Matförgiftning innebär att man blir sjuk efter att ha fått i sig mat eller dricksvatten som innehåller bakterier, parasiter, virus eller gifter. De flesta matförgiftningar är akuta och går över på kort tid, och vätskebehandling är den viktigaste behandlingsprincipen.
Matförgiftning innebär att du blir sjuk efter att ha fått i dig mat eller dricksvatten som har blivit förorenat.1 Det kan handla om olika typer av föroreningar, och därför kan matförgiftning se olika ut från person till person. Matförgiftning beror på att man får i sig mat eller dricksvatten som innehåller bakterier, parasiter, virus eller gifter.
Det som finns i maten eller vattnet kan vara smittämnen, alltså sådant som kan orsaka en infektion, eller ämnen som i sig är skadliga. Matförgiftning kan orsakas av både smittämnen och kemiska ämnen.2 Ibland kan flera personer som har ätit samma mat bli sjuka. I andra fall är det bara en person som märker av besvär. Det kan göra det svårt att säkert veta vilken mat eller dryck som orsakade sjukdomen.
Matförgiftning är en form av magsjuka som har samband med det du har ätit eller druckit. Det är inte alltid möjligt att se på maten att den innehåller något skadligt. Inte heller behöver den mat som orsakat besvären vara den senast du åt. Därför kan det vara svårt att koppla ihop en viss måltid med att du senare blir sjuk.
Matförgiftning är vanligt i Sverige, men alla fall blir inte kända för myndigheterna. Cirka 1 000–3 000 fall av matförgiftning rapporteras varje år till Livsmedelsverket.1 Den siffran visar alltså antalet rapporterade fall, inte hur många som faktiskt blir sjuka totalt.
Livsmedelsverket uppskattar att ungefär en halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning varje år. Skillnaden mellan antalet rapporterade fall och uppskattningen av det totala antalet fall beror framför allt på att många inte rapporterar sin matförgiftning. De flesta som drabbas behandlar sig hemma utan att rapportera matförgiftningen.1
Det innebär att en matförgiftning ofta går över utan att den registreras någonstans. Om flera personer blir sjuka efter samma måltid eller samma vattenkälla kan händelsen däremot uppmärksammas lättare. Statistik över rapporterade fall ska därför tolkas som en del av det totala antalet matförgiftningar.
Matförgiftning kan börja plötsligt efter att du har ätit eller druckit något förorenat. De flesta matförgiftningar är akuta och går över på kort tid.3 Akut betyder här att sjukdomen kommer hastigt och inte brukar pågå under lång tid.
Tiden från att du får i dig den förorenade maten tills du märker av besvär kan variera. Symtom efter matförgiftning kan börja inom några timmar eller några dagar efter att man ätit den förorenade maten.4 Det betyder att du inte alltid blir sjuk direkt efter måltiden. Tidsförloppet kan också göra det svårt att veta vilken mat som var orsaken.
Förloppet beror bland annat på vad maten eller dricksvattnet innehöll. Matförgiftning är därför ett samlingsnamn för sjukdomar som uppstår efter att du har fått i dig förorenad mat eller dryck, snarare än namnet på ett enda smittämne eller en enda sjukdom.
Matförgiftning genom infektion är den vanligaste typen av matförgiftning. Då finns sjukdomsframkallande mikroorganismer i maten. De kan passera magsäcken och fästa på tarmväggen, tränga in i tarmens slemhinna eller sprida sig i kroppen.1
Infektion kan orsakas av norovirus, salmonella eller campylobacter. Norovirus är ett calicivirus som också orsakar vinterkräksjuka.1
Matförgiftning kan även bero på gifter som bildas av bakterier i maten eller i tarmen. Det är alltså inte alltid själva bakterien som orsakar sjukdomen. Ibland är det ett gift som redan finns i maten när du äter den.
Vissa bakterier bildar gifter i maten när maten står framme, hålls otillräckligt varm eller kyls ned för långsamt. Det kan ske när maten förvaras vid fel temperatur under en längre tid. Exempel på bakterier som kan bilda gifter i maten är Bacillus cereus och Staphylococcus aureus.1
Clostridium perfringens och en diarréframkallande variant av Bacillus cereus bildar gifter först i tarmen. De behöver alltså inte bilda giftet i maten innan den äts. Dessa bakterier har bland annat varit inblandade i matförgiftningar i storkök.1
Det finns även andra möjliga gifter i livsmedel. Gifter kan bildas i växter eller svampar, av mögelsvampar eller av andra bakterier.
Matförgiftning kan ge besvär från mage och tarm, men symtomen kan också påverka hur du känner dig i hela kroppen. De vanligaste symtomen är:
Matförgiftning kan också ge allmän sjukdomskänsla.4 Symtomen beror på vad som orsakat matförgiftningen.3 Därför går det inte alltid att avgöra orsaken enbart genom hur du mår.
Symtomen kan komma på olika sätt. Vid en infektion i tarmen kan du få ett akut insjuknande med diarré och magsmärta, ibland tillsammans med kräkningar och feber.10 I andra fall dominerar kräkningarna, särskilt när matförgiftningen beror på gifter som redan finns i maten. Besvären kan då börja snabbt efter att du har ätit.
Det är vanligt att flera symtom uppträder samtidigt. Till exempel kan diarré och kräkningar göra att du förlorar mycket vätska. Vätskebrist kan märkas genom torr mun, stark törst, att du kissar mindre än vanligt eller att urinen blir mörk.6
Vid ett läkarbesök får du berätta vad du gjorde innan sjukdomen började.6 Det hjälper vårdpersonalen att försöka hitta orsaken till matförgiftningen. Du får också berätta om dina besvär, till exempel hur ofta du har kräkts och haft diarré.
Frågorna kan bland annat handla om:
Om flera personer i din omgivning har liknande symtom kan den uppgiften vara viktig när orsaken utreds. Det kan också vara viktigt att berätta om du har ätit på restaurang, deltagit i en tillställning eller druckit vatten som kan ha varit förorenat. Uppgifter om livsmedel, vatten och utlandsresa kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma vilken typ av smitta eller annan orsak som kan ligga bakom besvären.
Det kan vara svårt att själv veta vilket livsmedel som gjorde dig sjuk. Symtom kan komma efter olika lång tid beroende på orsaken. Därför är det bra att berätta så noggrant du kan vad du har ätit och druckit innan du blev sjuk, även om du inte tror att just den maten var orsaken.
Den viktigaste behandlingen vid matförgiftning är vätskebehandling, eftersom diarré och kräkningar gör att kroppen förlorar vätska och salter.10 Målet är att ersätta både den vätska och de salter som kroppen har förlorat. Vid allvarligare sjukdom kan behandlingen behöva ges på sjukhus. Om orsaken till matförgiftningen kan fastställas kan läkemedel, till exempel antibiotika, ibland användas för att behandla den.3 Vätskebehandling kan behövas även när orsaken är en bakterie, ett virus eller en parasit. Vätskeersättning för att återställa kroppens vätskebalans finns att köpa på apotek.10
Vid allvarlig vätskebrist kan du behöva sjukhusvård. På sjukhus kan vätska och salter ges direkt in i blodet genom dropp.6 Vid svår vätskebrist, motsvarande en förlust av 10 procent av den normala kroppsvikten, bör intravenös vätskebehandling startas skyndsamt.10
Vilken behandling som behövs beror bland annat på hur mycket vätska kroppen har förlorat och hur du mår i övrigt. Vid tecken på vätskebrist kan vården kontrollera natrium, kalium och kreatinin med blodprov.
Det viktigaste när du har matförgiftning är att få i dig vätska. Diarré och kräkningar gör att kroppen förlorar vätska, och du behöver därför dricka mer än vanligt. Försök att dricka regelbundet under dagen, även om du inte känner dig särskilt törstig.
Det kan vara lättare att behålla små mängder än att dricka mycket på en gång. Om det känns svårt att dricka kan du använda en matsked och ta lite vätska i taget. Det är bättre att försöka ofta än att vänta länge mellan gångerna.
Vätskeersättning kan vara bra om du har kraftiga diarréer eller kräks mycket. Vätskeersättning finns att köpa på apotek.6
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177. Sjuksköterskorna kan hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge råd om var du kan söka vård.6
En vårdcentral kan bedöma besvär som du behöver få hjälp med.6 Du kan kontakta vårdcentralen direkt eller använda mottagningens e-tjänster om sådana finns.
Om det är brådskande och vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd kan du söka vård på en akutmottagning. Ring mottagningen innan du åker dit, eftersom vissa virus är mycket smittsamma.6
Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du behöver hjälp att välja vårdnivå.6 Vid besvär hos barn kan 1177 också hjälpa dig att bedöma symtomen och tala om var barnet kan få vård.
Om du misstänker att du har blivit sjuk av mat eller dricksvatten ska du anmäla det till den myndighet som ansvarar för kontrollen av mat och dricksvatten i din kommun.
Kan symtom på matförgiftning komma först efter flera veckor?
Ja, symtom på matförgiftning kan ibland komma först efter flera veckor.1
Kan jag smitta andra om jag har blivit matförgiftad?
Ja, om matförgiftningen beror på en infektion kan du smitta andra. Det gäller till exempel när matförgiftningen orsakas av norovirus, salmonella eller campylobacter. Tvätta händerna noga med flytande tvål och vatten, och undvik att laga mat åt andra när du är eller precis har varit magsjuk.1
Kan jag smitta andra om jag har blivit förgiftad av ett gift i maten?
Nej, en person som har blivit förgiftad av ett gift i maten smittar inte andra. Den typen av matförgiftning kan bero på gifter som har bildats i maten. Symtomen kan komma inom några timmar och består främst av kräkningar.1
Kan matförgiftning påverka fostret under graviditet?
Ja, uttorkning kan påverka fostret under graviditeten.6
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Mikroorganismer kan finnas i råvaror redan från början, till exempel efter odling eller slakt.1 Grönsaker kan förorenas under odlingen, och kött kan förorenas när djur slaktas. Föroreningen kan därför finnas innan maten kommer till butiken eller köket.
Föroreningen kan också ske senare i livsmedelskedjan. Mikroorganismer kan föras över från händer eller köksredskap till färdig mat.1
Sjukdomsframkallande bakterier kan föröka sig när livsmedel befinner sig mellan 8 och 50–55 °C. Därför kan bakterier växa till om maten inte hålls tillräckligt varm eller om den inte kyls ned tillräckligt snabbt. Vissa bakterier kan orsaka sjukdom redan i små mängder, medan andra först behöver föröka sig i maten.1
Förorening kan ske under flera delar av vägen från råvara till färdig måltid. Mat kan bli förorenad under odling, bearbetning, transport, förvaring, tillagning eller servering.3 Även dricksvatten kan innehålla bakterier, virus eller parasiter som orsakar magsjuka.
När ett livsmedel har kunnat pekas ut har grönsaker och grönsaksprodukter orsakat den största andelen sjukdomsfall.1
Risken för matförgiftning ökar när mat inte tillagas eller värms upp ordentligt.6 Tillräcklig upphettning kan minska mängden sjukdomsframkallande mikroorganismer i maten. Om maten inte blir tillräckligt varm kan sådana mikroorganismer finnas kvar.
Risken ökar när mat förvaras fel, står framme för länge eller hanteras av en sjuk person.7 Fel förvaring kan till exempel innebära att maten hålls vid en temperatur där bakterier kan föröka sig. En sjuk person kan föra över smittämnen till maten vid hantering.
Risken påverkas också av hur råvaror och färdig mat hanteras i köket. Om händer eller köksredskap för över mikroorganismer till färdig mat kan maten bli förorenad. Det gäller särskilt när färdig mat inte ska värmas upp igen innan den äts.
Äldre personer, spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar verkar vara mer mottagliga för salmonellainfektion.8 Det betyder att dessa grupper kan ha lättare att bli sjuka av salmonella än andra grupper.
Vissa personer verkar ha genetiska egenskaper som minskar risken att bli sjuka av calicivirus.9 Sådana egenskaper kan alltså påverka hur mottaglig du är för infektion med calicivirus. Det innebär inte att alla personer med dessa egenskaper är helt skyddade mot matförgiftning eller magsjuka.
Olika bakterier, virus och parasiter kan ge liknande besvär, men vissa mönster kan skilja sig åt. De här dragen kan ge en ledtråd, men de kan inte säkert visa vilken orsak du har.10
Vid calicivirus kan kräkningarna vara det mest framträdande symtomet. Diarrén kan samtidigt vara vattnig och du kan få ont i magen.10 Muskelvärk, huvudvärk och feber kan också förekomma.
Stafylokockgift och vissa gifter från Bacillus cereus kan ge symtom inom några timmar, främst kräkningar. Det beror på att giftet redan finns i maten när du äter den.1 En sådan matförgiftning smittar inte andra.
Clostridium perfringens bildar i stället gifter först när bakterien har kommit ner i tarmen. Då är diarré, buksmärtor och illamående de besvär som främst märks.
Giardia och Cryptosporidium kan ge ett mer långdraget förlopp än många andra orsaker. Diarrén kan komma och gå och kan vara förenad med viktnedgång.
Vissa symtom ska du ta på allvar eftersom de kan tyda på ett allvarligare tillstånd eller på att du förlorar mycket vätska. Blodig diarré är ett symtom som kräver snabb vårdkontakt. Hög feber och frossa är akuta varningssymtom. Mycket ont i magen som inte går över efter kräkning eller diarré är också ett akuttecken.6
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blodig diarré, hög feber och frossa eller mycket ont i magen som inte går över efter kräkning eller diarré.
Risken för vätskebrist ökar när du kräks eller har diarré, eftersom kroppen då förlorar vätska. Var särskilt uppmärksam om du har torr mun, stark törst, kissar mindre än vanligt eller har mörk urin.
Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller är osäker på hur bråttom det är.6
Läkaren kan känna på magen för att undersöka om den är öm eller spänd. Blodtryck och puls kan också mätas som en del av undersökningen.6
Hud och slemhinnor i munnen kan undersökas för tecken på vätskebrist.6 Undersökningen kan därför ge vårdpersonalen en uppfattning om hur kroppen har påverkats av kräkningar och diarré.
Vid tecken på vätskebrist kan blodprover för bland annat natrium, kalium och kreatinin tas.10 Proverna kan ge information om kroppens saltbalans och njurarnas funktion.
Ibland kan du behöva lämna flera olika prover för att försöka hitta orsaken till sjukdomen:
Avföringsprov kan alltså användas när läkaren behöver undersöka om besvären beror på ett virus, en bakterie eller en tarmparasit. Vid misstanke om campylobacterinfektion kan provet undersökas både med PCR och odling.
Calicivirus diagnostiseras vanligen kliniskt. Det betyder att diagnosen oftast ställs utifrån hur sjukdomen börjar och vilka symtom du har. Calicivirus kan inte odlas.9
Bedömningen bygger då på samtalet, undersökningen och de provsvar som finns.
Barn kan vara känsligare för vätskeförluster än vuxna, särskilt om barnet är litet, inte kan behålla vätska eller samtidigt har kraftiga diarréer.13 Vid allvarlig vätskebrist kan även barn behöva sjukhusvård med vätska och salter direkt in i blodet via dropp.
Antibiotika behövs oftast inte när magsjukan har orsakats av bakterier. Effekten av antibiotika vid infektiös diarré är ofta liten, och behandlingen kan ibland göra att det tar längre tid innan du blir frisk.6 Antibiotikabehandling kan förlänga smittbärartiden vid salmonellainfektion.8
Antibiotika kan ändå övervägas vid vissa situationer, eftersom risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp då kan vara större:10
Vid campylobacterinfektion har antibiotika marginell effekt.12 Behandling övervägs främst vid svåra eller långvariga diarréer, sepsis, nedsatt immunförsvar eller graviditet. Beslut om antibiotika behöver därför anpassas efter vilken bakterie som misstänks eller har påvisats och hur allvarligt du är sjuk.
Antibiotika används däremot i vissa fall vid andra infektioner i tarmen. Exempelvis kan behandling vara aktuell vid tydliga kvarstående symtom vid shigellainfektion, risk för komplikationer eller risk för vidare smittspridning.12 Det innebär inte att antibiotika är rätt behandling för all matförgiftning.
Sådana läkemedel kan däremot rekommenderas vid okomplicerad turistdiarré.10
Om läkemedel används ska du följa informationen på förpackningen eller i bipacksedeln. Läkemedlen bör inte användas längre än två till tre dagar om inte läkare har ordinerat det.6
När du känner dig bättre och kan börja äta igen kan du äta vanlig mat.6 Börja gärna med små portioner och öka mängden efter hand om det känns bra. Du behöver inte vänta med att äta tills alla besvär är borta, men låt aptiten och magen styra hur mycket du äter.
Diarré kan göra huden runt ändtarmsöppningen öm och svida. Du kan tvätta eller duscha området i stället för att torka med papper. Torka sedan försiktigt utan att gnida, eftersom huden redan kan vara irriterad.6
Vila när du har matförgiftning.6 Kroppen kan behöva återhämtning när du har kräkningar, diarré eller känner dig sjuk. Ha gärna dryck nära dig så att du enkelt kan ta små klunkar även när du ligger eller sitter och vilar.
Om illamåendet gör det svårt att dricka, fortsätt med små klunkar vätska. Att dricka lite i taget kan vara lättare att behålla än en stor mängd på en gång. Om du inte kan behålla vätska eller om du kissar mycket mindre än vanligt ska du kontakta vården.
Matförgiftning kan ibland bero på en infektion som smittar vidare till andra. Därför är handtvätt viktig när du är sjuk, särskilt om du bor tillsammans med andra. Tvätta händerna noggrant med flytande tvål och vatten före måltider och efter toalettbesök.
Handsprit räcker inte som enda handrengöring vid magsjuka.6 Tvål och vatten behövs för att rengöra händerna. Använd därför inte handsprit som ersättning för handtvätt efter toalettbesök eller före måltider.
Använd en egen handduk om det finns möjlighet. Pappershanddukar kan också användas. Det minskar risken att andra i hushållet använder samma handduk efter att du har tvättat händerna.
Laga inte mat åt andra så länge du har symtom på magsjuka. Du kan annars föra smitta vidare till maten och till personer som äter den. Vänta tills symtomen har gått över innan du börjar laga mat åt andra igen.
Vuxna ska stanna hemma minst ett dygn efter den senaste kräkningen eller diarrén.6 Det gäller innan du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. Om du behöver besöka vården och har pågående magsjuka kan det vara bra att ringa mottagningen innan du åker dit, så att mottagningen kan förbereda besöket och minska risken att andra smittas.
Du kan göra anmälan via kommunens e-tjänster eller webbplats, eller genom att ringa kommunens växel.6 Det spelar ingen roll om maten kom från en restaurang, en butik eller en tillställning.1
Kommunen utreder anmälan. Den kan göra det möjligt att hitta smittkällan och stoppa smittspridningen, så att andra inte också blir sjuka.1
Skyddar p-piller mot graviditet om jag har matförgiftning?
Nej, om du använder p-piller och blir magsjuk är det inte säkert att p-pillret skyddar mot en graviditet.6 Kräkningar och diarré kan göra att skyddet inte blir säkert. Läs informationen som hör till just ditt p-piller.
Vilken temperatur ska kylvaror förvaras vid?
Förvara kylvaror vid cirka 4 °C för att minska risken för matförgiftning.1 Kylvaror, till exempel färskt kött, fisk och mejerivaror, bör ställas in i kylen så fort som möjligt. En termometer i kylskåpet kan hjälpa dig att kontrollera temperaturen.
Ska frysta utländska hallon kokas?
Ja, koka frysta utländska hallon i en minut innan du äter dem.1 Frysta bär kan ha sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats.6 Genom att följa rådet minskar du risken för magsjuka som kan spridas genom mat och dryck.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum