Matförgiftning

Hur maten förorenas

Mikroorganismer kan finnas i råvaror redan från början, till exempel efter odling eller slakt.¹ Grönsaker kan förorenas under odlingen, och kött kan förorenas när djur slaktas. Föroreningen kan därför finnas innan maten kommer till butiken eller köket.

Föroreningen kan också ske senare i livsmedelskedjan. Mikroorganismer kan föras över från händer eller köksredskap till färdig mat.¹

Sjukdomsframkallande bakterier kan föröka sig när livsmedel befinner sig mellan 8 och 50–55 °C. Därför kan bakterier växa till om maten inte hålls tillräckligt varm eller om den inte kyls ned tillräckligt snabbt. Vissa bakterier kan orsaka sjukdom redan i små mängder, medan andra först behöver föröka sig i maten.¹

Förorening kan ske under flera delar av vägen från råvara till färdig måltid. Mat kan bli förorenad under odling, bearbetning, transport, förvaring, tillagning eller servering.³ Även dricksvatten kan innehålla bakterier, virus eller parasiter som orsakar magsjuka.

När ett livsmedel har kunnat pekas ut har grönsaker och grönsaksprodukter orsakat den största andelen sjukdomsfall.¹

Riskfaktorer och ärftlighet

Risken för matförgiftning ökar när mat inte tillagas eller värms upp ordentligt.⁶ Tillräcklig upphettning kan minska mängden sjukdomsframkallande mikroorganismer i maten. Om maten inte blir tillräckligt varm kan sådana mikroorganismer finnas kvar.

Risken ökar när mat förvaras fel, står framme för länge eller hanteras av en sjuk person.⁷ Fel förvaring kan till exempel innebära att maten hålls vid en temperatur där bakterier kan föröka sig. En sjuk person kan föra över smittämnen till maten vid hantering.

Risken påverkas också av hur råvaror och färdig mat hanteras i köket. Om händer eller köksredskap för över mikroorganismer till färdig mat kan maten bli förorenad. Det gäller särskilt när färdig mat inte ska värmas upp igen innan den äts.

Äldre personer, spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar verkar vara mer mottagliga för salmonellainfektion.⁸ Det betyder att dessa grupper kan ha lättare att bli sjuka av salmonella än andra grupper.

Vissa personer verkar ha genetiska egenskaper som minskar risken att bli sjuka av calicivirus.⁹ Sådana egenskaper kan alltså påverka hur mottaglig du är för infektion med calicivirus. Det innebär inte att alla personer med dessa egenskaper är helt skyddade mot matförgiftning eller magsjuka.

Olika bakterier, virus och parasiter kan ge liknande besvär, men vissa mönster kan skilja sig åt. De här dragen kan ge en ledtråd, men de kan inte säkert visa vilken orsak du har.¹⁰

• Calicivirus ger ofta ett hastigt insjuknande med illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, muskelvärk, huvudvärk och feber.⁹
• Stafylokockgift ger ofta illamående, magkramper och kräkningar som följs av diarré.¹⁰
• Matförgiftning av Clostridium perfringens ger främst diarré, buksmärtor och illamående.¹⁰
• Långvarig och återkommande diarré med viktnedgång kan förekomma vid Giardia eller Cryptosporidium.¹¹

Vid calicivirus kan kräkningarna vara det mest framträdande symtomet. Diarrén kan samtidigt vara vattnig och du kan få ont i magen.¹⁰ Muskelvärk, huvudvärk och feber kan också förekomma.

Stafylokockgift och vissa gifter från Bacillus cereus kan ge symtom inom några timmar, främst kräkningar. Det beror på att giftet redan finns i maten när du äter den.¹ En sådan matförgiftning smittar inte andra.

Clostridium perfringens bildar i stället gifter först när bakterien har kommit ner i tarmen. Då är diarré, buksmärtor och illamående de besvär som främst märks.

Giardia och Cryptosporidium kan ge ett mer långdraget förlopp än många andra orsaker. Diarrén kan komma och gå och kan vara förenad med viktnedgång.

Tecken på allvarligt tillstånd

Vissa symtom ska du ta på allvar eftersom de kan tyda på ett allvarligare tillstånd eller på att du förlorar mycket vätska. Blodig diarré är ett symtom som kräver snabb vårdkontakt. Hög feber och frossa är akuta varningssymtom. Mycket ont i magen som inte går över efter kräkning eller diarré är också ett akuttecken.⁶

• Blodig diarré kräver snabb vårdkontakt.
• Hög feber tillsammans med frossa är ett akut varningstecken.⁶
• Mycket ont i magen som inte går över efter kräkning eller diarré är ett akuttecken.⁶
• Torr mun, stark törst, mindre urin och mörk urin kan vara tecken på vätskebrist.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blodig diarré, hög feber och frossa eller mycket ont i magen som inte går över efter kräkning eller diarré.

Risken för vätskebrist ökar när du kräks eller har diarré, eftersom kroppen då förlorar vätska. Var särskilt uppmärksam om du har torr mun, stark törst, kissar mindre än vanligt eller har mörk urin.

Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller är osäker på hur bråttom det är.⁶

Undersökning och bedömning

Läkaren kan känna på magen för att undersöka om den är öm eller spänd. Blodtryck och puls kan också mätas som en del av undersökningen.⁶

Hud och slemhinnor i munnen kan undersökas för tecken på vätskebrist.⁶ Undersökningen kan därför ge vårdpersonalen en uppfattning om hur kroppen har påverkats av kräkningar och diarré.

Vid tecken på vätskebrist kan blodprover för bland annat natrium, kalium och kreatinin tas.¹⁰ Proverna kan ge information om kroppens saltbalans och njurarnas funktion.

Prover för att hitta orsaken

Ibland kan du behöva lämna flera olika prover för att försöka hitta orsaken till sjukdomen:

• Blodprov och urinprov kan behöva tas.⁶
• Avföringsprov kan tas om läkaren misstänker virus, bakterier eller tarmparasiter.⁶
• Vid campylobacterinfektion kan PCR och odling användas för att undersöka avföringsprovet.¹²

Avföringsprov kan alltså användas när läkaren behöver undersöka om besvären beror på ett virus, en bakterie eller en tarmparasit. Vid misstanke om campylobacterinfektion kan provet undersökas både med PCR och odling.

Calicivirus diagnostiseras vanligen kliniskt. Det betyder att diagnosen oftast ställs utifrån hur sjukdomen börjar och vilka symtom du har. Calicivirus kan inte odlas.⁹

Bedömningen bygger då på samtalet, undersökningen och de provsvar som finns.

Barn kan vara känsligare för vätskeförluster än vuxna, särskilt om barnet är litet, inte kan behålla vätska eller samtidigt har kraftiga diarréer.¹³ Vid allvarlig vätskebrist kan även barn behöva sjukhusvård med vätska och salter direkt in i blodet via dropp.

Antibiotika

Antibiotika behövs oftast inte när magsjukan har orsakats av bakterier. Effekten av antibiotika vid infektiös diarré är ofta liten, och behandlingen kan ibland göra att det tar längre tid innan du blir frisk.⁶ Antibiotikabehandling kan förlänga smittbärartiden vid salmonellainfektion.⁸

Antibiotika kan ändå övervägas vid vissa situationer, eftersom risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp då kan vara större:¹⁰

• svår sjukdom eller tydlig allmänpåverkan
• hög ålder
• nedsatt immunförsvar
• annan allvarlig samsjuklighet.

Vid campylobacterinfektion har antibiotika marginell effekt.¹² Behandling övervägs främst vid svåra eller långvariga diarréer, sepsis, nedsatt immunförsvar eller graviditet. Beslut om antibiotika behöver därför anpassas efter vilken bakterie som misstänks eller har påvisats och hur allvarligt du är sjuk.

Antibiotika används däremot i vissa fall vid andra infektioner i tarmen. Exempelvis kan behandling vara aktuell vid tydliga kvarstående symtom vid shigellainfektion, risk för komplikationer eller risk för vidare smittspridning.¹² Det innebär inte att antibiotika är rätt behandling för all matförgiftning.

Symtomlindrande läkemedel

Sådana läkemedel kan däremot rekommenderas vid okomplicerad turistdiarré.¹⁰

Om läkemedel används ska du följa informationen på förpackningen eller i bipacksedeln. Läkemedlen bör inte användas längre än två till tre dagar om inte läkare har ordinerat det.⁶

När du känner dig bättre och kan börja äta igen kan du äta vanlig mat.⁶ Börja gärna med små portioner och öka mängden efter hand om det känns bra. Du behöver inte vänta med att äta tills alla besvär är borta, men låt aptiten och magen styra hur mycket du äter.

• Ät vanlig mat i små portioner när du känner dig bättre och kan börja äta igen.
• Undvik fiberrik mat och kaffe tills magen har lugnat sig, eftersom diarrén kan komma tillbaka.⁶

Skydda huden och vila

Diarré kan göra huden runt ändtarmsöppningen öm och svida. Du kan tvätta eller duscha området i stället för att torka med papper. Torka sedan försiktigt utan att gnida, eftersom huden redan kan vara irriterad.⁶

• Tvätta eller duscha runt ändtarmen om det svider efter diarré.⁶
• Smörj en fet kräm eller salva runt ändtarmsöppningen för att lindra besvär.⁶

Vila när du har matförgiftning.⁶ Kroppen kan behöva återhämtning när du har kräkningar, diarré eller känner dig sjuk. Ha gärna dryck nära dig så att du enkelt kan ta små klunkar även när du ligger eller sitter och vilar.

Om illamåendet gör det svårt att dricka, fortsätt med små klunkar vätska. Att dricka lite i taget kan vara lättare att behålla än en stor mängd på en gång. Om du inte kan behålla vätska eller om du kissar mycket mindre än vanligt ska du kontakta vården.

Minska smittspridning hemma

Matförgiftning kan ibland bero på en infektion som smittar vidare till andra. Därför är handtvätt viktig när du är sjuk, särskilt om du bor tillsammans med andra. Tvätta händerna noggrant med flytande tvål och vatten före måltider och efter toalettbesök.

• Tvätta händerna med flytande tvål och vatten före måltider.⁶
• Tvätta händerna med flytande tvål och vatten efter toalettbesök.
• Använd en egen handduk eller pappershanddukar.⁶
• Laga inte mat åt andra så länge du har symtom.⁶

Handsprit räcker inte som enda handrengöring vid magsjuka.⁶ Tvål och vatten behövs för att rengöra händerna. Använd därför inte handsprit som ersättning för handtvätt efter toalettbesök eller före måltider.

Använd en egen handduk om det finns möjlighet. Pappershanddukar kan också användas. Det minskar risken att andra i hushållet använder samma handduk efter att du har tvättat händerna.

Laga inte mat åt andra så länge du har symtom på magsjuka. Du kan annars föra smitta vidare till maten och till personer som äter den. Vänta tills symtomen har gått över innan du börjar laga mat åt andra igen.

Vuxna ska stanna hemma minst ett dygn efter den senaste kräkningen eller diarrén.⁶ Det gäller innan du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. Om du behöver besöka vården och har pågående magsjuka kan det vara bra att ringa mottagningen innan du åker dit, så att mottagningen kan förbereda besöket och minska risken att andra smittas.

Du kan göra anmälan via kommunens e-tjänster eller webbplats, eller genom att ringa kommunens växel.⁶ Det spelar ingen roll om maten kom från en restaurang, en butik eller en tillställning.¹

Kommunen utreder anmälan. Den kan göra det möjligt att hitta smittkällan och stoppa smittspridningen, så att andra inte också blir sjuka.¹

Skyddar p-piller mot graviditet om jag har matförgiftning?

Nej, om du använder p-piller och blir magsjuk är det inte säkert att p-pillret skyddar mot en graviditet.⁶ Kräkningar och diarré kan göra att skyddet inte blir säkert. Läs informationen som hör till just ditt p-piller.

Frågor om förebyggande åtgärder

Vilken temperatur ska kylvaror förvaras vid?

Förvara kylvaror vid cirka 4 °C för att minska risken för matförgiftning.¹ Kylvaror, till exempel färskt kött, fisk och mejerivaror, bör ställas in i kylen så fort som möjligt. En termometer i kylskåpet kan hjälpa dig att kontrollera temperaturen.

Ska frysta utländska hallon kokas?

Ja, koka frysta utländska hallon i en minut innan du äter dem.¹ Frysta bär kan ha sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats.⁶ Genom att följa rådet minskar du risken för magsjuka som kan spridas genom mat och dryck.