Snarkning är ett ljud som uppstår när mjuka delar i de övre luftvägarna vibrerar under sömn. Det är vanligt och kan uppstå vid förkylning när slemhinnorna svullnar; då brukar snarkningen upphöra när infektionen går över.
Vad är snarkning?
Vad snarkning är
Snarkning är ett ljud som uppstår när du sover. Snarkning beror på att det är trångt i de övre luftvägarna när du sover, oftast i svalget eller i näsan. Det blir då svårare för luften att passera in. När luften passerar genom de trånga luftvägarna uppstår vibrationer i de mjuka delarna i gommen och i svalget. Det är vibrationerna som ger snarkningsljuden.1
Snarkningarna kan låta olika från person till person. Ljuden kan vara tysta eller höga. Du kan själv ha svårt att märka att du snarkar, eftersom snarkningen sker när du sover. Det är därför vanligt att någon som sover nära dig lägger märke till ljuden först.
Snarkning kan förekomma ibland eller nästan varje natt. En del snarkar lite då och då, medan andra snarkar nästan varje natt. Snarkning är vanligt hos vuxna.1
Ett vanligt besvär som kan påverka sömnen
Snarkningarna kan bli ett problem både för dig som snarkar och för dina närstående.1 Den som sover bredvid en person som snarkar kan få sin sömn störd. Det kan göra att den närstående blir sömnig eller trött om dagarna. Sömn som störs ofta eller flera nätter i rad kan också göra det svårt att koncentrera sig.
Snarkningarna kan göra att din egen sömn störs. Om du ofta har nätter med störd sömn kan det påverka hur du mår om dagarna. Du kan till exempel få svårt att koncentrera dig.1 Du kan också inte orka med aktiviteter under dagen. Det går även att somna till lätt under dagen.
Snarkning behöver alltså inte bara upplevas som ett ljud av någon annan. Besvären kan också märkas som störd sömn, trötthet eller svårigheter att koncentrera sig. Hur mycket snarkningen påverkar dig kan därför märkas både under natten och på dagen.
Snarkning och andningsuppehåll
Snarkning kan vara ett symtom på obstruktiv sömnapné. Snarkning och obstruktiv sömnapné är däremot inte samma sak.1 Det är vanligt att snarka om du har obstruktiv sömnapné.
Vid obstruktiv sömnapné kan det bli mer trångt i de övre luftvägarna när du sover. Tungan faller då ofta bakåt i svalget. Det kan hindra luftströmmen helt eller delvis. Andningsuppehållen kan ibland pågå i tio sekunder eller längre.1 De kan också ske flera gånger i timmen.
Vissa märker att de ofta vaknar till. En del märker också att de har en orolig sömn. Oftast är det någon i din närmaste omgivning som märker andningsuppehållen och berättar det för dig.1
Det finns flera möjliga orsaker till att luftvägarna blir trängre i näsan eller svalget när du sover. Orsakerna kan handla om kroppens form, svullna slemhinnor eller att musklerna slappnar av mer under sömnen.
Övervikt eller bukfetma kan göra att fettvävnad bildas runt svalget och tungan, så att luften får svårare att passera.1
Ett överbett som beror på att underkäken är liten kan göra svalget trängre. Då faller tungan lättare bakåt när du sover, vilket ökar risken för snarkning och andningsuppehåll.1
Förstorade näsmusslor kan göra näshålan trängre och göra att du lättare blir täppt i näsan.1
En del anatomiska förhållanden kan finnas utan att du själv märker dem när du är vaken. Svalgets form, tungans storlek och käkens läge kan påverka hur mycket plats luften får under sömnen. Ett trängre utrymme gör att luftpassagen lättare påverkas när vävnaderna slappnar av.
Nästäppa, infektion och allergi
En förkylning kan göra att slemhinnorna i näsan och svalget svullnar. Det kan bidra till att du snarkar.
När ska du söka vård för snarkning?
Kontakta en vårdcentral vid dessa besvär
Kontakta en vårdcentral om du snarkar och har ett eller flera av följande besvär: Snarkningarna kan också göra att du somnar till lätt under dagen.1
Du är ofta sömnig, trött eller lättirriterad, och misstänker att det beror på att du snarkar.1
Du fortsätter att snarka trots att du har prövat råden om vad du kan göra själv.1
Det kan vara svårt att själv märka andningsuppehåll eftersom du sover när de händer. Ofta är det någon som sover nära dig som upptäcker uppehållen och berättar om dem.1 Berätta därför gärna för vårdcentralen om någon har hört att din andning gör pauser under natten.
På vårdcentralen får du berätta om snarkningarna och hur de påverkar vardagslivet. Berätta också om du har högt blodtryck, huvudvärk som du inte vet vad den beror på, hjärt-kärlsjukdom, typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes. Läkaren undersöker svalget. Om du har stora halsmandlar, stor gomspene eller ofta är täppt i näsan kan du behöva utredas mer och få en remiss till en specialist på sjukdomar i öron, näsa och hals.
Vad kan du göra själv vid snarkning?
Sömnläge och sömnvanor
Du snarkar ofta mer när du ligger på rygg. När du sover på rygg kan tungan falla bakåt och trängseln i luftvägen öka. Därför kan du pröva att sova på sidan i stället.
Att sova på sidan kan minska snarkningen jämfört med att sova på rygg.1
En kudde bakom ryggen kan hjälpa dig att sova i sidoläge.1
Det kan ta lite tid att vänja sig vid en annan sovställning. Med lite övning är det många som lär sig att sova i en annan ställning. Du kan också pröva att sova på magen, om det fungerar för dig.
Du snarkar lättare när huvudet böjs framåt och svalget trängs ihop. Det finns huvudkuddar som är formade så att halsen sträcks ut bakåt. En sådan kudde kan göra att du snarkar mindre.1
Andningen kan även bli bättre av att höja huvudändan på sängen.1 Du kan till exempel lägga en extra huvudkudde under bäddmadrassen.
Alkohol, vikt och sömn
Alkohol kan göra att musklerna i halsen och svalget slappnar av mer. De flesta snarkar mer om de har druckit alkohol, så undvik att dricka alkohol om du vill påverka snarkningen.
Utredning och behandling vid snarkning
Vad som händer vid besöket
På vårdcentralen får du berätta om snarkningen och hur den påverkar vardagslivet.1 Läkaren kan också fråga om andra besvär och sjukdomar som kan ha betydelse för bedömningen, till exempel högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom eller diabetes.
Läkaren undersöker svalget.1 Vid undersökningen kan läkaren bland annat uppmärksamma om halsmandlarna eller gomspenen är stora och om det finns trånga förhållanden i svalget.
Vid stora halsmandlar, stor gomspene eller återkommande nästäppa kan du få remiss till en öron-, näs- och halsspecialist.1 Specialisten kan bedöma om besvären beror på trängsel i näsan eller svalget och om någon behandling behöver övervägas.
Undersökning av andningen under sömn
Om läkaren misstänker andningsuppehåll eller obstruktiv sömnapné kan andningen behöva utredas medan du sover.1 En sådan undersökning behövs för att se om det finns andningsstörningar och hur andningen påverkas under natten.
En nattlig andningsmätning kan göras i hemmet, på sjukhus eller på ett sömnlaboratorium.
Vem kan hjälpa dig vid snarkning?
Vårdcentral och specialist
Vårdcentralen är en första kontakt för dig som behöver hjälp med snarkning. Där får du berätta om snarkningarna och hur de påverkar vardagslivet. Läkaren undersöker svalget och bedömer om du behöver utredas mer.1
Om du har stora halsmandlar, stor gomspene eller ofta är täppt i näsan kan du få en remiss till en specialist på sjukdomar i öron, näsa och hals. En sådan specialist kan utreda besvär från öron, näsa och hals. Om läkaren misstänker andningsuppehåll eller obstruktiv sömnapné kan din andning behöva utredas när du sover. Det kan göras med en sömnapnéutredning eller nattlig andningsmätning.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Andra vårdgivare
En tandläkare undersöker dina tänder innan du får en apnébettskena. Skenan formas efter din käke av en tandläkare. Om du har fått diagnosen obstruktiv sömnapné ingår skenan som en del av behandlingen.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vanliga frågor om snarkning
Är snarkning en sjukdom?
Snarkning är ett ljud som uppstår när mjuka delar i de övre luftvägarna vibrerar under sömn. Att snarka är vanligt. Snarkning kan vara ofarlig, men den kan också vara ett symtom på obstruktiv sömnapné.1
Betyder snarkning att jag har obstruktiv sömnapné?
Nej, alla som snarkar har inte en sömnstörning.2 Snarkning kan förekomma utan obstruktiv sömnapné.3 Andningsuppehåll under sömn kan vara ett tecken på obstruktiv sömnapné. Det kan vara svårt att själv märka andningsuppehåll eftersom du sover, och ofta är det någon nära dig som upptäcker dem.1
Vad kan jag prova själv mot snarkning?
Du kan prova att sova på sidan eftersom snarkning ofta är vanligare i ryggläge. Du kan också ha en kudde bakom ryggen för att lättare ligga på sidan. Att höja huvudändan på sängen kan förbättra andningen.1
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nästäppa kan göra att du andas genom munnen, vilket ökar risken för snarkning.1
Allergi kan göra att slemhinnorna i näsan och svalget svullnar.1
Snarkning vid en infektion brukar upphöra när infektionen går över.1
Nästäppa kan bero på flera saker, bland annat infektion, allergi eller förstorade näsmusslor. När näsan är täppt kan det bli svårare att andas genom näsan under sömnen. Då kan munandning bidra till snarkning.
Vid halsfluss blir halsmandlarna större, och det kan göra att du snarkar. Även en långvarig nästäppa kan påverka luftpassagen under natten. Allergi kan till exempel ge svullna slemhinnor vid pollenallergi eller pälsdjursallergi.
Levnadsvanor, kroppsläge och läkemedel
Alkohol och vissa smärtstillande eller avslappnande läkemedel kan få musklerna i halsen och svalget att slappna av mer. Då kan snarkningen öka.
Rökning kan irritera och svullna slemhinnorna. Slemhinnorna påverkas både av egen rökning och av passiv rökning.
Snarkning och andningsuppehåll kan bli vanligare när du sover på rygg, eftersom tungan faller bakåt och trängseln i luftvägen ökar.1
Alkohol kan göra att musklerna i halsen och svalget slappnar av och faller ihop mer än annars. Vissa läkemedel kan också påverka musklernas avslappning och därmed öka snarkningen. Det gäller vissa smärtstillande och avslappnande läkemedel samt läkemedel som är dämpande för kroppen.
Kroppsläget under natten kan påverka snarkningen. När du ligger på rygg kan tungan falla bakåt, vilket gör det trängre i luftvägen. I samma kroppsläge kan andningsuppehåll också bli vanligare.1
Rökning och passiv rökning kan irritera slemhinnorna i luftvägarna. Det gäller rök från cigaretter, e-cigaretter och vattenpipa. Sömnbrist kan samtidigt göra att musklerna i svalget slappnar av mer, vilket kan bidra till ökad snarkning.
Snarkning kan alltså bero på flera faktorer samtidigt. Övervikt, trängre förhållanden i näsan eller svalget, nästäppa, alkohol, vissa läkemedel, sömnbrist och att sova på rygg kan var och en bidra till snarkning. Det går därför inte att avgöra orsaken enbart utifrån att du snarkar.
Snarkning och obstruktiv sömnapné är inte samma sak, även om snarkning kan förekomma vid obstruktiv sömnapné. Ärftlighet för obstruktiv sömnapné är beskriven, men det betyder inte att alla som snarkar har obstruktiv sömnapné.
Om läkaren misstänker andningsuppehåll eller obstruktiv sömnapné kan din andning behöva utredas när du sover. Utredningen kan göras som en sömnapnéutredning eller med nattlig andningsmätning. Du får en remiss om du ska göra en sömnapnéutredning.1
1177:s sjukvårdsrådgivning
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Det kan vara ett alternativ om du är osäker på vilken mottagning som passar eller vill få råd innan du kontaktar en vårdcentral.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Du kan också använda 1177 för att hitta vård och få hjälp att hitta var du kan söka vård.
Vilken vård du kan välja
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Om du får en remiss till specialistvård kan det alltså behövas en remiss från vårdcentralen. Vid besöket kan du fråga vårdpersonalen om vad nästa steg i utredningen blir och vad remissen gäller.
Det kan vara bra att försöka minska i vikt om du har övervikt.1 Övervikt kan göra att fettvävnad bildas runt svalget och tungan, vilket gör att luften får svårare att passera.
Se till att få tillräckligt med sömn. Sömnbrist kan göra att du snarkar mer och att andningsuppehållen kan öka.1
Försök att ha en regelbunden sömnrutin. Det innebär att du lägger dig vid ungefär samma tid på kvällen och stiger upp vid samma tid på morgonen.1 Att vara fysiskt aktiv kan också förbättra sömnen.
Nästäppa och läkemedel
Om du är täppt i näsan på grund av en övre luftvägsinfektion kan du bli hjälpt av avsvällande nässprej. Använd sådan nässprej i högst tio dagar.1 Därefter kan den ha motsatt effekt och göra att du blir mer täppt i näsan.
Du kan använda kortisonspray i näsan om du är täppt på grund av allergi, kronisk nästäppa eller näspolyper.1 Kortisonspray i näsan kan köpas receptfritt på apotek.
Alkohol, smärtstillande läkemedel och avslappnande läkemedel kan göra att musklerna i halsen och svalget slappnar av mer än annars. Om avslappnande eller smärtstillande läkemedel verkar göra att du snarkar mer ska du prata med läkare.1 Du kan behöva pröva andra typer av läkemedel om du behöver fortsätta behandlingen.
Hjälpmedel och rökning
På apotek finns olika hjälpmedel mot snarkning. Exempel är snarkplåster, sovkrage, näsvidgare och sprejer som mjukar upp i svalget.1
En del kan tycka att hjälpmedlen hjälper, men det finns inga vetenskapliga bevis på att de har någon effekt.1 Det kan därför vara svårt att veta om ett hjälpmedel faktiskt minskar din snarkning.
Rökstopp ingår bland de konservativa åtgärder som rekommenderas för personer som snarkar.3 Rökning kan irritera och svullna slemhinnorna, och även passiv rökning påverkar slemhinnorna.
Den görs oftast i hemmet, men kan också genomföras under en sjukhusvistelse eller på ett sömnlaboratorium.
Den nattliga mätningen omfattar bland annat andningsarbete, luftflöde genom näsa och mun, kroppsläge, syremättnad och puls. Resultaten används för att bedöma andningsuppehåll och eventuell syrebrist under sömnen. En nattlig andningsmätning är en objektiv nattlig undersökning som används för att ställa diagnos, bedöma graden av andningspåverkan och syrebrist eller utesluta misstänkt obstruktiv sömnapné.3
Behandling när obstruktiv sömnapné finns
Vid obstruktiv sömnapné erbjuds behandling oftast med en CPAP-maskin.1 CPAP är förstahandsalternativ vid uttalad obstruktiv sömnapné, tillsammans med andra behandlingsåtgärder när det behövs.
En CPAP-maskin ger ett kontinuerligt övertryck genom en näsmask för att hindra luftvägarna från att falla ihop. Övertrycket kommer från en liten kompressor som är kopplad till näsmasken med en slang. Trycket ställs in så att luftvägarna hålls öppna under sömnen. En inträningsperiod behövs för CPAP-behandling.3
En apnébettskena drar fram underkäken och hindrar tungan från att falla bakåt.1 På så sätt kan det bli mer plats i svalget. Apnébettskena används främst vid lätt till måttlig obstruktiv sömnapné eller när behandling med CPAP inte fungerar.
Apnébettskenan formas efter käken av en tandläkare. Tandläkaren undersöker tänderna innan skenan provas ut. En apnébettskena som är anpassad efter din käke skiljer sig från enkla snarkskenor som säljs på apotek eller via internet. Om du får mer besvär under en längre tid kontakta din tandläkare då skenan kan behöva justeras.1
När operation kan bli aktuell
Öron-, näs- och halsmottagning kan bli aktuell vid besvärande snarkning trots egenbehandling, stora halsmandlar eller uttalad nästäppa.1 Hos vuxna brukar andra behandlingsåtgärder prövas innan operation övervägs.
Inför en eventuell operation av svalget eller näsan bör en sömnapnéutredning göras.1 Därefter bedömer kirurgen vilken typ av operation som kan erbjudas.
Vid operation i svalget kan läkaren ta bort halsmandlarna för att skapa mer plats i svalget.1 Om gomspenen är mycket lång kan läkaren också minska den och eventuellt sätta några stygn i gomseglet. Kirurgi kan också användas för att minska trängsel i näsan, till exempel vid en sned nässkiljevägg.3
1177 kan alltså hjälpa dig att hitta rätt vård när du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta.
Du kan undvika alkohol eftersom de flesta snarkar mer efter alkohol. Sömnbrist kan också göra att du snarkar mer och att andningsuppehållen ökar. Om du använder avslappnande eller smärtstillande läkemedel som gör att du snarkar mer ska du prata med din läkare.1
Vart kan jag vända mig?
Du ska kontakta en vårdcentral om du snarkar och ofta är sömnig, trött eller lättirriterad och misstänker att det beror på snarkningen. Du ska kontakta en vårdcentral om du har andningsuppehåll när du sover. Du ska kontakta en vårdcentral om du fortsätter att snarka trots att du har prövat råden om vad du kan göra själv.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma symtom. Du kan också få hjälp med var du kan söka vård.1
Diskussioner om Snarkning
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.
När du eller en närstående får veta att vården följer ett vårdförlopp kan du använda guiden för att förstå ordningen, tiderna och vad du ska fråga vården om härnäst.
Inför ett vårdbesök, en undersökning eller ett behandlingsbeslut kan du använda patientlagen för att förbereda frågor, få begriplig information och delta i beslut. Guiden visar också vilka val som har villkor och hur du går vidare om du inte blir lyssnad på.
eHud är en helt digital hudklinik där du får hjälp av specialistläkare inom dermatologi – oavsett var i Sverige du bor. Du söker enkelt via app eller hemsida och får svar av en hudläkare inom 24 timmar på vardagar.
När en äldre person behöver vård från flera håll samtidigt kan det vara svårt att få en helhetsbild av situationen. Den här artikeln förklarar varför samordningen ofta brister och vad du som närstående kan göra för att få svar.
Här får du veta hur du känner igen symtomen och hur du kontaktar vården på ett säkert sätt. Ett pågående utbrott av mässling i Sverige gör det viktigt att se över ditt skydd, särskilt om du är född efter 1960.
