Ont i örat är en värk eller smärta som du känner i ett eller båda öronen; den kan vara dov, skarp, mild eller svår. Det kan bero på många olika saker, komma i samband med en förkylning och går ofta över av sig själv, även om det ofta är svårt att veta orsaken utan undersökning.
Vad är ont i örat?
Ont i örat är ett symtom
Ont i örat är ett vanligt besvär hos både barn och vuxna. Det kan finnas i ett eller båda öronen. Värk i ett eller båda öronen kan bero på många olika orsaker, och det är ofta svårt att veta varför någon har ont i öronen utan att örat undersöks.1
Besvären kan börja plötsligt och vara kortvariga.2 Öronvärk kan också komma och gå.3 Hos barn kan ont i örat märkas genom att barnet blir mer irriterat, får svårt att sova eller äter sämre. Små barn kan ibland ha mer ospecifika symtom än äldre barn och vuxna.
Hur det kan kännas och märkas
Öronvärk kan kännas dov, skarp, mild eller svår.3 För vissa kommer värken och går över för att sedan komma tillbaka. Hur ont det gör kan därför variera, både mellan olika personer och över tid.
Ont i örat kan förekomma tillsammans med lockkänsla eller nedsatt hörsel.4 Det kan också rinna vätska från örat. Vid öroninflammation kan du dessutom få feber, och hörseln kan kännas sämre.
Öronkatarr brukar ge lockkänsla och tillfälligt sämre hörsel, men brukar inte göra ont.1 Vid öronkatarr finns vätska i mellanörat, vilket gör att trumhinnan rör sig sämre och ljud dämpas. Därför kan hörseln vara sämre en tid.
Vid öroninflammation kan smärtan bero på att trycket i mellanörat ökar och pressar mot en inflammerad trumhinna.1 Om trumhinnan spricker kan det först göra mycket ont, och därefter brukar smärtan minska snabbt när trycket sjunker. Då kan det rinna var ur hörselgången.
En inflammation i hörselgången, så kallad hörselgångsinflammation, kan också ge ont i örat. Hörseln kan då försämras tillfälligt eftersom hörselgången är svullen. Besvär från käkleden, halsen eller andra delar av ansiktet kan ibland kännas som värk i örat.
Vanligt, ofta övergående och vanligast hos barn
Öroninflammation är vanligast hos barn, även om vuxna också kan få den.1 De flesta barn får öroninflammation minst en gång före fem eller sex års ålder. Öroninflammation är vanligast mellan ett och två års ålder.4
Ont i örat går ofta över av sig själv, men ibland behövs behandling.1 Öronkatarr brukar också gå över av sig själv, även om lockkänsla och sämre hörsel kan finnas kvar en tid.
En förkylning kan göra det svårare för slemhinnorna i näsan och örat att försvara sig mot bakterier som kan orsaka öroninflammation.1 Bakterierna kan då orsaka en infektion i mellanörat. Öroninflammation kommer ofta i samband med en förkylning.4 Förkylningsvirus kan påverka slemhinnan så att luftvägsbakterier lättare fäster där och tar sig till mellanörat via örontrumpeten.2 Bakterierna kan finnas bakom näsan utan att du blir sjuk, särskilt hos barn i förskoleåldern. Det är först när virusinfektionen har påverkat slemhinnan som bakterierna kan orsaka problem i örat.1 Öroninflammation kan därför ses som en komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna. I vissa fall orsakas infektionen av både bakterier och virus.2
Öroninflammation innebär att var bildas i mellanörat och att trumhinnan blir röd och tjock.1
När ska du söka vård för ont i örat?
Vanlig väg till vård
Du kan behöva en medicinsk bedömning om besvären inte går över inom ett dygn eller om andra symtom tillkommer. Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning i följande situationer:
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ont i örat i mer än ett dygn.1
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ont i örat tillsammans med feber.1
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om det rinner vätska från ett eller båda öronen.1
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har nedsatt hörsel på ett eller båda öronen.1
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Du kan också ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Det kan vara särskilt användbart om du är osäker på hur besvären ska bedömas eller vilken mottagning du ska kontakta. Kontakta också en vårdcentral eller jouröppen mottagning om det fortfarande gör ont eller rinner från örat två till tre dygn efter att en läkare har bedömt besvären. Sök vård om lockkänsla, ringningar eller pip i öronen finns kvar i tre till fyra veckor efter en akut infektion i örat.
Vad kan du göra själv vid ont i örat?
Avlasta genom högläge
Du kan prova att hålla huvudet högt när du har ont i örat, eftersom det kan minska svullnaden i näsan och öronen och göra mindre ont.1 När du ska sova kan du använda extra tjocka kuddar, eller lägga en extra kudde under madrassen vid huvudändan.4
Om ett barn under ett år har ont i örat kan du prova att ha barnet i en bärsele, i knät eller i en babysitter.4 Du kan också höja huvudändan av sängen när barnet ska sova, till exempel genom att lägga tjocka böcker under sängbenen vid huvudändan.
Nässprej och koksalt
Avsvällande näsdroppar eller nässprej kan minska nästäppa och göra det lättare att andas vid en förkylning. De hjälper däremot inte mot själva öroninflammationen, varken hos barn eller vuxna. Använd inte avsvällande nässprej i mer än tio dagar, eftersom det kan ge nästäppa som blir svår att bli av med.1
Vid en vårdkontakt undersöker läkaren hörselgången och trumhinnan inuti örat. För att undersöka örat använder läkaren ett otoskop eller ett öronmikroskop.4 Otoskopet lyser upp örat och öronmikroskopet förstorar trumhinnan så att läkaren kan se bättre.
Läkaren bedömer hur trumhinnan ser ut, om det finns vätska bakom trumhinnan och hur trumhinnan rör sig.1 Ibland blåser läkaren luft mot trumhinnan med en liten ballong för att se hur den rör sig.
Ibland används en tympanometer för att undersöka hur trumhinnan rör sig och vilket tryck det är i mellanörat. Då placeras en liten mjuk propp i hörselgångens öppning och en apparat kopplas till proppen. Apparaten ger ifrån sig ett tutande ljud. Undersökningen med tympanometer gör inte ont.1
Vid vanlig sporadisk öroninflammation behöver odling normalt inte tas.2 Provtagning kan däremot bli aktuell om behandlingen inte hjälper, vid återkommande öroninflammationer eller om besvären kommer tillbaka.
När uppföljning eller specialist kan behövas
Hörselgångseksem kan göra det svårt att se trumhinnan. Då behandlas eksemet först, och du eller barnet får komma på återbesök några dagar senare för en ny undersökning.
Vem kan hjälpa dig vid ont i örat?
Första kontakt
Vårdcentralen är ofta den första vårdkontakten när du har ont i örat. Där kan en läkare undersöka hörselgången och trumhinnan med ett otoskop eller ett öronmikroskop.1
Vid besvär som behöver bedömas kan du kontakta en vårdcentral. Det gäller till exempel om du har haft ont i örat i mer än ett dygn, om det rinner vätska från örat eller om hörseln är nedsatt.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Specialist och vårdval
Ibland behöver du eller ditt barn undersökas mer på en öron-näsa-halsmottagning. Det kan vara aktuellt om öroninflammationen verkar allvarlig eller om du eller ditt barn ofta får nya öroninflammationer.4
Barn och vuxna som har mycket besvär med vätska i örat eller återkommande öroninflammationer kan få ett rör i örat. Det opereras in på en öronklinik.4
Vanliga frågor om ont i örat
Vanliga frågor
Är ont i örat en sjukdom?
Ont i örat är ett symtom och inte en sjukdom i sig.3 Det kan bero på många olika saker, till exempel en infektion i mellanörat, en inflammation i hörselgången eller besvär i käkleden. Därför går det ofta inte att veta orsaken utan att örat undersöks.1
Är öroninflammation vanligast hos barn?
Ja, öroninflammation är vanligast hos barn. Vuxna kan också få öroninflammation, men det är mer ovanligt.1 Öroninflammation kommer ofta i samband med en förkylning.4
Kan ont i örat gå över av sig själv?
Ja, ont i örat går ofta över av sig själv. Öronkatarr är inte en infektion och brukar inte göra ont, även om den kan ge lock för örat och sämre hörsel.1 Besvär efter öroninflammation kan därför finnas kvar en tid utan att det betyder att en ny infektion har börjat. Det gäller även många öroninflammationer hos barn.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
En öroninflammation kan alltså börja efter en virusinfektion, men bakterier kan också vara en orsak.
Öronkatarr och tryckförändringar
Öronkatarr är inte en infektion. Vid öronkatarr samlas klar vätska i mellanörat. Vätskan kan göra att trumhinnan rör sig mindre och att hörseln blir sämre en tid.1
Hos barn är öronkatarr vanligt efter en förkylning eller öroninflammation. Hos vuxna kan vätska i mellanörat uppstå när du inte kan tryckutjämna vid flygning eller dykning.1 Öronkatarr kan också vara ett kvarstående tillstånd efter en öroninflammation. Svullnaden i örontrumpeten kan då göra att mellanörat inte ventileras ordentligt. Hos barn är örontrumpeten kortare och ligger mer horisontellt, vilket gör den känsligare för svullnad och sämre avflöde. Kraftiga tryckförändringar vid flygning eller dykning kan dessutom ge vätska i mellanörat, ibland med blod inblandat.5
Svullnad i örontrumpetens slemhinna kan ge undertryck och sämre ventilation av mellanörat. Det kan till exempel hända vid en infektion i de övre luftvägarna. Flygning eller dykning kan också ge tryckskada med vätska i mellanörat efter kraftiga tryckförändringar.5
Hörselgången, vax och sådant som kommit in i örat
En inflammation i hörselgången, alltså en hörselgångsinflammation, kan orsaka ont i örat. När hörselgången svullnar kan hörseln tillfälligt bli sämre.1
Lindrigt hörselgångseksem är vanligt hos personer som badar mycket eller använder öronproppar. Det är också vanligt hos personer som petar mycket i hörselgången.1 Vatten i hörselgången kan bidra till besvär genom att huden påverkas. Även rivning eller petande kan skada huden i hörselgången och göra att en inflammation uppstår.6 Hörselgångsinflammation kan alltså ha samband både med vatten och med att huden i hörselgången blivit irriterad eller skadad.
Andra orsaker i eller nära hörselgången är:
En vaxpropp kan ge lockkänsla och ibland ont i örat.1
Små barn kan få ont i örat om de har stoppat in ett föremål i hörselgången.1
Ett slag eller en boll mot örat kan spräcka trumhinnan och orsaka smärta. Tryckutjämning som inte hinner ske vid dykning eller flygning kan också spräcka trumhinnan.1
Ont i örat kan ibland komma från en annan del av kroppen. Besvär i käkleden kan orsaka värk i örat. Ont i halsen eller besvär i andra delar av ansiktet kan också kännas som ont i örat.1 Halsinfektioner kan ge smärta som strålar upp mot öronen.2,3
Det finns alltså flera möjliga orsaker till ont i örat, och samma besvär kan förekomma vid olika tillstånd. Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård om du behöver veta när det är dags att kontakta vården.
Vissa symtom tillsammans med ont i örat behöver bedömas genast. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har något av följande:
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ont i örat tillsammans med stel nacke, trötthet och illamående.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ont i örat, hög feber och en känsla av att vara sjuk.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ont i örat eller flytning från örat tillsammans med yrsel.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har svullnad och rodnad bakom örat när örat har börjat stå ut.1
Svullnad och rodnad bakom örat tillsammans med ett utstående öra är tecken som kan förekomma vid mastoidit, en komplikation till öroninflammation. Yrsel tillsammans med öronbesvär kan förekomma vid påverkan på innerörat. Dessa symtom ska därför inte vänta på en vanlig tid i vården.
Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd vid ett sådant brådskande besvär, sök vård på en akutmottagning.1
Det finns färdiggjorda koksaltdroppar och koksaltsprej att köpa på apotek.
Smärtlindring och vatten i örat
Receptfria läkemedel som innehåller paracetamol eller inflammationsdämpande läkemedel som tillhör gruppen NSAID kan användas mot tillfällig smärta.1 Läs informationen som följer med läkemedlet om hur det ska användas.
Barn under sex månader bör ha kontakt med 1177 eller en vårdcentral innan du ger något läkemedel. Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber.4
Du bör inte bada när du har ont i örat eller när det rinner ur örat. Om det har gått hål på trumhinnan bör du undvika att få vatten i öronen under ungefär en vecka efter att det har slutat rinna ur örat.4 Vid dusch eller bad kan fetvadd eller öronproppar användas för att skydda öronen mot vatten.
Tryckutjämning och vax
Tryckutjämning kan hjälpa örat att rätta till trycket och minska smärtan.1 Det gör du genom att hålla för näsan och samtidigt försöka blåsa ut luft genom näsan. Du kan prova detta före en flygning om du brukar få besvär av tryckförändringar.
Under flygningens start och landning kan tuggummi hjälpa tryckutjämningen, eftersom örontrumpeten då öppnas när du tuggar.1 För små barn kan det hjälpa att suga på en napp eller dricka ur en nappflaska.
Avsvällande nässprej har inte visats hjälpa till att läka öronkatarr.5 Besvär med öronkatarr kan däremot försvinna snabbare genom att du tryckutjämnar flera gånger varje dag.
Vid lindriga besvär av öronvax kan receptfria medel mot öronvax fungera.1 Sådana medel finns att köpa på apotek. Använd inte bomullspinnar eller andra föremål i hörselgången, eftersom huden och trumhinnan kan skadas.
Om besvären inte går över eller om de förvärras, se avsnittet om när du ska söka vård.
En öron-näsa-halsmottagning kan behövas om infektionen verkar allvarlig eller om du eller barnet ofta får nya öroninflammationer.4 En sådan mottagning kan också behövas om hörseln inte är helt återställd eller om trumhinnan inte ser ut som den ska.
Barn som är yngre än fyra år och har haft besvär i båda öronen ska komma på återbesök efter tre månader.4 Då undersöker läkaren om det finns kvar vätska bakom trumhinnan, eftersom vätskan kan påverka hörseln.
Vid kvarstående öronkatarr längre än tre månader rekommenderas remiss till öronklinik för hörseltestning och eventuell rörbehandling.2 Äldre barn och vuxna behöver vanligtvis bara kontrolleras om de har besvär efter att infektionen har läkt ut.
Behandling som kan beskrivas
Öroninflammation hos barn mellan ungefär ett och tolv år brukar läka av sig själv och behöver oftast inte behandlas med antibiotika.1 Antibiotika kan behövas om infektionen är svår eller om barnet är extra känsligt.
Barn under ett år, barn över tolv år och vuxna får alltid behandling med antibiotika vid en öroninflammation.1 Barn under två år som har öroninflammation i båda öronen får också alltid antibiotika.4
Alla barn och vuxna får antibiotika om trumhinnan har spruckit.4 Det gäller oavsett ålder, eftersom en sprucken trumhinna kan vara ett tecken på att infektionen är allvarligare.
Behandling av hörselgångseksem innebär framför allt att hörselgången rengörs.1 Ibland behövs också annan behandling, som örondroppar eller avsvällande medel.
Ett plaströr kan opereras in i trumhinnan vid mycket besvär med vätska i örat eller återkommande öroninflammationer.1 Det görs på en öronklinik. Röret släpper in luft i mellanörat, vilket gör att det samlas mindre vätska bakom trumhinnan och att hörseln kan bli bättre. Röret kan också minska risken för nya öroninflammationer.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4
Avsvällande nässprej kan minska nästäppa och göra det lättare att andas när du är förkyld. Nässprej hjälper däremot inte mot själva öroninflammationen.1 Det gäller både barn och vuxna.4
Kan ont i örat komma från käken eller halsen?
Ja, besvär i käkleden kan orsaka värk i örat.1 Ont i halsen eller besvär i andra delar av ansiktet kan också göra att du får ont i örat. Halsinfektioner kan ge smärta som strålar upp mot öronen.
Ny i Sverige och osäker på var du ska börja? Här får du en enkel guide som följer patientresan: rätt vårdnivå, listning, bokning, kostnader, remiss, digital vård och tandvård.
Det är inte alltid lätt att veta om du ska ringa 112, åka till akuten eller boka tid på vårdcentralen. Här får du en enkel vård-navigator i tre lager, med typiska exempel och hur du kommer vidare till specialist vid behov.
Nära vård ska göra det enklare att få hjälp tidigt, följa upp mer och skapa bättre kontinuitet. Här får du en praktisk guide till hur digital vård och vårdcentralen hänger ihop – och hur du väljer rätt väg.
Många barn och vuxna i Sverige väntar i dag länge på en neuropsykiatrisk utredning, till exempel vid misstanke om ADHD eller autism. För den som upplever svårigheter i skolan, på jobbet eller i vardagen kan väntetiden kännas både frustrerande och tung. Bonliva Care har därför etablerat en mottagning i Köpenhamn där svenska patienter kan genomföra en NPF-utredning i Danmark. För vissa patienter kan det vara ett sätt att få hjälp snabbare genom EU:s regler för planerad vård.
eHud är en helt digital hudklinik där du får hjälp av specialistläkare inom dermatologi – oavsett var i Sverige du bor. Du söker enkelt via app eller hemsida och får svar av en hudläkare inom 24 timmar på vardagar.
När en äldre person behöver vård från flera håll samtidigt kan det vara svårt att få en helhetsbild av situationen. Den här artikeln förklarar varför samordningen ofta brister och vad du som närstående kan göra för att få svar.
