Näsblod är ett symtom där blod rinner ur näsan, oftast från vävnaden som klär näsans insida och där små blodkärl lätt börjar blöda. Det är vanligt och kan bland annat bero på torra slemhinnor, förkylning, nysningar eller att du petat i näsan; det är oftast inte livshotande.
Näsblod är vanligt och beror på att blodkärl i näsan brister.1 Det är alltså ett symtom från näsan, inte namnet på en särskild sjukdom. När ett blodkärl brister kan blodet komma ut genom näsöppningen eller rinna bakåt mot svalget.
Näsblod är ett symtom där blod rinner ur näsan.1 Blödningen kommer oftast från vävnaden som klär insidan av näsan. I näsans insida finns många små blodkärl som lätt kan börja blöda.2
Näsblod är oftast inte livshotande.2 De flesta näsblödningar uppstår långt fram i näsan, där blödningen ofta går att stoppa av utbildad vårdpersonal.
När du har näsblod rinner det blod ur näsan. Blodet kan komma från en eller båda näsöppningarna.3 Det kan också rinna blod ner i halsen. Hur blodet rinner beror på var blödningen startade.1
Om blödningen börjar längre bak i näsan kan blodet rinna ner i halsen. Det kan hända även när du sitter eller står. Vid en blödning längre fram i näsan rinner blodet oftare framåt och ut genom näsan.
Det är vanligt att svälja lite blod.1 Ibland kan det göra att du mår illa och kräks. Då följer blodet med upp.
Näsblod kan komma helt oväntat och inte sällan på natten.1 Ett näsblod kan därför märkas först genom blod på huden, sängkläder eller i munnen när du vaknar.
Det finns två huvudformer av näsblod, beroende på var i näsan blödningen börjar. Främre näsblödningar kommer från den främre delen av näsan.4 Bakre näsblödningar kommer längre bak i näsan och kan rinna ner i halsen.3
Främre näsblödningar är klart vanligast. Bakre näsblödningar är ovanligare och blir vanligare med stigande ålder.4
Näsblod kan förekomma i alla åldrar. Det är vanligast hos barn omkring två till tio år och hos vuxna omkring 50 till 80 år.3 Näsblod kan alltså förekomma både hos små barn, vuxna och äldre personer.
Om du vill läsa om vad du kan göra när du blöder näsblod finns råd i avsnittet om egenvård.
Näsblod kan börja av flera olika anledningar. Ofta handlar det om att något har irriterat eller påverkat den känsliga insidan av näsan. Det går inte att avgöra orsaken enbart utifrån att du blöder näsblod.
Torra slemhinnor kan lättare irriteras när luft passerar genom näsan. Även torr luft inomhus kan göra slemhinnorna torra och öka risken för att ytliga blodkärl brister. Vid förkylning kan irritation i näsan alltså bidra till blödningen. Förutom att peta i näsan kan kraftigt snytande också irritera eller skada ytliga blodkärl.
Kontakta en vårdcentral om du blöder näsblod flera gånger samma dag eller flera dagar i rad. Det kan också finnas andra orsaker till att näsblodet kommer tillbaka, till exempel läkemedel som gör det svårare att stoppa blödningen. Det gäller bland annat acetylsalicylsyra och blodförtunnande läkemedel som innehåller warfarin.1
Berätta därför för vårdpersonalen om hur ofta du blöder näsblod och om du använder sådana läkemedel. Vid upprepade näsblödningar kan en läkare behöva undersöka näsan för att se om det finns sår eller ytliga blodkärl.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
Sök därför vård genast när blödningen är kraftig, även om du inte vet var i näsan blödningen startade.1
Sitt upp och luta dig lite framåt när du har näsblod.1
Kylan kan göra att blodkärlen drar ihop sig och att blödningen slutar. Kläm på den nedre delen av näsan där den är mjuk, och inte på den övre delen där näsan är hård.1 Vänta tills hela tiden har gått innan du släpper taget för att kontrollera om blödningen har slutat.2 Ligg inte ner när du har näsblod.
Vid en undersökning på vårdcentralen tittar läkaren i näsan för att se om det finns sår. Läkaren tittar också efter ytliga blodkärl i näsan.1
Undersökningen kan alltså visa både sår och ytliga blodkärl som kan ha betydelse för näsblodet. Vid undersökningen kan läkaren också bedöma om blödningen kommer från ett synligt kärl i näsan.4
Om du blöder näsblod ofta kan det behandlas med etsning. Vid etsning stoppar läkaren blödningen med hjälp av ämnet silvernitrat.1 Läkaren håller då en liten pinne doppad i silvernitrat på kärlet i näsan.
Före etsningen får du bedövning i näsan med hjälp av en särskild nässprej. Efter etsningen får du en bomullstuss doppad i paraffin eller olja i näsan. Den behöver sitta kvar i några timmar.1
Etsningen gör inte ont. Etsningen görs på det kärl i näsan som läkaren har hittat som blödningskälla. Efter behandlingen ligger bomullstussen kvar i näsan under den tid som läkaren har angett.1
En läkare på vårdcentralen kan undersöka näsan vid näsblod. På vårdcentralen tittar läkaren i näsan för att se om det finns några sår eller några ytliga blodkärl. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1
Vid återkommande näsblod kan vårdcentralen bedöma om du behöver vidare undersökning eller behandling. Näsblod som kommer ofta kan behandlas med etsning. Då stoppar läkaren blödningen med hjälp av ämnet silvernitrat. Före etsningen får du bedövning i näsan med hjälp av en särskild nässprej. Efteråt får du en bomullstuss som är doppad i paraffin eller olja i näsan. Den behöver sitta kvar i några timmar. Behandlingen gör inte ont.1
1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Fråga din läkare eller på ett apotek om du är osäker på om de läkemedel du använder kan göra näsblod svårare att stoppa.1
Du ska få information som går att förstå för att kunna vara delaktig i vården.1 Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Ja, det kan hända att du mår illa när du sväljer blod vid näsblod. Ibland kan illamåendet leda till att du kräks. Om du kräks efter att ha svalt blod följer blodet med upp.1 Blod som rinner ner i halsen kan alltså påverka magen även om blödningen började i näsan.
Det är vanligt att svälja lite blod vid näsblod. Om du märker att blod är på väg ner i svalget kan du försöka spotta ut det.1 Då minskar mängden blod som du sväljer.
Om du har satt in en bomullstuss för att stoppa näsblod ska den sitta kvar i ungefär en timme efter att blödningen har slutat.1 Tiden räknas alltså från när det slutade blöda, inte från när du satte in tussen. Om du tar ut den tidigare kan det vara svårare att veta om blödningen verkligen har slutat.
Det går lättare att ta ut bomullstussen om du doppar den i matolja innan du stoppar in den i näsan.1 Matoljan kan göra att tussen inte fastnar lika lätt. Följ rådet även om tussen känns torr när du ska ta ut den.
Pilla inte på sår i näsan, även om det kan kännas lockande när du har en sårskorpa. Om du pillar kan bakterier spridas, och då tar det längre tid för slemhinnan i näsan att läka.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa läkemedel som används genom näsan kan öka risken för näsblödning. Nässprej mot allergi är ett exempel på ett sådant läkemedel. Även överanvändning av avsvällande nässprej kan irritera näsan.
Läkemedel påverkar inte alltid själva orsaken till näsblodet, men vissa kan göra att blödningen blir svårare att stoppa. Det gäller till exempel läkemedel som påverkar blodets förmåga att levra sig.
Om du tar läkemedel och får återkommande näsblod kan läkemedlet vara en av flera möjliga orsaker. Sluta inte med ett läkemedel enbart på grund av näsblod utan att först få råd om det, eftersom passages underlaget beskriver läkemedelsändringar som en vårdfråga.
Främre näsblödningar utgår i regel från ytliga blodkärl i nässkiljeväggen. Det är den vävnad som skiljer näsans två sidor åt och innehåller blodkärl som lätt kan skadas. Irritation från exempelvis näspetning eller snytning kan därför utlösa en sådan blödning.
Bakre näsblödningar börjar längre bak i näsan och kan därför ha en annan blödningskälla än främre näsblödningar. De är ovanligare än främre näsblödningar. Näsblödningar längre bak i näsan kan vara svårare att kontrollera än blödningar längre fram.
Hos barn kan näsblod bero på att barnet har stoppat in något i näsan. Ett främmande föremål i näsan kan irritera vävnaden och orsaka blödning. Näsblod hos barn kan också ha andra orsaker, till exempel torrhet, förkylning, nysningar eller att barnet har petat i näsan.
Upprepade näsblödningar kan ibland vara ett symtom på högt blodtryck. De kan också vara ett symtom på en blödningsrubbning, alltså att blodet inte levrar sig som det ska. Upprepade näsblödningar kan dessutom förekomma vid sjukdomar i näsan eller bihålorna.
Enstaka näsblod betyder inte automatiskt att du har högt blodtryck eller en blödningsrubbning. Orsaken kan också vara en tillfällig irritation, torrhet, förkylning eller en mindre skada i näsan. Om näsblodet återkommer kan det därför finnas flera möjliga förklaringar.
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning. Detta gäller när du behöver bedömas genast men den vårdcentral eller jouröppna mottagning som annars skulle ta emot dig inte kan ta emot dig eller är stängd.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan ringa 1177 om du är osäker på hur brådskande situationen är eller vilken mottagning som kan hjälpa dig. Rådgivningen kan hjälpa dig att bedöma symtom och att hitta rätt vårdväg.
Du kan stoppa in en bomullstuss i näsan om det inte har slutat blöda efter tio minuter.1
Avsvällande näsdroppar eller nässprej får blodkärlen att dra ihop sig och minskar blödningen. Låt bomullstussen sitta kvar i ungefär en timme efter att blödningen har slutat. Det går lättare att ta ut tussen om du doppar den i matolja innan du stoppar in den i näsan. Du kan också använda en särskild blodstillande vadd som finns att köpa på apotek.1
För att minska risken för nya näsblödningar kan du sköta näsan varsamt och hålla den fuktig.
Om du ofta blöder näsblod och tar blodförtunnande läkemedel kan du behöva anpassa dosen eller ändra medicineringen; prata med din behandlande läkare. Koksaltlösning finns som koksaltdroppar och koksaltsprej på apotek. Du kan också blanda koksaltlösning själv. Om du har sårskorpor i näsan kan koksaltlösning mjuka upp dem så att de lättare kommer ut. Försök att inte pilla på sår i näsan, eftersom bakterier annars kan spridas och slemhinnan kan behöva längre tid för att läka.1
Du kan få hjälp av tolk om du inte pratar svenska.1 Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Koksaltlösning kan mjuka upp sårskorporna så att de lättare kommer ut. Du kan hitta koksaltlösning som koksaltdroppar eller koksaltsprej på apotek.1 Koksaltlösningen används då för att mjuka upp skorporna i stället för att du ska behöva pilla bort dem.
Vissa läkemedel kan göra det svårare att stoppa näsblod. Det gäller till exempel läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra och blodförtunnande läkemedel som innehåller warfarin. Om du är osäker på om dina läkemedel kan göra näsblod svårare att stoppa kan du fråga din läkare eller på ett apotek.1
Näsblod kan komma från ytliga blodkärl i näsan.1 Därför kan läkemedel som påverkar blödningen märkas särskilt när ett sådant blodkärl har börjat blöda. Ändra inte dina läkemedel på egen hand utan fråga läkare eller apotek om du är osäker.
Om du vill läsa om när du ska söka vård, se avsnittet om när du ska söka vård.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.

Att få vitaminbrist innebär att din kropp inte får i sig tillräckligt av någon av de vitaminer du behöver. Läs mer här.

Påsar under ögonen orsakas av vätskefylld, överflödig hud och kan orsakas av genetik, sömnbrist eller stark hudvård. Läs mer här.





