Magbråck, även kallat bukväggsbråck, innebär att bukhinnan tränger genom ett skadat eller försvagat område i bukväggen. De flesta personer med magbråck behöver ingen behandling, men personer med stora besvär kan behöva opereras.
Magbråck innebär att bukhinnan tränger genom ett skadat eller försvagat område i bukväggen. Bukväggen finns mellan huden och organen i magen och består av flera lager.1 Det innersta lagret kallas bukhinnan.
Vid ett magbråck kan bukhinna och bukinnehåll pressas ut genom bukväggens muskellager.2 Det betyder att det som buktar ut inte pressas genom huden, utan genom ett svagare område längre in i bukväggen. Bukinnehållet kan finnas i en säck med innehåll under huden.
Du kan tänka på bukväggen som ett skyddande lager runt organen i magen. Om det uppstår en svaghet eller skada i lagret kan bukhinnan tränga fram genom öppningen. Vilken form av magbråck det handlar om beror bland annat på var i bukväggen öppningen finns.
Magbråck kallas också bukväggsbråck. Begreppen beskriver samma typ av bråck i bukväggen.1 Magbråck är alltså ett samlingsnamn för bråck som sitter i olika delar av bukväggen, till exempel nära naveln, ovanför naveln eller i ett tidigare operationsärr.
Magbråck är vanligast i närheten av naveln.1 Det finns flera former av magbråck:
Ett bråck ovanför naveln sitter i kroppens mittlinje mellan naveln och bröstbenets nedre del.4 De olika namnen beskriver alltså framför allt var bråcket sitter eller vilket område det har uppstått i.
I en bråcksäck kan bukinnehåll pressas ut genom öppningen i bukväggen. Bukväggens lager, bukhinnan och säcken med innehåll hör därför ihop när ett magbråck bildas.
Magbråck förekommer hos både barn och vuxna. Navelbråck anges förekomma hos 2 procent av den vuxna befolkningen.4 Hos barn anges navelbråck i Sverige förekomma hos mellan 10 och 30 procent av barnen.5
Siffrorna gäller navelbråck och säger inte hur vanligt varje annan form av magbråck är. Ett magbråck kan därför vara ett navelbråck, ett bråck ovanför naveln eller ett ärrbråck. Om du har fått ett besked om magbråck kan du fråga vårdpersonalen vilken form det är och var det sitter.
Det finns ofta ingen tydlig enskild orsak till att ett magbråck uppstår.3 Hos vissa personer verkar flera faktorer tillsammans: bukväggen kan vara svagare, samtidigt som trycket i magen ökar. Det betyder att du kan få magbråck även om du inte känner igen någon särskild utlösande händelse.
Följande belastningar kan bidra till att ett magbråck uppstår:
Trycket i magen kan öka när bukmusklerna spänns kraftigt. En kombination av svaghet i bukväggen och ansträngning kan därför ha betydelse. Det går inte alltid att avgöra vilken aktivitet eller belastning som i så fall har bidragit till bråcket.
Vissa sjukdomar och levnadsvanor kan öka belastningen på bukväggen eller göra vävnaden svagare. Det handlar framför allt om tillstånd som pågår under längre tid.3
Ett magbråck kan märkas tydligt på magen, men utseendet kan skilja sig mellan olika personer. Vanliga tecken är att utbuktningen kan bli större när du hostar, nyser eller krystar och mindre när du ligger ner. Huden över utbuktningen kan kännas spänd och uttänjd.7
Ett ärrbråck kan märkas som en eller flera knutor i det gamla operationsärret. Knutorna kan kännas tydligare när du står upp och lyfter tungt, krystar, nyser eller hostar.1 Det beror på att bråcket då blir lättare att se eller känna.
Utbuktningen kan ibland tryckas tillbaka med fingrarna. Om det går lätt kan bråcket tillfälligt försvinna inåt, men det förändrar inte att du kan ha ett magbråck. Kontakta en vårdcentral om du tror att du har magbråck. Ett ärrbråck behöver bedömas om det ger besvär.
Besvären kan vara olika mycket från person till person. Vissa har inga andra symtom än en synlig utbuktning. Andra kan känna:3
Diagnosen magbråck ställs oftast genom att läkaren tittar på och känner på magen.8 En utbuktning eller knuta kan då ge ett tydligt tecken på att det finns ett bråck, även om du själv inte har haft så stora besvär. Själva utbuktningen kan vara lättare eller svårare att upptäcka beroende på hur bråcket visar sig just då.
För att göra utbuktningen tydligare kan du få be att hosta, böja dig, trycka eller lyfta.3 Sådana rörelser kan öka trycket i magen och göra att bråcket syns eller känns bättre. Det kan vara särskilt hjälpsamt om utbuktningen inte syns när du sitter stilla.
Ett typiskt magbråck syns ofta när du står och kan försvinna när du ligger ner.6 Det kan också försvinna om läkaren trycker lätt mot bråcket. Ibland kan bråcket tryckas tillbaka med ett lätt tryck. När utbuktningen inte syns vid besöket är det därför viktigt att berätta när den brukar komma fram och vad som gör den tydligare.
Hos barn undersöks navelbråck på samma sätt, både stående och liggande när det är möjligt. Bråcket syns oftast tydligast när barnet står.
De flesta personer med magbråck behöver ingen behandling. Om besvären är små kan det ibland räcka att bråcket trycks tillbaka, men det ska bara göras om det går lätt. Du som har stora besvär kan behöva opereras.1
Operation är den enda behandling som permanent kan laga ett magbråck.3 Vid bedömningen väger vården bland annat in vilka besvär bråcket ger och hur det påverkar vardagen. Ett magbråck som blir hårt eller svullet och samtidigt gör mycket ont, eller som ger illamående eller kräkningar, behöver bedömas genast av vården.1
Hos barn läker navelbråck ofta utan behandling. Ett navelbråck hos ett barn som inte har läkt vid fem års ålder kan opereras, särskilt om det finns önskemål om att åtgärda bråcket.3 Även ett navelbråck som har funnits längre än fem år kan i vissa fall läka senare, så beslutet om operation bedöms av vården.
En korsett kan hålla tillbaka magbråcket och stödja den försvagade bukväggen. Korsett kan vara ett alternativ för personer som inte kan eller vill opereras.1
Om ditt magbråck bara ger lite besvär kan du ibland trycka tillbaka det med fingrarna. Gör det bara om det går lätt och utan att det gör ont. Försök inte pressa tillbaka ett bråck med kraft. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om bråcket känns hårt eller svullet och gör mycket ont.1
Tunga lyft kan göra att trycket i magen ökar.2 Undvik därför tunga lyft om fysisk aktivitet känns obehaglig i magbråcket. Anpassa aktiviteten efter hur det känns och avbryt om du får mer ont eller obehag.
Efter en operation kan du använda receptfria smärtstillande läkemedel vid tillfällig smärta.1 På apotek kan du få råd om vilka läkemedel som finns och hur de fungerar.
Det går inte alltid att förebygga magbråck, men vissa vanor kan minska risken för vissa typer av magbråck. Fokusera på sådant som minskar belastningen på bukväggen utan att träningen eller förändringarna ger obehag.
Om du tror att du har ett magbråck är vårdcentralen den vanliga första kontakten.1 Där kan du beskriva vad du har märkt och få hjälp att gå vidare till rätt vård. Kontakta vårdcentralen även om du är osäker på om utbuktningen beror på ett magbråck.
Du kan ofta kontakta mottagningen genom att logga in på 1177. Om du inte vet vilken mottagning du ska välja kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vårdcentralen kan hjälpa dig vidare om du behöver kontakt med en annan vårdnivå.
Har du ett ärrbråck efter en tidigare bukoperation behöver du söka vård om bråcket ger besvär. Kontakta då mottagningen där operationen gjordes.1 Det kan vara bra att ha information om när operationen gjordes och vilka besvär du har när du tar kontakt.
Om det gäller ett barn med misstänkt ljumskbråck kan du också kontakta barnavårdscentralen.2 Barnavårdscentralen kan vara en annan första väg in till vården för barn. Du kan välja den kontaktväg som passar barnets situation bäst.
Ett magbråck som plötsligt ger tydliga besvär behöver bedömas snabbt. Kontakta genast en jouröppen mottagning om du misstänker ett akut bråck. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.
Ja, både barn och vuxna kan få magbråck. Det gäller även navelbråck, som är en form av magbråck.1 Hos barn kan magbråcket finnas tidigt i livet, även om utbuktningen inte alltid märks direkt.
Navelbråck hos barn försvinner ofta utan behandling. Därför brukar barn under fyra år inte opereras för navelbråck, eftersom bråcket ofta försvinner av sig själv.1 Om du är orolig för ett barns magbråck kan du ta upp det med vården för en bedömning.
Ett navelbråck hos ett barn kan alltså försvinna av sig själv. Det beror på att navelringen kan fortsätta att slutas under flera år efter födseln. Navelringen hos de flesta barn är färdigsluten vid fyra till fem års ålder.5
Åldern fyra till fem år är inte en gräns där alla navelbråck måste vara borta. Spontan slutning av navelbråck kan ibland ske ända upp till tio eller elva års ålder. Om navelbråcket finns kvar när barnet är omkring fem år kan kirurgisk behandling bli aktuell om det finns önskemål om att åtgärda det.5
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vid långvarig förstoppning ökar belastningen när du behöver krysta hårt för att få avföringen att komma ut. På liknande sätt kan återkommande hosta eller nysningar upprepade gånger öka trycket i magen.3 Rökning kan påverka den stödjande vävnaden och därmed försvaga bukväggen.
Ett ärrbråck kan uppstå i ett operationsärr efter att ärret har läkt. Det betyder att bukoperationen inte behöver ha orsakat ett magbråck direkt, utan att bråcket kan utvecklas senare i området där bukväggen har varit öppnad.
Hos barn kan magbråck ha en annan bakgrund än hos vuxna. Ett magbråck kan finnas redan vid födseln även om utbuktningen märks först senare. Vissa barn har en svaghet i bukväggen som bidrar till att bråck uppstår.3
Hos barn kan en öppning i bukväggen finnas kvar eller inte sluta sig som den ska. Det kan göra att bråcket blir synligt först när trycket i magen ökar, till exempel vid gråt eller hosta. Barn kan därför ha haft förutsättningen för magbråck från början utan att det har synts direkt.
En familjehistoria av bråck kan förekomma hos personer som får bråck.3 Ärftlighet är däremot inte systematiskt studerad som orsak till ljumskbråck.6 Därför går det inte att säga att ett magbråck alltid beror på gener som har ärvts från familjen.
Sammanfattningsvis kan magbråck bero på en medfödd svaghet, en senare försvagning av bukväggen eller ökat tryck i magen. Ofta finns ingen tydlig enskild orsak, och flera faktorer kan ha betydelse samtidigt.
Ett bråck ovanför naveln hos barn är oftast symtomfritt.5 Det kan i stället märkas som en liten knuta i mitten av magen, framför allt när barnet står upp. En mindre del av barnen får obehag. Vid ett bråck ovanför naveln kan innehållet ibland inte tryckas tillbaka om öppningen i bukväggen är liten.4
Storleken på utbuktningen behöver inte visa hur mycket besvär du har. En utbuktning kan vara synlig utan att göra ont, medan ett mindre magbråck kan ge smärta eller obehag. Därför är det viktigt att berätta för vården både hur bråcket ser ut och hur det känns.
Ett magbråck kan ibland bli inklämt. Ett sådant tillstånd kan påverka blodcirkulationen i innehållet och behöver bedömas skyndsamt.3
Sök vård genast på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om magbråcket känns hårt eller är svullet och något av detta stämmer:1
Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller hjälp att bedöma symtomen.1
Ett inklämt bråck kan ge illamående och kräkningar. Det kan också bli svårt att släppa gas eller ha avföring.3 Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om bråcket känns hårt eller svullet och du samtidigt har mycket ont i bråcket, kräks eller mår illa.1
En läkarundersökning räcker ofta för att ställa diagnosen. Om läkaren är osäker kan en bilddiagnostisk undersökning behövas för att leta efter magbråck eller för att undersöka vad en knuta beror på.
Ultraljud kan användas när diagnosen är osäker.5 Undersökningen kan visa ett magbråck även när det inte syns tydligt utanpå. Datortomografi kan också användas för att leta efter magbråck.3 Vid oklar diagnos av ett ärrbråck kan datortomografi vara särskilt värdefull.4
Vid oklarhet kring ett misstänkt ljumskbråck kan magnetkamera användas.9 Även datortomografi av bukväggen, ibland medan du trycker, eller ultraljud kan användas vid misstänkt ljumskbråck. Vilken undersökning som passar beror på vad läkaren har sett och känt vid den första undersökningen.
Vid navelbråck hos barn bedömer läkaren storleken på öppningen i bukväggen. Den storleken påverkar chansen att bråcket försvinner av sig själv. Storleken på den utstående säcken motsvarar däremot inte alltid storleken på öppningen i bukväggen.5 Därför räcker det inte att bara titta på hur stor utbuktningen är när läkaren bedömer navelbråcket.
Läkaren kan också känna längs bukens mittlinje efter fler bråck och undersöka om det finns ett bråck ovanför naveln. Vid ett bråck ovanför naveln bedöms bland annat om det går att trycka tillbaka och hur öppningen i bukväggen känns.
Om läkaren misstänker att ett bråck har blivit inklämt kan området vara rodnat och mycket ömt när det undersöks.5 Bedömningen görs då utifrån hur bråcket ser ut och känns tillsammans med dina eller barnets övriga symtom. Ett bråck som inte går att trycka tillbaka kan behöva undersökas vidare för att säkerställa diagnosen.9
En korsett lagar inte själva öppningen i bukväggen. Den ger i stället stöd medan bråcket hålls tillbaka. Därför kan den vara ett sätt att lindra besvär när operation inte är möjlig eller inte är aktuell, men operation är fortfarande den behandling som permanent kan laga bråcket.
Vid operation förs innehållet i säcken tillbaka till magen och säcken tas bort.1 Innehållet kan till exempel vara fett eller en del av tarmen. Därefter lagas den försvagade delen av bukväggen.
Hos vuxna förstärks bukväggen ofta med ett nät under operationen.1 Nätet placeras vid det försvagade området för att förstärka bukväggen.
Hos barn sys öppningen i bukväggen oftast ihop i stället för att förstärkas med nät.1
Ett barn med navelbråck behöver vanligtvis inte opereras om bråcket inte ger besvär och fortfarande kan läka.
Magbråck kan opereras med titthålsteknik eller genom ett öppet snitt i magen.8 Vid en öppen operation görs i stället ett snitt i magen. Titthålsteknik är vanligast vid operation av magbråck, men ibland behöver kirurgen välja en öppen operation.1
En operation av magbråck tar ungefär en timme.1
Vuxna kan få lokalbedövning eller sövas vid operation av magbråck.1 Vid sövning sover du under operationen.
Vid navel- och bråck ovanför naveln hos barn utförs operationen som dagoperation om inte ålder eller annan sjukdom kräver inneliggande vård.5 Det innebär att barnet vanligtvis kan lämna sjukhuset samma dag. Mycket små barn eller barn med andra sjukdomar kan behöva stanna kvar efter operationen.
Vid en planerad operation får du information om vilken metod och vilken bedövning som är aktuell. Du ska kunna förstå informationen och ställa frågor om behandlingsalternativen. Om du behöver kan du be om tolk.
Sårinfektion är en ovanlig komplikation efter operation av magbråck.1 Tecken på infektion kan vara att såret blir rött, svullet, varmt eller mer smärtsamt, eller att du får feber. Kontakta vården om sådana besvär uppstår.
Din kirurg berättar vilka risker som är särskilt viktiga vid den operation som planeras.
Navelbråcksoperation hos barn har få komplikationer och hematom eller serom är vanligast.10 Hematom och serom behöver sällan behandlas.5
Vid operation av ärrbråck används ofta nät för att förstärka bukväggen, särskilt när öppningen är stor.11 Vid andra magbråck kan kirurgen också använda nät, men metoden väljs efter bråckets läge, storlek och dina förutsättningar.4 Det går inte att avgöra vilken operationsmetod som är bäst för dig utan en medicinsk bedömning.
Om du får plötsligt mycket ont i ett hårt eller svullet magbråck ska du söka vård genast. Om vårdcentral eller jouröppen mottagning är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.1
Försök att vara regelbundet fysiskt aktiv på en nivå som känns bra för dig. Om det känns bra kan du sikta på minst 150 minuter måttlig fysisk aktivitet eller 75 minuter intensiv fysisk aktivitet i veckan.7 Om en viss aktivitet gör ont eller känns obehaglig i magbråcket bör du undvika den, särskilt om den innebär tunga lyft. Det är inte meningen att egenvård ska ersätta en bedömning när besvären ökar.
Förstoppning kan göra att du behöver krysta hårt vid toalettbesök. Du kan förebygga förstoppning genom att äta fiberrik mat, dricka tillräckligt med vätska, gå på toaletten när trängningen kommer och motionera regelbundet.3 Sådana vanor kan minska behovet av att krysta och därmed belastningen på magen.
Efter operationen kan området vara ömt och svullet. Det är vanligt att ha ont i ungefär en till tre veckor efter en operation av magbråck.1 Receptfria smärtstillande läkemedel kan användas vid tillfällig smärta efter operationen.
Vänta med att bada tills operationssåret har läkt.1 Operationssåret brukar läka efter åtta till tio dagar.2 Följ också de instruktioner du har fått om hur såret ska skötas. Kontakta vården om du är osäker på om såret har läkt eller om du behöver råd om bad och sårvård.
Efter operation av magbråck bör du undvika tunga lyft under de första fyra till sex veckorna.1 En del behöver vänta längre, så följ den information du har fått av vårdpersonalen om när du kan återgå till tyngre aktiviteter. Lättare rörelse kan vara möjlig tidigare, men anpassa den efter smärta och råd från vården.
Var uppmärksam på operationssåret under tiden efter ingreppet. Ett operationssår som blir rött, svullet och varmt tillsammans med ökande smärta eller feber ska bedömas av vården.1 Kontakta en vårdcentral om detta händer.
Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller hitta rätt vårdställe.1
Efter operation av magbråck kan sjukskrivning behövas i två till tre veckor. Hur lång tid du behöver vara sjukskriven beror på hur du mår och på vilket arbete du har.1 Du får information från vården om vad som gäller för dig.
Personer med arbete som innebär tunga lyft kan behöva vara sjukskrivna längre.1 Det beror på att återgången till ett arbete med tunga lyft kan behöva vänta längre än återgången till ett arbete utan sådana lyft. Även tiden innan du kan lyfta tungt efter operationen kan bli längre än de första fyra till sex veckorna.
Det är bra att planera återgången tillsammans med vården och arbetsgivaren. Fråga vid behov när du kan börja arbeta och när tunga lyft kan vara lämpliga för dig. Om du fortfarande har besvär när sjukskrivningen närmar sig sitt slut bör du kontakta vården för råd.
Om en akutmottagning behövs och annan vård är stängd ska du söka dit; ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning.1