En hjärtinfarkt innebär att blodflödet till hjärtat plötsligt blockeras, så att syret inte når fram till en del av hjärtat. Återhämtningen kan ta flera veckor, månader eller år, och uppföljning samt hjärtrehabilitering kan hjälpa vården att följa hur hjärtat fungerar efteråt.
En hjärtinfarkt innebär att syret inte når fram till någon del av hjärtat. Hjärtat behöver hela tiden syrerikt blod för att kunna arbeta, och blodet kommer till hjärtmuskeln genom kranskärlen.1 När blodflödet till hjärtat plötsligt blockeras uppstår syrebrist i hjärtmuskeln.2
Syrebristen kan leda till en skada på hjärtmuskeln. Om syrebristen blir långvarig börjar hjärtmuskelceller att dö.3 Den del av hjärtat som drabbas och hur länge syrebristen varar påverkar hur stor skadan blir.
En hjärtinfarkt kan vara livshotande.1 Därför behöver tillståndet bedömas och behandlas snabbt. Ring genast 112 om du eller någon annan har symtom som kan bero på hjärtinfarkt. Vänta inte på att besvären ska gå över.
Den vanligaste typen av hjärtinfarkt hänger ihop med förändringar i kranskärlen. Då kan ett lager som kallas plack bildas. Om placket brister kan blodet reagera genom att bilda en blodpropp, som helt eller delvis täpper till kärlet.4
En hjärtinfarkt kan också inträffa utan större förträngningar i kranskärlen. I sådana fall behöver vården bedöma vad som har hänt och vilken typ av hjärtinfarkt det rör sig om. Detaljer om orsaker, tecken, undersökningar och behandling finns i avsnittet ”Olika typer och förekomst”.
Hjärtinfarkt är inte samma sak som hjärtstopp.2 Vid hjärtstopp slutar hjärtat plötsligt att slå och personen blir medvetslös, medan en hjärtinfarkt innebär att blodflödet till en del av hjärtat har blockerats.
Akut koronart syndrom är ett samlingsnamn för tre tillstånd:5
ST-höjningsinfarkt (STEMI) och icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) är alltså två olika typer av hjärtinfarkt. Namnen beskriver förändringar som kan synas på EKG och används för att skilja tillstånden åt. Instabil kärlkramp ingår i akut koronart syndrom, men är inte en hjärtinfarkt.
Cirka 60 procent av hjärtinfarkterna är icke-ST-höjningsinfarkter (NSTEMI).5 Vården bedömer alltid situationen utifrån flera uppgifter.
I Sverige fick cirka 20 300 personer akut hjärtinfarkt under 2024. Av dem som fick en akut hjärtinfarkt var cirka 65 procent män. Statistiken visar också att hjärtinfarkt kan drabba människor i olika åldrar, även om de flesta som insjuknade under 2024 var 70 år eller äldre.6
Antalet hjärtinfarkter i Sverige har minskat över tid.7 Under 2024 avled cirka 4 000 personer med hjärtinfarkt i Sverige. Av de personer som fick en akut hjärtinfarkt dog knappt 21 procent inom 28 dagar. Den officiella statistiken om hjärtinfarkt omfattar insjuknande, överlevnad och dödlighet.6 Hjärtinfarkt är ändå ett allvarligt tillstånd som kräver snabb vård när det misstänks. Om du är osäker på om besvär kan bero på hjärtinfarkt ska du ändå söka akut hjälp.
Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är att ett plack i ett kranskärl brister och att en blodpropp sedan bildas.1 Blodproppen kan helt eller delvis täppa till kärlet.3 Då får den del av hjärtmuskeln som kärlet försörjer syrebrist.
Åderförfettning innebär att fett, kolesterol och kalk samlas på insidan av kranskärlet.1 Ansamlingen kan orsaka en inflammation som bidrar till att det bildas en förhårdnad av fett, bindväv och kalk.3 Placket kan växa och göra utrymmet i kärlet mindre. Om placket brister reagerar blodet genom att bilda en blodpropp, vilket kan förvärra förträngningen och minska blodflödet.
En ovanligare orsak till hjärtinfarkt är en kraftig kramp i ett kranskärl som stänger av blodflödet.8 Det finns också andra orsaker till syrebrist i hjärtat, till exempel svår blodbrist, mycket högt eller lågt blodtryck, kyla, droger eller stress.1
Symtom vid hjärtinfarkt kan kännas på olika sätt. Du kan ha ett eller flera symtom, och besvären behöver inte alltid vara tydliga.
Besvären sitter ofta centralt i bröstet, men de kan också kännas i ryggen mellan skulderbladen, mot halsen och käken eller i armarna. Det går därför inte att utesluta hjärtinfarkt bara för att du inte har ont precis mitt i bröstet.
Bröstbesvär kan upplevas som ett tryck eller en tyngdkänsla, men också som sveda eller brännande känsla. Andfåddhet kan komma tillsammans med bröstbesvär eller vara det tydligaste symtomet.8
Hjärtinfarkt kan även ge symtom som inte främst känns i bröstet. Det är viktigt att söka akut hjälp även om besvären verkar otydliga.
När du kommer till vården får du berätta om dina besvär.1 Det hjälper vårdpersonalen att bedöma om symtomen kan bero på hjärtinfarkt eller på något annat tillstånd. Berätta när besvären började, hur de känns och om de har förändrats. Även om besvären är otydliga eller har gått över är det viktigt att beskriva dem så noggrant du kan.
Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna och mäter ditt blodtryck.1 Den första bedömningen ger tillsammans med dina besvär en bild av hur bråttom situationen är och vilka undersökningar som behövs. Vid misstänkt hjärtinfarkt görs undersökningarna snabbt, eftersom diagnosen bygger på flera delar.
Diagnosen baseras på symtom, EKG och blodprov.11 Ingen av delarna behöver ensam ge hela svaret. Resultaten vägs samman med det läkaren hittar vid undersökningen. Om den första bedömningen inte visar en tydlig hjärtinfarkt kan du därför ändå behöva fler prover eller undersökningar.
EKG används för att se vilken behandling som behövs genast.1 EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan visa tecken på syrebrist i hjärtmuskeln. Ett EKG utan tydliga förändringar utesluter inte alltid hjärtinfarkt, särskilt inte icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI).
Vid en akut hjärtinfarkt behöver blodflödet i det drabbade kranskärlet återställas så snabbt som möjligt för att häva syrebristen i hjärtmuskeln.1 Varje minut är viktig, eftersom snabb behandling kan minska skadan på hjärtmuskeln. Därför sker den akuta behandlingen på sjukhus utan onödig fördröjning.
Den vanligaste behandlingen är ballongvidgning (PCI).1 Då förs en tunn kateter upp till kranskärlet, vanligtvis via handleden.3 När katetern nått fram till stoppet blåses en liten ballong upp så att kärlet vidgas och blodet kan börja flöda igen.
Efter en hjärtinfarkt behöver du börja försiktigt med fysisk aktivitet och sedan öka ansträngningen gradvis. Följ fysioterapeutens råd om vilken nivå som passar dig.1 Om du blir trött, andfådd eller får ont i bröstet är det dags att stanna upp och vila.
Hjärtrehabilitering kan ledas av ett multiprofessionellt team med exempelvis läkare, sjuksköterska, dietist och fysioterapeut.1 Du kan få hjälp att bedöma din fysiska förmåga, planera träning och ändra levnadsvanor. Fysioterapeutledd fysisk träning inom centerbaserad hjärtrehabilitering bör pågå minst tre månader.14
Hjärtrehabilitering är en viktig del av tiden efter utskrivningen. Den kan genomföras på plats eller på distans med videosamtal eller appar. Fråga vården hur du anmäler dig och hur träningen kan anpassas efter din vardag, ditt arbete och din ork.
Efter en hjärtinfarkt är det klokt att tillsammans med vården gå igenom sådant som rökning, nikotin, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och minskad alkoholkonsumtion kan minska risken för nya hjärt-kärlhändelser.14
Om du har symtom på hjärtinfarkt ska du ringa 112 och begära ambulans, eftersom du behöver akut vård på sjukhus.1
Vid misstänkt akut kranskärlssjukdom behöver du komma till närmaste akutsjukhus utan dröjsmål, för inläggning och observation.
Kör inte själv till akutmottagningen.11
Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller råd om var du kan söka vård.1 Vid symtom som kan bero på hjärtinfarkt ska du däremot ringa 112 direkt.
Efter den akuta vården kan vårdcentralen ge stöd för att ändra levnadsvanor.1 Det kan till exempel handla om rökning, fysisk aktivitet, matvanor eller alkoholvanor.
Efter en hjärtinfarkt kan du också få stöd inom hjärtrehabilitering.1
Hjärtstopp innebär att hjärtat plötsligt slutar slå och att personen förlorar medvetandet. Hjärtstopp och hjärtinfarkt är olika tillstånd och behöver därför olika behandling.2 En hjärtinfarkt kan ibland leda till hjärtstopp, men det är inte samma sak.3 Om någon plötsligt blir medvetslös och inte andas normalt ska du ringa 112 och följa instruktionerna från larmoperatören.
Vissa personer får hjärtinfarkt utan att uppleva smärta. Det kan hända även om du inte har de typiska besvären från bröstet. En så kallad tyst infarkt upptäcks oftast på EKG eller vid ultraljudsundersökning.3 Otydliga eller saknade symtom är särskilt viktigt att ta på allvar om du har diabetes, eftersom det då kan vara svårare att känna när något gör ont.1
Hjärtmuskelvävnad som har dött kan inte återbildas. Den döda delen av hjärtmuskeln ersätts i stället av ett bindvävsärr. Hur mycket hjärtats pumpförmåga påverkas beror bland annat på hur stor hjärtinfarkten är och var skadan sitter.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 7 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Flera riskfaktorer hänger ihop med vanor, miljö eller sjukdomar. Att känna till dem kan göra det lättare att förstå varför vården frågar om till exempel rökning, matvanor, fysisk aktivitet och tidigare sjukdomar.
Riskfaktorerna kan förekomma var för sig eller samtidigt. Blodfetterna är nödvändiga för att kroppen ska fungera, men för höga halter av skadliga blodfetter ökar risken för åderförfettning. Exempelvis kan högt blodtryck, blodfettsrubbning, typ 2-diabetes och bukfetma förekomma hos samma person. Stress kan öka risken för proppbildning.3
Risken för hjärtinfarkt ökar med åldern hos både män och kvinnor. Ärvda gener kan också ge en ökad risk för hjärtinfarkt.1 Arvsanlag kan påverka hur kroppen hanterar blodfetter och blodsocker, och även högt blodtryck och fetma kan vara ärftliga.3
En ärftlig risk betyder inte att du säkert kommer att få hjärtinfarkt. Den innebär att din sammanlagda risk kan vara högre, särskilt om flera nära släktingar har haft hjärtinfarkt eller om det finns ärftliga problem med blodfetter. Berätta därför för vården om hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt i familjen.
Kronisk njursjukdom och inflammatoriska sjukdomar kan öka risken för hjärtinfarkt.1 Även preeklampsi och graviditetsdiabetes räknas som riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.10
Kvinnor har oftare andfåddhet, illamående, kräkningar samt rygg- eller käksmärta än män vid hjärtinfarkt.9 Även äldre personer och personer med diabetes kan få mindre typiska besvär.3 Symtomen kan vara otydliga eller saknas, särskilt vid diabetes, eftersom det då kan vara svårare att känna när något gör ont.1
En hjärtinfarkt kan alltså förekomma utan tydlig bröstsmärta. Det kallas ibland tyst infarkt och upptäcks ofta med EKG eller en ultraljudsundersökning. Eftersom samma symtom kan ha andra orsaker går det inte att avgöra säkert hemma vad besvären beror på.
Symtom vid hjärtinfarkt kan komma snabbt och utan förvarning. För vissa utvecklas symtomen gradvis under några timmar.1 Besvär kan också komma när du vilar; de behöver alltså inte börja efter fysisk ansträngning.7
Ring 112 även om du är osäker på om det verkligen är en hjärtinfarkt. Vänta inte för att se om besvären går över, eftersom snabb vård är viktig vid hjärtinfarkt.
Det gäller också om besvären är mindre tydliga eller om du har diabetes.
Sitt ner och försök hålla dig i vila medan du väntar på ambulansen.2 Be någon i närheten att stanna hos dig om det är möjligt.
Blodprovet kan visa troponiner. Troponiner kan spåras i blodet när hjärtmuskeln läcker ut proteiner efter en hjärtinfarkt.3 Troponin är den vanligaste hjärtspecifika infarktmarkören, men förhöjda nivåer kan också ses vid exempelvis njursvikt.5
Blodprover kan behöva tas med några timmars mellanrum för att bedöma skadan i hjärtat.1 Ett enstaka prov visar alltså inte alltid om det pågår eller nyligen har pågått en hjärtinfarkt. Förändringen mellan proverna kan vara viktig när diagnosen ska bedömas.
Vid misstänkt NSTEMI används högkänsligt troponin i en algoritm med prov vid noll och efter en eller två timmar.5 Om resultatet inte tydligt visar åt något håll kan ytterligare prov efter tre timmar hjälpa till att klargöra diagnosen. Troponinresultaten behöver alltid tolkas tillsammans med dina besvär, EKG och andra fynd.
Undersökningen kan också bedöma hur pumpförmågan i hjärtat har påverkats. Ett ultraljud kan visa om hjärtat har skadats. I vissa fall kan magnetkameraundersökning ge mer information om vilken typ av skada som finns i hjärtmuskeln.3
Kranskärlsröntgen kan visa var blodflödet till hjärtat är blockerat.2 Den kan också visa om det finns förträngningar i kranskärlen och var ett stopp sitter. Resultatet från kranskärlsröntgen behöver bedömas tillsammans med symtom, EKG och blodprover.
STEMI och NSTEMI skiljer sig framför allt åt genom EKG-bilden tillsammans med övriga fynd. Vid STEMI ses lokala ST-höjningar på vilo-EKG och förhöjda infarktmarkörer när diagnosen ställs. Vid NSTEMI kan EKG i stället visa ST-T-förändringar utan ST-höjning, medan infarktmarkörerna är förhöjda.
Bröstsmärta kan också bero på exempelvis myokardit, aortadissektion, lungemboli, muskuloskeletala besvär, mag-tarmsjukdom eller ångest.7 Därför behöver vården skilja hjärtinfarkt från andra tillstånd som kan ge liknande besvär. Dina symtom, undersökningsfynd, EKG och blodprover används tillsammans i den bedömningen.
En kranskärlsröntgen utan betydande förträngningar utesluter inte alltid hjärtinfarkt.12 En del personer kan ha hjärtinfarkt trots att kranskärlsröntgen inte visar någon större förträngning. Då kan ytterligare undersökningar behövas för att klargöra orsaken, till exempel om det rör sig om inflammation i hjärtmuskeln eller någon annan skada.
Kör inte själv till akutmottagningen vid misstänkt hjärtinfarkt.
Vid ST-höjningsinfarkt (STEMI) är det särskilt bråttom att återställa blodflödet. Primär PCI rekommenderas i första hand om du kan nå ett PCI-center inom 120 minuter från den första medicinska kontakten.7 Om ballongvidgning inte kan genomföras inom den tiden kan trombolys bli aktuell, om det inte finns något som gör behandlingen olämplig.
Trombolys är läkemedelsbehandling som kan minska en blodpropp tills annan behandling kan ges. Den kan användas när det är långt till sjukhuset eller när ett PCI-center inte kan nås tillräckligt snabbt. Trombolys ges direkt i blodet som dropp, och behandlingen startas så snart som möjligt, ibland redan i ambulansen.1
Efter trombolys rekommenderas en kranskärlsundersökning inom 2–24 timmar. Om blodflödet inte har kommit tillbaka tillräckligt kan du behöva räddnings-PCI, alltså en ballongvidgning som görs efter trombolysen.7
Vid icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) är behandlingen ofta mindre omedelbar än vid STEMI, men tillståndet kräver ändå sjukhusvård och noggrann bedömning.3 Om undersökningen visar betydande förträngningar kan de behandlas med ballongvidgning (PCI) eller bypassoperation.
Bypassoperation kan behövas om du har flera förträngningar i kranskärlen eller om förträngningarna är svåra att nå med ballongvidgning. Vid operationen skapas en ny väg för blodet förbi förträngningarna med hjälp av andra blodkärl från kroppen.1 Bypassoperation är ett större ingrepp än ballongvidgning och används när annan behandling inte passar tillräckligt bra.3
Efter ballongvidgning (PCI) eller trombolys vårdas du med kontinuerlig EKG-monitorering. Vårdpersonalen följer också puls och blodtryck regelbundet.7 Övervakningen gör det möjligt att snabbt upptäcka rytmrubbningar och andra förändringar efter hjärtinfarkten.
Syrgas ges om syrgasmättnaden är under 90 procent.7 Syrgas rekommenderas inte rutinmässigt om syrgasmättnaden är normal. Du kan också få läkemedel mot smärta eller andra akuta besvär, men läkaren avgör vilka läkemedel som behövs utifrån ditt tillstånd.5
Efter en hjärtinfarkt får du vanligtvis flera läkemedel. De ska minska risken för nya blodproppar, motverka att förträngningarna blir fler eller svårare och avlasta hjärtat.
Trombocythämmare kan bestå av acetylsalicylsyra och ytterligare en trombocythämmare under en period efter infarkten.14 Behandlingstiden anpassas av läkaren, eftersom risken för blodpropp och risken för blödning behöver vägas mot varandra.5
Efter en hjärtinfarkt behöver många fortsätta med åtminstone några läkemedel resten av livet.1 Sluta inte med läkemedlen på egen hand, även om du känner dig bättre. Om du får biverkningar eller undrar varför du behöver ett läkemedel ska du ta upp det med läkaren.
En hjärtinfarkt kan leda till hjärtsvikt om hjärtat inte längre orkar pumpa runt blodet som det ska.1 Hjärtsvikt behandlas i första hand med läkemedel och kan ibland kräva ytterligare behandling.3
Rytmrubbningar är en annan möjlig komplikation efter hjärtinfarkt.3 Det är en viktig anledning till att du övervakas kontinuerligt med EKG tidigt efter infarkten. Om hjärtat påverkas mycket kan vården behöva göra fler undersökningar och anpassa behandlingen efter resultatet.
Om du röker har rökstopp högsta prioritet.14 Du bör undvika all nikotinanvändning, inklusive cigaretter, e-cigaretter och snus. Du kan få hjälp att sluta med nikotin genom vården.
Matvanor efter hjärtinfarkt kan innehålla följande:
Du behöver inte ändra allt på en gång. Be om stöd om det känns svårt att få till en förändring. Det finns hjälp att få med rökstopp, matvanor, alkohol och fysisk aktivitet.
Det är vanligt att känna sig trött, nedstämd eller orolig den första tiden efter en hjärtinfarkt.1 En del oroar sig för att bli sjuka igen eller för hur livet ska bli. Berätta för vårdpersonalen hur du mår, särskilt om oron eller nedstämdheten gör det svårt att fungera i vardagen.
Ett första återbesök sker ofta ungefär två veckor efter hemkomsten från sjukhuset.1 Under uppföljningen kan du ta upp frågor om mående, fysisk aktivitet, arbete, levnadsvanor och rehabilitering. Skriv gärna ner dina frågor före besöket och ta med en närstående om det känns hjälpsamt.
Vanlig sjukskrivning efter hjärtinfarkt är två till fyra veckor, men tungt fysiskt arbete kan kräva längre tid.14 Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på hur du mår och vilket arbete du har. En återgång till arbetet kan behöva planeras tillsammans med vården och arbetsgivaren.
Sex är vanligtvis möjligt när du känner att du har tillräckligt med ork.1 Oro, minskad lust eller problem med sexuell förmåga är vanligt efter en hjärtinfarkt, och du kan prata med vårdpersonalen om det. Vissa hjärtläkemedel kan påverka den sexuella förmågan.14
PDE5-hämmare är läkemedel som kan användas vid erektionsproblem.14 Fråga vården innan du använder läkemedel mot erektionsproblem.
När du kan köra bil igen beror på hur du mår och vilken körkortsbehörighet du har. Läkaren avgör när det är lämpligt att börja köra igen.1 Yrkesförare och personer med högre körkortsbehörighet kan omfattas av särskilda regler.
Det är vanligt att behöva tid för att återfå ork och trygghet i vardagen. Försök att följa planen för hjärtrehabilitering och ta upp sådant som hindrar dig med vårdpersonalen. Då kan stödet anpassas efter dina behov.
Närstående kan också behöva råd och stöd. Prata med läkaren eller någon annan i vårdpersonalen som ansvarar för hjärtrehabiliteringen, eftersom de kan ge råd och stöd även till närstående.1
Efter en hjärtinfarkt är det vanligt att behöva sjukhusvård i tre till fyra dygn.1 Hur länge du behöver stanna kan påverkas av hur du mår och vilka undersökningar eller behandlingar du behöver. Återhämtningen efter hjärtinfarkt kan ta flera veckor för vissa och månader eller år för andra.2 Trötthet och minskad ork är vanligt den första tiden, och hjärtrehabilitering kan vara en del av återhämtningen.