Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ett barn har ett eller flera av följande besvär:

• Ont i örat tillsammans med stelhet i nacken, trötthet och illamående.⁴
• Ont i örat, hög feber och känner sig sjuk.⁴
• Ont i örat eller flytning från örat och yrsel.⁴
• Svullnad och rodnad bakom örat och örat har börjat stå ut.⁴

Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.⁴

Plötsligt nedsatt hörsel: kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning

Plötslig hörselnedsättning kommer snabbt. Oftast hör man sämre på ett öra, men ibland på båda öronen. Det kan hända efter en skada eller dykning, eller samtidigt med öronvärk och yrsel.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du har fått nedsatt hörsel efter ett slag mot örat eller huvudet eller efter att du har dykt.²
• Du får plötsligt svårare att höra samtidigt som du har ont i örat och känner dig yr.²

Om du inte kan nå vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, eller om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.²

Tinnitus efter starkt ljud: kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning

Tinnitus innebär att du hör ljud i öronen som andra inte kan höra. Ett plötsligt mycket starkt ljud nära örat kan följas av tinnitus eller nedsatt hörsel.

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har fått tinnitus eller nedsatt hörsel efter att ha råkat ut för ett plötsligt mycket starkt ljud nära örat.⁷

Är det stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.⁷

Bihålebesvär: kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning

Bihåleinflammation kommer ofta i samband med en förkylning. De flesta som får bihåleinflammation behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själva. Vissa symtom kan ändå vara tecken på en allvarligare infektion. Bihåleinflammation uppstår när svullna slemhinnor gör att slem och vätska blir kvar i bihålorna. Hos barn är bihåleinflammation som kräver behandling ovanligt.⁶

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har något av följande symtom:

• Ont i bihålorna tillsammans med trötthet, svaghet och mycket stel nacke. Nacken är så stel att du inte kan röra hakan mot bröstet.⁶
• Ont i bihålorna, hög feber och är mycket sjuk.⁶
• Feber och kraftig värk över pannan.⁶
• Ditt barn får feber och blir samtidigt röd och svullen i ena ögonvrån eller runt ena ögat.⁶

Går det inte eller är det stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.⁶

Struplocksinflammation: sjukhusvård

Struplocksinflammation beror på en infektion av bakterier och är ovanligt. Infektionen gör att struplocket svullnar upp. Det gör att du får svårt att andas, har mycket ont i halsen, har svårt att svälja, dreglar och får feber.³

Vid struplocksinflammation behöver du vård på sjukhus. Det beror på att struplocket är svullet. På sjukhuset får du bland annat antibiotika direkt i blodet vid struplocksinflammation.³

Nästäppa och snuva kan bero på förkylning, allergi, känsliga slemhinnor eller graviditet. Nästäppa innebär att det är svårt att andas genom näsan eftersom slemhinnorna har svullnat.⁹ Vid allergi är snuvan ofta tunn och genomskinlig, och besvären kan samtidigt ge rinnande eller kliande ögon och nysningar.

Större näspolyper kan ge nästäppa, snuva eller nedsatt lukt- och smaksinne.⁹ Näspolyper är runda utväxter i näsans slemhinna. Små näspolyper brukar inte ge några besvär, medan större näspolyper kan påverka både näsandningen och luktsinnet.

Bihåleinflammation kan ge ansiktssmärta, nästäppa, snuva och förändrat eller sämre luktsinne.⁶ Du kan också få ont i tänderna i överkäken, särskilt när du lutar dig framåt. Bihåleinflammation uppstår ofta när svullna slemhinnor gör att slem och vätska blir kvar i bihålorna.

Hals, röst och svalg

Halsfluss är en infektion som orsakas av virus eller bakterier i halsmandlarna.³ När infektionen beror på bakterier är det oftast streptokockbakterier. Halsmandlarna blir då inflammerade, kraftigt röda och svullna.

Heshet kan bero på att stämbanden har blivit inflammerade.³ Det kan hända vid en förkylning, eftersom en infektion ibland sprider sig till stämbanden. Heshet kan också bero på att stämbanden har överansträngts efter att du har sjungit eller skrikit högt.

Området kan även omfatta andra besvär i halsen och svalget. Exempel är halsont vid förkylning, infektioner i stämbanden och besvär som hänger ihop med halsbränna eller sura uppstötningar. Surt maginnehåll kan då komma tillbaka upp i matstrupen och ge en brännande eller svidande känsla långt ner i halsen.

Undersökning och behandling inom området

En öron-, näs- och halsmottagning kan undersöka och behandla hörselbesvär.² Ibland får du en remiss till en sådan mottagning när hörseln behöver utredas vidare. Där kan hörseln undersökas, och vilken behandling som behövs beror på orsaken till hörselnedsättningen.

Vid långvarig nästäppa kan näsans luftvägar undersökas med näsandningsprov.⁹ Undersökningen visar hur luftflödet genom näsan fungerar. Under provet mäter vårdpersonalen hur du andas genom näsan, först utan och sedan efter att du har använt nässprej.

Området omfattar alltså både undersökningar av öron, hörsel och näsans luftvägar och behandlingar som riktas mot orsaken till besvären. Vid vissa hörselbesvär kan behandlingen exempelvis vara hörapparat, tekniska hjälpmedel eller operation. Vid långvarig nästäppa kan behandlingen i vissa fall vara operation av stora eller svullna näsmusslor.

Öronbesvär: vårdcentral eller jouröppen mottagning

Det kan vara svårt att veta varför du har ont i örat, och ibland behöver en läkare undersöka dig. Vid undersökningen tittar läkaren bland annat på trumhinnan och bedömer om det finns vätska bakom den.⁴ Det gäller både barn och vuxna. Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär:

• Du har ont i örat i mer än ett dygn.⁴
• Du har ont i örat och feber.⁴
• Det rinner vätska från ett eller båda öronen.⁴
• Du har nedsatt hörsel på ett eller båda öronen.⁴
• Du har ont i örat eller rinnande öra som inte upphör två till tre dygn efter att en läkare har bedömt besvären.⁴
• Du har lockkänsla i örat, ringningar eller pip i öronen som kvarstår i tre till fyra veckor efter en akut infektion i örat.⁴

Om besvären inte upphör efter en läkarbedömning kan en ny kontroll behövas. Det är särskilt viktigt när smärta, vätska från örat eller nedsatt hörsel finns kvar. Vid besvär hos ett barn kan du vända dig till samma vårdväg som för vuxna, om inget annat har sagts av vården.

Hörsel, nästäppa och bihålor: ordinarie kontakt

Nedsatt hörsel kan komma gradvis, och då är det inte alltid du själv märker att hörseln har förändrats. Ibland är det närstående som först uppmärksammar att du hör sämre. På vårdcentralen kan örat undersökas och en hörselundersökning kan göras där eller på en hörselmottagning.² En vårdcentral kan undersöka örat och bedöma om du behöver en hörselundersökning eller annan vård.

• Kontakta en vårdcentral om du upplever att du har nedsatt hörsel.²
• Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om ett barn verkar ha nedsatt hörsel.²
• Kontakta en vårdcentral om du har varit täppt i ena näsborren under en längre tid.⁹
• Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bihåleinflammation och inte blir bättre inom tio dagar.⁶

Om ett barn verkar höra sämre är det viktigt att söka bedömning via vårdcentral eller barnavårdscentral. Vid långvarig nästäppa kan vården behöva undersöka hur luften passerar genom näsan.

Tinnitus: kontakta vårdcentral

Tinnitus kan påverka sömn, koncentration och hur du mår. Ljudet vid tinnitus kan vara tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt. Styrkan kan variera från ett svagt bakgrundsljud som hörs i tyst miljö till ett starkt ljud som låter mer än ljuden omkring dig. Vid en bedömning får du beskriva hur ofta du upplever tinnitus och hur den påverkar dina dagliga aktiviteter, din arbetsförmåga och din allmänna hälsa.⁷ Kontakta en vårdcentral om du har något av följande besvär:

• Du har så mycket besvär av tinnitus att du blir irriterad, har svårt att koncentrera dig, känner dig deprimerad eller får sömnproblem.⁷
• Du får tinnitus i enbart ett öra och besvären håller i sig flera veckor.⁷
• Du hör ett tinnitusljud som följer din puls.⁷
• Du har tinnitus som blir värre vid stress, muskelspänning, oro eller ångest och besvären håller i sig flera veckor.⁷

Vid besvärande tinnitus får du berätta hur ljudet påverkar dig i vardagen. Vården kan då bedöma om du behöver undersökas vidare eller få hjälp för hörseln och andra besvär som påverkar tinnitus.

Vart du kan vända dig

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning när du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vård.³ 1177 kan hjälpa till att bedöma symtom och ge råd om var vård kan sökas.

De flesta besvär med nästäppa och snuva behöver inte vård eftersom de brukar gå över av sig själva.⁹ Om besvären inte passar in på råden ovan kan du läsa mer om nästäppa, öronbesvär, hörsel eller bihåleinflammation på varden.se.

Råd vid nästäppa, snuva och bihålebesvär

När näsan är täppt kan du prova att rensa den med koksaltlösning, till exempel före läggdags. Det finns färdiggjorda koksaltdroppar och koksaltsprej att köpa på apotek. Koksaltlösning kan också användas för att få bort segt slem och snor från näsan.

• Du kan pröva att rensa näsan med koksaltlösning, till exempel innan du ska sova.⁹

Avsvällande nässprej kan lindra nästäppa som beror på förkylning. Följ anvisningarna på förpackningen och använd sprejen under begränsad tid, eftersom slemhinnan kan vänja sig vid den. Om du har använt sådan nässprej längre än rekommenderat kan nästäppan bli svår att bli av med.

• Använd avsvällande nässprej i högst tio dagar.⁹

Det kan kännas lättare att sova när huvudet ligger högre. Du kan använda extra kuddar under huvudet eller lägga kuddarna under madrassen om det känns skönare för ryggen.

• Du kan ha svårt att sova om du har nästäppa och snuva, men det kan kännas bättre om du ligger med huvudet högt eftersom svullnaden i näsan minskar då.⁹
• Att hålla huvudet högre minskar svullnaden i näsan och bihålorna.⁶

Om du har bihålebesvär kan det också hjälpa att vara uppe och röra på dig i stället för att ligga ner. Rökning påverkar slemhinnorna och gör det svårare för slem att rinna ut.

• Undvik att röka.
• Rökning gör slemhinnan svullen och slemmet får svårare att rinna ut.⁶

Råd vid öronbesvär

När det gör ont i örat kan du prova att hålla huvudet högt. Det kan vara särskilt hjälpsamt när du ska sova. Extra kuddar under madrassen kan höja huvudändan utan att du behöver ligga med många kuddar direkt under huvudet.

• Både barn och vuxna mår bättre av att hålla huvudet högt när de har ont i örat.
• Då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont.⁴

Avsvällande näsdroppar och nässprej kan minska nästäppa vid förkylning. De behandlar däremot inte själva öroninflammationen.

• Avsvällande näsdroppar och nässprej kan göra det lättare att andas vid en förkylning men hjälper inte mot själva öroninflammationen.⁴

När örat gör ont och det rinner vätska från örat ska du inte bada. Om det har gått hål på trumhinnan efter en öroninflammation ska du undvika vatten i öronen även en tid efter att rinnandet har slutat.

• När det gör ont i örat och det rinner vätska från örat ska du inte bada.⁴

Vid lindriga besvär av öronvax kan receptfria medel vara ett alternativ. Sådana medel finns att köpa på apotek, medan en stor vaxpropp kan behöva rensas hos läkare.

• Det finns receptfria medel mot öronvax att köpa på apoteket.
• Det fungerar bra för dig som har lindriga besvär.⁴

Skydda hörseln och minska tinnitusbesvär

Starka ljud och buller kan skada hörseln. Använd hörselskydd när ljudnivån är hög, till exempel vid bullriga arbeten eller konserter. Hörselkåpor och öronproppar kan skydda öronen i sådana miljöer.

• Du kan skydda hörseln genom att använda hörselkåpor eller öronproppar när du befinner dig i en miljö med höga ljud.²

Du som störs av tinnitus i tyst miljö kan prova ett behagligt ljud i bakgrunden. Det kan göra det lättare att inte fokusera på ljudet i öronen, särskilt när du ska sova.

• Du som störs av tinnitus i en tyst miljö eller som har svårt att sova kan pröva att sätta på radion eller något annat behagligt bakgrundsljud.⁷

Återhämtning och regelbunden rörelse kan också vara en del av egenvården vid tinnitus. Regelbunden motion förebygger utmattning, stress och depression.

• Det är bra att motionera regelbundet eftersom det förebygger utmattning, stress och depression.⁷

Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.³ Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vid långvarig nästäppa kan näsans luftvägar behöva undersökas. En läkare på vårdcentralen skickar då en remiss till en öron-, näsa- och halsmottagning.

Vilka vårdgivare kan hjälpa vid hörselbesvär?

Många vårdcentraler kan göra en hörselundersökning på plats. Du kan också få komma till en hörselmottagning för att göra detta. Ibland får man en remiss till en öron-, näsa- och halsmottagning, eller till en audiolog som är en läkare specialiserad på störningar i hörseln och balansen.²

Vilken mottagning som är aktuell beror på vad som behöver undersökas och på hur vården är organiserad där du bor. I en del regioner kan du kontakta en hörselmottagning direkt. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.