Vinterkräksjuka – symtom, orsaker och behandling

Om vinterkräksjuka

Vad är vinterkräksjuka?

Vinterkräksjuka är en infektion som orsakas av calicivirus.¹ Calicivirus är alltså det virus som ligger bakom sjukdomen. Infektionen påverkar magen och tarmarna och kallas gastroenterit, vilket är en inflammation i magen och tarmarna.² Gastroenterit är alltså inte samma sak som influensa, som är en luftvägsinfektion.³ Vinterkräksjuka hör i stället till infektioner i mage och tarmar. Vinterkräksjuka är mycket smittsam och sprids mycket lätt.¹ Det är den vanligaste typen av magsjuka i Sverige, även om magsjuka också kan ha andra orsaker.

När är vinterkräksjuka vanlig?

I Sverige är vinterkräksjuka som mest aktuell mellan november och april. De flesta svenska fall inträffar mellan januari och mars. Namnet hänger ihop med att sjukdomen är vanlig under den svenska vintern, men det går att få vinterkräksjuka under hela året.¹

Hur brukar förloppet se ut?

Vinterkräksjuka brukar börja plötsligt och går vanligtvis över på kort tid. Förloppet är tillfälligt för de flesta och brukar inte leda till långvariga följder.³ Det kan ändå kännas besvärligt medan du är sjuk, särskilt när kräkningar eller diarréer gör det svårt att äta och dricka. De flesta blir bättre inom ett till tre dygn. För de flesta går sjukdomen över på några dagar utan särskild behandling.¹ Besvären kan ändå vara påfrestande under den tid de pågår, eftersom infektionen kan ge kräkningar och diarréer. Läs mer om vilka besvär som kan förekomma i avsnittet om symtom och om vad du kan göra själv i avsnittet om egenvård.

Orsaker till vinterkräksjuka

Virus som orsakar infektionen

Vinterkräksjuka beror på calicivirus. Det finns två typer av calicivirus: norovirus och sapovirus. Norovirus är den vanligare typen.¹ Norovirus är en grupp närbesläktade virus.⁴ Du får samma symtom oavsett vilket av dessa virus som har orsakat vinterkräksjukan.

Calicivirus är alltså ett samlingsnamn för de virus som kan orsaka vinterkräksjuka. Norovirus är den typ som oftast ligger bakom infektionen, medan sapovirus också kan orsaka den. Vilken typ av calicivirus som orsakar infektionen går inte att avgöra enbart utifrån symtomen.

Så sprids smittan

Smittan kan spridas genom kontakt med smittade personer. Den kan också spridas genom mat och dryck som har hanterats av en person som är sjuk. Du kan dessutom smittas genom dricksvatten eller mat som har sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats, till exempel frysta bär.¹

Viruset kan finnas på föremål och ytor. Om du rör vid en förorenad yta och sedan vid munnen kan viruset föras vidare till kroppen.⁵ Det räcker alltså med att röra vid en förorenad yta och sedan vid munnen för att smittas.

Symtom vid vinterkräksjuka

Vanliga symtom

Symtomen vid vinterkräksjuka kommer ofta snabbt.¹ Du får oftast flera av följande symtom:

• Kräkningar hör till de vanligaste symtomen.¹
• Diarré hör till de vanligaste symtomen.¹
• Feber kan förekomma.¹
• Huvudvärk kan förekomma.¹
• Ont i kroppen kan förekomma.¹

Symtomen kan alltså komma plötsligt och bestå av flera besvär samtidigt. Kräkningar och diarré är vanliga tecken på vinterkräksjuka, men även feber, huvudvärk och ont i kroppen kan förekomma. Besvären kan göra det svårt att äta eller dricka eftersom kräkningar och diarré påverkar magen och tarmarna.

Diagnos vid vinterkräksjuka

Bedömning vid vårdbesök

Diagnosen bygger vanligtvis på att vårdpersonalen frågar om dina symtom och bedömer hur du mår. Vårdpersonal kan ställa diagnosen utifrån symtomen, utan att du behöver lämna ett prov.³ Symtomen kommer ofta snabbt och kan vara illamående, kräkningar, diarré och ont i magen. Feber, huvudvärk och ont i kroppen kan också förekomma. När vårdpersonalen bedömer dig kan de särskilt leta efter tecken på vätskebrist, eftersom kräkningar och diarré kan göra att kroppen förlorar vätska.⁶

Vid undersökningen kan vårdpersonalen titta efter om munnen är torr eller klibbig. Torr eller klibbig mun kan vara ett tecken på vätskebrist. De kan också fråga hur ofta du kissar och hur urinen ser ut. Mörkgul, koncentrerad urin eller liten mängd urin kan vara fynd vid vätskebrist.⁶ Hos barn kan vårdpersonalen även uppmärksamma om barnet inte har tårar när det gråter eller om blöjorna är torrare än vanligt.

Avföringsprov och andra tester

Testning behövs vanligtvis inte när symtomen stämmer med vinterkräksjuka.³ Diagnosen kan ofta ställas efter att vårdpersonalen har fått veta vilka besvär du har. Prov kan ändå bli aktuella när det behövs mer information om orsaken till magsjukan.

Ett avföringsprov kan användas för att bekräfta diagnosen.

Behandling vid vinterkräksjuka

Behandlingens mål

Det finns ingen särskild botande medicin mot norovirusinfektion. Behandlingen fokuserar därför på att lindra symtomen och att se till att kroppen får tillräckligt med vätska och elektrolyter.² Elektrolyter är salter och mineraler som kroppen förlorar vid diarré eller kräkningar. Dessa förluster behöver ersättas genom att dricka extra vätska.⁶

Behandlingen kan alltså bestå av flera delar. Vätska och elektrolyter behöver ersättas även om du kan äta.⁶ Vätska är särskilt viktig eftersom kräkningar och diarré kan göra att kroppen förlorar mer vätska än vanligt. Om vätskeförlusten inte kan ersättas genom att dricka kan vården behöva ge vätska genom en ven.

När vården behöver ge vätska

Vätska genom en ven kan behövas om du har diarré och inte kan dricka eller behålla vätska på grund av illamående eller kräkningar.⁶ Det kan bli aktuellt när vätska som du dricker inte stannar kvar eller när du inte får i dig tillräckligt genom munnen.

Spädbarn och små barn behöver oftare vätska genom en ven än andra.⁶ Barn i den åldern kan därför behöva bedömas särskilt om de inte kan dricka eller behålla vätska. Risken för allvarlig vätskebrist är större hos spädbarn och små barn.

Egenvård vid vinterkräksjuka

Vätska och återhämtning

Kräkningar och diarré gör att kroppen förlorar vätska och salter. Därför behöver du dricka mer vätska än vanligt när du har vinterkräksjuka, särskilt om du har feber eller om vädret är varmt. Drick gärna extra så länge du har diarré.¹

Drick små mängder vätska åt gången. Om du mår illa kan det vara lättare att ta lite i taget än att dricka mycket på en gång. Använd en matsked om det är svårt att få i dig vätska.¹

Vätskeersättning kan vara bra om du har kraftig diarré. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda till den själv.¹ Vätska och elektrolyter som förloras genom diarré eller kräkningar behöver ersättas även om du kan äta.

Vila mycket medan du är sjuk. Det kan vara svårt att äta och dricka när du kräks eller har diarré, men det är viktigt att fortsätta försöka få i dig vätska. Att inte dricka tillräckligt vid magsjuka kan leda till vätskebrist och uttorkning. Äldre personer och barn är extra känsliga.¹ Drick därför gärna extra mellan måltiderna, även om du kan äta.⁶

Vem kan hjälpa dig vid vinterkräksjuka?

Rådgivning och första kontakt

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning när du behöver råd om vinterkräksjuka. 1177 kan hjälpa till att bedöma symtom och tala om var du kan söka vård.¹ Det kan vara en bra första kontakt om du är osäker på vilken mottagning som passar.

En vårdcentral är en vårdnivå som kan kontaktas vid magsjuka.¹ Där kan du få hjälp med att bedöma dina besvär och vad du behöver göra härnäst. Om du behöver mer information om barn med magsjuka finns även råd om barn och när ni ska söka vård på 1177.se.

Val av mottagning och specialistvård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du kan också söka vård på en öppen specialistmottagning i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på en e-tjänst.¹ På 1177.se kan du hitta vårdmottagningar och läsa mer om hur vården fungerar. Om du vill ha hjälp att välja mottagning kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Vanliga frågor om vinterkräksjuka

Kan jag få vinterkräksjuka flera gånger?

Ja, du kan få vinterkräksjuka flera gånger eftersom det finns flera typer av norovirus. Din kropp kan bygga upp ett visst skydd mot den första typen av norovirus, men inte mot alla typer.³

Skyddet efter en infektion gäller alltså inte nödvändigtvis alla typer av norovirus. Därför kan du bli sjuk med vinterkräksjuka flera gånger under livet.

När kan jag gå tillbaka till arbete, skola eller förskola?

Du ska vara helt frisk innan du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. Som vuxen ska du stanna hemma i minst ett dygn efter att du senast kräktes eller hade diarré.¹

Barn som går i förskola eller familjedaghem kan komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått minst två dygn utan att de har kräkts eller haft diarré.¹ Barnet behöver också orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.

Hur länge finns viruset kvar i kroppen?

Norovirus finns i avföringen innan du får symtom. Det kan också finnas kvar i kroppen i upp till två veckor efter att symtomen har gått över.³