Öra

Mellanörat har också förbindelse med svalget genom örontrumpeten. Örontrumpeten hjälper till att jämna ut lufttrycket i örat.¹ När du sväljer, nyser eller gäspar kan örontrumpeten öppnas så att trycket jämnas ut.

Innerörat

Innerörat ligger innanför mellanörat, i ett litet hålrum i tinningbenet som är en del av skallens sidor. Innerörat innehåller hörselsnäckan och balansorganets delar. Hörselsnäckan är ett snäckformat organ.⁴

Balansorganet består bland annat av tre vätskefyllda båggångar och två hinnsäckar. Hinnsäckarna kallas utriculus och sacculus. Båggångarna och hinnsäckarna hör till innerörats balansorgan. De tre båggångarna är rör som ligger i innerörat och är fyllda med vätska. Hinnsäckarna består av utriculus och sacculus och hör till innerörats balanssystem.⁴

Örats olika delar ligger alltså efter varandra: ytterörat med hörselgången, mellanörat innanför trumhinnan och innerörat längst in. Se avsnittet om hur örat fungerar för en närmare beskrivning av ljudbearbetning och balans.

Båggångarna registrerar framför allt vridande rörelser, till exempel när du vänder eller lutar huvudet.⁴ De reagerar alltså särskilt på rörelser som inte går rakt fram, utan innebär att huvudet vrids eller ändrar riktning. Det gör att hjärnan får information om hur huvudet rör sig.

Balansorganet innehåller också hinnsäckarna utriculus och sacculus. De känner framför allt av när kroppen rör sig framåt, bakåt, uppåt eller nedåt. Tillsammans med båggångarna ger de information om kroppens rörelser och läge.

Hjärnan använder information från innerörat för att hjälpa kroppen att hålla balansen.⁴ Innerörat meddelar hjärnan när kroppens position förändras, och hjärnan använder signalerna för att hjälpa kroppen att förbli balanserad.

Örats signaler till hjärnan

Hörselnerven leder elektriska signaler från innerörat till hjärnan.⁴ När hörselsnäckans känselceller reagerar på rörelser skickas signalerna vidare genom nervfibrer till hjärnans hörselcentrum. Där uppfattar du signalerna som ljud.

Balansinformation skickas till hjärnan via balansdelen av balans- och hörselnerven.⁴ Signaler från känselcellerna i båggångarna och de andra delarna av balanssystemet förs vidare genom nerven. Hjärnan tolkar informationen som uppgifter om kroppens balans och rörelser.

Hörsel och balans bygger därför på att innerörat omvandlar rörelser till elektriska signaler och att nerven för signalerna till hjärnan.

Öroninflammation kommer ofta i samband med en förkylning.⁵ Förkylningsviruset kan göra det svårare för slemhinnorna i näsan och öronen att försvara sig mot bakterier. Bakterierna kan då orsaka en infektion i mellanörat.

Vid öroninflammation kan var samlas i mellanörat och trycket öka.⁶ Trumhinnan kan då bli röd, tjock och bukta utåt. Om trycket blir mycket högt kan trumhinnan spricka, så att var rinner ur hörselgången.

Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan få det. Ont i örat, feber, lockkänsla och sämre hörsel är vanliga symtom. Ibland rinner vitgult och tjockt var ur hörselgången efter att trumhinnan har spruckit. Öroninflammation orsakas av en infektion i mellanörat. Förkylningsvirus sprids lätt, även om själva öroninflammationen oftast orsakas av bakterier som inte smittar.⁶

Besvär från innerörat och hörseln

Ménières sjukdom kan ge återkommande yrselanfall, varierande hörselnedsättning, tinnitus och tryckkänsla i ena örat.⁷ Yrseln kan komma utan att du har gjort något särskilt och kan vara mellan tjugo minuter och upp till sex timmar. Du kan också må illa eller kräkas under ett anfall.

Vid Ménières sjukdom kan symtomen från öronen variera. Ibland kan du höra sämre och ha mycket tinnitus, medan hörseln vid andra tillfällen kan vara bra och tinnitus saknas. Mellan anfallen kan du må som vanligt, men du kan ha kvar nedsatt hörsel, tinnitus eller lockkänsla i ena örat. De flesta som har Ménières sjukdom har en ganska lindrig form med enstaka yrselanfall. Hur ofta anfallen kommer varierar mycket; ibland kan det gå flera år utan symtom.⁷

Den vanligaste orsaken till tinnitus är bullerskador.² Tinnitus kan också bero på nedsatt hörsel, vissa läkemedel, öronsjukdomar eller spänningar i nacke, käkleder och axlar. Ibland finns det ingen känd orsak.

Örontrumpetsdysfunktion kan ge tinnitus, dämpad hörsel, lockkänsla och ibland öronvärk.¹ Det uppstår när örontrumpeten inte fungerar som den ska och blir tilltäppt. När örontrumpeten fungerar normalt öppnas den när du gäspar, nyser eller sväljer och hjälper till att jämna ut trycket i öronen.

När öronbesvär behöver bedömas skyndsamt

Vid öroninflammation ska vård sökas genast vid öronvärk tillsammans med stel nacke, trötthet och illamående.⁶ Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har dessa besvär.

Vid öroninflammation ska vård sökas genast om det finns hög feber och en känsla av att vara mycket sjuk. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning i den situationen. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.⁶

Tinnitus eller nedsatt hörsel efter ett plötsligt mycket starkt ljud nära örat ska bedömas genast.² Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Utredning av inneröra och balans

Vid en mer riktad undersökning kan hörselnervens och innerörats funktion testas.

• Otoakustiska emissioner, som förkortas OAE, undersöker hur hårcellerna i innerörat fungerar.⁴
• Ett ABR-test undersöker hur hörselnerven reagerar på ljud.⁴
• Vid tinnitus får du beskriva hur besvären påverkar dina dagliga aktiviteter, ditt mående och din arbetsförmåga.²

Vid tinnitus kan läkaren också fråga hur ofta du upplever ljuden och hur de påverkar din allmänna hälsa. Tinnitus kan inte mätas med objektiva mätmetoder, därför behöver du själv beskriva besvären.² Om du har yrsel kan vården använda flera balansundersökningar för att kontrollera hur balansdelen av innerörat fungerar.

• Peta inte i örat, eftersom det stör den naturliga rengöringen av hörselgången och kan orsaka skador.⁵
• Använd inte bomullspinnar i hörselgången.¹
• Håll örat torrt när du badar eller duschar om du lätt får hörselgångseksem.⁵

Om du ofta får hörselgångseksem kan vatten, värme och fukt öka risken för besvär. Fetvadd, öronproppar eller badmössa kan användas för att hålla örat torrt när du badar eller duschar.⁵ Hörselkåpor eller hörlurar som sitter utanpå örat kan vara bättre än proppar i öronen om du har känslig hud och lätt får besvär i hörselgången.

Egenvård vid vissa besvär

Vid tinnitus kan ett behagligt ljud i bakgrunden göra besvären mindre störande när omgivningen är tyst. Det kan också göra det lättare att sova.²

• Sätt på radion eller något annat behagligt bakgrundsljud om tinnitus stör dig i en tyst miljö eller gör det svårt att sova.
• Motionera regelbundet, eftersom det förebygger utmattning, stress och depression som kan påverka tinnitusbesvär.²
• Bada inte när du har ont i örat eller när det rinner ur örat.⁶

Försök också att ge dig tid för återhämtning och avslappning, eftersom stress kan påverka tinnitusbesvär.² Om du har ont i örat eller om det rinner ur örat är det viktigt att skydda örat från vatten tills besvären har gått över.

Du kan läsa mer om hur du hittar och kontaktar mottagningar på 1177.se.

Varför kan hörseln bli sämre vid öronbesvär?

En svullen hörselgång kan täppas igen och ge tillfälligt sämre hörsel. Hörseln blir som vanligt igen när svullnaden i hörselgången är borta. Hörselgångseksem kan göra hörselgången svullen, och ibland kan det också rinna vätska ur örat.⁵

Vätska som finns kvar bakom trumhinnan efter öroninflammation kan tillfälligt försämra hörseln. Vätskan kan finnas kvar en tid efter att du har blivit frisk.⁶ Om besvären kvarstår länge eller är stora ska du söka läkare.

Hur kan jag skydda öronen?

Hörselskydd kan skydda öronen när du inte kan undvika höga ljud.⁴ Det gäller till exempel när du använder bullriga maskiner eller går på konserter med hög ljudvolym. Du bör också undvika höga ljud och buller när det är möjligt.²

Du bör inte använda bomullspinnar för att rengöra hörselgången. Att peta i örat stör den naturliga rengöringen och kan orsaka skador. Bomullspinnar kan också öka risken för besvär i hörselgången.⁵