Åksjuka är en medicinsk åkomma som kan ge illamående och yrsel när du åker i ett fordon eller på en båt. För de flesta klingar besvären av när resan är slut, ofta inom ungefär 15 minuter, och receptfria läkemedel kan minska känsligheten för rörelseförändringar.
Åksjuka är en medicinsk åkomma som kan orsaka illamående och yrsel när du åker i ett fordon eller på en båt.1 Besvären hör alltså ihop med att du färdas, till exempel under en resa eller en åktur. Åksjuka kan uppstå när kroppen är stilla samtidigt som den förflyttas av ett fordon. Det händer när ögonen, innerörat och kroppen skickar motstridiga signaler till hjärnan.2 Det kan till exempel vara när du sitter stilla i en bil trots att bilen rör sig framåt, eller när du står på ett båtdäck medan båten rör sig.
Åksjuka kan påverka både barn och vuxna. Känsligheten varierar mellan olika personer, och samma person kan märka av besvär i vissa färdmedel men inte i andra. Åksjuka räknas som en åkomma som kan ge besvär under själva förflyttningen.
Åksjuka kan förekomma i flera olika typer av färdmedel och vid olika sorters åkturer:3
Åksjuka kan också uppstå vid datorspel och uppslukande virtuella verklighets-spel.2 Det gäller alltså även när du inte faktiskt färdas i ett fordon, utan upplever rörelse genom ett spel. Besvär av den typen brukar beskrivas som en form av åksjuka som kan uppstå vid datorspel eller virtuella verklighets-spel.
Åksjuka är vanligast hos barn mellan två och tio år. Det betyder inte att vuxna inte kan få åksjuka, eftersom besvär även förekommer senare i livet. För de flesta minskar känsligheten för åksjuka i vuxen ålder.4 Känsligheten kan alltså avta med åldern, även om åksjuka fortfarande kan förekomma hos vuxna.
Åksjuka är en vanlig åkomma i samband med resor och andra situationer där kroppen förflyttas. För vissa märks den främst i ett särskilt färdmedel, medan andra kan påverkas i flera olika situationer. Även åkattraktioner och digitala upplevelser med rörelse kan höra till sådana situationer.
Åksjuka beror på att ögonen, innerörat och kroppen skickar motstridiga signaler till hjärnan.1 Innerörat kan alltså skicka andra rörelsesignaler till hjärnan än de rörelser som ögonen ser.5 De exakta bakomliggande mekanismerna är inte kända.1 När du sitter still i ett fordon kan ögonen registrera att du rör dig, medan innerörat och nervändar i muskler och leder signalerar att du inte rör dig. Hjärnan kan då ha svårt att bearbeta de motstridiga signalerna.2 Den här förvirringen mellan sinnena kan göra att du känner dig dålig. Liknande signaler kan uppstå när du åker i en bil, ett flygplan eller en båt. Åksjuka kan också utlösas av upprepade rörelser på ett tåg eller i en åkattraktion.5
Upprepade rörelser under färd kan orsaka åksjuka.5
De första tecknen på åksjuka kan komma innan illamåendet. Du kan börja gäspa, känna dig trött eller bli blek.
Besvären kan märkas på flera olika sätt under färden. Illamående och kräkningar är vanliga symtom.
Utredningen börjar med att vårdpersonalen frågar när och i vilka situationer du får besvär. Det kan till exempel handla om besvär under en färd med något färdmedel eller vid en åkattraktion. Om besvären inte tydligt utlöses av rörelse under färd eller av en åkattraktion behöver andra diagnoser övervägas.1
Vårdpersonalen frågar vilka symtom du får och hur länge de varar. Frågorna kan gälla om du blir illamående, kräks eller känner dig yr. Även huvudvärk, kallsvettning, ökad salivutsöndring och luktkänslighet ingår i den symtombild som kan förekomma vid åksjuka.1
Du får också beskriva vad som förvärrar eller lindrar besvären. Att titta ner eller läsa, att sitta mot färdriktningen, oro och dålig ventilation kan förvärra symtomen. Frisk luft kan lindra symtomen.1
Vårdpersonalen frågar vilka receptfria preparat eller andra läkemedel du har prövat.1 Berätta därför vilka preparat du har använt och om de har påverkat besvären, så att uppgifterna kan ingå i utredningen.
En typisk sjukdomshistoria räcker oftast för att ställa diagnosen åksjuka. Vid vårdbesöket ska du vara helt besvärsfri. Du ska också vara besvärsfri i andra situationer som inte innebär rörelse med något färdmedel.
Receptfria läkemedel mot åksjuka kan köpas på apotek. De minskar bland annat känsligheten för rörelseförändringar, vilket minskar risken för illamående.4
Läkemedel mot åksjuka bör vanligtvis tas innan resan börjar. Läs anvisningarna om hur läkemedlet ska tas och vilka åldrar det gäller på förpackningen eller i bipacksedeln. Anvisningarna kan skilja sig mellan olika läkemedel.4 Kontrollera därför både när läkemedlet ska tas och vilken ålder det gäller innan du använder det.
En bipacksedel är informationsbladet som brukar ligga inuti förpackningen.4 Där finns information om hur läkemedlet ska tas och för vilka åldrar det gäller.
För barn är det viktigt att fråga vårdpersonal om läkemedel och rätt dosering, eftersom vissa läkemedel mot åksjuka inte rekommenderas för barn.3
Vissa barn kan bli mycket aktiva i stället för dåsiga av läkemedel mot åksjuka. Fråga därför en läkare om barnet bör få prova läkemedlet före resan.3
Försök att vara utvilad inför resan. En god natts sömn kan göra det lättare att börja resan utvilad.4 Planera gärna i förväg så att du inte behöver stressa precis innan avfärd. Det kan vara klokt att planera måltiderna så att magen inte blir överfull när färden börjar.
Var du sitter kan påverka hur mycket fordonet eller båten rör sig för dig. Välj därför om möjligt en plats där rörelserna känns mindre och där du kan se ut.
Kontakta en vårdcentral om du eller ditt barn inte har blivit hjälpt av receptfria läkemedel mot åksjuka. En läkare kan då skriva ut receptbelagda läkemedel mot åksjuka.4 Vårdcentralen är en del av primärvården, där besvär med åksjuka kan följas upp utan regelbundna återbesök.1
Det kan vara bra att berätta vilka receptfria preparat eller andra läkemedel som du eller ditt barn har provat. Då får läkaren bättre underlag för den fortsatta bedömningen.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.4 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Det finns receptfria läkemedel mot åksjuka som du kan köpa på apotek.4 Läs anvisningarna på förpackningen eller i bipacksedeln innan läkemedlet används.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Ja. För de flesta klingar besvären av när resan är slut, ofta inom ungefär 15 minuter.1
Försök att sitta i färdriktningen och fäst blicken på vägen eller horisonten. Vid bussresor kan det vara bra att sitta längst fram, och vid båtresor är det bäst att sitta mitt i båten där det gungar minst.4
Att läsa eller titta i böcker under resan kan förvärra illamåendet. Lägg därför undan boken, telefonen eller surfplattan och titta i stället på något längre bort eller på horisonten. Frisk luft kan också göra att det känns bättre, och det kan hjälpa att ligga ner, slappna av och blunda. Det är bra att vara utvilad inför resan. Receptfria läkemedel mot åksjuka bör vanligtvis tas innan resan påbörjas.4
Vissa läkemedel mot åksjuka rekommenderas inte till barn. Prata med vårdpersonal om vilket läkemedel som passar och om rätt dos för barnet.3
Läkemedel mot åksjuka kan göra vissa barn sömniga, men andra barn kan i stället bli mycket aktiva. Fråga en läkare om barnet bör få prova läkemedlet före resan.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Följande situationer kan utlösa eller förvärra åksjuka:
När synintrycken inte stämmer med de rörelser som innerörat känner av blir signalerna till hjärnan förvirrande. Därför kan både själva färden och det du gör under färden påverka känsligheten för åksjuka.
En del människor har lättare att bli åksjuka än andra eftersom de är extra känsliga för rörelseförändringar.4 Barn mellan två och tolv år drabbas oftare av åksjuka än vuxna.2 Barn under två år drabbas mer sällan eftersom deras balansorgan inte är fullt utvecklade. Känsligheten brukar minska i vuxen ålder, men åksjuka kan även förekomma hos äldre.
Flera faktorer kan öka benägenheten för åksjuka:
Kvinnor kan drabbas av åksjuka eller bli extra känsliga under graviditet. Personer med migrän kan ha en benägenhet för åksjuka. Det tycks också finnas en ärftlig komponent vid åksjuka.1
Symtomen kan utvecklas långsamt eller komma plötsligt.2 Besvären brukar klinga av snabbt, inom ungefär 15 minuter efter att resan har slutat.1 De flesta blir bättre när de har lämnat bilen, båten eller flygplanet. Förloppet kan se olika ut från gång till gång.2 Symtomen kan utvecklas långsamt eller uppträda på en gång, och besvären ska enligt beskrivningen av åksjuka klinga av snabbt efter resans slut.1
Symtom som inte tydligt utlöses av rörelse under färd eller av en åkattraktion bör bedömas som något annat än typisk åksjuka. Andra orsaker till yrsel, illamående och kräkningar kan behöva övervägas när symtomen inte tydligt hänger ihop med rörelse under färd eller en åkattraktion. Sådana symtom kan förekomma vid flera andra tillstånd, även allvarliga och potentiellt livshotande tillstånd.1
Bröstsmärta eller buksmärta tillsammans med yrsel, illamående eller kräkningar är alarmsymtom. Neurologiska bortfall tillsammans med yrsel, illamående eller kräkningar är också alarmsymtom. Feber, mycket lågt blodtryck eller allvarlig uttorkning tillsammans med symtomen är ytterligare alarmsymtom.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.4
Vid osäkerhet i sjukdomshistorien eller vid misstanke om en annan diagnos kan vårdpersonalen göra en riktad kroppslig undersökning och ta blodprover.1 Andra orsaker till yrsel, illamående och kräkningar kan behöva övervägas när symtomen inte tydligt hänger ihop med rörelse under färd eller en åkattraktion.
Det finns inga särskilda tester för att diagnostisera åksjuka.2 Därför bygger bedömningen främst på sambandet mellan rörelse, symtom och när besvären uppstår.
Prometazin kan tas en till två timmar före resan eller kvällen före resan. Vid behov kan ytterligare två doser ges under ett dygn.1
Skopolamin som depotplåster kan användas från tio års ålder. Plåstret sätts på fem till sex timmar före resan eller kvällen före för bästa effekt.1
Läkemedel mot åksjuka har varningar och försiktighetsregler, bland annat rekommendationer vid graviditet och amning.1
Om receptfria läkemedel inte hjälper kan du kontakta en vårdcentral.4 En läkare kan då skriva ut receptbelagda läkemedel mot åksjuka.
Läkemedel mot åksjuka försämrar reaktionsförmågan, och det är vanligt att bli dåsig.4 Undvik därför att ge dig ut i trafiken eller utföra riskfyllda arbeten innan du vet hur du reagerar på läkemedlet.
Åksjuka kan följas inom primärvården och kräver inte regelbunden uppföljning.1
Frisk luft kan göra att åksjukebesvär känns bättre. Om resan är lång kan du ta en paus från åkandet när det går. Frisk luft under pausen kan göra att det känns bättre.4 Öppna till exempel ett bilfönster om det är möjligt, eller försök att vara utomhus på båten.
Om du använder skärm under resan kan det också vara bra att lägga undan telefonen eller surfplattan och titta på något längre bort eller på horisonten.2
Om du söker en specialistmottagning kan du därför behöva ta reda på om mottagningen tar emot patienter utan remiss. Du kan få hjälp att hitta var du kan söka vård genom 1177. Det kan också vara vårdcentralen som blir din första kontakt när receptfria läkemedel inte har hjälpt.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget