En pigmentfläck är ett område av huden som har en annan färg än huden runt omkring. Den kan vara en solfläck som orsakas av solens ultravioletta strålning eller ett födelsemärke, som i de flesta fall är naturligt och helt ofarligt; solfläckar är oftast ofarliga.
Vad är pigmentfläckar?
Pigmentfläckar är förändringar i hudens färg
En pigmentfläck är ett område av huden som har en annan färg än huden runt omkring. Melanin är färgämnet som ger huden dess bruna färg.1 Pigmentfläckar kan därför se olika ut beroende på hur mycket färgämne som finns i huden.
Solfläckar är en vanlig typ av pigmentfläck. De är släta och ser ut som fräknar.2
Så kan vanliga solfläckar se ut och kännas
Solfläckar kan vara beige till mellanbruna på ljus hud. De kan variera i storlek från cirka en halv centimeter till flera centimeter.2 På mörkare hud är de svårare att se.
Solfläckar brukar inte ge klåda eller smärta.3 De sitter oftast på de delar av huden som har varit utsatta för sol.2 Vanliga platser är ansiktet och ovansidan av händerna. De kan även finnas på halsen, axlarna och övre delen av ryggen. Solfläckar kan finnas som enstaka fläckar eller som flera fläckar som går ihop. Färgen är oftast jämn inom varje solfläck. Solfläckar finns kvar året runt, till skillnad från fräknar som kan blekna tydligt under vintern.3 Det kan vara svårare att se solfläckar på mörkare hud.2 En solfläck kan vara från några millimeter till flera centimeter stor. Formen kan vara rund eller oval. Ytan kan vara slät eller lätt skrovlig.3 Solfläckar kan alltså skilja sig åt i både utseende och storlek, även när de tillhör samma vanliga typ av pigmentfläck.
Solfläckar är platta eller lätt upphöjda och har oftast en tydlig avgränsning. De kan vara runda eller ovala och färgen kan variera från ljusbrun till mörkbrun. En solfläck kan vara ensam eller flera fläckar kan flyta ihop.
Vanliga och oftast ofarliga former och vilka som får dem
Solfläckar är oftast ofarliga.2 Födelsemärken är i de flesta fall naturliga och helt ofarliga. Födelsemärken kan vara medfödda eller uppstå senare, och de kan skilja sig åt i storlek, färg och form. Födelsemärken är godartade hudförändringar som uppkommer när pigment ansamlas i en grupp under huden. De uppstår oftast under barndomen och tonåren, även om nya födelsemärken också kan komma senare i livet.1 Små, lätt upphöjda födelsemärken är vanliga och kan uppkomma under de tidiga barnaåren. Födelsemärken kan finnas kvar genom livet.4 Det är vanligt att olika födelsemärken hos samma person inte ser likadana ut.
Solfläckar kan komma i 30-årsåldern, men oftast kommer de från 40-årsåldern. Ljus hud får lättare solfläckar.2 Solfläckar är vanligare på hud som har utsatts för sol under längre tid.
Pigmentfläckar kan alltså se olika ut. En del är jämna, platta och tydligt avgränsade, medan andra kan vara lätt upphöjda. Utseendet påverkas bland annat av vilken typ av pigmentfläck det är och vilken hudtyp du har.
Solfläckar orsakas av solens ultravioletta strålning.2 De uppstår genom långvarig exponering för ultraviolett strålning från solen. Även artificiella källor till ultraviolett strålning kan bidra till att solfläckar bildas, till exempel solarium och vissa former av ljusbehandling.3
Ultraviolett strålning kan öka mängden pigment i huden.5 När ultraviolett ljus träffar huden ökar produktionen av melanin, och med tiden kan det bidra till solfläckar.6 Solfläckar uppstår oftast på hud som har varit utsatt för sol. De ses främst i ansiktet, på ovansidan av händerna, på halsen, axlarna och övre delen av ryggen.2
Solens strålning påverkar alltså framför allt hudområden som regelbundet får mycket sol. Solfläckar kan därför uppstå på flera olika ställen samtidigt, beroende på vilka delar av huden som har varit utsatta. Långvarig exponering kan också göra att hudens åldrande och andra tecken på solpåverkan blir tydligare.
När ska du söka vård för pigmentfläckar?
Kontakta vårdcentralen vid dessa besvär
De flesta som har solfläckar behöver inte söka vård.2 Om du är osäker på vilken typ av fläck du har, eller om fläcken förändras, kan vårdcentralen göra en första bedömning.4 Vårdcentralen kan också bedöma bruna fläckar och vid behov skicka en remiss till en öppen specialiserad mottagning.
Du kan kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer på dig:
Du har en solfläck som ändras, till exempel genom att bli mörkare eller mer upphöjd i någon del.2
Du har en fläck med ett sår som inte läker och inte blir bättre på några veckor.
Vad kan du göra själv vid pigmentfläckar?
Skydda huden från solen
Du kan minska risken för solfläckar genom att använda solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor när du solar eller vistas länge i solen. Alla behöver skydd mot solen, oavsett ålder.2 Både ljus och mörk hud behöver skyddas från solen. Solskyddsmedel fungerar sämre om de har varit öppnade länge, och bör användas inom den tidsperiod som står angiven på förpackningen.7 Solskydd kan också göra befintliga solfläckar mindre tydliga.2
Försök att planera utevistelsen så att du inte är i solen när den är som starkast, mellan klockan 11 och 15. Det gäller även när det är molnigt, eftersom moln släpper igenom omkring hälften av solstrålarna. Är du utomhus mitt på dagen, sök skugga eller använd en plats med mycket träd som skyddar mot solens strålar.7
Skyddet är särskilt viktigt vid vatten, på stranden och i snö, eftersom vatten, sand och snö reflekterar solljus och ökar strålningens effekt. En sval vind betyder inte att solens strålar är svagare. Du kan därför få för mycket sol även om det inte känns varmt.
Kläder och solskyddsmedel
Kläder ger ett viktigt skydd när du vistas utomhus. Det finns också speciella solskyddskläder med högre solskyddsfaktor. Vid bad är det bra att använda t-shirt och badshorts som går långt ner på låren. Använd solhatt eller keps och kläder som täcker kroppen, till exempel långärmad tröja och långbyxor. Långärmade tröjor och långbyxor skyddar huden mot ultraviolett ljus.
Utredning och behandling vid pigmentfläckar
Så kan en fläck undersökas
När du undersöker en pigmentfläck i vården börjar läkaren med att titta på den.2 Bedömningen kan också omfatta huden på andra ställen, eftersom en helkroppsundersökning rekommenderas för att inte missa hudmelanom på andra delar av kroppen, särskilt om du tidigare har haft hudmelanom.4
Vid tveksam diagnos kan läkaren använda dermatoskopi eller teledermatoskopi för expertbedömning.4 Dermatoskopi innebär att hudförändringen granskas mer noggrant med ett särskilt undersökningsinstrument. Vid teledermatoskopi kan bilder av förändringen användas som underlag för en bedömning av en hudspecialist.
Ibland behöver läkaren ta ett vävnadsprov från huden. Då får du lokalbedövning.2 Om det finns misstanke om hudcancer kan hudförändringen opereras bort och skickas till vävnadsundersökning.4
Vem kan hjälpa dig vid pigmentfläckar?
Första bedömningen
Vårdcentralen gör den primära bedömningen av bruna fläckar. Där kan läkaren undersöka förändringen genom att titta på den och ibland använda dermatoskopi. Dermatoskopi eller teledermatoskopi kan användas när diagnosen är tveksam och en expertbedömning behövs.4
Vid oklar diagnos kan vårdcentralen remittera till en specialiserad hudmottagning. En teledermatoskopiremiss kan också vara ett alternativ till remiss till en specialiserad hudmottagning.4 Det är vårdcentralen som bedömer vilken väg som passar utifrån undersökningen.
Specialiserad vård och rådgivning
Om läkaren starkt misstänker hudmelanom utreds förändringen vidare inom specialiserad hudvård.4
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.2 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.
Vanliga frågor om pigmentfläckar
Är solfläckar samma sak som födelsemärken?
Nej. Solfläckar är hyperpigmenteringar som uppstår i samband med solexponering och stigande ålder, och de är inte födelsemärken.1 Solfläckar kallas också åldersfläckar, men de är egentligen inte födelsemärken.
Vid solfläckar är det en ökad produktion av pigment som ger fläcken, inte ett ökat antal melanocyter. Födelsemärken består däremot av nästen av melanocyter, alltså celler som bildar pigment i huden. Födelsemärken uppkommer oftast under barndomen och tonåren.1
Kan jag ta bort en pigmentfläck själv?
Nej, du ska inte ta bort födelsemärken själv.1 Ett födelsemärke kan vara en godartad förändring, men det kan också vara en förändring som behöver bedömas närmare. Därför är det viktigt att märket finns kvar om det senare behöver undersökas.
Om ett födelsemärke tas bort själv kan det bli svårare att bedöma framtida tveksamheter om märket återkommer i ett ärr. Det kan också bli svårare att bedöma förändringen om märket inte finns kvar. Att pilla bort en leverfläck kan dessutom ge ett sår som kan bli infekterat.1
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ålder, hudtyp och tidigare solvanor
Solfläckar ses oftast hos medelålders och äldre vuxna. De är ovanliga hos barn under tolv år, utom vid betydande solexponering eller vid vissa ovanliga hudtillstånd.3 Solfläckar kan komma i 30-årsåldern, men oftast kommer de från 40-årsåldern.2
Ljusare hudtyper har lättare att få solfläckar.2 Tidigare solvanor kan därför ha betydelse, särskilt om huden har utsatts för mycket sol under lång tid.
Solbränna kan följas av att solfläckar uppstår på solskadad hud.3 En solfläck kan alltså visa sig efter en period då huden har blivit bränd, även om den ultravioletta strålningen har påverkat huden under längre tid. Risken påverkas både av upprepade solbrännor och av den sammanlagda mängden sol som huden har fått.
Solarium och vissa former av ljusbehandling kan bidra till solfläckar.3 Solfläckar kan utvecklas efter långvarig exponering för ultraviolett strålning från solen eller från artificiella källor, till exempel solarium och ljusbehandling med ultraviolett strålning.
Andra möjliga pigmentförändringar
Alla pigmentfläckar beror inte på solfläckar. Födelsemärken är en annan vanlig pigmentförändring och kan ha andra bakomliggande faktorer. Födelsemärken kan vara medfödda eller uppstå under de första levnadsåren.4 De flesta födelsemärken uppkommer senare under barndomen och tonåren, men nya födelsemärken kan också komma senare i livet.
Ärftlighet och solexponering är två viktiga faktorer för uppkomsten av födelsemärken.4 Det betyder att både sådant du har fått från dina föräldrar och hur mycket sol huden har fått kan påverka om födelsemärken uppstår. Personer har olika många födelsemärken, och de kan skilja sig åt i storlek, färg och form.
Nya födelsemärken är inte ovanliga under en graviditet.1 Det kan alltså förekomma att nya märken uppstår under graviditeten, även om födelsemärken oftast bildas tidigare i livet.
Vissa läkemedel kan göra huden känsligare för solen och ge besvär i huden. När huden blir mer känslig för solen kan den lättare påverkas av ultraviolett strålning. Även parfymer och andra ämnen i vissa produkter kan ge pigmentförändringar i samband med solning.7
Det går inte alltid att avgöra orsaken till en pigmentfläck enbart genom att titta på den. En förändring kan därför ha flera möjliga förklaringar, till exempel solpåverkan, ärftlighet, ålder, tidigare solbränna, läkemedel eller andra ämnen som har påverkat huden.
Nya eller förändrade födelsemärken ska bedömas av en läkare, eftersom de kan vara ett tecken på malignt melanom, som är en form av hudcancer.1 Det gäller också en fläck som inte liknar andra fläckar eller knutor på huden, växer snabbt eller blir upphöjd.4 Förändringar kan behöva undersökas även om du inte har andra besvär från huden.
Vid en undersökning tittar läkaren på fläcken. Ibland behöver läkaren ta ett vävnadsprov från huden, och då får du lokalbedövning.2 Om diagnosen är oklar kan vårdcentralen skicka en remiss till specialiserad hudmottagning. Vid tveksam diagnos kan läkaren använda dermatoskopi eller teledermatoskopi för expertbedömning.4 Det är svårt att själv avgöra om en hudförändring ser farlig ut.1 Därför är det klokt att låta en läkare bedöma en förändring som oroar dig, även om den inte gör ont eller kliar.4
Om du inte vet vart du ska vända dig
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.2 Du kan få hjälp med var du kan söka vård, och 1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan ibland krävas remiss till den öppna specialiserade vården. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.2
Du behöver inte söka vård någon annanstans om vårdcentralen är stängd. Vänta tills vårdcentralen öppnar.2
Tätt vävda tyger och mörka färger ger bäst skydd mot ultraviolett ljus.
Solskyddsmedel används som komplement till kläder. Smörj solskyddsmedel på de delar av kroppen som inte täcks av kläder.7 Kom ihåg ansiktet, nacken, pannan, läpparna, öronen och bakom öronen. Smörj även på ovansidan av händerna och fötterna.
Använd mycket solskyddsmedel och massera in det jämnt i huden för att uppnå den solskyddsfaktor som anges. Smörj en stund innan du går ut, eller hela kroppen om du ska bada. Smörj på nytt efter bad och vid behov då och då.7 Om du badar mycket kan du behöva smörja varannan timme.
Detta gäller särskilt för barn
Barns hud är mycket känsligare än vuxnas hud och behöver extra skydd mot solen.2 Barns hud är tunnare och har inte lika mycket pigment som vuxnas hud, så barn blir lättare brända av solen.
Barn under ett år ska helst inte vara i direkt solljus.2 Även i skuggan finns viss ultraviolett strålning, så håll barnet i skuggan eller var inomhus när solen är som starkast, mellan klockan 11 och 15. Klä barnet i solhatt och kläder som täcker hela kroppen.
På barn som har börjat krypa eller gå kan du använda solskyddsmedel på de delar av kroppen som inte täcks av kläder. För barn är det bäst att använda vattenfast solskyddsmedel med solskyddsfaktor 30 eller högre.
Vävnadsundersökningen används för att undersöka den borttagna förändringen och hjälpa till att fastställa diagnosen.
Inför en sådan operation kan förändringen dokumenteras med fotografi och dermatoskopi, om det är möjligt. Vilken handläggning som behövs beror på den kliniska bilden och på vad som syns vid dermatoskopi. Om diagnosen fortfarande är oklar kan en remiss till en specialiserad hudmottagning bli aktuell. Vid oklar diagnos kan du få en remiss till en specialiserad hudmottagning. En teledermatoskopiremiss kan vara ett alternativ till en sådan remiss. Pigmenterade hudförändringar handläggs utifrån hur förändringen ser ut vid läkarens undersökning och dermatoskopi.4
När behandling inte behövs och när den kan bli aktuell
Ett typiskt melanocytärt födelsemärke bör inte opereras bort inom offentligt finansierad sjukvård enbart av kosmetiska skäl.4 Det gäller även om födelsemärket upplevs som besvärande av kosmetiska skäl eller till exempel vid rakning.
Om en pigmenterad hudförändring behöver tas bort för att diagnosen ska kunna fastställas görs det som en del av utredningen. En förändring som inte bedöms som typisk kan därför hanteras på ett annat sätt än ett typiskt födelsemärke. Vid misstanke om hudcancer skickas den borttagna förändringen till vävnadsundersökning.
Vilken behandling eller åtgärd som blir aktuell avgörs efter läkarens undersökning. Du kan få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du ska få vara delaktig i vården och förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om något är oklart.2
1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Du kan ringa 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.2
Varför kan en pigmentfläck vara svår att bedöma?
Hudförändringar kan ha olika färg, form och storlek, och en förändring som ser annorlunda ut än andra fläckar kan behöva bedömas närmare.
En tidig hudcancer kan se ut som något ofarligt. Det gäller bland annat att hudcancer i början kan se ut som en röd, glansig knottra eller som fjällig, skrovlig hud.1 Även ett malignt melanom kan i början vara helt symtomlöst.4
En läkare kan undersöka pigmentfläcken genom att titta på den.2 Dermatoskopi eller teledermatoskopi kan användas vid tveksam diagnos och för expertbedömning.4 Ibland behöver läkaren ta ett vävnadsprov från huden, och då får du lokalbedövning.2
Är pigmentfläckar alltid ofarliga?
De flesta födelsemärken är godartade, men vissa kan utvecklas till cancer.1,4 Nya eller förändrade födelsemärken kan vara tecken på malignt melanom, som är en typ av hudcancer.1
Solfläckar kan likna andra hudförändringar, vilket gör att en missad hudcancer är en möjlig komplikation. Solfläckar är vanligtvis godartade, men en solfläck med ovanliga drag kan vara svår att skilja från malignt melanom.3
Det går inte alltid att avgöra säkert vad en pigmentfläck är genom att bara titta själv. En vävnadsundersökning kan behövas om det finns oro för hudcancer.3
När sjukdom påverkar arbete eller ekonomi hjälper den här guiden dig att sortera mellan ersättning vid sjukfrånvaro, långvarig nedsättning, extra kostnader och kommunalt stöd – och hitta rätt ansökningsväg.
Har du eller en närstående behov av stöd från flera håll? Så bedömer du om SIP är aktuell, ber om planering och ser till att ansvar och uppföljning blir tydliga.
Har du fått en skada efter vård, tandvård eller läkemedel? Lär dig skilja ett möjligt ersättningsärende från ett uteblivet resultat, hitta rätt försäkringsväg och förbereda en anmälan.
Att prata med någon kan göra stor skillnad när livet känns utmanande. Vargkulan Sverige erbjuder samtalsterapi med fokus på trygghet, närvaro och personlig utveckling. Alltid med människan i centrum.
Övervikt är en av vår tids största folkhälsofrågor, och samtidigt något som många bär på i tysthet. Trots försök med kost, träning och olika dieter kan vågen stå still eller pendla upp och ner. För många handlar det inte om bristande vilja, utan om att kroppen kämpar emot. Då kan medicinsk viktbehandling med GLP-1-läkemedel vara ett sätt att äntligen få en rimlig chans att nå en hållbar viktnedgång.
Internationellt har biologiska behandlingar fått en allt större roll inom ortopedin. På många av världens ledande sjukhus och idrottskliniker används idag metoder som PRP/ACP, stamcellsbehandlingar och fettbaserade tekniker som en del av behandlingsarsenalen vid exempelvis artros, senskador och idrottsrelaterade besvär.
ANNONS