Att ha ont i örat är mycket vanligt. Öronbesvär kan till exempel orsakas av en inflammation eller en irritation i örat.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Ont i örat?
Nästan alla människor drabbas någon gång av smärta eller obehag i öronen. Det är vanligt bland både barn och vuxna. Öronbesvär kan vara smärtsamma och irriterande, men är oftast inget allvarligt. Att ha ont i örat kan visa sig på en mängd olika sätt. Du kan till exempel uppleva lockkänsla i örat, sämre hörsel, irritation och smärta i örat. Ofta går problemen över av sig själv, men det finns tillfällen då man kan behöva uppsöka läkarvård för att bli av med besvären i örat eller öronen.
Ont i örat kan ha många olika orsaker. Här är några av de vanligaste orsakerna till att det gör ont i örat:
Bältros: Bältros är en virusinfektion som du kan få om du tidigare har haft vattkoppor. Ibland kan bältros drabba nerver som går till örat, vilket kan medföra smärta i ena örat, sämre hörsel och yrsel.
Förkylning: Det är vanligt att få ont i örat i samband med förkylning. En förkylning orsakar ofta svullna slemhinnor i näsa och hals, något som kan öka trycket i öronen.
Hörselgångseksem: Ont i örat kan också bero på att du har fått en inflammation i hörselgången, så kallat hörselgångseksem. Vid hörselgångseksem är det vanligt att hörseln försämras tillfälligt.
Hörselgångsfurunkel: Hörselgångsfurunkel innebär att en hårsäck i hörselgången blivit infekterad och bildat en böld. Detta tillstånd kan leda till sämre hörsel, irritation och smärta i örat vid beröring.
Vaxpropp: En stor vaxpropp kan ge upphov till smärta i örat. Att få en vaxpropp innebär att öronvax täpper till hörselgången.
Öronkatarr: Vid en öronkatarr har det samlats klar vätska i mellanörat, något som kan ge lockkänsla och tillfälligt nedsatt hörsel.
Öroninflammation: Öroninflammation eller akut otit som det också kallas, är en smärtsam infektion i mellanörat. Det är framförallt barn som drabbas men även vuxna kan få öroninflammation. De vanligaste symtomen är värk i örat, feber, lock för örat eller tillfälligt nedsatt hörsel. Vid öroninflammation kan trumhinnan spricka, något som kan medföra smärta och att det rinner vätska ur öronen.
I de allra flesta fall går besvären över av sig själv. Det finns dock några saker du kan göra själv för att lindra problemen, till exempel:
Håll huvudet högt: Att hålla huvudet högt brukar hjälpa vid smärta i örat. Oftast minskar svullnaden i öronen och näsan och det gör inte lika ont.
Skölja näsan med koksaltlösning: Det kan vara bra att skölja näsan med koksaltlösning. Koksaltsprej och koksaltdroppar kan köpas på apotek.
Använda nässpray eller näsdroppar: Kan göra det lättare att andas. Nässpray eller näsdroppar hjälper inte mot själva öroninflammationen och avsvällande nässprej bör inte användas i mer än tio dagar.
Receptfria, smärtstillande läkemedel: Det finns olika receptfria läkemedel som kan användas vid öronbesvär. På apoteket kan man få rekommendationer om läkemedel som lindrar ont i örat hos barn.
Ont i örat går ofta över av sig själv men ibland kan du behöva behandling. Detta är några exempel på behandlingar:
Antibiotika: Vid öroninflammation kan behandling med antibiotika vara nödvändig.
Örondroppar, avsvällande medel: Vid hörselgångseksem behöver hörselgången blir rengjord. Men ibland behövs också annan behandling som örondroppar, eller avsvällande medel.
Rör i örat: Om du eller ditt barn ofta får återkommande öroninflammationer, kan ett rör behöva opereras in i örat. Det görs på en öronklinik.
Ont i örat kan behöva undersökas av läkare. Du bör uppsöka vård om du eller ditt barn har:
ont i örat i mer än ett dygn
svullen och irriterad hörselgången som inte går över efter två dagar
vätska som rinner ur örat
plötsligt sämre på örat
öronbesvär som lockkänsla i örat, försämrad hörsel, ringningar eller pip i öronen som inte har gått över tre månader efter en öroninflammation.
För att ställa diagnos kan du behöva genomgå en fysisk undersökning på vårdcentral. Läkaren använder då ett instrument som heter otoskop (ficklampa) eller ett otomikroskopi(en kikare) för att undersöka örat. Det är också vanligt att man undersöker hur trumhinnan ser ut. Detta kan göras med en apparat som heter tympanometer eller genom att läkaren blåser luft mot trumhinnan med hjälp av en ballong.
Vid oklara och långvariga öronbesvär kan du bli remitterad vidare till en specialist i öron-näsa-halssjukdomar.
Du bör söka vård akut om om något av detta stämmer in på dig eller ditt barn har:
ont i örat samtidigt är stel i nacken och känner dig trött
ont i örat, har hög feber och känner dig allvarligt sjuk
ont i örat, känner dig yr och har flytning från örat
är röd och svullen bakom örat eller om örat har börjat stå ut.
En nätläkare kan ofta ge råd och konsultation, men vid öronsmärta behöver man genomgå en fysisk undersökning för att ställa diagnos och hitta rätt behandling.
Klåda i hörselgången, lock för öronen och värk i örat och sämre hörsel är några exempel på öronbesvär som kan drabba vuxna och barn.
Att ha ont i örat kan vara irriterande, men är oftast inget allvarligt.
Information om öroninflammation (Vården.se) Information om vaxpropp (Vården.se)
Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med Ont i örat på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!