Halsbränna är en brännande känsla bakom bröstbenet som orsakas av att magsaft kommer upp i matstrupen från magsäcken. Det är oftast helt ofarligt, kan förekomma då och då och går ofta över av sig självt.
Halsbränna orsakas av att magsaft kommer upp till matstrupen från magsäcken. Det kallas för magsaftsreflux. När magsaft kommer upp i matstrupen kallas det alltså magsaftsreflux, och halsbränna är det vanliga namnet på den brännande känsla som kan uppstå. Magsaftsreflux kan ge halsbränna eller andra besvär i matstrupen. Det kan kännas obehagligt men är oftast helt ofarligt.1
Magsaftsreflux betyder att innehåll från magsäcken kommer upp i matstrupen. Matstrupen går från munnen ner till magsäcken. Mellan matstrupen och magsäcken finns den övre magmunnen. Den övre magmunnen gör att maten kan passera ner till magsäcken och hindrar att maginnehållet kommer upp igen. Men den övre magmunnen är inte helt tät. Därför kommer det ibland upp maginnehåll och magsaft till matstrupen.
Halsbränna kan kännas på olika sätt, men besvären sitter ofta i bröstet eller övre delen av magen. Vid magsaftsreflux är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom:
Magsaftsreflux känns som en brännande känsla bakom bröstbenet eller upp mot halsen. Sura uppstötningar innebär att surt innehåll kommer upp i munnen.1 Du kan också ha reflux utan att ha några symtom alls. Besvären kan därför märkas tydligt för vissa, medan andra inte märker av att magsaft kommer upp i matstrupen.
Det är vanligt att få halsbränna och andra symtom på magsaftsreflux då och då. Besvären är ofta lindriga och går över av sig själva. Ungefär var femte person har ibland besvär av magsaftsreflux. Både barn och vuxna kan få halsbränna och sura uppstötningar.1 Små barn kan få andra symtom än vuxna.
Refluxbesvär kan uppträda sporadiskt hos helt friska. Tillfälliga refluxbesvär hos en frisk person kan alltså förekomma utan att det räknas som refluxsjukdom.2 Många söker aldrig för sina symtom. Att ha besvär ibland betyder därför inte automatiskt att du har en sjukdom.
Halsbränna beskriver ett symtom, inte alltid en sjukdom. Refluxbesvär kan klassas som sjukdom när de är så frekventa och besvärande att de påverkar livskvaliteten.2 Enbart tillfälliga besvär av gastroesofageal reflux räknas inte som refluxsjukdom.
Det går alltså att ha magsaftsreflux ibland utan att det räknas som refluxsjukdom. När besvären återkommer ofta och påverkar hur du mår eller fungerar i vardagen kan de däremot klassas som sjukdom.
Halsbränna beror på att magsaft kommer upp i matstrupen från magsäcken. Den övre magmunnen släpper normalt igenom mat på väg ner till magsäcken och hindrar maginnehåll från att komma tillbaka upp. Den är dock inte helt tät. Därför kan maginnehåll och magsaft ibland komma upp i matstrupen.1 När magsaft kommer upp på det sättet kallas det magsaftsreflux.
Magsaften innehåller bland annat saltsyra.1 Saltsyran är mycket sur och frätande. Matstrupens slemhinna har ett visst skydd, men den kan skadas om magsaft ofta kommer upp i matstrupen. Hur mycket besvär du får kan variera: en del reagerar på små mängder magsaftsreflux, medan andra inte märker av det särskilt mycket.
Ett diafragmabråck kan göra att den övre magmunnen fungerar sämre.1 Vid ett diafragmabråck är musklerna i diafragman försvagade och hålet där matstrupen passerar har blivit större. Då kan den nedersta delen av matstrupen och ibland en del av magsäcken pressas upp genom öppningen. Det blir då lättare för magsaft att komma upp i matstrupen.
Diafragmabråck blir vanligare när du blir äldre. Ett diafragmabråck behöver inte ge några symtom och alla som har diafragmabråck får inte magsaftsreflux. Magsaftsreflux och diafragmabråck kan också vara ärftligt.1
De allra flesta som har lindrig magsaftsreflux ibland behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själva om du har följt råden ovanför eller använt receptfria läkemedel.1 Det kan därför vara rimligt att avvakta när besvären är lindriga, tillfälliga och inte påverkar din vardag. Refluxbesvär kan förekomma sporadiskt även hos helt friska personer. Om besvären blir återkommande och så besvärande att de påverkar livskvaliteten kan de räknas som sjukdom.2 Läs mer om vad du kan göra själv vid halsbränna i avsnittet om egenvård.
Om besvären fortsätter, återkommer ofta eller inte lindras av egenvård och receptfria läkemedel behöver du däremot kontakta vården enligt råden nedan. Receptfria läkemedel bör inte användas längre än cirka två veckor utan att du först har pratat med en läkare.1
Kontakta en vårdcentral om du är äldre än 50 år och har inte haft besvär av halsbränna eller brännande känsla bakom bröstbenet och sura uppstötningar tidigare.1
Kontakta en vårdcentral om besvären stör dig i vardagen.
Måltider och tidpunkten för dem kan påverka halsbränna och andra besvär av magsaftsreflux. Prova följande förändringar och lägg märke till om besvären minskar:
Magsaftsreflux utreds oftast av en läkare på vårdcentralen. Det kan räcka med att du beskriver dina besvär för läkaren, men läkaren kan också vilja undersöka matstrupen och magsäcken med gastroskopi.1 Diagnosen gastroesofageal refluxsjukdom ställs oftast enbart med hjälp av typiska symtom som funnits i minst en månad.2
Under besöket kan läkaren fråga när besvären började, hur länge de varar och hur ofta de kommer. Du kan också få frågor om vad som gör besvären bättre eller sämre, vilka läkemedel du använder och om du har fått behandling tidigare. Din berättelse hjälper läkaren att bedöma vilka undersökningar som behövs.
Vid gastroskopi kan läkaren eller sjuksköterskan se insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Undersökningen kan bland annat visa om det finns sår eller inflammation i matstrupen. Vid gastroskopi kan vävnadsprover tas från matstrupen, och proverna undersöks sedan i mikroskop.1
Gastroskopi behövs inte alltid vid typiska refluxbesvär. Undersökningen kan däremot bli aktuell om besvären är långvariga, om diagnosen är osäker eller om behandlingen inte hjälper tillräckligt. Den kan också användas för att upptäcka eller bedöma förändringar som inflammation, förträngning eller Barretts esofagus.
En 24-timmars pH-mätning mäter surhetsgraden i matstrupen och magsäcken genom en tunn slang som förs in via näsan. Slangen är kopplad till en dosa som du bär under ett dygn. Du markerar på dosan när du får besvär och vid till exempel måltider och sömn. Du kan också skriva ner när du äter, dricker, sover, rapar eller får andra besvär. Slangen kan ofta samtidigt registrera hur trycket förändras i matstrupen och magsäcken.
Vårdcentralen är oftast den första kontakten när du behöver bedöma eller behandla gastroesofageal reflux.3 Där kan en läkare bedöma dina besvär och vid behov planera undersökning eller behandling.
Okomplicerad refluxsjukdom bör skötas i primärvården.2 För många räcker det att beskriva besvären för läkaren, men ibland behövs ytterligare undersökningar, till exempel gastroskopi.1
Du kan läsa mer om att kontakta en vårdcentral och hitta mottagningar på varden.se.
Om vårdcentralen bedömer att du behöver specialistbedömning kan du få en remiss till en öppenvårdsmottagning inom gastroenterologi. Det kan till exempel bli aktuellt efter gastroskopi, vid sväljningsbesvär eller om behandlingen inte hjälper tillräckligt.3
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Magsaftsreflux är ett vanligt graviditetsbesvär. Hormonerna gör att musklerna i magmunnen blir mer avslappnade. Du kan använda läkemedel från följande tre grupper om du är gravid:1
Prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen eller en läkare om vad du ska använda.1
Du kan använda antacida och alginsyra om du ammar. Prata med en barnmorska eller en läkare om du behöver mer behandling mot magsaftsreflux när du ammar.1
Matstrupen kan bli inflammerad om du har haft magsaftsreflux ofta och länge, eller om du har mycket reflux under natten. Du kan då behöva få läkemedel. Det finns en viss risk att det annars bildas ärr i matstrupen. Ärren kan göra att det blir trångt i matstrupen, och du får då svårt att svälja.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 20 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Övervikt ökar risken för magsaftsreflux. Det beror på att övervikten skapar ett större tryck inuti magen. Övervikt är också kopplad till att diafragmabråck är vanligare. Graviditet är en vanlig situation där magsaftsreflux kan uppstå.1 Under graviditet kan hormoner göra musklerna i magmunnen mer avslappnade.
Refluxbesvär kan komma efter en måltid.2 De kan också uppstå när du böjer dig framåt, lyfter eller ligger ner. Läget kan påverka eftersom maginnehåll då lättare kan komma upp i matstrupen.
Vissa andra livsmedel och drycker kan också påverka olika personer på olika sätt. Rökning är en riskfaktor för gastroesofageal refluxsjukdom och kan göra refluxbesvär värre.3
Vissa läkemedel kan bidra till halsbränna eller göra besvären värre.1 Exempel är vissa läkemedel mot värk och feber, bland annat läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller som tillhör gruppen NSAID, till exempel ibuprofen och naproxen. Även andra läkemedel kan påverka magmunnens funktion och bidra till reflux.
Ibland kan magsaftsreflux bero på en annan sjukdom. Du kan då ofta ha andra symtom samtidigt, till exempel svårt att svälja. Vanlig behandling mot magsaftsreflux brukar oftast inte hjälpa när refluxen beror på en annan sjukdom.1
Galla kan ibland komma upp till matstrupen och ge besvär, men det är ovanligt. Långvarig och kraftig magsaftsreflux kan skada matstrupens slemhinna.1 Om refluxen har pågått länge och varit kraftig kan det leda till följdsjukdomar i matstrupen, till exempel inflammation eller ärr som gör matstrupen trängre.
Kontakta en vårdcentral om du har svårt att svälja eller att maten fastnar när du sväljer, särskilt om besvären är nya.1
Kontakta en vårdcentral om du har halsbränna eller brännande känsla bakom bröstbenet och går ner i vikt.1
Kontakta en vårdcentral om du har fått behandling tidigare eller har behandlat dig själv med receptfria läkemedel, men har inte blivit bättre.1
Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Vid besvär som inte är akuta kan du vänta tills det blir vardag om det är helg.1
Det som utlöser besvär kan skilja sig från person till person. Därför behöver du inte undvika all mat eller dryck som kan ge besvär hos andra, utan kan i stället vara uppmärksam på vad som påverkar just dig.
Besvär kan komma när du ligger ner eller efter att du har ätit. Vid nattliga besvär kan du prova att ändra läget i sängen:
Undvik också att böja dig framåt efter en måltid, eftersom framåtböjning kan utlösa refluxbesvär.
Några förändringar i vardagen kan minska besvären för vissa personer:
Om du röker och vill sluta finns det hjälp att få. Du kan också försöka ändra rutiner som gör att du blir stressad, eftersom stress och oro kan göra magbesvär värre. Det är inte säkert att samma förändring hjälper alla, så välj gärna ett råd i taget och lägg märke till hur du påverkas.
Vissa läkemedel kan bidra till halsbränna eller göra besvären värre. Du kan få mer besvär av en del läkemedel som används mot värk och feber, bland annat läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra och läkemedel som kallas NSAID, till exempel ibuprofen och naproxen. Fråga din läkare eller på ett apotek om du tror att du har magsaftsreflux på grund av läkemedel.1
Receptfria läkemedel kan lindra halsbränna.1 Du kan fråga på ett apotek om råd om vilket läkemedel som kan passa för dina besvär.
Receptfria läkemedel mot magsaftsreflux bör inte användas längre än cirka två veckor utan att du först har pratat med en läkare.1
Följ gärna upp hur ofta du behöver ta receptfria läkemedel och om råden i vardagen hjälper. Om besvären inte blir bättre efter egenbehandling, se avsnittet om när du ska söka vård.
En 24-timmars pH-mätning kan behövas när besvären finns kvar trots behandling och läkaren är osäker på orsaken.1 Undersökningen görs inte rutinmässigt, men bör alltid göras innan ställningstagande till operation för refluxsjukdom.
Det finns receptfria läkemedel som lindrar halsbränna. Vilket receptfritt läkemedel som passar beror på hur mycket besvär du har.1
Vid reflux utan matstrupsinflammation räcker intermittent behandling med protonpumpshämmare ofta som symtomlindring.2 Intermittent behandling innebär att behandlingen används under perioder när besvären finns, i stället för hela tiden.
Vid matstrupsinflammation krävs ofta kontinuerlig behandling med protonpumpshämmare.2 Vid mer uttalad matstrupsinflammation är målet också att läka inflammationen och förebygga komplikationer.3
Protonpumpshämmare minskar mängden saltsyra som bildas i magen. Målet med behandlingen är i första hand att minska besvären.2 Vid mer uttalad inflammation i matstrupen är målet också att läka inflammationen och förebygga andra komplikationer.3 Behandlingen kan behöva anpassas efter hur du mår och vad undersökningarna visar.
Vid stora besvär kan operation ibland vara ett alternativ.1 Operation kan övervägas i utvalda fall, bland annat när läkemedelsbehandling inte ger tillräcklig effekt eller när du inte vill ha kontinuerlig behandling med protonpumpshämmare.
De flesta refluxoperationer genomförs med laparoskopi, alltså titthålsteknik.1 Inför ställningstagande till operation utreds diagnosen noggrant. En 24-timmars pH-mätning bör göras innan ställningstagande till operation för refluxsjukdom.2
Operation beslutas efter en samlad bedömning av symtom, undersökningsresultat och effekten av tidigare behandling. Målet kan vara att minska refluxbesvär, men operation är inte aktuell för alla.
På varden.se kan du hitta länkar till vårdcentraler och öppna specialistmottagningar. Där kan du också läsa om hur du kontaktar en mottagning och vilka e-tjänster som finns.
Barretts esofagus innebär att slemhinnan i matstrupen har förändrats. Om du har haft besvär med magsaftsreflux under lång tid har du en ökad risk att få Barretts esofagus. Barretts esofagus upptäcks med hjälp av gastroskopi.1 Du får gå på regelbundna undersökningar om du har sjukdomen.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
De allra flesta drabbas någon gång av vårtor, vanligtvis på händer eller fötter. På Vården.se kan du läsa om hur du kan få hjälp.

Pigmentfläckar är ofarliga bruna fläckar som uppstår på huden, och uppkommer ofta på områden som utsätts för mycket sol.

Blåmärken kan dyka upp på kroppen om du till exempel får ett slag eller stöter emot något hårt. Läs mer om blåmärken.





