Vinterkräksjuka är en infektion som orsakas av calicivirus och är mycket smittsam. De flesta blir bättre inom ett till tre dygn, och för de flesta går sjukdomen över på några dagar utan särskild behandling.
Vinterkräksjuka är en infektion som orsakas av calicivirus.1 Calicivirus är alltså det virus som ligger bakom sjukdomen. Infektionen påverkar magen och tarmarna och kallas gastroenterit, vilket är en inflammation i magen och tarmarna.2 Gastroenterit är alltså inte samma sak som influensa, som är en luftvägsinfektion.3 Vinterkräksjuka hör i stället till infektioner i mage och tarmar. Vinterkräksjuka är mycket smittsam och sprids mycket lätt.1 Det är den vanligaste typen av magsjuka i Sverige, även om magsjuka också kan ha andra orsaker.
I Sverige är vinterkräksjuka som mest aktuell mellan november och april. De flesta svenska fall inträffar mellan januari och mars. Namnet hänger ihop med att sjukdomen är vanlig under den svenska vintern, men det går att få vinterkräksjuka under hela året.1
Vinterkräksjuka brukar börja plötsligt och går vanligtvis över på kort tid. Förloppet är tillfälligt för de flesta och brukar inte leda till långvariga följder.3 Det kan ändå kännas besvärligt medan du är sjuk, särskilt när kräkningar eller diarréer gör det svårt att äta och dricka. De flesta blir bättre inom ett till tre dygn. För de flesta går sjukdomen över på några dagar utan särskild behandling.1 Besvären kan ändå vara påfrestande under den tid de pågår, eftersom infektionen kan ge kräkningar och diarréer. Läs mer om vilka besvär som kan förekomma i avsnittet om symtom och om vad du kan göra själv i avsnittet om egenvård.
Vinterkräksjuka beror på calicivirus. Det finns två typer av calicivirus: norovirus och sapovirus. Norovirus är den vanligare typen.1 Norovirus är en grupp närbesläktade virus.4 Du får samma symtom oavsett vilket av dessa virus som har orsakat vinterkräksjukan.
Calicivirus är alltså ett samlingsnamn för de virus som kan orsaka vinterkräksjuka. Norovirus är den typ som oftast ligger bakom infektionen, medan sapovirus också kan orsaka den. Vilken typ av calicivirus som orsakar infektionen går inte att avgöra enbart utifrån symtomen.
Smittan kan spridas genom kontakt med smittade personer. Den kan också spridas genom mat och dryck som har hanterats av en person som är sjuk. Du kan dessutom smittas genom dricksvatten eller mat som har sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats, till exempel frysta bär.1
Viruset kan finnas på föremål och ytor. Om du rör vid en förorenad yta och sedan vid munnen kan viruset föras vidare till kroppen.5 Det räcker alltså med att röra vid en förorenad yta och sedan vid munnen för att smittas.
Symtomen vid vinterkräksjuka kommer ofta snabbt.1 Du får oftast flera av följande symtom:
Symtomen kan alltså komma plötsligt och bestå av flera besvär samtidigt. Kräkningar och diarré är vanliga tecken på vinterkräksjuka, men även feber, huvudvärk och ont i kroppen kan förekomma. Besvären kan göra det svårt att äta eller dricka eftersom kräkningar och diarré påverkar magen och tarmarna.
Diagnosen bygger vanligtvis på att vårdpersonalen frågar om dina symtom och bedömer hur du mår. Vårdpersonal kan ställa diagnosen utifrån symtomen, utan att du behöver lämna ett prov.3 Symtomen kommer ofta snabbt och kan vara illamående, kräkningar, diarré och ont i magen. Feber, huvudvärk och ont i kroppen kan också förekomma. När vårdpersonalen bedömer dig kan de särskilt leta efter tecken på vätskebrist, eftersom kräkningar och diarré kan göra att kroppen förlorar vätska.6
Vid undersökningen kan vårdpersonalen titta efter om munnen är torr eller klibbig. Torr eller klibbig mun kan vara ett tecken på vätskebrist. De kan också fråga hur ofta du kissar och hur urinen ser ut. Mörkgul, koncentrerad urin eller liten mängd urin kan vara fynd vid vätskebrist.6 Hos barn kan vårdpersonalen även uppmärksamma om barnet inte har tårar när det gråter eller om blöjorna är torrare än vanligt.
Testning behövs vanligtvis inte när symtomen stämmer med vinterkräksjuka.3 Diagnosen kan ofta ställas efter att vårdpersonalen har fått veta vilka besvär du har. Prov kan ändå bli aktuella när det behövs mer information om orsaken till magsjukan.
Ett avföringsprov kan användas för att bekräfta diagnosen.
Det finns ingen särskild botande medicin mot norovirusinfektion. Behandlingen fokuserar därför på att lindra symtomen och att se till att kroppen får tillräckligt med vätska och elektrolyter.2 Elektrolyter är salter och mineraler som kroppen förlorar vid diarré eller kräkningar. Dessa förluster behöver ersättas genom att dricka extra vätska.6
Behandlingen kan alltså bestå av flera delar. Vätska och elektrolyter behöver ersättas även om du kan äta.6 Vätska är särskilt viktig eftersom kräkningar och diarré kan göra att kroppen förlorar mer vätska än vanligt. Om vätskeförlusten inte kan ersättas genom att dricka kan vården behöva ge vätska genom en ven.
Vätska genom en ven kan behövas om du har diarré och inte kan dricka eller behålla vätska på grund av illamående eller kräkningar.6 Det kan bli aktuellt när vätska som du dricker inte stannar kvar eller när du inte får i dig tillräckligt genom munnen.
Spädbarn och små barn behöver oftare vätska genom en ven än andra.6 Barn i den åldern kan därför behöva bedömas särskilt om de inte kan dricka eller behålla vätska. Risken för allvarlig vätskebrist är större hos spädbarn och små barn.
Kräkningar och diarré gör att kroppen förlorar vätska och salter. Därför behöver du dricka mer vätska än vanligt när du har vinterkräksjuka, särskilt om du har feber eller om vädret är varmt. Drick gärna extra så länge du har diarré.1
Drick små mängder vätska åt gången. Om du mår illa kan det vara lättare att ta lite i taget än att dricka mycket på en gång. Använd en matsked om det är svårt att få i dig vätska.1
Vätskeersättning kan vara bra om du har kraftig diarré. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda till den själv.1 Vätska och elektrolyter som förloras genom diarré eller kräkningar behöver ersättas även om du kan äta.
Vila mycket medan du är sjuk. Det kan vara svårt att äta och dricka när du kräks eller har diarré, men det är viktigt att fortsätta försöka få i dig vätska. Att inte dricka tillräckligt vid magsjuka kan leda till vätskebrist och uttorkning. Äldre personer och barn är extra känsliga.1 Drick därför gärna extra mellan måltiderna, även om du kan äta.6
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning när du behöver råd om vinterkräksjuka. 1177 kan hjälpa till att bedöma symtom och tala om var du kan söka vård.1 Det kan vara en bra första kontakt om du är osäker på vilken mottagning som passar.
En vårdcentral är en vårdnivå som kan kontaktas vid magsjuka.1 Där kan du få hjälp med att bedöma dina besvär och vad du behöver göra härnäst. Om du behöver mer information om barn med magsjuka finns även råd om barn och när ni ska söka vård på 1177.se.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du kan också söka vård på en öppen specialistmottagning i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på en e-tjänst.1 På 1177.se kan du hitta vårdmottagningar och läsa mer om hur vården fungerar. Om du vill ha hjälp att välja mottagning kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Ja, du kan få vinterkräksjuka flera gånger eftersom det finns flera typer av norovirus. Din kropp kan bygga upp ett visst skydd mot den första typen av norovirus, men inte mot alla typer.3
Skyddet efter en infektion gäller alltså inte nödvändigtvis alla typer av norovirus. Därför kan du bli sjuk med vinterkräksjuka flera gånger under livet.
Du ska vara helt frisk innan du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. Som vuxen ska du stanna hemma i minst ett dygn efter att du senast kräktes eller hade diarré.1
Barn som går i förskola eller familjedaghem kan komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått minst två dygn utan att de har kräkts eller haft diarré.1 Barnet behöver också orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.
Norovirus finns i avföringen innan du får symtom. Det kan också finnas kvar i kroppen i upp till två veckor efter att symtomen har gått över.3
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Det går vanligtvis mellan 12 och 48 timmar från att du smittas tills du blir sjuk. Den tiden kallas inkubationstid.1 Under inkubationstiden har du ännu inte fått symtom, men tiden från smittan till sjukdomen kan variera inom detta intervall.
Efter att symtomen har slutat kan du fortfarande vara smittsam i upp till 48 timmar.3 Det betyder att viruset kan spridas även när du känner dig bättre. Se avsnittet om hygienråd för information om hur smittspridning kan begränsas.
Vem som helst kan få norovirus.3 Små barn, äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar löper större risk för en allvarlig infektion.6
Genetisk mottaglighet kan göra att vissa personer lättare får symtom.3 Samtidigt verkar vissa personer aldrig få vinterkräksjuka även om de utsätts för viruset, troligtvis på grund av en medfödd motståndskraft.1
Det går att få vinterkräksjuka flera gånger under en vinter. Efter att du har varit sjuk kan du få ett kortvarigt skydd mot vinterkräksjuka, men skyddet hindrar inte alltid att du blir sjuk igen.1
Symtomen vid norovirusinfektion brukar vara likartade hos barn och vuxna. Vuxna kan få mer diarré än barn. Barn kan kräkas mer än vuxna.3
Kräkningar och diarré kan göra att kroppen förlorar vätska. Tecken på vätskebrist kan vara torr mun, svaghet eller yrsel.3 Hos barn kan vätskebrist också märkas genom att barnet kissar mindre eller får färre blöta blöjor.6 Andra tecken på vätskebrist hos barn kan vara att barnet gråter utan tårar, blir lättirriterat eller är sömnigt under dagen. Hos vuxna kan vätskebrist märkas genom att du kissar mer sällan eller att urinen blir mörk. Du kan också få huvudvärk vid vätskebrist.3
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Vinterkräksjuka är mycket smittsamt. Ring därför alltid mottagningen innan du åker dit.1 Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. Om du kräks eller har diarré kan du också få yrsel eller känna dig svag när kroppen har förlorat vätska.3
Antibiotika fungerar inte mot virus och hjälper därför inte mot norovirusinfektion.6 Antibiotika är läkemedel mot bakterier, inte mot den virusinfektion som orsakar vinterkräksjuka.
Om du tar vätskedrivande läkemedel kan din vårdgivare råda dig att tillfälligt sluta ta dem tills symtomen förbättras. Du ska inte sluta ta receptbelagda läkemedel utan att först prata med din vårdgivare.6
Det finns läkemedel som kan stoppa eller bromsa diarré. Använd inte sådana läkemedel utan att först prata med din vårdgivare om du har blodig diarré, feber eller svår diarré. Sådana läkemedel ska inte ges till barn.6
Vilken behandling som behövs beror bland annat på om du kan dricka och behålla vätska. Om besvären gör det svårt att få i sig vätska kan vården bedöma om vätska genom en ven behövs.
Börja äta vanlig mat i små portioner när du mår bättre och kan äta igen.1 Ät små mängder ofta i stället för stora måltider.6
Du kan pröva mild mat som spannmål, bröd, potatis, magert kött, naturell yoghurt, banan, äpple och grönsaker.6 Ät långsamt och ta små tuggor om magen fortfarande känns känslig. Om du äter för snabbt eller för mycket kan kroppen stöta bort maten. Små mängder mat ofta kan därför vara lättare för magen.3
Undvik fruktjuice och läsk, eftersom det kan göra diarrén värre.5
Diarré kan göra att det svider och gör ont runt ändtarmsöppningen. Tvätta eller duscha området i stället för att torka med papper. Torka försiktigt efteråt och gnid inte. Det kan minska ytterligare irritation i det känsliga området att tvätta eller duscha i stället för att torka med papper.1
Du kan smörja runt ändtarmsöppningen med fet kräm eller salva för att lindra besvären.1
Tvätta händerna noga med tvål och vatten efter toalettbesök och före måltider.1 Tvätta också händerna efter att du har hjälpt någon på toaletten och innan du börjar laga mat. Använd gärna flytande tvål och torka händerna med en egen handduk eller pappershanddukar.
Handsprit räcker inte för att hindra smittspridning av vinterkräksjuka.1 Tvål och vatten behövs för att tvätta bort viruset från händerna.
Undvik att laga mat så länge du kräks eller har diarré.1 Den som är sjuk kan annars föra smittan vidare till andra genom maten. Undvik också att besöka andra personer medan du är sjuk.
Tvätta kläder och sängkläder som fått avföring eller kräkningar på sig i 60 grader och separat från annan tvätt. Rengör ofta berörda ytor, till exempel toalettstol, spolknapp, kranar och badrumsdörrens handtag.5 Tvätta händerna också efter att du har tagit i föremål eller ytor som kan ha virus på sig. Det är särskilt viktigt innan du börjar laga mat.1
Försök att undvika kontakt med andra så mycket som möjligt medan du är sjuk. Om du får symtom efter att någon annan i hushållet varit sjuk, gå hem direkt från arbete, skola eller aktivitet.
Var helt frisk innan du återgår till arbete, skola eller andra aktiviteter. Vuxna ska stanna hemma minst ett dygn efter den senaste kräkningen eller diarrén innan de återgår till arbete eller aktiviteter.1
Barn i förskola eller familjedaghem kan återgå när de äter som vanligt och har varit utan kräkningar eller diarré i minst två dygn.1 Barn som går i skolan ska stanna hemma i minst ett dygn efter att de har blivit friska. Barnet behöver också orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.
Friska personer i samma hushåll behöver inte stanna hemma enbart för att undvika att smitta andra.1 Det är ändå viktigt att de tvättar händerna noga och går hem direkt om de får symtom.
Om det finns många sjuka barn på en förskola eller ett familjedaghem kan friska syskon som går där behöva stanna hemma för att begränsa smittspridningen. Reglerna kan bestämmas av kommunen eller den enskilda förskolan.
Att viruset finns kvar i kroppen betyder inte att du är smittsam under hela den tiden. Du är bara smittsam från det att du blir infekterad till 48 timmar efter att symtomen har slutat.
Nej, vinterkräksjuka och influensa orsakas av olika virus. Norovirus orsakar gastroenterit, alltså inflammation i mage och tarm, vilket ibland kallas magsjuka eller maginfluensa.3
Influensavirus orsakar luftvägsinfluensa och inte gastroenterit.3 Namnet maginfluensa kan därför vara missvisande, eftersom vinterkräksjuka inte är influensa.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum