Ont i magen är smärta som kan vara molande, svidande, värkande, huggande eller knivskarp. Det kan ha många olika orsaker, bland annat stress eller förstoppning, men går ofta över av sig själv.
Ont i magen kan ha många olika orsaker. Ofta går besvären över av sig själva, men ibland kan behandling behövas.1
När du säger magen kan det betyda flera olika saker. Det kan syfta på magsäcken eller på mag-tarmkanalen, alltså de organ som har med matsmältningen att göra. Till magen räknas bland annat:1
Ont i magen kan också komma från andra kroppsdelar mellan bäckenet och lungorna.1 Det kan till exempel handla om urinblåsan, njurarna, prostatan, livmodern eller äggstockarna. Därför behöver platsen där det gör ont inte alltid visa vilket organ som besvären kommer från.
De flesta som får ont i magen behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva.1 Ibland behövs behandling vid ont i magen.
Det finns flera möjliga orsaker till att du får ont i magen.3 Besvären kan komma från matsmältningen, en infektion, stress eller något du har ätit. Ibland går det inte att se någon tydlig orsak på prover eller andra undersökningar.
Kontakta en vårdcentral om du har återkommande eller långvariga besvär. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom kan du ringa 1177. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. När du kontaktar vården är det bra att kunna beskriva var i magen du har ont så exakt som möjligt. Berätta också om smärtan är molande, svidande, värkande, huggande eller knivskarp. Det är viktigt att berätta om smärtan sitter på olika ställen eller strålar ut någonstans. Berätta även om besvären finns hela tiden eller kommer i perioder.1
Återkommande besvär innebär att du får ont i magen flera gånger. Långvariga besvär innebär att problemen fortsätter under en längre tid. Det är särskilt viktigt att kontakta vårdcentralen om besvären inte går över eller om de kommer tillbaka.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
Börja med att se över dina matvanor och fundera på om besvären kan ha samband med något du äter eller dricker. Pröva att utesluta den typ av mat som du misstänker kan orsaka besvären.1 Det kan till exempel handla om fet mat, starka kryddor, kaffe, alkohol, mjölkprodukter, produkter med mycket vitt mjöl eller livsmedel med mycket syra, till exempel vinäger.
Skriv gärna ner vad du äter, dricker och hur dina symtom påverkas. En matdagbok kan göra det lättare att se mönster och upptäcka vad du blir sämre av.1 Skriv också gärna ner hur måltiden kändes, till exempel om det var lugnt eller stressigt omkring dig.
Pröva en förändring i taget om det är möjligt. Då blir det lättare att se vad som påverkar dina besvär. Om du märker att en viss mat eller dryck ofta följs av mer ont i magen kan du skriva ner det i dagboken och sedan pröva att utesluta den under en period.
När du kommer till en läkare är det viktigt att beskriva besvären så noga som möjligt, eftersom det gör det lättare att hitta orsaken till att du har ont i magen. Läkaren frågar bland annat var i magen du har ont och på vilket sätt det gör ont. Du får också berätta när du började få ont och om besvären har ökat eller minskat sedan dess.1
Läkaren kan även fråga om andra besvär, dina matvanor, om du tidigare har haft förstoppning och när du bajsade senast. Du kan behöva berätta om du tar något läkemedel och om något gör besvären bättre eller sämre. Om du brukar ha mens kan läkaren också fråga när du hade mens senast.
Läkaren undersöker magen genom att känna på den.1 Det är bra att berätta hur det känns när läkaren klämmer på olika ställen. Ibland knackar läkaren på magen eller lyssnar med stetoskop för att höra om tarmarna rör sig som de ska.
Det finns inget enskilt prov som visar vad besvären beror på. Därför kan du behöva lämna flera olika prover, till exempel blodprov och urinprov.1 Ibland kan läkaren också ta ett avföringsprov för att se om det finns spår av blod.
Du kan få en remiss till en eller flera undersökningar om läkaren vill undersöka magen eller tarmarna mer. Sådana undersökningar kan vara gastroskopi, koloskopi eller rektoskopi. Vid en gastroskopi undersöks magen genom munnen, medan koloskopi och rektoskopi görs genom ändtarmsöppningen.
Vid återkommande eller långvariga besvär är vårdcentralen den ordinarie vårdnivån. Där kan du få hjälp att bedöma dina besvär och komma vidare om du behöver ytterligare vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 På 1177 kan du också hitta vård och mottagningar.
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.1 Rådgivningen kan hjälpa dig att avgöra vilken vård som passar utifrån det du berättar om dina besvär. Du kan också använda 1177 för att hitta vård och läsa mer om mottagningar.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det betyder att du kan välja mottagning även utanför den ort där du bor. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.1 Då behöver en vårdgivare bedöma dina besvär och skicka remissen innan du kan få tid där.
Vad är ont i magen? Ont i magen är ett besvär som kan ha många olika orsaker. Ofta går ont i magen över av sig själv, men ibland kan behandling behövas. Besväret kan kännas på olika sätt, till exempel som molande, svidande, värkande, huggande eller knivskarp smärta.1
Kan stress och oro ge ont i magen? Det är vanligt att få besvär i magen om du känner dig stressad eller oroad. Stress kan ge ont i magen och även förstoppning eller diarré.1
Kan förstoppning ge ont i magen? Förstoppning kan ge både plötsliga och mer långvariga besvär. Förutom att det gör ont i magen känner du dig ofta uppblåst när du är förstoppad.1
Kan en matdagbok hjälpa? Skriv gärna ner vad du äter, dricker och hur dina symtom påverkas. Då kan du lättare se mönster och upptäcka vad du blir sämre av.1
Kan fysisk aktivitet hjälpa? Rör dig regelbundet. Fysisk aktivitet är bra för att hålla i gång tarmen och undvika förstoppning.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ont i magen kan sitta på olika ställen. Ibland kan smärtan stråla ut någonstans, till exempel mot ryggen eller en annan del av kroppen. Besvären kan finnas hela tiden eller komma i perioder.1
Magsjuka ger ofta illamående och ont i magen. Det är också vanligt med kräkningar och diarré när du har magsjuka.1
En del former av ont i magen är vanliga och brukar gå över av sig själva.2 Funktionell dyspepsi, som ofta kallas känslig mage, kan ge ont, en brännande känsla eller en svidande känsla i övre delen av magen.1
Känslig tarm kan ge ont i magen som går över efter att du har bajsat.1 Besvären kan komma tillbaka, men det är inte samma sak som att du har ont hela tiden.
Ont i magen kan alltså upplevas på olika sätt och sitta på olika platser. Om besvären inte går över eller om du behöver hjälp att bedöma dem kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.
Besvär från magsäcken, tarmarna, urinvägarna eller njurarna kan kännas som ont i magen. Vilka besvär du får kan variera beroende på vilken del av kroppen som påverkas.
Ont i magen kan också bero på besvär från livmodern, äggledarna eller äggstockarna. Sådana besvär kan påverkas av mens eller komma även vid andra tidpunkter.
Ibland beror ont i magen på ett tillstånd som behöver bedömas av vården. Symtomen kan se olika ut, och samma typ av smärta kan ha flera möjliga orsaker.
Det går inte att avgöra orsaken enbart utifrån ett enskilt symtom. Om dina besvär återkommer eller varar länge finns mer information i avsnittet om när du ska söka vård.
Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd.1
Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk. Vid allvarliga tillstånd kan du samtidigt bli blek, kallsvettig, få lågt blodtryck och hög puls. Du kan också svimma. Sådana tecken kan förekomma vid en större blödning i magen när ett pulsåderbråck i magen brister.1
Det kan vara svårt att själv avgöra hur allvarliga besvären är. Därför kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen när du är osäker på vart du ska vända dig.
Fibrer är viktiga för att tarmarna ska fungera bra. För mycket fibrer kan samtidigt ge diarré och gaser hos vissa personer.1 Känn därför efter vad din mage tål i stället för att snabbt öka mängden fibrer.
Du behöver dricka mer vätska när du äter fiberrik mat för att inte få förstoppning.1 Fiberrik mat kan till exempel vara fullkornsprodukter, bönor, linser, rotfrukter, potatis, frukt och grönsaker.
Det är bra för magen att äta frukt, bär och grönsaker varje dag. De innehåller lösliga fibrer, som är lättare för magen att smälta. Vissa grönsaker kan däremot bilda gaser i magen, till exempel lök, kål och paprika.1 Testa att äta eller utesluta sådana grönsaker och se hur din mage reagerar.
Ont i magen är ofta kopplat till stress och oro. Att minska stress och oro kan därför minska magbesvär som är kopplade till stress.1 Fundera på vad som får dig att känna oro eller stress, och om något i vardagen går att förändra. Du kan till exempel försöka sänka kraven på dig själv och ha färre saker inplanerade.
Regelbunden rörelse kan hjälpa till att hålla igång tarmen och undvika förstoppning.1 Du kan till exempel göra träningsrörelser hemma eller gå en promenad varje dag.
Tillräckligt med sömn är ett råd för att undvika ont i magen.1 Kläder som sitter löst kring magen och inte klämmer åt kan också vara ett råd i vardagen.
Om du tror att ett läkemedel orsakar besvären kan du prata med läkare.1 Både receptbelagda och receptfria läkemedel kan ge ont i magen, och det gäller till exempel antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel.
Du kan läsa mer om hur du kan minska stress på varden.se.
Behandlingen vid ont i magen varierar mycket och beror på vad som har orsakat besvären.1 För vissa besvär kan receptfria läkemedel hjälpa, till exempel vid magsaft som kommer upp i matstrupen, känslig tarm eller mensvärk. På apotek kan du få råd om vilka receptfria läkemedel som kan vara bra när du har besvär från magen.
De flesta kan behandla sig själva genom ändrade levnadsvanor, men ibland behövs läkemedel.1 Ibland kan en läkare skriva ut läkemedel på recept, till exempel vid äggledarinflammation, urinvägsinfektion eller känslig tarm.
En del personer behöver opereras.1 Det kan till exempel behövas om läkemedel eller ändrad kost inte har hjälpt vid njursten, gallsten, inflammatorisk tarmsjukdom, inflammerade tarmfickor eller muskelknutor i livmodern.
På sjukhus kan du få vätska och näring direkt i blodet genom dropp.1 Det kan behövas om du inte kan äta och dricka tillräckliga mängder efter en operation eller om du har stora besvär med inflammatorisk tarmsjukdom.
Det kan också vara bra att se över dina matvanor och pröva att utesluta den typ av mat som du misstänker kan orsaka besvären. För en del hjälper det att äta mindre mängder mat men oftare. Du kan läsa mer om egenvård i avsnittet om vad du kan göra själv vid ont i magen.
Vad gör läkaren vid undersökningen? Läkaren undersöker dig genom att känna på din mage. Ibland knackar läkaren på magen med sina fingrar.1
Läkaren kan också lyssna med stetoskop för att höra om tarmarna rör sig som de ska och om de innehåller mycket gas.1 Det är bra att försöka vara så avslappnad som möjligt och berätta hur det känns när läkaren klämmer på olika ställen.
Behöver jag lämna prover? Det finns inget enskilt prov som ger svar på vad besvären beror på. Därför kan du behöva lämna flera olika prover som till exempel blodprov och urinprov.1
Ibland behövs fler undersökningar för att se hur magen eller tarmarna ser ut och för att ta prover om det behövs. Ultraljudsundersökning brukar framför allt användas om läkaren misstänker att du har problem med njurarna, gallblåsan eller levern.
Hur behandlas ont i magen? Behandlingen vid ont i magen varierar mycket och beror på vad som har orsakat besvären. De flesta kan behandla sig själva genom ändrade levnadsvanor, men ibland behövs läkemedel.1
En del behöver opereras.1 Vilken behandling som behövs beror alltså på orsaken till besvären, inte bara på hur smärtan känns.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.



ANNONS
ANNONS