Illamående är en känsla av att behöva kräkas. Det kan förekomma utan kräkning och ses bland annat vid åksjuka och graviditet. Vid åksjuka brukar besvären avta snabbt efter resan, och magsjuka går ofta över inom ett till tre dygn.
Vad är illamående?
Vad illamående är
Illamående är en känsla av att behöva kräkas. Det kan kännas som om innehållet i magen vill komma upp, men känslan leder inte alltid till att du kräks. Illamående kan förekomma utan andra symtom och utan att personen kräks.1 Om du kräks eller inte beror bland annat på hur starkt illamåendet är och vad som har orsakat det.
Illamående är ett symtom och kan ha många olika orsaker.1 Det kan alltså förekomma i flera olika situationer och tillsammans med olika besvär. Ibland märks illamåendet ensamt, medan det vid andra tillfällen kommer tillsammans med exempelvis kräkningar, diarré, ont i magen, yrsel eller andra symtom.
Hur det kan kännas och märkas
Vid magsjuka kommer illamående ofta tillsammans med kräkningar, diarré och ont i magen.2 Magsjuka kommer ofta snabbt, och du kan känna dig mycket dålig även om sjukdomen sällan brukar vara allvarlig. Feber och ont i kroppen kan också förekomma vid magsjuka.
Åksjuka kan ge illamående och kräkningar tillsammans med yrsel.3 Besvären uppstår när du åker i ett fordon eller på en båt. Vid åksjuka kan du också bli trött, gäspa, få svårt att koncentrera dig, få huvudvärk, kallsvettas, få mer saliv eller bli känslig för lukter.
Graviditetsillamående kan finnas vissa stunder eller hela tiden och kan förvärras av vissa lukter.4 Det är vanligt att kräkas under graviditeten. Illamåendet brukar komma i början av graviditeten, och för många går det över någon gång runt graviditetsvecka 20.
Vanliga och ofta övergående former
Magsjuka kommer ofta snabbt och går vanligtvis över inom ett till tre dygn.2 De vanligaste symtomen är illamående, kräkningar, diarré och ont i magen. De flesta blir bättre utan att behöva söka vård.
Åksjuka är en godartad åkomma som uppstår när signaler från ögon, kroppens lägeskänsla och balansorgan inte stämmer överens.3 De exakta mekanismerna bakom åksjuka är inte kända. Besvären brukar minska snabbt efter att resan har slutat.
Åksjuka är vanligast hos barn mellan två och tio år och brukar minska i vuxen ålder.3 Även äldre personer kan få åksjuka.
Illamående och kräkningar under graviditet är vanliga och är oftast inte skadliga för den gravida eller fostret.4 Fostret får ändå den näring det behöver. Några gravida mår illa hela graviditeten.
Illamående kan ha samband med besvär i mage och tarm. Magsjuka är en vanlig orsak och kan bero på olika smittämnen.
Magsjuka kan orsakas av virus, bakterier eller parasiter.2
Matförgiftning kan uppstå efter att du har fått i dig mat eller dryck som innehåller bakterier eller virus och som inte har tillagats eller förvarats på rätt sätt.2
Stress kan orsaka ont i magen, diarré eller kräkningar.2
Hos barn kan magsaft ibland komma upp från magsäcken till matstrupen.5 Det kallas gastroesofageal reflux och kan göra att barnet kräks.
Rörelse, graviditet och läkemedel
Åksjuka är kopplad till rörelse i ett fordon eller på en båt. Vissa situationer under resan kan utlösa eller förvärra besvären.
Åksjuka kan utlösas eller förvärras av oro.
När ska du söka vård för illamående?
Vanlig vårdväg vid magsjuka hos vuxna och barn över sex år
De allra flesta som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över efter några dagar.2 Kontakta en vårdcentral eller ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om något av följande stämmer in på dig:
Du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller en annan allvarlig sjukdom.2
Du är magsjuk och använder vissa läkemedel mot högt blodtryck.2
Vad kan du göra själv vid illamående?
Vätska och mat vid magsjuka eller kräkningar
När du har magsjuka behöver du dricka mer vätska än vanligt, särskilt om du har feber eller om det är varmt väder. Att inte dricka tillräckligt vid magsjuka kan leda till vätskebrist och uttorkning. Äldre personer och barn är extra känsliga.2 Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver dricka mer.6 Om du har svårt att dricka kan du använda en matsked för att få i dig små mängder åt gången.
Vätskeersättning kan vara bra om du har kraftiga diarréer eller kräks mycket. Du kan köpa vätskeersättning på apotek.
Vid vätskebrist kan du försöka dricka lite i taget och ofta. Du kan pröva med vatten eller te, eller vätskeersättning som finns att köpa på apotek.
Vätskeersättning innehåller lämpliga mängder av salter och socker. Undvik mycket söta drycker och lightdrycker, eftersom de kan ge diarré som kan göra att du blir mer uttorkad.
När du känner dig bättre och kan börja äta igen kan du pröva vanlig mat. Börja gärna med små portioner. Undvik fiberrik mat och kaffe om du märker att det ger mer diarré.
Ät vanlig mat i små portioner när du känner dig bättre och kan börja äta igen.
Utredning och behandling vid illamående
Vad vårdpersonalen kan fråga och undersöka
Vid bedömning av magsjuka får du berätta vad du har gjort innan du blev sjuk. Läkaren kan fråga om andra i din omgivning haft samma symtom, vad du åt innan du blev dålig och om du nyligen varit utomlands.2 Det kan hjälpa vårdpersonalen att hitta orsaken till magsjukan.
Vid misstänkt åksjuka räcker en typisk sjukdomshistoria oftast för diagnosen.3 Då brukar besvären vara tydligt kopplade till rörelse under en färd, medan du är besvärsfri i andra situationer.
Vid magsjuka kan läkaren eller sjuksköterskan känna på magen, mäta ditt blodtryck och mäta din puls.2 Huden och slemhinnorna i munnen kan också undersökas för att se om du har vätskebrist.
Du kan behöva lämna blodprov och urinprov. Avföringsprov kan behövas om läkaren misstänker magsjuka som orsakats av virus, bakterier eller tarmparasiter.2
Behandling som svenska källor beskriver
Vid allvarlig uttorkning kan du behöva läggas in på sjukhus. Då får du vätska och salter direkt in i blodet genom dropp.
Vem kan hjälpa dig vid illamående?
Vart du kan vända dig
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Sjuksköterskorna som svarar kan hjälpa dig att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.2
Vid graviditetsillamående kan du kontakta en barnmorskemottagning. Du kan också kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du inte får behålla någon mat eller går ner i vikt.4
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.2
Vilken mottagning som passar beror på dina besvär och vilken hjälp du behöver. Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård om du är osäker på vilken vårdkontakt du ska välja.
Vanliga frågor om illamående
Vanliga frågor
Kan illamående förekomma utan att man kräks?
Ja, illamående kan förekomma utan andra symtom och utan kräkning. Illamående kan alltså vara det enda besväret du märker. Om illamåendet återkommer ofta kan det ha flera olika orsaker.1 Det betyder att du kan känna dig illamående även om du inte kräks.
Är graviditetsillamående skadligt för fostret?
Vanligt illamående eller kräkningar under graviditet är inte skadligt för fostret. Det är vanligt att må illa och kräkas under graviditeten. Några få gravida kräks så mycket att det kallas extremt graviditetsillamående. Fostret får ändå den näring det behöver.4
Hur länge brukar magsjuka pågå?
Magsjuka går ofta över inom ett till tre dygn. Magsjuka kommer ofta snabbt med kräkningar, diarréer och illamående. Besvären brukar därför vara kortvariga, även om du kan känna dig påverkad under tiden.2 Du kan alltså fortfarande må dåligt under de första dagarna utan att det behöver betyda att besvären blir långvariga.
När brukar graviditetsillamående gå över?
För många går graviditetsillamående över omkring graviditetsvecka 20. Illamåendet brukar komma i början av graviditeten. Hur mycket hormonerna påverkar är olika från person till person. Det kan dock se olika ut, och vissa mår illa hela graviditeten.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Dålig ventilation kan utlösa eller förvärra åksjuka.3
Att läsa eller titta ner kan utlösa eller förvärra åksjuka.3
Åksjuka kan utlösas eller förvärras om du inte kan se ut.3
Under graviditet kan hormoner bidra till illamående. Hur mycket hormoner påverkar varierar mellan personer. Trötthet, stress och tom mage kan också göra graviditetsillamående värre.4
Läkemedel kan också vara en möjlig orsak till illamående.2 Illamående, ont i magen och lös avföring kan vara en biverkning av ett läkemedel.
Infektioner och andra möjliga orsaker
Hos barn kan kräkningar förekomma vid flera olika infektioner och andra sjukdomar.5 Vilken orsak som är aktuell går inte att avgöra enbart utifrån illamåendet eller kräkningarna.
Luftvägsinfektion med hosta kan göra att barn kräks.
Öroninflammation kan göra att barn kräks.
Urinvägsinfektion kan göra att barn kräks.
Hjärnhinneinflammation kan göra att barn kräks.
Långvarig förstoppning kan påverka barnets matlust och ge illamående. Ibland kan barnet också kräkas.
Långvarig förstoppning kan göra att barn tappar matlusten.5
Långvarig förstoppning kan göra att barn mår illa.
Långvarig förstoppning kan ibland göra att barn kräks.
Efter ett slag mot huvudet är det vanligt att barn kräks vid hjärnskakning. Kräkningarna kan ibland komma flera timmar efter slaget mot huvudet.
Efter ett slag mot huvudet och en hjärnskakning är det vanligt att barn kräks.5
Kräkningarna kan ibland komma flera timmar efter att barnet har slagit i huvudet.
Illamående och kräkningar kan vara tecken på typ 1-diabetes hos barn. Det gäller särskilt om barnet samtidigt är mycket törstigt, kissar ofta och är mycket trött.
Illamående och kräkningar kan vara tecken på diabetes typ 1 hos barn.5
Vid diabetes typ 1 är barnet ofta mycket trött.
Vid diabetes typ 1 är barnet ofta väldigt törstigt.
Vid diabetes typ 1 behöver barnet ofta kissa.
Cykliska kräkningar, som också kallas periodiska kräkningar, innebär att kräkningarna återkommer i perioder. Hos barn kommer perioderna ofta med några månaders mellanrum och kräkningarna kommer plötsligt.
Barn äldre än cirka fem år kan få kräkningar i perioder.
Perioderna kommer oftast med några månaders mellanrum.5
Kräkningarna kommer plötsligt.
Ovanligare eller mer allvarliga bakomliggande tillstånd
Vissa ovanligare tillstånd kan också ge illamående eller kräkningar. Hos barn kan ett hinder i tarmen ge mycket ont i magen och gulfärgade kräkningar.
Ett hinder i tarmen kan ge väldigt ont i magen hos barn.5
Ett hinder i tarmen kan ge gulfärgade kräkningar hos barn.
Havandeskapsförgiftning är en komplikation under graviditet som kan ge illamående och kräkningar.4
Det kan bland annat förekomma vid stroke eller TIA.
Yrsel, illamående och kräkningar kan förekomma vid stroke.
Yrsel, illamående och kräkningar kan förekomma vid TIA.
Bröstsmärta eller buksmärta kan vara alarmsymtom vid yrsel med illamående eller kräkningar.3
Neurologiska bortfall kan vara alarmsymtom vid yrsel med illamående eller kräkningar.
Feber kan vara ett alarmsymtom vid yrsel med illamående eller kräkningar.
Lågt blodtryck kan vara ett alarmsymtom vid yrsel med illamående eller kräkningar.
Allvarlig uttorkning kan vara ett alarmsymtom vid yrsel med illamående eller kräkningar.
Hög ålder kan vara ett alarmsymtom vid yrsel med illamående eller kräkningar.
Du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin. Det kan vara tecken på att du har vätskebrist.2
Sjuksköterskorna som svarar på telefonnummer 1177 kan hjälpa dig med att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.
Sök genast vård vid magsjuka
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:
Du har mycket ont i magen, och det går inte över trots att du har kräkts eller har haft diarré.2
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.2
En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid mottagningen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra.
Sök genast vård vid kraftig uttorkning
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning vid följande situationer:
Ett litet barn kissar lite eller inget alls och är slött.6
Du eller någon i närheten har symtom på kraftig uttorkning.6
Om mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning.5
Kraftig uttorkning kan ge snabb puls, förvirring och till slut medvetslöshet.6
Vårdväg för barn över ett år som kräks
Om du ska söka vård beror på hur barnet mår i övrigt. Det beror också på hur mycket och hur länge barnet har kräkts, och om barnet får i sig någon vätska.
Kontakta en vårdcentral eller ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om barnet kräks och ett eller flera av följande stämmer:
Barnet har en kronisk sjukdom och du är osäker om hen behöver vård.5
Kräkningarna kommer i samband med en viss sorts mat.5
Om barnet inte kan behålla någon vätska alls ökar risken för vätskebrist. Det kan göra att hen blir uttorkad. Det är allvarligt. Yngre barn är känsligare för vätskebrist än äldre barn. Ge barnet vätska så snart hen blir sjuk för att minska risken för vätskebrist och uttorkning. Det bästa är att ge barnet vätskeersättning. Om barnet har andra symtom eller du är osäker på om du ska söka vård kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.5
Sök genast vård när ett barn kräks
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:
Barnet får inte behålla någon vätska och kissar mycket mindre än vanligt.5
Barnet har mycket ont i magen och det går inte över eller blir värre.5
Barnet kissar stora mängder och är mycket törstig.5
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.5
Ring telefonnummer 112 och be att bli kopplad till Giftinformationscentralen om du misstänker att barnet har ätit något giftigt.5
Vårdväg vid graviditetsillamående
De allra flesta som får graviditetsillamående behöver inte söka vård.4 Besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta en barnmorskemottagning, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du inte får behålla någon mat eller går ner i vikt.4
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen eller vårdcentralen öppnar.4
Så kan 1177 hjälpa
Sjuksköterskorna som svarar på telefonnummer 1177 kan hjälpa dig med att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.
Undvik alltför fet mat vid graviditetsillamående.4
Det kan också hjälpa att äta något med kolhydrater till mellanmål, till exempel frukt eller smörgås. Drick ordentligt med vätska, särskilt om du kräks ofta, och drick inte bara i samband med mat. Frisk luft utomhus kan också vara ett råd att pröva.
Råd vid åksjuka
Förebyggande råd kan vara särskilt viktiga eftersom åksjuka kan vara svår att lindra när besvären redan har börjat.
Vid åksjuka kan du sitta med blicken mot färdriktningen och titta ut under resan. Om det går kan du fixera blicken vid horisonten.
Frisk luft kan lindra åksjuka. Vid båtresor är det bäst att sitta utomhus om det är möjligt.
Att äta en mättande måltid kvällen före eller några timmar före avfärd rekommenderas som förebyggande råd vid åksjuka.3
Undvik alkohol före och under resan, eftersom det ingår bland råden för att förebygga åksjuka.
Du behöver oftast ingen behandling med antibiotika om magsjukan har orsakats av bakterier. Ibland kan antibiotika till och med göra att det tar längre tid innan du blir frisk.
Det finns läkemedel som kan hjälpa vid graviditetsillamående. När du är gravid ska läkemedel diskuteras med läkare, barnmorska eller apotekspersonal.4
Vid extremt graviditetsillamående kan du behöva vård på sjukhus och få näringslösning via dropp.4
Vid åksjuka kan meklozin användas i lägre dos från sex års ålder. Det ges en timme före avresa och därefter var tolfte timme.3 Följ alltid informationen om läkemedlet och fråga vårdpersonal eller apotekspersonal om du är osäker.
Besvären vid åksjuka ska avta snabbt efter resans slut. Åksjuka uppstår när du åker i fordon eller på båtar. Om besvären inte tydligt hänger ihop med rörelse under en resa kan det finnas andra orsaker. De brukar gå över inom ungefär 15 minuter.3
Om du har frågor om andra orsaker till illamående kan du läsa mer i avsnitten om orsaker och utredning. Information om när du ska söka vård finns i avsnittet om när du ska söka vård.
Vill du välja eller byta preventivmedel? Här får du en enkel steg-för-steg-guide inför rådgivning. Du får också koll på vad du gör vid oskyddat sex och vanliga missar.
Misstänker du östrogenbrist eller ska du starta östrogenbehandling? Här får du en enkel steg-för-steg-guide för symtom, provtagning och vårdkontakt. Du får också veta när du ska söka vård snabbare.
Pessar är ett hormonfritt preventivmedel som du sätter in i slidan tillsammans med pessargel. Här får du tydliga steg för utprovning, insättning, tid efter samlag och rengöring.
Med Vården.se nya chatt får du snabb hjälp att navigera i vårdsystemet och hitta den vård du behöver – allt på ett språk du förstår. Här kan du läsa mer om hur chatten gör det enklare för dig att få rätt vård i tid!
Har du funderingar kring sex, behöver preventivmedel eller vill testa dig för könssjukdomar? Då är du välkommen till Citymottagningen för Sexuell hälsa! Med generösa öppettider och drop in kan du snabbt och enkelt få hjälp och rådgivning. Vi tar emot alla som är över 18 år, oavsett kön eller sexuell läggning.
Letar du efter en barnmorskemottagning där du får personlig och trygg vård genom hela graviditeten? På EndoGyns barnmorskemottagning på Hötorget i centrala Stockholm möter du erfarna och uppskattade barnmorskor – Camilla, Carina och Sophie – som följer dig från tidig graviditet till tiden efter förlossningen. EndoGyn har även en omtyckt barnmorskemottagning på Kvarnholmen i Nacka.
Diskussioner om Illamående
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
