Förgiftning innebär att ett giftigt ämne gör dig sjuk eller skadar kroppen, till exempel efter att du svalt eller andats in det. Behandlingen beror på vilket gift det gäller och hur det påverkar dig; vissa mildare förgiftningar går över med egenvård, medan allvarligare situationer kan kräva sjukhusvård.
En förgiftning innebär att ett giftigt ämne gör dig sjuk eller skadar kroppen.1 Ett gift är ett ämne som kan skada kroppen. Även ett ämne som vanligtvis inte är giftigt kan bli skadligt om du får i dig för mycket av det. Förgiftning kan uppstå när du sväljer ett giftigt ämne. Det kan också hända när du andas in det, får in det i ögat eller när ämnet tas upp genom huden.2 Gifter kan vara vätskor, fasta ämnen eller gaser.1
Hur kroppen påverkas beror bland annat på vilket ämne det är, hur mycket som kommer in i kroppen och hur ämnet kommer in. Även hur länge du utsätts för ämnet kan påverka hur kroppen påverkas. En förgiftning kan komma efter en kort exponering eller efter en längre tids exponering.1 Olika gifter påverkar olika delar av kroppen, och ett ämne kan vara skadligt redan i mycket små mängder medan ett annat främst är skadligt i större mängder.
Effekterna av en förgiftning kan variera från en kortvarig sjukdom till hjärnskada, koma och dödsfall.2 Vissa förgiftningar ger lindrig sjukdom, medan andra kan göra en person allvarligt sjuk. Allvarliga fall kan leda till sjukhusvård, långvarig behandling eller bestående funktionsnedsättning eller skada.1 Hur allvarlig förgiftningen blir påverkas bland annat av ålder och hälsa.
Barn påverkas annorlunda av gifter än vuxna.1 Barn är känsligare för kemikalier än vuxna eftersom kroppen inte är färdigutvecklad. Hjärnan, hormonsystemet och immunförsvaret fortsätter att utvecklas efter födseln.3 Barn är också mindre än vuxna, vilket gör att en mängd som inte skadar en vuxen kan vara farlig för ett barn.1 Små barn utforskar sin omgivning genom att känna, smaka och suga på saker, och de befinner sig ofta nära golvet där kemikalier kan samlas i dammet.3
Förgiftningsolyckor i hemmet orsakas oftast av hushållskemikalier, läkemedel, alkohol, tobak, giftiga svampar och växter.4 Exempel på hushållskemikalier är maskindiskmedel och propplösare. Giftiga vätskor kan till exempel vara bensin eller fotogen.
Andra ämnen som kan orsaka förgiftning är bekämpningsmedel, kolmonoxid, metaller som bly och kvicksilver samt överdoser av illegala droger.2 Kolmonoxid kan komma från gasapparater. Även kemikalier som finns på vissa arbetsplatser kan orsaka förgiftning. Det finns flera typer av gaser i vår omgivning som kan ge allvarliga skador om du andas in dem. Det kan till exempel vara klorgas som finns i kylledningar i ishallar eller rök från brinnande plast. Brandrök kan innehålla flera olika gaser beroende på vad det är som brinner.5
Läkemedel kan bli giftiga om de tas i för hög dos.2 Alkohol och andra droger är också vanliga orsaker till förgiftning hos vuxna. Giftig svamp kan förväxlas med matsvamp, och exempel på giftiga växter är fingerborgsblomma, belladonna, bolmört och änglatrumpet.
Förgiftning kan uppstå när ett gift andas in, äts eller dricks, kommer i ögat eller tas upp genom huden. Gift kan också sprutas in genom bett eller stick från ett djur eller en insekt.
Symtomen vid akut förgiftning kan påverka hela kroppen eller enskilda delar av kroppen.1 De kan bland annat vara:
Förgiftning kan bedömas av experter vid en giftinformationscentral eller av annan vårdpersonal. Vid telefonbedömningen kan experten också behöva veta var personen befinner sig och vilket sjukhus som ligger närmast. Bedömningen kan göras via telefon och/eller vid ett besök. Vilket ämne det gäller är en del av bedömningen. Även mängden du har utsatts för vägs in. Vårdpersonalen tar också hänsyn till hur ämnet kom in i kroppen.1
För att kunna bedöma situationen kan vårdpersonalen behöva uppgifter om personens ålder och vikt. De kan också behöva veta vilka kända sjukdomar och allergier personen har.1 Berätta vilket ämne eller vilken produkt det kan handla om, om du vet det. Uppgifter om hur mycket personen kan ha utsatts för kan hjälpa i bedömningen. Det är också viktigt att kunna beskriva hur ämnet kom in i kroppen.
Ta därför med sådant som kan visa vilket ämne eller vilken produkt det gäller, om det är möjligt.
En person som inte har symtom kan ändå behöva övervakas i flera timmar. Det beror på att personen senare kan bli sjuk.6
Vid bedömningen kan vårdpersonalen ta hänsyn till hur lång tid som har gått sedan exponeringen. De kan också ta hänsyn till vilken första hjälpen som redan har getts.1
Behandlingen beror på vilket gift det gäller och hur giftet påverkar dig.6 Ibland räcker första hjälpen, men du kan också behöva behandling på sjukhus. Vilken behandling som passar bäst avgörs av Giftinformationscentralen eller annan vårdpersonal.
Vissa förgiftningar kan behandlas med motgift. Ett motgift motverkar eller vänder giftets effekter, men det som fungerar mot ett gift fungerar inte nödvändigtvis mot andra. Vissa gifter har inget motgift.1
På sjukhus kan du få läkemedel som motverkar eller vänder giftets effekter. Behandlingen kan också riktas mot de besvär som förgiftningen har orsakat.
Vid inandning av skadlig gas kan du ibland behöva syrgas eller läkemedel som vidgar luftrören och gör det lättare att andas. Du kan också behöva stanna på vårdcentralen eller sjukhuset tills personalen är säker på att besvären inte blir sämre.
Framkalla aldrig kräkning utan att först kontakta Giftinformationscentralen. Kräkning behövs sällan utan kan tvärtom förvärra skadan. Ge aldrig medicinskt kol innan du har talat med Giftinformationscentralen.4 Medicinskt kol kan ibland vara olämpligt att ge, och aktivt kol ska endast användas av vårdpersonal.1
Förvara farliga kemiska produkter och läkemedel i originalförpackning utom synhåll och räckhåll för barn.3 Det gäller även batterier och diskmedel. Även om produkterna står i ett rum där barnet inte går in, är det viktigt att ställa dem där barnet inte når dem.
Förvara både receptfria och receptbelagda läkemedel i sina originalförpackningar i ett låsbart skåp.4 Läkemedel som måste stå kallt kan placeras högt upp i kylskåpet. Var också uppmärksam på att läkemedel kan vara lätta för barn att komma åt hos släktingar och vänner, till exempel på ett nattduksbord.
Häll inte över giftiga vätskor i läsk- eller saftflaskor.4
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Ring genast 112 och begär Giftinformationscentralen i brådskande fall när du misstänker att någon har blivit förgiftad.4 I mindre brådskande fall kan du ringa Giftinformationscentralen dygnet runt på telefonnummer 010-456 67 00. På 1177.se finns information om vilka mottagningar du kan kontakta. Du får då kontakt med sjukvårdsrådgivningen när du behöver råd om vart du kan vända dig. 1177 kan hjälpa till att bedöma symtom eller att hitta var du kan söka vård.5 Det kan vara ett stöd när du är osäker på vilken mottagning som passar för dina besvär.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. En öppen specialistmottagning är en mottagning där du kan söka specialiserad vård. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.5 Om remiss behövs får du information om hur du går vidare med kontakten med vården.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.5
Ett gift kan komma in i kroppen genom att du sväljer, andas in, injicerar eller får det upptaget genom huden.2
Efter att du har andats in gas kan det dröja någon timme innan symtomen kommer.5
Framkalla aldrig kräkning utan att först kontakta Giftinformationscentralen. Kräkning behövs sällan utan kan tvärtom förvärra skadan.4
Behandlingen beror på vilket gift det gäller och hur det påverkar dig. Vilka åtgärder som behövs beror på giftet och på hur det påverkar dig.7
Behandling kan omfatta:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Hur farligt ett ämne är beror bland annat på mängden som kommer in i kroppen.1 Även hur giftet kommer in i kroppen och hur länge exponeringen pågår påverkar hur kroppen påverkas.
Små barn utforskar världen genom att stoppa saker i munnen, vilket ökar risken för förgiftningsolyckor i hemmet.4 Läkemedel och kemikalier kan därför vara särskilt riskfyllda för barn.
Hos vuxna är läkemedel, alkohol och andra droger vanliga orsaker till förgiftning.4 Förgiftning kan också ske genom ämnen som finns i hemmet eller på arbetsplatsen.
En akut exponering pågår i sekunder eller minuter, medan en kronisk exponering pågår under lång tid.1 En förgiftning kan alltså bero på en kortvarig eller långvarig kontakt med ett giftigt ämne.
Kroniska exponeringar förekommer ofta i arbetsmiljöer som gruvor, fabriker eller jordbruk.1 Exponeringens längd är en av faktorerna som påverkar hur ett gift kan påverka kroppen.
Vilka symtom du får beror bland annat på hur det giftiga ämnet har kommit in i kroppen.
Symtom kan komma direkt eller först efter några timmar eller dagar efter att du har utsatts för ett giftigt ämne.1 Efter inandning av gas kan det dröja någon timme innan symtomen kommer.5 Hur du påverkas beror bland annat på giftets typ och mängd, hur länge du har varit utsatt samt din ålder och hälsa.1
Ring genast 112 och begär Giftinformationscentralen i brådskande fall när du misstänker att någon har blivit förgiftad.4
En person som är medvetslös, slö, har svårt att andas eller har kramper ska direkt till en akutmottagning på sjukhus.4
Ring genast 112 om du har mycket svårt att andas eller om någon är medvetslös.5
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har andats in gas du tror är skadlig och har något av besvären som beskrivs ovan. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan också i mindre brådskande fall ringa Giftinformationscentralen dygnet runt på telefonnummer 010-456 67 00.5
Medicinskt kol kan binda många ämnen, bland annat de flesta läkemedel, svampgifter och växtgifter.4 På så sätt kan kolet minska mängden giftigt ämne som kommer ut i kroppen.
Aktivt kol och magtömning ska endast användas av vårdpersonal.1 För vissa förgiftningar kan en kolblandning hindra giftet från att tas upp i blodet, men behandlingen passar inte alla ämnen eller situationer.
Stödjande behandling hjälper kroppen att fungera medan giftet lämnar kroppen.1 Den kan bland annat bestå av mekanisk ventilation eller vätska som ges i en ven.
Du kan behöva stanna på vårdcentral eller sjukhus tills personalen bedömer att besvären inte blir värre. Det gäller även om du inte har symtom, eftersom du senare kan bli sjuk och därför kan behöva övervakas i flera timmar.6
Vissa mildare förgiftningar går över med egenvård. Allvarligare situationer kan däremot kräva sjukhusvård, och ibland långvarig behandling.1
Vid inandning av skadlig gas går lindriga symtom ofta över av sig själva efter att du kommit ut i frisk luft och tagit det lugnt.5 Ibland behövs ändå behandling för symtomen eller fortsatt övervakning på vårdcentral eller sjukhus.
Blanda aldrig rengöringsprodukter eller andra hushållskemikalier.1 Många hushållsrengöringsmedel kan vara giftiga om de blandas eller används fel.
Använd en kolmonoxidlarmare i rum med apparater som bränner gas, olja, kol eller ved.6 Kolmonoxid är farlig eftersom du inte kan se eller känna lukten av den, och en fungerande kolmonoxidlarmare är det enda sättet att upptäcka att den finns där.
Plocka bara svamp som du säkert vet är ätlig.4 Giftig svamp kan förväxlas med matsvamp och orsaka allvarlig förgiftning. Ta också bort giftiga krukväxter och håll små barn under uppsikt utomhus, där det kan finnas giftiga växter, bär och svampar.
Använd handskar, skyddsglasögon eller mask när du hanterar skadliga kemikalier.6 Förvara kemikalierna i originalförpackningen och där barn inte kan nå dem.
Använd leksaker som är avsedda för barnets ålder. Barn kan bita på leksaker och få i sig kemikalier, och reglerna är strängare för produkter som riktar sig till yngre barn.3 Ge därför inte små barn nycklar, mobiltelefoner eller andra saker som inte är gjorda för att vara leksaker.
Tvätta nya kläder, sängkläder, gosedjur och andra textilier innan de används första gången.3 Nya textilier innehåller ofta kemikalier som används för att ge dem färg eller för att hindra att de skrynklas eller skadas av fukt under transport. Tvätta även dina nya kläder eftersom barnet ofta är nära din kropp.
Förvara cigaretter, snus, alkohol och droger så att barn inte kan få tag på dem. Placera inte lampor med lampolja i barnhöjd, till exempel på soffbord. Använd gärna oparfymerade produkter som är anpassade för barn, eftersom parfym kan vara allergiframkallande.3
Om du är gravid eller ammar är det bra att undvika att utsätta dig för kemikalier i onödan.3 Är du osäker på om något kan vara skadligt är det bäst att undvika det.
Du kan få hjälp av tolk om du inte pratar svenska eller har en hörselnedsättning.5 Tolken kan hjälpa dig att förstå informationen och att göra dig förstådd i kontakten med vården.
Vilken behandling som behövs bedöms av Giftinformationscentralen eller annan vårdpersonal. Om du vill läsa om tecken på att du behöver söka vård finns mer information i avsnittet om symtom.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget