Magbråck

• Långvarig förstoppning med hårt krystande kan bidra till magbråck.³
• Långvarig hosta eller nysningar kan bidra till magbråck.³
• Rökning kan försvaga bukväggen och bidra till att bråck utvecklas.⁶
• En tidigare bukoperation kan följas av ett ärrbråck.³

Vid långvarig förstoppning ökar belastningen när du behöver krysta hårt för att få avföringen att komma ut. På liknande sätt kan återkommande hosta eller nysningar upprepade gånger öka trycket i magen.³ Rökning kan påverka den stödjande vävnaden och därmed försvaga bukväggen.

Ett ärrbråck kan uppstå i ett operationsärr efter att ärret har läkt. Det betyder att bukoperationen inte behöver ha orsakat ett magbråck direkt, utan att bråcket kan utvecklas senare i området där bukväggen har varit öppnad.

Barn och ärftlighet

Hos barn kan magbråck ha en annan bakgrund än hos vuxna. Ett magbråck kan finnas redan vid födseln även om utbuktningen märks först senare. Vissa barn har en svaghet i bukväggen som bidrar till att bråck uppstår.³

Hos barn kan en öppning i bukväggen finnas kvar eller inte sluta sig som den ska. Det kan göra att bråcket blir synligt först när trycket i magen ökar, till exempel vid gråt eller hosta. Barn kan därför ha haft förutsättningen för magbråck från början utan att det har synts direkt.

En familjehistoria av bråck kan förekomma hos personer som får bråck.³ Ärftlighet är däremot inte systematiskt studerad som orsak till ljumskbråck.⁶ Därför går det inte att säga att ett magbråck alltid beror på gener som har ärvts från familjen.

Sammanfattningsvis kan magbråck bero på en medfödd svaghet, en senare försvagning av bukväggen eller ökat tryck i magen. Ofta finns ingen tydlig enskild orsak, och flera faktorer kan ha betydelse samtidigt.

Ett bråck ovanför naveln hos barn är oftast symtomfritt.⁵ Det kan i stället märkas som en liten knuta i mitten av magen, framför allt när barnet står upp. En mindre del av barnen får obehag. Vid ett bråck ovanför naveln kan innehållet ibland inte tryckas tillbaka om öppningen i bukväggen är liten.⁴

Storleken på utbuktningen behöver inte visa hur mycket besvär du har. En utbuktning kan vara synlig utan att göra ont, medan ett mindre magbråck kan ge smärta eller obehag. Därför är det viktigt att berätta för vården både hur bråcket ser ut och hur det känns.

Tecken på inklämning och när det är bråttom

Ett magbråck kan ibland bli inklämt. Ett sådant tillstånd kan påverka blodcirkulationen i innehållet och behöver bedömas skyndsamt.³

Sök vård genast på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om magbråcket känns hårt eller är svullet och något av detta stämmer:¹

• Du har mycket ont i magbråcket.
• Du mår illa eller kräks.¹
• Bråcket gör ont och går inte att trycka tillbaka.³

Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller hjälp att bedöma symtomen.¹

Ett inklämt bråck kan ge illamående och kräkningar. Det kan också bli svårt att släppa gas eller ha avföring.³ Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om bråcket känns hårt eller svullet och du samtidigt har mycket ont i bråcket, kräks eller mår illa.¹

När fler undersökningar behövs

En läkarundersökning räcker ofta för att ställa diagnosen. Om läkaren är osäker kan en bilddiagnostisk undersökning behövas för att leta efter magbråck eller för att undersöka vad en knuta beror på.

Ultraljud kan användas när diagnosen är osäker.⁵ Undersökningen kan visa ett magbråck även när det inte syns tydligt utanpå. Datortomografi kan också användas för att leta efter magbråck.³ Vid oklar diagnos av ett ärrbråck kan datortomografi vara särskilt värdefull.⁴

Vid oklarhet kring ett misstänkt ljumskbråck kan magnetkamera användas.⁹ Även datortomografi av bukväggen, ibland medan du trycker, eller ultraljud kan användas vid misstänkt ljumskbråck. Vilken undersökning som passar beror på vad läkaren har sett och känt vid den första undersökningen.

Vad vården särskilt bedömer

Vid navelbråck hos barn bedömer läkaren storleken på öppningen i bukväggen. Den storleken påverkar chansen att bråcket försvinner av sig själv. Storleken på den utstående säcken motsvarar däremot inte alltid storleken på öppningen i bukväggen.⁵ Därför räcker det inte att bara titta på hur stor utbuktningen är när läkaren bedömer navelbråcket.

Läkaren kan också känna längs bukens mittlinje efter fler bråck och undersöka om det finns ett bråck ovanför naveln. Vid ett bråck ovanför naveln bedöms bland annat om det går att trycka tillbaka och hur öppningen i bukväggen känns.

Om läkaren misstänker att ett bråck har blivit inklämt kan området vara rodnat och mycket ömt när det undersöks.⁵ Bedömningen görs då utifrån hur bråcket ser ut och känns tillsammans med dina eller barnets övriga symtom. Ett bråck som inte går att trycka tillbaka kan behöva undersökas vidare för att säkerställa diagnosen.⁹

En korsett lagar inte själva öppningen i bukväggen. Den ger i stället stöd medan bråcket hålls tillbaka. Därför kan den vara ett sätt att lindra besvär när operation inte är möjlig eller inte är aktuell, men operation är fortfarande den behandling som permanent kan laga bråcket.

Vid operation förs innehållet i säcken tillbaka till magen och säcken tas bort.¹ Innehållet kan till exempel vara fett eller en del av tarmen. Därefter lagas den försvagade delen av bukväggen.

Hos vuxna förstärks bukväggen ofta med ett nät under operationen.¹ Nätet placeras vid det försvagade området för att förstärka bukväggen.

Hos barn sys öppningen i bukväggen oftast ihop i stället för att förstärkas med nät.¹

Ett barn med navelbråck behöver vanligtvis inte opereras om bråcket inte ger besvär och fortfarande kan läka.

Operationsmetoder och bedövning

Magbråck kan opereras med titthålsteknik eller genom ett öppet snitt i magen.⁸ Vid en öppen operation görs i stället ett snitt i magen. Titthålsteknik är vanligast vid operation av magbråck, men ibland behöver kirurgen välja en öppen operation.¹

En operation av magbråck tar ungefär en timme.¹

Vuxna kan få lokalbedövning eller sövas vid operation av magbråck.¹ Vid sövning sover du under operationen.

Vid navel- och bråck ovanför naveln hos barn utförs operationen som dagoperation om inte ålder eller annan sjukdom kräver inneliggande vård.⁵ Det innebär att barnet vanligtvis kan lämna sjukhuset samma dag. Mycket små barn eller barn med andra sjukdomar kan behöva stanna kvar efter operationen.

Vid en planerad operation får du information om vilken metod och vilken bedövning som är aktuell. Du ska kunna förstå informationen och ställa frågor om behandlingsalternativen. Om du behöver kan du be om tolk.

Risker och resultat

Sårinfektion är en ovanlig komplikation efter operation av magbråck.¹ Tecken på infektion kan vara att såret blir rött, svullet, varmt eller mer smärtsamt, eller att du får feber. Kontakta vården om sådana besvär uppstår.

Din kirurg berättar vilka risker som är särskilt viktiga vid den operation som planeras.

Navelbråcksoperation hos barn har få komplikationer och hematom eller serom är vanligast.¹⁰ Hematom och serom behöver sällan behandlas.⁵

Vid operation av ärrbråck används ofta nät för att förstärka bukväggen, särskilt när öppningen är stor.¹¹ Vid andra magbråck kan kirurgen också använda nät, men metoden väljs efter bråckets läge, storlek och dina förutsättningar.⁴ Det går inte att avgöra vilken operationsmetod som är bäst för dig utan en medicinsk bedömning.

Om du får plötsligt mycket ont i ett hårt eller svullet magbråck ska du söka vård genast. Om vårdcentral eller jouröppen mottagning är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.¹

Försök att vara regelbundet fysiskt aktiv på en nivå som känns bra för dig. Om det känns bra kan du sikta på minst 150 minuter måttlig fysisk aktivitet eller 75 minuter intensiv fysisk aktivitet i veckan.⁷ Om en viss aktivitet gör ont eller känns obehaglig i magbråcket bör du undvika den, särskilt om den innebär tunga lyft. Det är inte meningen att egenvård ska ersätta en bedömning när besvären ökar.

Förstoppning kan göra att du behöver krysta hårt vid toalettbesök. Du kan förebygga förstoppning genom att äta fiberrik mat, dricka tillräckligt med vätska, gå på toaletten när trängningen kommer och motionera regelbundet.³ Sådana vanor kan minska behovet av att krysta och därmed belastningen på magen.

Efter operation

Efter operationen kan området vara ömt och svullet. Det är vanligt att ha ont i ungefär en till tre veckor efter en operation av magbråck.¹ Receptfria smärtstillande läkemedel kan användas vid tillfällig smärta efter operationen.

Vänta med att bada tills operationssåret har läkt.¹ Operationssåret brukar läka efter åtta till tio dagar.² Följ också de instruktioner du har fått om hur såret ska skötas. Kontakta vården om du är osäker på om såret har läkt eller om du behöver råd om bad och sårvård.

Efter operation av magbråck bör du undvika tunga lyft under de första fyra till sex veckorna.¹ En del behöver vänta längre, så följ den information du har fått av vårdpersonalen om när du kan återgå till tyngre aktiviteter. Lättare rörelse kan vara möjlig tidigare, men anpassa den efter smärta och råd från vården.

Var uppmärksam på operationssåret under tiden efter ingreppet. Ett operationssår som blir rött, svullet och varmt tillsammans med ökande smärta eller feber ska bedömas av vården.¹ Kontakta en vårdcentral om detta händer.

Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller hitta rätt vårdställe.¹

Hur länge behöver man vara sjukskriven efter operation?

Efter operation av magbråck kan sjukskrivning behövas i två till tre veckor. Hur lång tid du behöver vara sjukskriven beror på hur du mår och på vilket arbete du har.¹ Du får information från vården om vad som gäller för dig.

Personer med arbete som innebär tunga lyft kan behöva vara sjukskrivna längre.¹ Det beror på att återgången till ett arbete med tunga lyft kan behöva vänta längre än återgången till ett arbete utan sådana lyft. Även tiden innan du kan lyfta tungt efter operationen kan bli längre än de första fyra till sex veckorna.

Det är bra att planera återgången tillsammans med vården och arbetsgivaren. Fråga vid behov när du kan börja arbeta och när tunga lyft kan vara lämpliga för dig. Om du fortfarande har besvär när sjukskrivningen närmar sig sitt slut bör du kontakta vården för råd.

Om en akutmottagning behövs och annan vård är stängd ska du söka dit; ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning.¹