Om klamydia
Vad är klamydia?
Klamydia är en vanlig könssjukdom i Sverige.1 Det betyder att klamydia hör till de könssjukdomar som är vanliga i Sverige, även om du kanske inte har hört talas om infektionen tidigare.
Klamydia orsakas av en bakterie.1 Bakterien kan finnas i slemhinnor i bland annat slidan, livmodern och urinröret, och den kan ibland finnas i äggledarna, ändtarmen och bitestiklarna.
Klamydiabakterien kan finnas i kroppen länge utan att ge besvär. Hur länge det kan vara så är inte helt känt, men det kan troligtvis röra sig om upp till ett par år.1 Därför går det inte alltid att veta när infektionen började finnas i kroppen.
Kort överblick
De flesta som har klamydia får inga symtom.1 Du kan alltså ha infektionen utan att märka det. Avsaknad av besvär utesluter därför inte klamydia.
Klamydia kan behandlas med antibiotika. Behandlingen ges på en mottagning om ett test visar att du har klamydia, och antibiotikan tas som tabletter. All behandling för klamydia är alltid gratis.1
Klamydia ingår i smittskyddslagen.1 Det betyder också att smittspårning görs om provet visar klamydia.2 Du måste berätta vilka du har haft sex med för vårdpersonalen, så att fler kan få veta att de behöver testa sig.1 Det gäller även om du inte vet så mycket om personen.2 Du behöver inte vara rädd för att dina uppgifter förs vidare: den du berättar om får inte reda på vem som har lämnat uppgifterna. Du kan själv välja om du vill berätta för personen först, eller låta smittspåraren lämna informationen. Den som behöver testa sig kontaktas med brev eller telefonsamtal och får veta att hen måste testa sig.1 Smittspårningen kan gå tillbaka tolv månader.3 Det innebär att det finns regler som ska stoppa klamydia från att spridas. Om du har fått klamydia måste du bland annat berätta att du har klamydia eller kanske har klamydia om du har sex innan provtagningen och behandlingen är färdig. Du måste också använda skydd om du har sex innan provtagningen och behandlingen är färdig.
Klamydia är alltså en bakterieinfektion som kan finnas länge utan besvär och som ofta inte märks. Samtidigt finns det behandling, och infektionen omfattas av reglerna i smittskyddslagen.
Hitta vårdgivare
Orsaker till klamydia
Så kan klamydia smitta
Klamydia sprids framför allt när slemhinnor kommer i kontakt med varandra.1 Det kan ske när slemhinnor i underlivet, ändtarmen eller munnen möts vid sex. Klamydia kan också överföras med kroppsvätskor som slidsekret och sperma.4
- Klamydia kan smitta vid vaginalt sex.1
- Klamydia kan smitta vid analt sex.1
- Klamydia kan ibland smitta vid munsex.1
- Klamydia kan spridas när personer använder samma sexleksaker.1
Smitta kan också ske om infekterat slidsekret eller sperma hamnar på en sexleksak eller på händerna och sedan förs vidare till någon annan. Därför kan sexleksaker föra smittan vidare mellan personer. Om du delar sexleksaker kan kondom eller slicklapp användas som skydd.
Symtom vid klamydia
Vanliga och varierande symtom
De flesta får inga symtom när de har fått klamydia.1 Det betyder att du kan ha infektionen utan att själv märka det. Klamydia kan därför finnas även när du känner dig frisk. Att du inte har besvär utesluter alltså inte klamydia.
Om symtom uppstår kan de komma från urinröret, underlivet, pungen eller nedre delen av magen. Besvären kan vara olika för olika personer, och du kan få ett eller flera symtom. Om symtom uppstår kan de börja en vecka till flera månader efter att du har blivit smittad.7 Du kan också få ont vid sex.8 Om infektionen sprider sig kan du få feber, illamående eller mer ont i nedre delen av magen.6
Diagnos vid klamydia
När och hur man testar sig
Du kan testa dig för klamydia på en mottagning eller genom att beställa ett klamydiatest från din region via 1177. Det går att testa sig tidigast en vecka efter att du tror att du kan ha blivit smittad.1 Om du testar dig tidigare kan provet behöva tas om, eftersom infektionen kanske ännu inte går att upptäcka.
Klamydia diagnostiseras med ett molekylärbiologiskt test.3 Testet undersöker ett prov för att se om det finns bakterier som orsakar klamydia. Ett sådant test kallas också klamydiatest.
Vilket prov du lämnar beror på hur du har haft sex. Berätta därför så noggrant du kan om vilka delar av kroppen som varit med vid sexuell kontakt. Det hjälper vårdpersonalen att välja prov från rätt ställe.
Behandling vid klamydia
Antibiotika och behandlingsförlopp
Om klamydiatestet visar klamydia får du behandling på en mottagning. Klamydia behandlas med antibiotikatabletter.1 Antibiotikan tar du enligt den anvisning du får från vårdpersonalen. Det är viktigt att du tar hela antibiotikabehandlingen som vårdpersonalen har skrivit ut, även om du börjar känna dig bättre innan tabletterna är slut.6 Din eller dina sexpartners behöver också få behandling om de kan vara smittade, även om de inte har några symtom. Annars kan infektionen föras fram och tillbaka mellan er.9
Doxycyklin är ett vanligt förstahandsalternativ vid klamydia och tas normalt i sju dagar.3 Den vanliga behandlingen är doxycyklin 100 milligram två gånger om dagen i sju dagar. Du kan behandlas även om du är gravid och har klamydia.1
Antibiotikabehandling kan ge biverkningar. Illamående och diarré hör till de biverkningar som kan förekomma.1
Egenvård vid klamydia
Under och efter behandlingen
Ibland kan du få biverkningar som till exempel illamående och diarré. Hela antibiotikabehandlingen behöver tas för att behandlingen ska genomföras enligt ordinationen. Om du har svårt att följa ordinationen, till exempel om du glömmer tabletter, kan du behöva lämna ett kontrollprov efter behandlingen.1
Undvik vaginalt sex, analt sex och oralt sex tills hela behandlingen är avslutad. Det minskar risken för att klamydia förs vidare eller att infektionen kommer tillbaka. Om du ändå har sex under behandlingen måste du berätta för den du har sex med att du har klamydia och ni måste använda skydd.1
Om du regelbundet har sex med en person bör personen ha testat sig och vara färdig med sin egen behandling innan ni har sex igen.1 Sexpartners som kan vara smittade behöver också få behandling även om de inte har symtom. Annars kan infektionen överföras fram och tillbaka mellan er.10
Det kan vara bra att prata med din sexpartner om när behandlingen är avslutad innan ni planerar att ha sex igen. Om du har fått information från vårdpersonalen om återbesök eller kontrollprov behöver du följa den informationen. Rutinerna för kontrollprov kan variera.
Skydd och förebyggande vanor
Kondom, femidom eller slicklapp kan användas för att minska risken att få klamydia.
Vem kan hjälpa dig vid klamydia?
Vilka mottagningar kan hjälpa?
Det finns flera vägar till vård om du behöver göra ett klamydiatest. Du kan välja den mottagning som passar dig och som erbjuder testning där du bor.
- Du kan göra ett klamydiatest på en vårdcentral.1
- Du kan göra ett klamydiatest på en barnmorskemottagning.1
- Du kan göra ett klamydiatest på en hud- och könsmottagning.1
Hud- och könsmottagningar kan ha olika namn i olika delar av landet.1 De kan till exempel kallas könsmottagning, mottagning för sex och samlevnad, Sesam, STD-mottagning eller STI-mottagning.
Hud- och könsmottagningar är specialiserade på könssjukdomar.2 De kan därför vara ett alternativ om du vill vända dig direkt till en mottagning med särskild inriktning på sådana infektioner.
Vanliga frågor om klamydia
Kan klamydia försvinna av sig själv?
Du ska inte vänta på att klamydia ska försvinna av sig själv.4 Obehandlad klamydia kan leda till allvarliga hälsoproblem, även om du inte har några besvär.1
En obehandlad klamydiainfektion kan göra att äggledarna blir inflammerade och skadade.1 Klamydia kan också orsaka kronisk buksmärta.3 Det kan senare göra det svårare att bli gravid. Klamydia kan också orsaka infektion i bitestiklarna, där det finns risk för sterilitet.1
Kan man ha klamydia utan att veta om det?
Ja, många märker inte att de har klamydia eftersom infektionen ofta inte ger symtom.1 Därför kan du ha klamydia utan att känna dig sjuk eller märka någon förändring. Frånvaron av symtom visar alltså inte om du har infektionen eller inte.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.