Könssjukdomar är infektioner som du kan få genom att ha sex. De överförs från en person till en annan genom sexuell kontakt eller andra smittvägar. Det finns hjälp att få, och de flesta könssjukdomar kan behandlas så att de försvinner.
Könssjukdomar är infektioner som du kan få genom att ha sex.1 De kan överföras när du har vaginalt, oralt eller analt sex. Ibland kan könssjukdomar också överföras genom annan sexuell kontakt som involverar penis, slida, mun eller ändtarm. Vissa könssjukdomar, till exempel herpes och HPV, kan överföras genom kontakt mellan hud och hud. Det finns fler än 20 typer av könssjukdomar.2
Könssjukdomar är alltså inte en enda sjukdom, utan ett samlingsnamn för flera olika infektioner. Olika könssjukdomar kan ha olika egenskaper och kan påverka kroppen på olika sätt. Könssjukdomar kan orsakas av bakterier, virus eller parasiter.2
Exempel på könssjukdomar är:
Det finns flera typer av könssjukdomar utöver dessa exempel. Till andra exempel hör mykoplasma i underlivet, kondylom, trikomonasinfektion, flatlöss och skabb. HPV är en förkortning för humant papillomvirus.
Könssjukdomar är vanliga. I USA inträffar mer än 25 miljoner könssjukdomar varje år.3 Vissa könssjukdomar ingår i smittskyddslagen.1 Omkring 374 miljoner könssjukdomar inträffar varje år i världen.3 Uppskattningen gäller alltså könssjukdomar som inträffar under ett år globalt. Siffran visar omfattningen i världen, men säger inte hur många personer i Sverige som har en könssjukdom.
Könssjukdomar kan förekomma hos människor i olika åldrar och med olika sexuell kontakt. En person kan ha en könssjukdom utan att veta om det, eftersom vissa könssjukdomar inte ger några symtom.2 Mer information om tecken och besvär finns i avsnittet om symtom.
Könssjukdomar kan orsakas av bakterier, virus och parasiter.2 Smittämnena kan överföras från en person till en annan genom sexuell kontakt.
Smitta kan överföras när slemhinnor i underlivet, ändtarmen eller munnen kommer i kontakt med varandra.1 Vissa könssjukdomar, till exempel herpes och HPV, kan spridas genom kontakt mellan hud och hud.2 En del könssjukdomar kan också överföras med kroppsvätskor, till exempel sperma, slidsekret eller blod.
Vissa könssjukdomar kan överföras genom blod.1 Det innebär att smitta i vissa fall kan ske genom blodtransfusioner eller genom att dela nålar. Vissa könssjukdomar kan också överföras genom amning. Smitta kan då föras vidare från den som ammar till barnet.2
Könssjukdomar kan ge olika besvär. Besvär kan också vara klåda eller sveda kring könsorganen.3 Ibland kan blåsor eller sår finnas i eller runt munnen.2 Symtomen kan sitta kring könsorganen, i munnen eller kring ändtarmen, och ibland märks de på andra ställen i kroppen.
Vid ett vårdbesök får du berätta om ditt sexliv.4 Vårdpersonalen kan också fråga om dina symtom och din sjukdomshistoria.3 Svara så öppet du kan, eftersom uppgifterna hjälper vårdpersonalen att bedöma vilka undersökningar och tester som behövs.
Vårdpersonalen kan behöva titta på dina könsorgan eller din ändtarm.4 Det kan göras för att se om det finns utslag eller sår. Undersökningen anpassas efter dina besvär och vilken könssjukdom som misstänks.
Det finns olika tester för olika könssjukdomar, och vårdpersonalen berättar vilka tester som behövs.
Proverna tas från de delar av kroppen som kan ha utsatts för smitta. Vilket prov som behövs beror bland annat på hur du haft oskyddat sex.
Vilken behandling du får beror på vilken könssjukdom du har. De flesta könssjukdomar kan behandlas så att de försvinner.1 Antibiotika kan behandla könssjukdomar som orsakas av bakterier eller parasiter. Virusorsakade könssjukdomar kan sakna botande behandling, men virushämmande läkemedel kan lindra symtom och minska risken att infektionen förs vidare.2
Läkemedel mot könssjukdomar kan tas genom munnen eller ges som injektion. Om du får antibiotika ska du fullfölja hela behandlingen enligt ordination, även om du börjar må bättre, eftersom behandlingen annars kanske inte fungerar som den ska.3 För hiv går det alltså inte att ta bort smittan helt, men behandling kan lindra besvär. Herpes i underlivet och hepatit B som du har hela livet går inte heller att bli av med helt, men det finns behandling som kan lindra besvär.1
Du kan få samma könssjukdom igen om du smittas på nytt efter att infektionen har försvunnit.
Kondom och femidom skyddar mot könssjukdomar. Använd kondom eller femidom om du har vaginala eller anala samlag med någon annan. Det är viktigt att kondomen eller femidomen är hel och att den används under hela samlaget.1
Vid oralsex kan du använda kondom eller slicklapp. En slicklapp är en liten duk av gummi eller plast som du lägger över området du ska slicka.1
Skyddet kan alltså behöva anpassas efter vilken typ av sex du har och om sexleksaker delas. Kondom eller femidom används vid vaginalt eller analt sex, medan kondom eller slicklapp kan användas vid oralsex.
Regelbunden testning hjälper till att hitta könssjukdomar som du kanske inte vet att du har. Många könssjukdomar ger inga symtom, och regelbunden testning rekommenderas om du är sexuellt aktiv.3
Om du tror att du har en könssjukdom och vill testa dig finns flera mottagningar du kan kontakta. Kontakta en vårdcentral, gynekologisk mottagning eller ungdomsmottagning om du tror att du har en könssjukdom och vill testa dig.1 Du som är ung kan läsa om könssjukdomar på UMO.se. Där finns information som riktar sig till unga. Du kan också kontakta en hud- och könsmottagning. De är specialiserade på sexuellt överförda infektioner.5
Hud- och könsmottagningar kan ha olika namn på olika platser i landet.1 De kan heta något av följande:
Ja, många könssjukdomar ger inga symtom. Det betyder att du kan ha en könssjukdom utan att veta om det och ändå föra smittan vidare vid sex. Det enda säkra sättet att veta om du har en könssjukdom är att testa dig.4
De flesta könssjukdomar kan behandlas så att de försvinner. Vilken behandling du får beror på vilken könssjukdom du har.1 Virushämmande läkemedel kan lindra symtom och minska risken att infektionen förs vidare.5
Hiv, herpes i underlivet och hepatit B som du har hela livet går inte att bli av med helt. Behandling kan däremot lindra besvär.1
En tidigare behandling skyddar alltså inte mot en ny smitta.
Kondom vid sex kan minska risken för ny smitta. Kondomen ska vara hel och användas under hela samlaget.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 3 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Den som är sexuellt aktiv kan få en könssjukdom.3 Risken finns även när en infektion inte ger några symtom, eftersom den då kan överföras vid sex utan att den smittade personen vet om det.
Att dela nålar som innehåller blod kan innebära risk för könssjukdomar.3 Risken kan till exempel finnas när nålar delas vid användning av droger som injiceras eller vid tatueringar och piercingar som inte är reglerade.
Vissa könssjukdomar kan överföras till foster under graviditet eller förlossning.2 En könssjukdom under graviditet kan därför påverka fostret och orsaka allvarliga hälsoproblem.
Könssjukdomar beskrivs som infektioner som överförs från en person till en annan genom sexuell kontakt eller andra smittvägar.2 Det skiljer dem från sjukdomar som förs vidare genom ärftlighet.
Könssjukdomar överförs inte genom att ta någon i hand.1 De överförs inte heller genom att använda samma handduk eller toalett som någon som har en könssjukdom.
Vissa könssjukdomar ger inga symtom alls eller bara milda symtom.2 Det betyder att du kan ha en könssjukdom utan att veta om det. En könssjukdom kan då ändå föras vidare vid sex.
Hur snabbt symtom uppstår beror på vilken könssjukdom det gäller.4 Symtomen kan därför se olika ut och komma vid olika tidpunkter.
Det är möjligt att ha en könssjukdom utan att känna sig sjuk.4 Du kan då föra smittan vidare vid sex utan att veta om det. Symtom kan även vara nattliga svettningar, värk, feber och frossa.
Om du har besvär i underlivet, ändtarmen eller munnen efter sex kan det alltså finnas flera olika symtom att vara uppmärksam på. Utslag, sår, blåsor och vårtor är exempel på förändringar i huden eller på slemhinnorna. Flytningar, smärta när du kissar och vaginala blödningar är andra möjliga tecken.
Kontakta en vårdcentral, gynekologisk mottagning eller ungdomsmottagning om du tror att du har en könssjukdom och vill testa dig. Du kan också kontakta en hud- och könsmottagning, som är specialiserad på könssjukdomar.1 Sådana mottagningar kan ha olika namn på olika platser, till exempel mottagning för sex och samlevnad, Sesam, könsmottagning, venereologmottagning eller infektionsmottagning.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. Om du har haft oskyddat sex och misstänker att du har fått en könssjukdom ska du alltid testa dig.1 Vilka prover som behövs beror bland annat på hur du har haft sex och vilka delar av kroppen som kan ha utsatts för smitta.
Prover från flytningar eller celler kan tas med en liten provpinne. Ett prov från ett sår kan bestå av vätska från såret. Provtagningen är oftast smärtfri, men ett blodprov kan kännas som ett litet stick och en provpinne mot ett sår kan svida.
Det kan ta upp till sju veckor efter oskyddat sex innan en könssjukdom syns på ett test. Om du inte har symtom rekommenderas att du väntar sju veckor innan du testar dig.4 Om du har symtom kan vårdpersonalen ge dig råd om vilka tester som behövs.
Vissa mottagningar erbjuder självtest hemma för vissa könssjukdomar.4 Vilka könssjukdomar som kan testas hemma beror på mottagningen och vilket test som erbjuds.
Vissa könssjukdomar ingår i smittskyddslagen. Provtagning för könssjukdomar som omfattas av smittskyddslagen är kostnadsfri.1 Du behöver inte betala för att testa dig för gonorré, hepatit B, hiv, klamydia eller syfilis. Att testa sig för andra könssjukdomar kan kosta olika beroende på vilken mottagning du går till.
Du kan testa dig för flera könssjukdomar samtidigt. Om minst en av sjukdomarna omfattas av smittskyddslagen behöver du inte betala för provtagningen.
Vid smittspårning måste du berätta vilka personer du haft sex med under de senaste tolv månaderna för vissa sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen. För syfilis, hepatit B och hiv kan du ibland behöva berätta om personer du haft sex med ännu längre tillbaka.1 Berätta det du vet, även om du inte känner till så mycket om personen.
Personalen kontaktar personerna du uppger och berättar att de behöver testa sig. De personer du uppger vid smittspårning får inte veta vem du är.1 De får bara veta att de behöver testa sig.
Om du har fått en könssjukdom bör du informera nuvarande sexpartner eller sexpartners och tidigare sexpartners, så att de kan testa sig och få behandling. En mottagning kan ibland hjälpa dig att kontakta partners utan att berätta vem du är.4 Det kan minska risken att infektionen förs vidare och att du smittas igen.
Du behöver inte betala för behandling av könssjukdomar som omfattas av smittskyddslagen. Du behöver inte betala för undersökning eller provtagning för könssjukdomar som finns i smittskyddslagen. De könssjukdomar som omfattas är gonorré, hepatit B, hiv, klamydia och syfilis.1 Andra behandlingar kan kosta pengar. Vilka sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen beskrivs i avsnittet om diagnos och provtagning.
Vaccination mot HPV kan förebygga HPV och könsvårtor.3 Vaccination mot hepatit B ingår bland åtgärder som kan förebygga könssjukdomar. Vaccination mot HPV och hepatit B kan minska risken för könssjukdomar.2
Att prata med sexpartners om en diagnos kan kännas svårt, men samtalet gör det möjligt för dem att testa sig och få behandling. Om du har en könssjukdom ska du berätta för nuvarande och tidigare sexpartners så att de kan testa sig och få behandling.4
Ha inte sex medan du behandlas för en könssjukdom. Det gäller även oralsex, och du och dina sexpartners ska ha avslutat behandlingen innan ni har sex igen.4
När du börjar ha sex igen ska du använda kondom. Om du eller din partner har en slida ska ni använda slicklapp vid oralsex.3
Ta alla läkemedel som vårdgivaren har ordinerat enligt instruktionerna. Dela inte dina läkemedel med andra och ta inte någon annans läkemedel mot dina besvär.3
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. Du kan ringa 1177 dygnet runt för sjukvårdsrådgivning.1 Du kan också få råd om vilken mottagning som passar för dina besvär.
Du kan själv välja vårdmottagning. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.1 En remiss är en hänvisning från vården till en annan mottagning.
På 1177.se finns information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Där kan du också hitta vård och logga in för att göra vårdärenden.1
Du behöver inte betala för undersökning eller provtagning av könssjukdomar som omfattas av smittskyddslagen. Gonorré, hepatit B, hiv, klamydia och syfilis omfattas av smittskyddslagen. Behandling av dessa könssjukdomar är också kostnadsfri.1
Testning för andra könssjukdomar kan kosta olika beroende på vilken mottagning du går till. Om du testar dig för flera sjukdomar samtidigt behöver du inte betala om minst en av dem omfattas av smittskyddslagen.1 Du kan kontakta en vårdcentral, gynekologisk mottagning, ungdomsmottagning eller hud- och könsmottagning för att testa dig.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget