Illamående

Illamående är en kroppslig reaktion som styrs av hjärnans kräkningscentrum. Illamående och kräkreflexen är en del av kroppens nervsystem, vilket betyder att du inte själv kan kontrollera det. När illamåendet aktiveras får du en känsla av att behöva kräkas samtidigt som salivproduktionen ökar. Trycket i magen stiger medan den övre magmunnen och matstrupen vidgas, och därefter kan magsäckens innehåll pressas ut. Det är också möjligt att bara må illa utan att faktiskt kräkas – vissa personer har lättare för att kräkas än andra.

Beroende på den bakomliggande orsaken kan illamående vara ditt enda symtom, eller så kan du både må illa och ha andra symtom. Andra vanliga symtom i samband med illamående är:

• ökad salivproduktion

• kräkningar

• diarré

• yrsel

• svaghet

• feber

• magont/magbesvär.

Illamående kan bero på flera olika saker. Det kan dyka upp plötsligt och försvinna inom bara några timmar, alternativt inom några dagar. Det kan också dyka upp med jämna mellanrum under en längre period. Här nedan kan du läsa om olika orsaker till illamående.

Infektioner

Några av de vanligaste förklaringarna till tillfälligt illamående är att du smittats av virus eller bakterier. Du kan till exempel ha fått magsjuka eller matförgiftning, och då är det vanligt att insjukna snabbt. Om du har magsjuka tar det i regel ett par dagar medan en matförgiftning kan ge symtom inom några få timmar. Vid dessa åkommor är det vanligt att både ha ont i magen och vara illamående men också att kräkas, ha diarré och feber. Det är också vanligt med illamående vid corona, influensa och andra infektioner.

Mag- och tarmproblem

Vid mag- och tarmbesvär som IBS, magsår och magkatarr är det inte ovanligt att ha problem med illamående. Dessa typer av besvär ger oftast även andra symtom utöver illamåendet. Vid IBS kan du till exempel få diarré, förstoppning och magsmärtor. Vid magkatarr kan du också ha magont, men även en brännande känsla i maggropen, snabb mättnadskänsla och uppblåsthet. Vid magsår är det i sin tur vanligt att få en särskild typ av magsmärta som kan liknas vid hungersug.

Graviditet

Det är mycket vanligt att vara illamående och kräkas under en graviditet. Det kan vara jobbigt och påfrestande, men det är varken skadligt för dig själv eller fostret. Ett fåtal gravida drabbas däremot av något som kallas hyperemesis gravidarum som innebär extremt graviditetsillamående, och då kan du behöva vårdas på sjukhus.

Varför blir man illamående som gravid?

Under en graviditet producerar kroppen betydligt större mängder av vissa hormoner, och det är framförallt detta som ligger bakom illamåendet. Det kan också handla om en obalans i blodsockret, överbelastning eller stress. Ofta blir illamåendet värre av vissa lukter.

Illamående vid graviditet – hur tidigt börjar det?

Det är vanligt att börja må illa tidigt i graviditeten, ungefär runt den sjätte graviditetsveckan. För de flesta går det över igen runt graviditetsvecka 13 eller 14.

Migrän

Både illamående och kräkningar är vanligt vid migrän. Det är en intensiv typ av pulserande huvudvärk som kan pågå under några timmar eller i värsta fall dagar. Utöver huvudvärken, illamåendet och kräkningarna är det också vanligt att bli extra ljud- och ljuskänslig.

Andra möjliga orsaker till illamående

Illamående som dyker upp plötsligt och går över inom någon timme kan handla om något så enkelt som åksjuka. Det är inte heller ovanligt att bli illamående av snus, födoämnesallergier eller hög feber. Även vissa läkemedel, som exempelvis sertralin, kan göra att du mår illa. Antiinflammatoriska läkemedel av olika slag kan i sin tur också ge upphov till illamående.

Om du mår illa och kräks är det viktigt att dricka mycket vätska för att undvika uttorkning. Drick ofta, men lite åt gången. Vid mycket kräkningar kan vätskeersättning vara aktuellt eftersom kroppen inte bara förlorar vätska utan även salter. För att förebygga illamående och kräkningar finns det i sin tur också en del saker du kan tänka på. Om du vill undvika magsjuka och matförgiftning ska du till exempel:

• upprätthålla god handhygien

• hantera och förvara maten på rätt sätt

• hålla köket rent och fräscht

• undvika att träffa personer med magsjuka.

När du söker vård för illamående kan du behöva genomgå en utredning i syfte att hitta rätt behandling. Du kan till exempel behöva genomgå gastroskopi eller koloskopi och lämna olika typer av prover som urinprov eller blodprov. Vilken typ av behandling du sedan får beror på den bakomliggande orsaken – du kan till exempel behöva förändra dina kostvanor, få behandling av en fysioterapeut eller genomgå någon slags läkemedelsbehandling.

De flesta med illamående behöver ingen behandling eftersom det brukar gå över av sig själv. Om du däremot har långvariga problem med illamående och kanske även kräkningar utan att veta orsaken är det viktigt att söka vård för att hitta orsaken. Du ska söka vård akut om du i samband med illamående har:

• hög puls

• andningssvårigheter

• blodiga kräkningar

• kraftig huvudvärk

• stel nacke.

• Vårdcentral

• Barnmorska

Kan illamående behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan i många fall ge rådgivning och behandling vid illamående.