Om näsan
Var näsan sitter och vad den är
Näsan sitter mitt i ansiktet och sticker ut från ansiktets mitt. Den är en del av kroppen som både syns utanpå och har viktiga uppgifter inuti. Näsan är ingången till andningsvägarna. Genom näsan kan luft komma in i kroppen och fortsätta vidare till andningsvägarna.1
Näsan har därför en viktig roll när du andas. Den hjälper till att förbereda luften innan den går vidare. Näsan är också viktig för luktsinnet, som gör att du kan uppfatta olika lukter i din omgivning. Näsan bidrar också till hur rösten låter när du pratar. Den släpper in luft som hjälper kroppen att få syre.1
En kort överblick
Näsan värmer, fuktar och filtrerar luften du andas in. På så sätt hjälper den till att hålla luften behagligare för andningsvägarna.1 Filtreringen innebär att näsan tar bort sådant som damm, smuts och andra ämnen ur luften.2
Näsan innehåller luktorgan som gör att du kan känna lukter. Luktsinnet hjälper dig att uppfatta dofter, och en förändring i näsan kan därför påverka hur du känner lukt. Näsans uppgifter hänger alltså ihop med både andningen och luktsinnet. Den tar emot luft, bearbetar den på vägen in och hjälper dig samtidigt att känna lukter.1
Anatomi och uppbyggnad av näsan
Näsans yttre delar
Den del av näsan som syns utanpå består av ben, brosk och fettvävnad. Näsöppningarna är hål som leder in till näshålorna. Näsans form påverkas framför allt av näsbenet och brosket. Den övre delen där näsan möter ansiktet kallas näsroten. Mittdelen kallas näsryggen och den nedre delen kallas näsans spets; näsöppningarna finns i den nedre delen.1
Näsans yttre delar kan beskrivas som en övre del där näsan möter ansiktet, en mittdel och en nedre del som innehåller näsöppningarna och övergår i nästippen. Nästippen är rundad och näsans form kan variera mellan olika personer.
Näshålorna och skiljeväggen
Det finns två näshålor, en på varje sida av näsan. Näshålorna är ihåliga utrymmen där luften passerar in och ut. Insidan av varje näshåla är klädd med slemhinna.1
Nässkiljeväggen består av ben och brosk och skiljer näshålorna åt. Den nedre delen av skiljeväggen sitter mellan näsöppningarna. På så sätt bildar nässkiljeväggen gränsen mellan näsans högra och vänstra sida. Nässkiljeväggens nedre del sitter mellan näsöppningarna och hör därför till den främre delen av näsan.1
Slemhinna, hår och näsmusslor
Längst fram i näsan finns näshår som fångar upp smuts och damm. Små flimmerhår finns också inne i näsan. Flimmerhåren för partiklar mot näsöppningarna och vidare ut ur kroppen.
Så fungerar näsan
Andning och luftens väg
Näsan släpper in luft som kroppen kan använda för att syresätta sig. När luften passerar genom näsan värms den innan den går vidare till andningsvägarna. Näsan fuktar också luften, så att den blir lättare för andningsvägarna och lungorna att ta emot.1 På så sätt har näsan flera uppgifter som hör ihop med andningen: den tar emot luften och gör den varmare och fuktigare innan den fortsätter in i kroppen.
Luft som är torr och kall kan alltså förändras när den passerar genom näsan. Näsans uppgift är då att göra luften varmare, fuktigare och bättre anpassad för andningsvägarna. Det bidrar till att luftvägarna och lungorna inte torkar ut.
Filtrering och skydd
Näsan filtrerar och renar luften från bakterier och allergiframkallande ämnen. Den tar också bort damm, smuts och andra ämnen ur luften du andas in. Näshåren fångar upp smuts och partiklar som annars skulle kunna komma längre in i näsgångarna.1
Vanliga besvär och tillstånd i näsan
Nästäppa och snuva
Nästäppa innebär att du har svårt att andas genom näsan eftersom slemhinnorna i näsan har svullnat.5 När du har snuva samlas det mer snor i näsan än vad det brukar göra. Snoret kan vara tjockt eller tunt och ha olika färger.
Den vanligaste orsaken till nästäppa och snuva är en förkylning.5 När du är förkyld svullnar slemhinnorna i näsan och du får då svårare att andas genom näsan. Snoret brukar vara tunt och nästan genomskinligt i början. Efter några dagar brukar det bli tjockare och mer grått, gult eller grönt. Det behöver inte betyda att du har fått en infektion som beror på bakterier.
Allergi kan också ge snuva och nästäppa.5 Då är snoret tunt och genomskinligt och rinner hela tiden. Det är vanligt att samtidigt få rinnande och kliande ögon eller nysningar.
Vasomotorisk rinit kan ge nästäppa eller tunt rinnande snor utan infektion eller allergi. Besvären kan komma av starka lukter, alkohol eller torr luft. Även vissa maträtter, tobaksrök, parfym och temperaturväxlingar kan utlösa besvär.
Du kan få nästäppa om du använder avsvällande nässprej för länge. Slemhinnan i näsan vänjer sig om du använder sprejen i mer än tio dagar i följd. Då svullnar nässlemhinnan direkt när du inte använder sprejen.5
Undersökning och utredning av näsan
Den första undersökningen
Vid nästäppa får du berätta om dina besvär och hur de visar sig. Läkaren undersöker sedan om du kan andas genom näsan. Därefter tittar läkaren in i näsan genom att vidga näsborrarna och lysa in med en lampa.5
Vid näsblod tittar läkaren i näsan för att se om det finns sår eller ytliga blodkärl.6
Utredning av lukt, allergi och orsaker
Om du har nedsatt lukt undersöker läkaren om något hindrar luften från att passera upp till luktcellerna. Det kan till exempel bero på att slemhinnorna i näsan är svullna.8
En allergiutredning kan göras för att undersöka om besvären beror på någon typ av allergi.8 Det kan vara aktuellt både vid nedsatt lukt och vid nästäppa eller snuva.
På vårdcentralen får du berätta om dina besvär och hur de visar sig. Läkaren undersöker sedan om besvären beror på en infektion i halsen, öronen eller bihålorna.9
Egenvård för näsan
Skölj och fukta näsan
Koksaltlösning kan hjälpa dig att rensa näsan, till exempel innan du ska sova. Det finns färdig koksaltlösning som koksaltdroppar eller koksaltsprej på apotek.5 Du kan också använda koksaltlösning vid näspolyper. Då kan du köpa den färdig på apotek eller göra en egen blandning med ett kryddmått salt i en deciliter vatten. En nässköljare, till exempel en kanna, kan användas för att få in lösningen i näsan.7
Om slemhinnorna känns torra kan du smörja näsöppningen och den främre delen av näsborren med lite matolja. Det går bra att använda olja som används i matlagning. Det finns också mjukgörande nässprej och nässalva på apotek.5
Använd nässprej på rätt sätt
Avsvällande nässprej kan lindra nästäppa som beror på en förkylning.5 Använd sprejen enligt anvisningarna på förpackningen och i högst tio dagar.8 Långvarig användning kan göra nästäppan svår att bli av med, eftersom slemhinnan vänjer sig och svullnar när du inte använder sprejen.
Vem kan hjälpa dig vid besvär i näsan?
Vårdcentralen som första kontakt
Vårdcentralen är en vanlig första kontakt när besvär i näsan inte går över. Där får du berätta om dina besvär, och läkaren kan undersöka om du kan andas genom näsan samt titta in i näsan med en lampa. Vid behov kan vårdcentralen göra fler undersökningar eller ordna fortsatt utredning.
Kontakta en vårdcentral om du har varit täppt i ena näsborren under en längre tid.5
Kontakta en vårdcentral om du har haft besvär med nedsatt luktsinne och smaksinne längre än en månad.8
Kontakta en vårdcentral om du är mycket täppt i näsan och inte har blivit bättre efter en månad.7
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.8
Rådgivning och specialistvård
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.6
Vanliga frågor om näsan
Vanliga frågor
Vad gör näsan?
Näsan släpper in luft som kroppen kan använda för att syresätta sig. Den värmer, fuktar och filtrerar luften innan den går vidare till andningsvägarna. Näsan ger dig också luktsinne genom nervceller som kommunicerar med hjärnan.1
Varför blir jag täppt i näsan?
Nästäppa innebär att du har svårt att andas genom näsan eftersom slemhinnorna har svullnat. Förkylning är den vanligaste orsaken till nästäppa. Allergi, känsliga slemhinnor och andra orsaker kan också ge nästäppa.5
Hur länge kan jag använda avsvällande nässprej?
Använd avsvällande nässprej enligt anvisningarna på förpackningen och i högst tio dagar.8 Om du använder sprejen längre kan nässlemhinnan vänja sig och svullna när du inte använder den.5
Vad kan nedsatt luktsinne bero på?
Nedsatt luktsinne beror oftast på nästäppa eller svullen slemhinna i näsan. Det kan också bero på virusinfektioner, till exempel covid-19 eller influensa. Vissa läkemedel kan bidra till nedsatt luktsinne. Rökning kan också bidra till nedsatt luktsinne. Skador på nerver eller på hjärnan kan vara en annan orsak.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.