Kräkningar är ett vanligt symtom vid magsjuka och kan komma plötsligt och kraftigt vid vinterkräksjuka. Hos barn under ett år är överskottskräkningar den vanligaste typen och de är inte skadliga; magsjuka går ofta över inom ett till tre dygn.
Kräkningar är ett av de vanligaste symtomen vid magsjuka. Vid magsjuka kommer kräkningar ofta tillsammans med illamående, diarré och ont i magen. Besvären brukar börja snabbt, och du kan samtidigt få feber eller ont i kroppen.1
Vid vinterkräksjuka kommer insjuknandet snabbt.2 Kräkningarna kan då komma plötsligt och kraftigt, ibland på ett kaskadliknande sätt.3 Vinterkräksjuka kan också ge diarré, ont i magen, muskelvärk, huvudvärk och feber.
Magsjuka kan göra att du mår mycket dåligt, men brukar sällan vara allvarlig. Du blir ofta bättre inom ett till tre dygn.1 Typiskt för magsjuka är alltså att besvären kommer snabbt och att du oftast blir bättre inom några dagar.
Vinterkräksjukan är självläkande inom några dygn.2 Symtomen brukar komma plötsligt och är ofta kraftiga under en kortare period. Vid vinterkräksjuka varar symtomen vanligtvis en till tre dagar.
Det är mycket vanligt att barn under ett år kräks efter att de har ätit.3 Kräkningen kan komma direkt efter måltiden och ofta i samband med att barnet rapar.
Överskottskräkningar är den vanligaste typen av kräkningar hos barn under ett år. Barnet kräks då upp överskottet av mat. Dessa kräkningar är inte skadliga och minskar när barnet blir äldre, för att oftast försvinna före ett års ålder.3 Du kan läsa mer om orsaker till kräkningar i avsnittet om orsaker.
Kräkningarna kan se olika ut hos små barn. Det är också vanligt att barnet har feber, är trött och inte orkar leka.
Kräkningar kan ha flera olika orsaker. Vilken orsak som är aktuell går inte att avgöra enbart utifrån att du kräks, eftersom både magsjuka och andra infektioner kan ge samma symtom. Kräkningar kan också bero på sjukdom eller stress. Magsjuka kan spridas på olika sätt, beroende på om magsjukan orsakats av virus eller bakterier.1
Magsjuka orsakas av bakterier, virus eller parasiter.1 Virusinfektioner är vanligast vid magsjuka, men även bakterier och parasiter kan ligga bakom.3 Hos barn över ett år är magsjuka den vanligaste orsaken till kräkningar.4
Magsjuka kan alltså bero på flera olika smittämnen. Exempel på virus som kan orsaka magsjuka är calicivirus och rotavirus. Rotavirus är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år.1
Hos barn kan kräkningar också vara en del av en annan infektion än magsjuka. Det är vanligare att barn under cirka sex år kräks vid en infektion än att äldre barn gör det.
De flesta som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över efter några dagar.1 Om du kräks längre än ett dygn utan att det avtar bör du kontakta en vårdcentral eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Kontakta en vårdcentral eller ring 1177 om du kräks mer än ett dygn utan att det avtar. Torr mun, törst, mindre urin och mörk urin kan vara tecken på vätskebrist.1 Det är också skäl att kontakta en vårdcentral eller ringa 1177.
Sjuksköterskorna som svarar på 1177 kan hjälpa dig att bedöma symtom och ge råd om var du kan söka vård. Du kan alltså ringa 1177 om du är osäker på hur du ska gå vidare. Kontakta en vårdcentral eller ring 1177 om du känner dig mycket trött och svag. Det gäller också om du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller en annan allvarlig sjukdom. Vissa läkemedel mot högt blodtryck kan också göra att du behöver kontakta vården när du är magsjuk.1 Berätta vilka läkemedel du använder när du kontaktar vårdcentralen eller 1177, eftersom det kan påverka bedömningen.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:
Vid magsjuka behöver du dricka mer vätska än vanligt. Det är viktigt eftersom kräkningar och diarréer kan göra att du förlorar vätska och får vätskebrist eller uttorkning. Behovet av extra vätska gäller framför allt om du har feber eller om vädret är varmt. Äldre personer och barn är extra känsliga för vätskebrist och uttorkning.1 Försök att dricka även mellan måltiderna, om du kan äta.6
Drick lite i taget när du mår illa eller kräks. Om det är svårt att få i dig vätska kan du använda en matsked.1 Små mängder kan vara lättare att behålla än mycket vätska på en gång. Drick med täta mellanrum i stället för att försöka få i dig mycket på en gång.2 Om ett spädbarn eller litet barn har svårt att dricka kan du använda en tesked eller en doseringsspruta.6
Om ett barn har magsjuka bör du ge små mängder vätska ofta redan från de första kräkningarna.3
De flesta behöver inte söka vård när de blir magsjuka, men ibland kan du behöva bli undersökt av läkare. Vid besöket får du berätta vad du har gjort innan du blev sjuk.1 Det kan hjälpa läkaren att få fram orsaken till magsjukan.
Läkaren eller sjuksköterskan kan fråga om andra i din omgivning har haft samma symtom. Läkaren kan också fråga om du nyligen har varit utomlands och i så fall var. Du kan också få frågor om vad du åt innan du blev dålig. Berätta även hur ofta du har kräkts och haft diarréer.1
Undersökningen kan bland annat innebära att läkaren känner på magen. Blodtrycket och pulsen kan mätas.1 Läkaren kan också undersöka huden och slemhinnorna i munnen för att se om du har vätskebrist.
Du kan behöva lämna blodprov och urinprov.1 Om läkaren misstänker att du har blivit magsjuk av virus, bakterier eller tarmparasiter kan du också få lämna avföringsprov.
De allra flesta blir friska utan att söka vård. Om du får en allvarlig vätskebrist kan du däremot behöva bli inlagd på sjukhus. Då kan du få vätska och salter direkt in i blodet genom dropp.
Vid magsjuka kan du kontakta en vårdcentral. Ibland kan du behöva bli undersökt av läkare.1 Vårdcentralen är en väg in till vården när du behöver få dina besvär bedömda eller har frågor om vart du kan vända dig.
Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Sjuksköterskorna kan hjälpa dig att bedöma symtom eller ge råd om var du kan söka vård. Du kan även kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se.1
Du kan själv välja vårdmottagning. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.1
Om du vill komma i kontakt med en vårdgivare kan du använda webbplatsens sökfunktion och gå vidare till vårdgivar-CTA:n. Där kan du hitta en mottagning och välja hur du vill ta nästa kontakt. När du kontaktar mottagningen kan det vara bra att berätta att du har kräkningar och hur länge besvären har funnits, så att du får rätt vägledning.
Ge barnet små mängder vätska ofta redan från de första kräkningarna.3 Det minskar risken för att barnet får vätskebrist och blir uttorkat. Barn under ett år är extra känsliga för vätskebrist, men samma råd om små mängder vätska ofta gäller när barn kräks vid magsjuka.
För ett barn över ett år med magsjuka är vätskeersättning det bästa att ge.4 Vätskeersättning hjälper till att ersätta vätska och salter som förloras genom kräkningar eller diarré.
Vätskeersättning kan vara bra om du kräks mycket eller har kraftiga diarréer. Du kan köpa vätskeersättning på apotek, eller blanda till den själv.1 Drick små portioner med täta mellanrum i stället för stora mängder på en gång, eftersom stora mängder kan orsaka mer kräkning.
Även om du kan äta behöver du dricka extra vätska vid magsjuka. Vätska och salter som förloras genom kräkningar eller diarré behöver ersättas.
Kaffe bör undvikas eftersom det kan ge mer diarré igen. Fiberrik mat bör också undvikas av samma anledning.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Exempel på infektioner som kan göra att barn kräks är:
Mat kan orsaka kräkningar på flera sätt. Matförgiftning kan bero på att mat innehåller gift från bakterier som har vuxit till när maten inte har lagats eller tagits om hand på rätt sätt.4 Det kan till exempel hända när maten inte tillagas eller förvaras på rätt sätt.
Kräkningar kan också bero på allergi mot något födoämne.4 Hos barn kan allergi mot något i mat eller dryck göra att barnet kräks. Exempel på födoämnen som kan orsaka sådana besvär är komjölk, ägg, fisk eller soja.
Om kräkningarna kommer i samband med en viss mat kan det därför vara en möjlig ledtråd till orsaken. Celiaki kan göra att ett barn kräks efter att ha fått i sig något som innehåller gluten, men kräkningar är ett ovanligt symtom vid celiaki.4
Läkemedel kan göra att en person mår illa, får ont i magen och får lös avföring.1 Om du använder ett läkemedel och är osäker på om besvären beror på magsjuka eller är en biverkning av läkemedlet, kan du läsa mer om orsakerna i avsnittet om när du ska söka vård.
Det finns även andra orsaker till kräkningar hos barn än infektioner, mat och läkemedel. Dessa orsaker är inte lika vanliga, men kan ibland förklara varför ett barn kräks.
Förstoppning kan ibland leda till kräkningar hos barn.3 Barn som har förstoppning en längre tid kan också tappa matlusten och må illa.
Gastroesofageal reflux innebär att magsaft kommer upp från magsäcken till matstrupen och barnet kan då kräkas.4 Kräkningarna kan komma särskilt om barnet nyligen har ätit.
Barn över cirka fem år kan få cykliska kräkningar som återkommer i perioder.4 Kräkningarna kommer då plötsligt, och perioderna kan komma med några månaders mellanrum. Barnet har oftast inte haft feber eller visat tecken på att må dåligt innan kräkningarna börjar.
Kräkningar efter att barnet har slagit i huvudet kan bero på hjärnskakning.3 Kräkningarna kan ibland komma flera timmar efter att barnet har slagit i huvudet. Barnet kan också vara trött och inte orka leka.
Gastroesofageal reflux, förstoppning, cykliska kräkningar och hjärnskakning är exempel på orsaker som framför allt beskrivs hos barn. Om du är orolig för vad kräkningarna beror på, se avsnittet om när du ska söka vård.
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.1
Om ett barn ska söka vård beror det bland annat på hur barnet mår i övrigt, hur länge och hur mycket barnet har kräkts och om barnet får i sig någon vätska. För barn under ett år är det viktigt att kontakta en vårdcentral eller ringa 1177 om barnet kräks och inte kan behålla någon vätska alls.3
För barn över ett år bör du kontakta en vårdcentral eller ringa 1177 om kräkningarna inte har minskat inom ett dygn.4 Om barnet inte kan behålla någon vätska alls ökar risken för vätskebrist, och yngre barn är känsligare än äldre barn.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning. Barn kan bli vätskebristiga snabbare än vuxna. Ju yngre barnet är, desto känsligare är barnet för vätskebrist och uttorkning.3 Därför behöver du vara särskilt uppmärksam på hur mycket barnet dricker och kissar.
Ring 112 och be att bli kopplad till Giftinformationscentralen om du misstänker att barnet har ätit något giftigt.3 Ha gärna det du tror att barnet har ätit av framför dig när du ringer.
En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid mottagningen innan du åker dit.5 Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra.
Vätskeersättning kan vara bra om du har kraftiga diarréer eller kräks mycket. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda till den själv.1
Barn över ett år med magsjuka bör helst få vätskeersättning.4 Vätskeersättning kan minska risken för att barnet får vätskebrist och blir uttorkat. Vätskeersättning innehåller vätska och salter som behöver ersättas när kroppen har förlorat sådant genom kräkningar eller diarré.6
När du mår bättre och kan börja äta igen kan du prova vanlig mat.1 Börja gärna med små portioner. Ät små mängder flera gånger om du känner dig hungrig.7 Mat som bröd, potatis, banan och naturell yoghurt kan vara lättare att tåla när magen återhämtar sig.6
Fiberrik mat och kaffe kan göra att diarrén kommer tillbaka eller blir värre.1 Undvik därför detta medan magen återhämtar sig om du märker att besvären påverkas.
Vid magsjuka ska du tvätta händerna med flytande tvål och vatten efter toalettbesök och före varje måltid.1 Det räcker inte att bara använda handsprit.
Undvik att laga mat så länge du har symtom på magsjuka. Det minskar risken att andra smittas via maten. Tvätta händerna noggrant, eftersom handtvätt med tvål och vatten minskar risken för att magsjuka sprids.1 Handsprit är inte lika effektivt mot virus som orsakar vinterkräksjuka.2
Det finns ingen specifik behandling mot vinterkräksjuka. Vid svårare dehydrering kan fysiologisk balanserad elektrolytlösning ges intravenöst.2 Behandlingen kan behöva följas med kontroll av natrium, kalium och kreatinin.
Behandlingen beror på hur du mår och vad undersökningen visar. Du behöver oftast ingen behandling med antibiotika om magsjukan har orsakats av bakterier.1 Mer information om när du ska söka vård finns i avsnittet om när du ska söka vård.
Om du känner dig hungrig kan du äta små mängder mat ofta. Bröd, potatis, banan och naturell yoghurt är exempel på mat som kan vara lättare att tåla vid diarré.
Ett barn som inte kan behålla någon vätska och kissar mycket mindre än vanligt har ökad risk för vätskebrist och uttorkning. Yngre barn är känsligare än äldre barn för vätskebrist. Om barnet är över ett år och kräkningarna inte har minskat inom ett dygn behöver du läsa avsnittet [När ska du söka vård?](nar-soka-vard) för information om nästa steg.4
Om barnet inte kan behålla vätska eller kissar mycket mindre än vanligt, se avsnittet [När ska du söka vård?](nar-soka-vard), som beskriver när och var du ska söka hjälp.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Klamydia är en vanlig könssjukdom i Sverige och smittar främst via sex. Här kan du läsa allt om symtom och behandling för klamydia.

Kondylom är en en vanlig könssjukdom i Sverige och behandlas med virushämmande läkemedel, men även genom estetisk behandling.

Könssjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som smittar mellan människor via sexuell aktivitet. Läs mer om könssjukdomar här.





