akuta instruktioner och inte vänta på en planerad utredning.
När samtal, kroppsundersökning, EKG och blodprover inte räcker kan ytterligare undersökningar behövas. Valet beror på hur sannolikt det är att du har en förträngning i kranskärlen som hindrar blodflödet. Läkaren väger också in dina symtom, riskfaktorer, andra sjukdomar och vad undersökningen kan visa.
Den kan visa hur hjärtat arbetar och om det finns förändringar i hjärtklaffarna. Undersökningen kan också hjälpa läkaren att bedöma om det finns någon annan strukturell hjärtsjukdom.
Vid ett arbetsprov ansträngs hjärtat medan EKG registreras före, under och efter ansträngningen. Undersökningen kan därför ge information om hur hjärtat reagerar när det arbetar mer. Vilken undersökning som passar beror bland annat på din kliniska sannolikhet för obstruktiv kranskärlssjukdom, alltså en förträngning som begränsar blodflödet.
I vissa fall görs datortomografi av hjärtats kranskärl. Kranskärlsröntgen är en mer direkt undersökning av kranskärlen och kan visa förträngningar som kan orsaka kärlkramp.
Ett undersökningsresultat behöver inte ensamt avgöra diagnosen. Om en undersökning inte visar en tydlig förklaring kan andra orsaker till bröstsmärtan behöva utredas. Om undersökningarna visar förträngningar eller tecken på syrebrist bedömer läkaren vad fynden betyder tillsammans med dina besvär och övriga resultat.
Fråga gärna vad undersökningen innebär, hur lång tid den tar och om det finns risker eller begränsningar. Du ska få information som är lätt att förstå och möjlighet att vara delaktig i beslut om fortsatt utredning. Om du behöver tolk kan du be vården om hjälp med det.
Om ett av dessa läkemedel inte tolereras kan läkaren i vissa fall byta till det andra alternativet. Om symtomen inte kontrolleras tillräckligt kan läkaren överväga att byta behandling eller kombinera en betablockerare med en kalciumkanalblockerare av dihydropyridintyp.11
Om betablockerare och kalciumkanalblockerare inte kan användas, eller om de inte räcker, kan andra läkemedel övervägas:11
Vilket av dessa läkemedel som kan vara aktuellt beror bland annat på andra sjukdomar, möjliga hinder för behandlingen, dina önskemål och läkemedelskostnaden.11 Läkaren avgör också om ett läkemedel ska användas ensamt eller som tillägg.
Läkemedel mot kärlkramp kan ge biverkningar och effekten behöver följas upp.11 Kontakta vården om du får besvär som du tror beror på behandlingen, i stället för att själv ändra eller avsluta läkemedlet.
Aspirin och statin kan användas vid stabil kärlkramp för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke. Läkaren väger nyttan mot till exempel risken för blödning och andra sjukdomar.11
Riskfaktorbehandling är en viktig del av vården vid kranskärlssjukdom. Den kan omfatta behandling av blodfetter, blodtryck och diabetes samt stöd med levnadsvanor.3 Dina värden följs över tid för att se om behandlingen når målen.
Vid etablerad kranskärlssjukdom är målet för LDL-kolesterol under 1,4 mmol/l och minst 50 procents sänkning från det obehandlade värdet.3 LDL-kolesterol är en del av blodfetterna som kan bidra till åderförfettning.1
Statinbehandling kan behöva kombineras med ezetimib om LDL-målet inte nås.3 I vissa fall kan ytterligare behandling behövas, men det avgörs av läkare efter en samlad bedömning av effekt, biverkningar och risk.
Blodfetterna kontrolleras efter att behandlingen har startats eller ändrats.6 På så sätt kan läkaren se om målet nås och om behandlingen behöver justeras.
Ballongvidgning eller bypassoperation kan bli aktuell om läkemedel inte hjälper tillräckligt eller om risken för hjärtinfarkt är hög. Beslutet grundas på vad undersökningarna visar, bland annat hur kranskärlen ser ut och hur omfattande förträngningarna är.2
Vid ballongvidgning förs en kateter till förträngningen. En liten ballong i kateterns främre del blåses upp för att vidga kärlet, och därefter kan ett stent placeras för att hålla det öppet. Stentet är ett litet rör av metallnät och kan i vissa fall vara täckt med läkemedel som ska motverka att förträngningen växer tillbaka.1
Ballongvidgning görs genom ett blodkärl, ofta via handleden eller ljumsken, och bröstkorgen behöver inte öppnas.1 Efter ingreppet behövs läkemedelsbehandling enligt läkarens ordination.11 Vården informerar dig om hur ingreppet går till, möjliga risker och återhämtningen.
En bypassoperation innebär att en ny passage skapas förbi förträngningarna med hjälp av blodkärl från andra delar av kroppen. Ofta används en pulsåder från bröstkorgsväggen eller ytliga vener från benen. Bypassoperation är ett större ingrepp än ballongvidgning och bröstkorgen behöver öppnas.1
Vid stabil kärlkramp är huvudsyftet med ballongvidgning framför allt att minska symtomen.1 Både ballongvidgning och bypassoperation kan lindra symtom, men valet mellan metoderna beror på kranskärlens anatomi, hur många förträngningar som finns och andra faktorer som påverkar risken.11
När flera förträngningar finns kan bypassoperation vara mer lämplig.12 Vid mer komplicerad kranskärlssjukdom eller när det är oklart vilken metod som passar bäst kan en multidisciplinär grupp med hjärtläkare och hjärtkirurger bedöma alternativen.11
Du ska få balanserad information om fördelar, begränsningar och risker med fortsatt läkemedelsbehandling, ballongvidgning och bypassoperation. I beslutet kan även dina önskemål och hur besvären påverkar vardagen vägas in. Fråga gärna hur lång sjukhusvistelse och återhämtning som kan bli aktuell samt vilken läkemedelsbehandling som behövs efter ingreppet.
Lär känna vad som brukar utlösa dina besvär. Försök därför att undvika sådant som du vet brukar ge symtom, så långt det går. Det kan vara hjälpsamt att undvika kända utlösare som stress, kyla och stora måltider så långt det går.11 Du kan till exempel planera en aktivitet så att du slipper skynda dig.
Vid stabil kärlkramp kan det ingå i egen hantering att planera aktiviteter och anpassa tempot.11 Det kan innebära att du delar upp en aktivitet, tar pauser och håller ett lugnare tempo. Det är bra att lyssna på kroppens signaler och anpassa dig efter den situation du befinner dig i.
Om du är orolig för att röra på dig eller vill börja med en ny aktivitet kan du prata med läkare eller annan vårdpersonal. Du kan då få råd som passar dina besvär och din vardag. När besvären förändras eller blir svårare behöver du kontakta vården för en ny bedömning.
Förvara ditt kortverkande nitroglycerin så att du lätt kan hitta det när du är ute, reser eller gör något tillsammans med andra. Följ den information du har fått om hur läkemedlet ska användas. Ändra inte hur du använder ordinerade läkemedel utan att först fråga vården.
De flesta personer med hjärtsjukdom kan ha sex utan ökad risk. Om du känner oro eller har frågor om sexuell hälsa kan du ta upp det med läkare eller annan vårdpersonal. Trötthet, stress och oro kan påverka lusten, och ibland kan läkemedel påverka lusten eller förmågan att njuta av sex.2
Kärlkramp kan påverka fysisk ork och socialt liv. Det kan göra att arbete, motion eller umgänge behöver planeras annorlunda. Samtidigt går det att leva ett bra och aktivt liv med kärlkramp.2 Prata med vårdpersonalen om vad som fungerar i din vardag och om du behöver stöd för att anpassa aktiviteter eller sociala situationer.
Du kan få hjälp av tolk om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning.10 Säg till vården om du behöver tolk när du bokar besöket eller så snart du får kontakt med mottagningen. Då kan informationen och samtalet anpassas så att du kan förstå och ställa frågor.
Det går inte alltid att avgöra orsaken själv utifrån hur smärtan känns. Därför bör du kontakta en vårdcentral om du har ont i bröstet och är osäker på vad besvären beror på.10 Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen.
Sök akut genom att ringa 112 om du får en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över inom 15 minuter.10 Ring också 112 om bröstsmärtan kommer tillsammans med andfåddhet, illamående, kallsvettning eller oregelbundna hjärtslag.2
Nej, vitamin- och fiskoljetillskott ska inte erbjudas som behandling mot stabil kärlkramp. Det saknas evidens för att sådana tillskott hjälper mot stabil kärlkramp. Ta därför inte kosttillskott som ersättning för den behandling som vården har ordinerat. Kosttillskott är alltså inte ett alternativ till läkemedel som har skrivits ut för att minska symtom eller förebygga hjärt-kärlhändelser.11 Prata med vården innan du börjar med nya tillskott, särskilt om du redan tar läkemedel.
En hälsosam kost kan vara en del av att minska risken för kärlkramp och för att förhindra att besvären förvärras.2 Det innebär bland annat mer frukt, grönsaker och fisk. Samtidigt behöver du inte avstå från kalas och fester på grund av kärlkramp; enstaka avsteg från en hälsosammare kost är ingen katastrof.1