Tarmvred innebär att det blivit helt eller delvis stopp i tunntarmen eller tjocktarmen, så att tarminnehållet inte kan passera. Det är ett allvarligt tillstånd som oftast behöver behandlas på sjukhus, och behandlingen beror på orsaken och var stoppet finns.
Tarmvred innebär att det har blivit stopp i tunntarmen eller i tjocktarmen.1 Tarmens innehåll kan då inte passera stoppet som vanligt.2
Stoppet kan vara helt eller delvis. Det kan bero på ett mekaniskt hinder som blockerar tarmen, eller på att tarmrörelserna stannar av trots att det inte finns något sådant hinder.2 Vid ett mekaniskt hinder är det alltså något som fysiskt stoppar tarminnehållet. När tarmrörelserna stannar av fungerar inte tarmen som den ska, även om det inte finns ett strukturellt hinder.
Tarmvred är ett allvarligt tillstånd som oftast behöver behandlas på sjukhus.1 Det beror på att ett stopp påverkar tarmens normala passage och kan behöva bedömas och hanteras snabbt av vården. Misstänker du tarmvred ska du därför söka vård genast. Om du vill ha hjälp att bedöma besvär kan du ringa 1177.
Tarmvred kan drabba både tunntarmen och tjocktarmen.3 Symtombilden kan skilja sig beroende på vilken del av tarmen som är påverkad, men detaljerna kring symtom och hur tillståndet utreds beskrivs i senare delar av artikeln.
Tarmvred delas ofta in i två huvudtyper:
Cirka 80 procent av ileusfallen utgörs av mekaniskt tarmvred.4 Mer än hälften av fallen av tunntarmsileus orsakas av sammanväxningar.3 Sammanväxningar är vävnader som har klibbat ihop och bildat band eller fästen mellan ytor som normalt ska vara åtskilda.5
Tarmvred är alltså ett samlingsnamn för ett stopp i tunntarmen eller tjocktarmen, oavsett om stoppet beror på ett mekaniskt hinder eller på att tarmens rörelser har stannat av. I de följande avsnitten kan du läsa mer om tecken på tarmvred, orsaker, undersökningar och behandling.
Ett mekaniskt hinder betyder att något fysiskt blockerar tarmen. Hindret kan sitta i tunntarmen eller tjocktarmen och kan vara helt eller delvis. Det finns flera möjliga orsaker, och ibland går det inte att avgöra orsaken utifrån enbart det du själv märker.
En tidigare operation betyder därför inte att du säkert får tarmvred, men den är en viktig riskfaktor.
Tarmvred kan ge flera besvär från magen och tarmen. Hur det känns och hur snabbt besvären utvecklas kan variera beroende på var stoppet finns och hur tarmen påverkas.
Smärtan i attacker kan uppstå när tarmen försöker föra innehållet framåt mot ett hinder.1 Mellan attackerna kan det därför göra mindre ont. Besvären kan också upplevas som magkramper eller ett tryck i magen. En svullen och utspänd mage kan komma tillsammans med en känsla av att magen är full.6
När du träffar läkaren börjar utredningen med ett samtal.1 Läkaren frågar vilka symtom du har och ber dig beskriva hur smärtan känns. Det är viktigt att berätta när besvären började, om smärtan kommer i attacker eller är konstant och om du har mått illa, kräkts eller haft förändringar i gas- och avföringsavgången. På så sätt får läkaren en bild av hur besvären utvecklas och hur snabbt du har blivit sjuk.
Läkaren frågar också om sådant som kan ha betydelse för bedömningen. Exempel är tidigare bukoperationer, tidigare tarmvred, aktuella läkemedel och inflammatorisk tarmsjukdom.3 Berätta därför om alla läkemedel du använder, även om du inte tror att de har samband med besvären. Uppgifter om tidigare operationer kan vara särskilt viktiga eftersom sammanväxningar efter en operation kan ligga bakom ett hinder i tarmen.1
Därefter undersöker läkaren magen genom att trycka försiktigt och lyssna på den.1 Hen bedömer bland annat om magen är uppsvälld, om den är öm och vilka tarmljud som hörs. Läkaren kan också undersöka om det finns bråck eller andra tecken som hjälper till att hitta orsaken till stoppet. Att lyssna på magen kan ge vägledning, men undersökningen behöver vägas ihop med dina symtom och resultaten från prover och bilder.
Läkaren kan behöva undersöka ändtarmens öppning med ett finger.
Behandlingen börjar med att du får vätska och näring direkt i blodet genom en venkateter.1 Vid misstänkt tarmvred ges också vätska och elektrolyter direkt i blodet för att behandla uttorkning och rubbningar i saltbalansen.3
Du kan få lokalbedövning i näsan eller svalget när slangen sätts in. Den kan kännas obehaglig, men avlastningen kan minska svullnaden och kräkningarna. Smärtstillande läkemedel kan ges om du har mycket ont.1
Om du lätt får förstoppning kan extra vätska vara ett råd för att förebygga besvär.1 Hur mycket du bör dricka kan bero på din hälsa och vad vården har rekommenderat, så följ i första hand de råd du fått.
Fysisk aktivitet kan också vara ett råd om du lätt får förstoppning.1 Välj en nivå som fungerar för dig och anpassa aktiviteten efter hur du mår.
Efter tarmvred eller en operation kan det vara svårt att veta hur du ska äta hemma. Följ de instruktioner du fick när du skrevs ut och fråga vården om du är osäker.
Vid vissa sjukdomar kan mycket fibrer öka risken för tarmvred, särskilt om du har något av följande:1
Vid misstanke om tarmvred ska du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning genast.1
Om vårdcentralen eller jourmottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma dina symtom.1 Berätta vilka besvär du har, när de började och om du tidigare har opererats i magen.
Ring 112 om du har mycket ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.1 Vänta inte på rådgivning i den situationen.
På sjukhuset kan kirurgisk vård bli aktuell, eftersom tarmvred oftast behandlas på sjukhus.1 Om ett hinder i tarmen behöver opereras är det kirurgen som bedömer vilken behandling som behövs.
Efter behandlingen kan en dietist hjälpa dig med mat och näring om vissa delar av tarmen fortfarande är trånga eller om du har en annan tarmsjukdom. En dietist är specialist på mat och näring.1
Är tarmvred allvarligt? Ja, tarmvred är ett allvarligt tillstånd som oftast behöver behandlas på sjukhus. Där bedömer vården vad som har orsakat stoppet och vilken behandling som behövs.
Vilka är de vanligaste symtomen? Vanliga symtom är mycket ont i magen, svullen och utspänd mage, illamående eller kräkningar.8 Det kan också bli omöjligt att släppa gas eller ha avföring.1 Besvären kan se olika ut beroende på var i tarmen stoppet finns.
Hur snabbt kan symtomen komma? Symtomen kan komma snabbt och tydligt under några timmar. De kan också komma mer långsamt under några dagar. Hur snabbt det går beror på var i tarmen det är stopp.1
När är det bråttom? Ring genast 112 om du har mycket ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk. Vid misstanke om tarmvred ska du annars kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast. Om mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.1
Behöver tarmvred alltid opereras? Nej, inte alltid. Tarmvred kan ibland gå över inom ett par dygn, men hinder i tarmen opereras oftast. Vilken behandling som behövs beror på vad som har orsakat stoppet och var i tarmen det finns.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 29 augusti 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En tumör kan blockera tarmen genom att växa in i eller trycka ihop tarmlumen. Tumören kan vara godartad eller cancerrelaterad.
Ibland finns inget fysiskt hinder. I stället fungerar tarmen inte korrekt, eftersom tarmrörelserna stannar av. Den vanligaste orsaken till att tarmrörelserna stannar av är skadad vävnad i magen, till exempel efter en operation eller en allvarlig skada.1 Detta kan påverka hela tarmen.
Flera tillstånd och omständigheter kan bidra:
Opioidinnehållande smärtstillande läkemedel kan alltså minska tarmens rörlighet.
Risken för att tarmrörelserna stannar av kan därför hänga samman med en nylig operation, en allvarlig skada, inflammation eller infektion i magen, förändrad saltbalans eller behandling med opioider. Det betyder inte att en sådan omständighet alltid leder till tarmvred, utan att den kan bidra till att tarmen tillfälligt fungerar sämre.
Källorna beskriver däremot att vissa personer verkar ha större benägenhet att bilda sammanväxningar än andra.3 Orsakerna till denna skillnad är inte klarlagda. Det finns alltså ännu inget enkelt sätt att förutsäga vem som kommer att bilda sammanväxningar efter en operation.
Kräkningar behöver inte se likadana ut hos alla. Maginnehållet kan ibland se ut som diarré eller lukta som avföring.
Att inte kunna släppa gas eller ha avföring är ett viktigt tecken, men symtomen kan variera om stoppet bara är delvis. Vid ett delvis stopp kan det ibland förekomma diarré.3
Ett hinder högre upp i tarmen kan göra att kräkningar kommer tidigare. Vid ett hinder längre ner i tarmen kan kräkningarna komma senare. Därför kan den första tydliga förändringen vara olika från person till person.
Tarmvred där tarmrörelserna stannar av kan ge en annan bild än ett mekaniskt hinder.1 Tarmen kan då vara stilla utan att det finns något strukturellt hinder. Besvären kan ändå omfatta svullen mage, illamående, kräkningar, förstoppning och att du inte kan släppa gas.
Var särskilt uppmärksam på om smärtan ändrar karaktär. Att intervallsmärta övergår i konstant smärta kan tala för att tarmen har fått påverkat blodflöde genom strypning. Ihållande svår smärta som är ovanligt svår att lindra kan också tala för att blodflödet i tarmen är påverkat.3
En tyst buk betyder att tarmens ljud har avtagit eller upphört.3 Dessa tecken kan förekomma när tarmen är strypt och behöver därför tas på allvar.
Tarmvred kan snabbt leda till att du blir uttorkad, särskilt om du kräks mycket.7 Yrsel, matthet, svimning eller en stark sjukdomskänsla tillsammans med mycket ont i magen är akuta varningssignaler.1
Vänta inte på att alla symtom ska komma innan du söker vård. Kontakta vården genast om du har en kombination av attacker av buksmärta, svullen mage, kräkningar och att du inte kan släppa gas eller ha avföring. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen.1
Vid bedömningen tittar vårdpersonalen även på hur du mår i övrigt och kontrollerar viktiga kroppsvärden. Ihållande svåra smärtor, en tyst buk, tilltagande muskelförsvar och feber kan tala för att tarmen är strypt och att blodflödet är påverkat.3 Sådana tecken gör att tillståndet behöver bedömas mycket skyndsamt.
Du får lämna blodprov, bland annat CRP. CRP används för att se om det finns en infektion eller inflammation i kroppen.1 Ett enskilt blodprov kan däremot inte ensamt ställa diagnosen tarmvred.3
Du får också lämna urinprov.1
Om läkaren misstänker tarmvred görs datortomografi av magen. Tarmvred syns ofta tydligt på bilderna.1 Undersökningen kan visa om det finns ett hinder, var hindret sitter och om tarmen är utspänd. Bilderna kan också ge viktig information när läkaren bedömer hur brådskande situationen är.
Du kan få kontrastmedel före undersökningen. Det kan drickas eller föras in i ändtarmsöppningen, beroende på var läkaren misstänker att stoppet finns. Kontrastmedlet gör att tarmarna syns bättre på röntgenbilderna.1
I vissa situationer görs upprepade röntgenbilder efter att kontrastmedel har getts. Då kan läkaren se hur kontrasten passerar genom mag-tarmkanalen och bedöma om hindret är helt eller delvis. Vilken bilddiagnostik som behövs beror på dina symtom, kroppsundersökningen och vad läkaren behöver ta reda på.
Slangen kan samtidigt avlasta mag-tarmkanalen genom att innehåll töms ut.3
Läkaren ställer alltså diagnosen genom en samlad bedömning av samtalet, kroppsundersökningen, proverna och bilddiagnostiken. Det finns inget laboratorieprov som ensamt bekräftar tarmvred. Om undersökningarna visar tecken på att blodflödet till tarmen är påverkat avgör det hur akut en operation behövs.3
Vilken behandling som behövs beror på vad som har orsakat stoppet och var i tarmen det finns. Ibland kan tarmvredet gå över inom ett par dygn.1 Om läkaren bedömer att det inte finns tecken på strypning eller någon annan akut komplikation kan du därför först få behandling utan operation, samtidigt som du övervakas noggrant.3
Vid ett stopp i tunntarmen kan så kallad konservativ behandling innebära att du får fasta, vätska och elektrolyter direkt i blodet samt avlastning med slang. En passageröntgen kan påbörjas under den här tiden för att följa hur kontrastmedlet rör sig genom tarmen. Detta kan pågå under minst 12–24 timmar när strypning eller annan akut komplikation saknas. Du följs då upp med nya undersökningar eftersom en försämring kan göra att operation behövs.3
Kontrastmedlet som används vid röntgen kan ibland hjälpa till att lösa upp tarmvredet.1 Passageröntgen kan också visa om stoppet fortfarande är komplett och vilka patienter som behöver opereras.3 Effekten av kontrastmedlet som behandling är inte helt säker, men undersökningen kan ge viktig information om hur stoppet utvecklas.
Om stoppet beror på en hård klump med avföring kan du få lavemang. Lavemanget kan lösa upp klumpen. Om ett inklämt bråck orsakar tarmvred kan en läkare ibland försöka trycka tillbaka bråcket. Ett sådant bråck behöver dock ofta opereras senare även om det går att trycka tillbaka.1
Konservativ behandling är inte lämplig om det finns tecken på att tarmen har strypts, att blodflödet har påverkats eller att bukhinneinflammation har uppstått. Då behöver vården snabbt ta ställning till operation. Det är också viktigt att du övervakas under behandlingen, eftersom tillståndet kan förändras.3
Tarmvred som beror på ett hinder i tarmen opereras oftast, ibland så snart som möjligt. Operationen görs under narkos.1 Kirurgen öppnar magen eller använder titthålsteknik i utvalda fall, beroende på orsaken till stoppet, hur du mår och vad som syns vid undersökningarna.9
Under operationen försöker kirurgen ta bort hindret. Det kan till exempel innebära att sammanväxningar löses upp eller att en tarm som har vridit sig vrids tillbaka. Om tarmen är skadad kan en del av tarmen behöva tas bort. Det kan också behövas om stoppet beror på en tumör. Ibland behövs en stomi på en del av tarmen där det inte finns något stopp.1
En del operationer kan göras med titthålsteknik.9 Vid sammanväxningar kan en öppen operation fortfarande behövas, men titthålsteknik kan vara ett alternativ för vissa patienter. Ibland behöver en operation som har börjat med titthålsteknik ändras till en öppen operation för att kirurgen ska kunna arbeta säkert.4
Vid vissa fall av tarmvred i tjocktarmens sista del kan en läkare försöka vrida tillbaka tarmen utan att operera direkt. Då förs ett koloskop eller en sond in genom ändtarmsöppningen. Även om tarmen går att vrida tillbaka kan en senare operation behövas för att minska risken att tarmvredet kommer tillbaka. Då tas den del av tarmen som har vridit sig bort.1
Vid tecken på strypning av tarmen eller bukhinneinflammation behövs kirurgi.3 Strypning innebär att blodflödet till en del av tarmen påverkas. Om tarmen redan är skadad kan den delen behöva tas bort. Kirurgi behövs också ofta om ett inklämt bråck inte går att trycka tillbaka.1
När tarmrörelserna stannar av utan att det finns ett mekaniskt hinder behandlas den bakomliggande sjukdomen. Det kan till exempel handla om inflammation, infektion, förändrad saltbalans eller läkemedel. En förlamad tarm opereras inte enbart på grund av att tarmrörelserna har stannat av. Om ett läkemedel ligger bakom besvären kan läkaren ändra eller avsluta behandlingen, och ibland kan läkemedel som får tarmrörelserna att komma igång igen användas.1
Efter en operation för stopp i tarmen är återhämtningen vanligtvis ganska snabb. Det kan ändå ta längre tid om stoppet var komplicerat.1 Återhämtningen kan också ta längre tid om du har fått en stomi som du behöver lära dig att sköta innan du kan lämna sjukhuset.
När operationen har fått bort stoppet kan du ofta börja äta vanlig mat igen ganska snabbt.1 Vårdpersonalen avgör när och hur du kan börja äta och dricka.
Dietisten kan hjälpa till att anpassa maten och se till att du får i dig tillräckligt med näring. Om du har stomi får du också lära dig hur den ska skötas och vad du ska vara uppmärksam på hemma.
I dessa situationer kan du behöva råd om fiberintag av en dietist.1 Ändra därför inte fiberintaget mycket på egen hand utan be om individuella råd.
Under den första tiden efter en operation kan det kännas bra att undvika svårsmält mat, framför allt vissa frukter och grönsaker.1
Om symtomen kommer tillbaka efter hemgång ska du kontakta kliniken där du vårdades.1 Det gäller även om du är osäker på om besvären hänger ihop med det tidigare tarmvredet. Ha gärna informationen från utskrivningen till hands när du kontaktar kliniken, så blir det lättare att beskriva vad som har hänt.
Vid en långvarig tarmrubbning kan uppföljning ske via en gastroenterolog om du har omfattande symtom eller undernäring.10 Du kan läsa mer om uppföljning vid långvarig tarmrubbning under behandling.