Hjärtinfarkt

Riskfaktorer du kan påverka

Flera riskfaktorer hänger ihop med vanor, miljö eller sjukdomar. Att känna till dem kan göra det lättare att förstå varför vården frågar om till exempel rökning, matvanor, fysisk aktivitet och tidigare sjukdomar.

• Rökning ökar risken för hjärtinfarkt.¹
• Högt blodtryck, höga blodfetter, fetma, typ 2-diabetes och obstruktiv sömnapné är sjukdomar som ökar risken för hjärtinfarkt.¹
• Fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor är riskfaktorer för hjärtinfarkt.¹
• Skadlig alkoholanvändning och luftföroreningar är beteende- respektive miljörelaterade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.⁹

Riskfaktorerna kan förekomma var för sig eller samtidigt. Blodfetterna är nödvändiga för att kroppen ska fungera, men för höga halter av skadliga blodfetter ökar risken för åderförfettning. Exempelvis kan högt blodtryck, blodfettsrubbning, typ 2-diabetes och bukfetma förekomma hos samma person. Stress kan öka risken för proppbildning.³

Ålder, gener och särskilda risker

Risken för hjärtinfarkt ökar med åldern hos både män och kvinnor. Ärvda gener kan också ge en ökad risk för hjärtinfarkt.¹ Arvsanlag kan påverka hur kroppen hanterar blodfetter och blodsocker, och även högt blodtryck och fetma kan vara ärftliga.³

En ärftlig risk betyder inte att du säkert kommer att få hjärtinfarkt. Den innebär att din sammanlagda risk kan vara högre, särskilt om flera nära släktingar har haft hjärtinfarkt eller om det finns ärftliga problem med blodfetter. Berätta därför för vården om hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt i familjen.

Kronisk njursjukdom och inflammatoriska sjukdomar kan öka risken för hjärtinfarkt.¹ Även preeklampsi och graviditetsdiabetes räknas som riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.¹⁰

Kvinnor har oftare andfåddhet, illamående, kräkningar samt rygg- eller käksmärta än män vid hjärtinfarkt.⁹ Även äldre personer och personer med diabetes kan få mindre typiska besvär.³ Symtomen kan vara otydliga eller saknas, särskilt vid diabetes, eftersom det då kan vara svårare att känna när något gör ont.¹

En hjärtinfarkt kan alltså förekomma utan tydlig bröstsmärta. Det kallas ibland tyst infarkt och upptäcks ofta med EKG eller en ultraljudsundersökning. Eftersom samma symtom kan ha andra orsaker går det inte att avgöra säkert hemma vad besvären beror på.

När det är akut

Symtom vid hjärtinfarkt kan komma snabbt och utan förvarning. För vissa utvecklas symtomen gradvis under några timmar.¹ Besvär kan också komma när du vilar; de behöver alltså inte börja efter fysisk ansträngning.⁷

• Ring genast 112 vid symtom som kan tyda på hjärtinfarkt.¹
• Kör inte själv till akutmottagningen vid misstänkt hjärtinfarkt.¹

Ring 112 även om du är osäker på om det verkligen är en hjärtinfarkt. Vänta inte för att se om besvären går över, eftersom snabb vård är viktig vid hjärtinfarkt.

Det gäller också om besvären är mindre tydliga eller om du har diabetes.

Sitt ner och försök hålla dig i vila medan du väntar på ambulansen.² Be någon i närheten att stanna hos dig om det är möjligt.

• Vid en ST-höjningsinfarkt (STEMI) baseras diagnosen på typiska symtom, lokala ST-höjningar på vilo-EKG och förhöjda infarktmarkörer.⁷
• En icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) kan ha ST-T-förändringar utan ST-höjning på EKG och förhöjda infarktmarkörer.⁵

Blodprovet kan visa troponiner. Troponiner kan spåras i blodet när hjärtmuskeln läcker ut proteiner efter en hjärtinfarkt.³ Troponin är den vanligaste hjärtspecifika infarktmarkören, men förhöjda nivåer kan också ses vid exempelvis njursvikt.⁵

Blodprover kan behöva tas med några timmars mellanrum för att bedöma skadan i hjärtat.¹ Ett enstaka prov visar alltså inte alltid om det pågår eller nyligen har pågått en hjärtinfarkt. Förändringen mellan proverna kan vara viktig när diagnosen ska bedömas.

Vid misstänkt NSTEMI används högkänsligt troponin i en algoritm med prov vid noll och efter en eller två timmar.⁵ Om resultatet inte tydligt visar åt något håll kan ytterligare prov efter tre timmar hjälpa till att klargöra diagnosen. Troponinresultaten behöver alltid tolkas tillsammans med dina besvär, EKG och andra fynd.

Bilddiagnostik och infarkttyper

Undersökningen kan också bedöma hur pumpförmågan i hjärtat har påverkats. Ett ultraljud kan visa om hjärtat har skadats. I vissa fall kan magnetkameraundersökning ge mer information om vilken typ av skada som finns i hjärtmuskeln.³

Kranskärlsröntgen kan visa var blodflödet till hjärtat är blockerat.² Den kan också visa om det finns förträngningar i kranskärlen och var ett stopp sitter. Resultatet från kranskärlsröntgen behöver bedömas tillsammans med symtom, EKG och blodprover.

STEMI och NSTEMI skiljer sig framför allt åt genom EKG-bilden tillsammans med övriga fynd. Vid STEMI ses lokala ST-höjningar på vilo-EKG och förhöjda infarktmarkörer när diagnosen ställs. Vid NSTEMI kan EKG i stället visa ST-T-förändringar utan ST-höjning, medan infarktmarkörerna är förhöjda.

Andra möjliga orsaker

Bröstsmärta kan också bero på exempelvis myokardit, aortadissektion, lungemboli, muskuloskeletala besvär, mag-tarmsjukdom eller ångest.⁷ Därför behöver vården skilja hjärtinfarkt från andra tillstånd som kan ge liknande besvär. Dina symtom, undersökningsfynd, EKG och blodprover används tillsammans i den bedömningen.

En kranskärlsröntgen utan betydande förträngningar utesluter inte alltid hjärtinfarkt.¹² En del personer kan ha hjärtinfarkt trots att kranskärlsröntgen inte visar någon större förträngning. Då kan ytterligare undersökningar behövas för att klargöra orsaken, till exempel om det rör sig om inflammation i hjärtmuskeln eller någon annan skada.

Kör inte själv till akutmottagningen vid misstänkt hjärtinfarkt.

När PCI inte kan genomföras direkt

Vid ST-höjningsinfarkt (STEMI) är det särskilt bråttom att återställa blodflödet. Primär PCI rekommenderas i första hand om du kan nå ett PCI-center inom 120 minuter från den första medicinska kontakten.⁷ Om ballongvidgning inte kan genomföras inom den tiden kan trombolys bli aktuell, om det inte finns något som gör behandlingen olämplig.

Trombolys är läkemedelsbehandling som kan minska en blodpropp tills annan behandling kan ges. Den kan användas när det är långt till sjukhuset eller när ett PCI-center inte kan nås tillräckligt snabbt. Trombolys ges direkt i blodet som dropp, och behandlingen startas så snart som möjligt, ibland redan i ambulansen.¹

Efter trombolys rekommenderas en kranskärlsundersökning inom 2–24 timmar. Om blodflödet inte har kommit tillbaka tillräckligt kan du behöva räddnings-PCI, alltså en ballongvidgning som görs efter trombolysen.⁷

Vid icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) är behandlingen ofta mindre omedelbar än vid STEMI, men tillståndet kräver ändå sjukhusvård och noggrann bedömning.³ Om undersökningen visar betydande förträngningar kan de behandlas med ballongvidgning (PCI) eller bypassoperation.

Bypass och sjukhusövervakning

Bypassoperation kan behövas om du har flera förträngningar i kranskärlen eller om förträngningarna är svåra att nå med ballongvidgning. Vid operationen skapas en ny väg för blodet förbi förträngningarna med hjälp av andra blodkärl från kroppen.¹ Bypassoperation är ett större ingrepp än ballongvidgning och används när annan behandling inte passar tillräckligt bra.³

Efter ballongvidgning (PCI) eller trombolys vårdas du med kontinuerlig EKG-monitorering. Vårdpersonalen följer också puls och blodtryck regelbundet.⁷ Övervakningen gör det möjligt att snabbt upptäcka rytmrubbningar och andra förändringar efter hjärtinfarkten.

Syrgas ges om syrgasmättnaden är under 90 procent.⁷ Syrgas rekommenderas inte rutinmässigt om syrgasmättnaden är normal. Du kan också få läkemedel mot smärta eller andra akuta besvär, men läkaren avgör vilka läkemedel som behövs utifrån ditt tillstånd.⁵

Läkemedel efter hjärtinfarkt

Efter en hjärtinfarkt får du vanligtvis flera läkemedel. De ska minska risken för nya blodproppar, motverka att förträngningarna blir fler eller svårare och avlasta hjärtat.

• Trombocythämmare minskar risken för nya blodproppar.¹
• Statiner och ezetimib sänker blodfetterna och minskar risken att förträngningarna blir fler eller svårare.¹
• Betablockerare får hjärtat att arbeta lugnare och effektivare.¹
• ACE-hämmare vidgar blodkärlen och avlastar hjärtat på lång sikt.¹
• Kortverkande nitroglycerin kan vidga blodkärlen direkt om du får ischemiska besvär.¹

Trombocythämmare kan bestå av acetylsalicylsyra och ytterligare en trombocythämmare under en period efter infarkten.¹⁴ Behandlingstiden anpassas av läkaren, eftersom risken för blodpropp och risken för blödning behöver vägas mot varandra.⁵

Efter en hjärtinfarkt behöver många fortsätta med åtminstone några läkemedel resten av livet.¹ Sluta inte med läkemedlen på egen hand, även om du känner dig bättre. Om du får biverkningar eller undrar varför du behöver ett läkemedel ska du ta upp det med läkaren.

Möjliga komplikationer

En hjärtinfarkt kan leda till hjärtsvikt om hjärtat inte längre orkar pumpa runt blodet som det ska.¹ Hjärtsvikt behandlas i första hand med läkemedel och kan ibland kräva ytterligare behandling.³

Rytmrubbningar är en annan möjlig komplikation efter hjärtinfarkt.³ Det är en viktig anledning till att du övervakas kontinuerligt med EKG tidigt efter infarkten. Om hjärtat påverkas mycket kan vården behöva göra fler undersökningar och anpassa behandlingen efter resultatet.

Om du röker har rökstopp högsta prioritet.¹⁴ Du bör undvika all nikotinanvändning, inklusive cigaretter, e-cigaretter och snus. Du kan få hjälp att sluta med nikotin genom vården.

Matvanor efter hjärtinfarkt kan innehålla följande:

• Grönsaker, baljväxter, frukt och bär.¹⁴
• Fisk två till tre gånger i veckan.¹⁴
• Fullkornsprodukter som bröd, pasta och gryn.¹⁴
• Växtbaserade matfetter och oljor i stället för fasta smörbaserade fetter.¹⁴
• Mindre salt, sockersötad dryck, godis, kakor, glass, rött kött och charkvaror.¹⁴

Du behöver inte ändra allt på en gång. Be om stöd om det känns svårt att få till en förändring. Det finns hjälp att få med rökstopp, matvanor, alkohol och fysisk aktivitet.

Återhämtning och mående

Det är vanligt att känna sig trött, nedstämd eller orolig den första tiden efter en hjärtinfarkt.¹ En del oroar sig för att bli sjuka igen eller för hur livet ska bli. Berätta för vårdpersonalen hur du mår, särskilt om oron eller nedstämdheten gör det svårt att fungera i vardagen.

Ett första återbesök sker ofta ungefär två veckor efter hemkomsten från sjukhuset.¹ Under uppföljningen kan du ta upp frågor om mående, fysisk aktivitet, arbete, levnadsvanor och rehabilitering. Skriv gärna ner dina frågor före besöket och ta med en närstående om det känns hjälpsamt.

Vanlig sjukskrivning efter hjärtinfarkt är två till fyra veckor, men tungt fysiskt arbete kan kräva längre tid.¹⁴ Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på hur du mår och vilket arbete du har. En återgång till arbetet kan behöva planeras tillsammans med vården och arbetsgivaren.

Sex, bilkörning och vardag

Sex är vanligtvis möjligt när du känner att du har tillräckligt med ork.¹ Oro, minskad lust eller problem med sexuell förmåga är vanligt efter en hjärtinfarkt, och du kan prata med vårdpersonalen om det. Vissa hjärtläkemedel kan påverka den sexuella förmågan.¹⁴

PDE5-hämmare är läkemedel som kan användas vid erektionsproblem.¹⁴ Fråga vården innan du använder läkemedel mot erektionsproblem.

När du kan köra bil igen beror på hur du mår och vilken körkortsbehörighet du har. Läkaren avgör när det är lämpligt att börja köra igen.¹ Yrkesförare och personer med högre körkortsbehörighet kan omfattas av särskilda regler.

Det är vanligt att behöva tid för att återfå ork och trygghet i vardagen. Försök att följa planen för hjärtrehabilitering och ta upp sådant som hindrar dig med vårdpersonalen. Då kan stödet anpassas efter dina behov.

Närstående kan också behöva råd och stöd. Prata med läkaren eller någon annan i vårdpersonalen som ansvarar för hjärtrehabiliteringen, eftersom de kan ge råd och stöd även till närstående.¹

Hur länge behöver man vara på sjukhus?

Efter en hjärtinfarkt är det vanligt att behöva sjukhusvård i tre till fyra dygn.¹ Hur länge du behöver stanna kan påverkas av hur du mår och vilka undersökningar eller behandlingar du behöver. Återhämtningen efter hjärtinfarkt kan ta flera veckor för vissa och månader eller år för andra.² Trötthet och minskad ork är vanligt den första tiden, och hjärtrehabilitering kan vara en del av återhämtningen.