Magkatarr (dyspepsi) – symtom, orsaker och behandling

Riskfaktorer och samtidig känslighet

Följande faktorer anges som möjliga riskfaktorer för magkatarr:

• Ångest, stämningsproblem eller tidigare trauma eller övergrepp.²
• Matkänslighet, till exempel mot FODMAP, eller intolerans, till exempel laktosintolerans.²
• En familjehistoria av nervsjukdomar eller andra funktionella mag-tarmsjukdomar, som IBS.²

Även att ha många allergiska besvär anges som en möjlig riskfaktor. Matallergi anges också som en möjlig faktor som kan ha betydelse för vissa personer med magkatarr.² Dessa faktorer betyder inte att de ensamma förklarar varför du får magkatarr, eftersom flera olika faktorer kan vara inblandade.

Andra möjliga orsaker till liknande besvär

Magsår kan ge besvär som liknar magkatarr.¹ Magsår innebär att det har bildats sår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna.

En infektion med Helicobacter pylori kan också ge besvär som liknar magkatarr.¹ Helicobacter pylori är en bakterie som kan orsaka magsår. Även andra sjukdomar kan ge ett liknande besvärsmönster, till exempel halsbränna eller andra besvär i matstrupen, sjukdomar i levern, gallan eller bukspottkörteln samt celiaki.

Variationer och när besvären märks

Besvären kan märkas i samband med att du äter och medan maten smälts.² För vissa blir besvären starkare när de äter. För andra kan mat och dryck i stället lindra besvären.¹

• Illamående kan förekomma vid magkatarr.⁴
• Rapningar kan förekomma vid magkatarr.⁴
• Uppblåsthet kan förekomma vid magkatarr.¹

Besvären kan komma efter att du har ätit eller druckit. Du kan känna dig full eller uppblåst efter att du har ätit. Ibland kan aptiten minska innan du äter.

När du ska söka vård

Kontakta en vårdcentral om du har magbesvär som inte går över på fyra veckor, trots att du har följt råden för vad du kan göra själv.¹

• Kontakta en vårdcentral om du är över 50 år och får magbesvär som du inte har haft tidigare.¹
• Kontakta en vårdcentral om du minskar i vikt utan att förstå varför.¹
• Kontakta en vårdcentral om du får minskad aptit.¹
• Kontakta en vårdcentral om du har svårt att svälja.¹
• Kontakta en vårdcentral om du kräks.¹

Blodiga kräkningar eller blod i avföringen är varningssymtom som kan tyda på något allvarligare.⁴ Se avsnittet om när du ska söka vård för information om andra tecken att vara uppmärksam på.

Läkaren kan också fråga om du har haft svart eller blodblandad avföring eller om du har kräkts blod. Frågorna hjälper läkaren att bedöma hur du behöver undersökas.

Prover

Du kan behöva lämna prover som hjälper läkaren att förstå om du har magkatarr eller någon annan sjukdom. Vilka prover som behövs beror på vad du har berättat om dina besvär och vad läkaren behöver undersöka.

Exempel på prover är:

• blodprov¹
• avföringsprov¹
• utandningsprov.¹

Blodprov kan användas för att undersöka om det finns infektioner eller sjukdomar som kan förklara besvären. Utandningsprov kan användas för att undersöka bakterier i mag-tarmkanalen. Avföringsprov kan ingå i utredningen av magbesvär.

Undersökningar

Du kan behöva bli undersökt på olika sätt i magen. En gastroskopi görs med en smal, böjlig slang genom munnen. Ultraljud kan också vara en del av undersökningen.¹

En övre endoskopi kan användas för att se efter förändringar i mag-tarmkanalens struktur.² Vid en sådan undersökning kan läkaren också ta ett vävnadsprov. Undersökningar av magen kan därför både visa hur det ser ut och ge möjlighet att undersöka vävnad.

Så ställs diagnosen

Prover och undersökningar används för att hitta eller utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande magbesvär.¹ Undersökningarna och proverna kan visa om besvären beror på en viss sjukdom.

Om prover och undersökningar inte visar någon annan förklaring ställs diagnosen magkatarr utifrån de besvär som du har berättat om.¹ Det går inte att mäta magens nervsignaler. Därför bygger diagnosen på din berättelse tillsammans med resultatet av de prover och undersökningar som har gjorts.

• Antibiotika kan användas för att behandla en bakterieinfektion.²
• Läkemedel som stimulerar mag-tarmkanalens rörelser kan vara ett behandlingsalternativ.²
• Lågdos tricykliska antidepressiva kan användas för att lugna nervsystemet.²

Vilket läkemedel som kan bli aktuellt beror på vilka besvär du har och vad undersökningarna visar. Behandlingen kan därför bestå av olika läkemedel eller andra insatser.

Behandling av Helicobacter pylori

Om proverna visar att du har en infektion med bakterien Helicobacter pylori får du behandling med antibiotika och läkemedel som minskar saltsyran i magen. För en del försvinner magbesvären efter behandlingen, men inte för alla.¹

När en bakterieinfektion har identifierats kan läkemedel mot bakterieinfektionen alltså ingå i behandlingen. Behandlingen riktas då mot infektionen och mot magsyran.

Kombinationer och kompletterande behandlingar

Det finns flera behandlingsalternativ vid magkatarr, och det finns ingen enskild lösning som fungerar för alla. Det behövs ofta en kombination av behandlingar för att lindra magkatarr.²

En sådan kombination kan innehålla läkemedel som påverkar magsyran, läkemedel som stimulerar mag-tarmkanalens rörelser eller lågdos tricykliska antidepressiva. Tricykliska antidepressiva används då för att lugna nervsystemet.

Kompletterande alternativ kan vara avslappningsmetoder med fokus på kropp och sinne. Sådana metoder kan användas tillsammans med annan behandling. Exempel på avslappningsmetoder med fokus på kropp och sinne är meditation, yoga, biofeedback och psykoterapi. Behandlingen består vanligtvis av en kombination av flera alternativ snarare än en enda åtgärd. Exempel på sådana metoder är meditation, yoga, biofeedback och psykoterapi.²

Behandlingen kan behöva anpassas efter hur dina besvär utvecklas och vilka alternativ som ger lindring. Du kan vara delaktig genom att fråga om behandlingens olika delar och berätta hur du mår under behandlingen.

Om du vill läsa om när du ska söka vård finns mer information i avsnittet om när du ska söka vård.

Måltidsvanor

För många hjälper det att fördela maten över dagen i mindre huvudmåltider och något större mellanmål.

• Ät små portioner till frukost, lunch och middag.¹
• Ät två lite större mellanmål.¹
• Ät långsamt i lugn och ro.¹
• Tugga maten väl.¹

Att äta för mycket eller för snabbt kan orsaka dyspepsi.³ Om du ofta blir sämre efter stora måltider kan mindre portioner vara ett sätt att prova en annan måltidsvana. Även om du inte märker någon tydlig skillnad direkt kan du fortsätta uppmärksamma hur magen reagerar på olika måltider. Anpassa gärna förändringarna efter vad som fungerar i din vardag, eftersom vad som hjälper kan skilja sig mellan personer.¹

Stress, rökning och alkohol

Stress och oro kan påverka magen och orsaka magbesvär eller göra dem värre. Om stress förvärrar magbesvären kan små förändringar i rutinerna göra stor skillnad.¹

Det är bra för magen att inte röka. Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.¹ Läs mer om stöd för att sluta röka på varden.se. Alkohol gör magen mer känslig, så en minskning kan vara en förändring att prova om du märker att alkohol påverkar dina besvär.

Receptfria läkemedel

Receptfria läkemedel som minskar magsyran kan ge tillfällig lindring om du har ont. Sådana läkemedel finns att köpa på apotek. Fråga en läkare eller på ett apotek vad som gäller om du är osäker på hur länge du kan använda läkemedlen. Syrahämmande läkemedel ska bara användas i högst två veckor åt gången.¹

• Använd sådana läkemedel under kortare perioder, högst två veckor.¹
• Acetylsalicylsyra kan göra att du får känslig mage.¹
• NSAID, till exempel läkemedel med naproxen eller ibuprofen, kan göra att du får känslig mage.¹
• Läkemedel som innehåller morfin kan göra att du får känslig mage.¹

Om du använder läkemedel och är orolig för att de orsakar magbesvär kan du prata med läkare eller personal på apotek.¹ Ändra inte en behandling som du har fått ordinerad utan att först ta reda på vad som gäller för just det läkemedlet.

Om du är gravid och har obehag eller smärta kan en apotekare hjälpa dig att hitta läkemedel som går att använda under graviditeten.⁴