Tinnitus är ett symtom där du hör ljud som andra inte kan höra, till exempel tjut, sus eller brus, utan en yttre ljudkälla. Oftast beror besvären på en godartad störning i hörselsinnet, ofta efter buller eller åldersrelaterad hörselnedsättning, och kan minska med tiden.
Tinnitus innebär att du hör ljud som andra inte kan höra.1 Ljudet har alltså ingen yttre ljudkälla, även om det kan upplevas som om det kommer från öronen eller huvudet. Tinnitus beskrivs därför som en ljudupplevelse utan yttre källa.
Tinnitus är ett symtom och inte en sjukdom.2 Det betyder att tinnitus kan förekomma tillsammans med olika tillstånd, men att själva tinnitusljudet är ett symtom. I många fall går det inte att hitta en exakt orsak till tinnitus. Orsaker till tinnitus beskrivs i avsnittet om orsaker.
Det går inte att mäta tinnitus med objektiva mätmetoder.1 Du behöver därför själv beskriva hur ljudet låter och hur det påverkar dig. Det finns alltså inget mätvärde som ensamt visar hur stark eller besvärande din tinnitus är. Tinnitus är oftast subjektiv, vilket betyder att det bara är du som hör ljudet. Ljudet kan vara lågt eller högt i ton, och det kan beskrivas på många olika sätt. Ibland kan rörelser med huvudet, nacken eller ögonen, eller beröring av vissa delar av kroppen, tillfälligt förändra ljudets karaktär. Tinnitus kan finnas under kortare eller längre perioder. När tinnitus finns i tre månader eller längre kallas den kronisk. För vissa kan tinnitus minska eller försvinna med tiden, medan den i andra fall kan bli värre över tid.3
Tinnitus kan låta tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt.1 Ljudet kan skilja sig från person till person och kan också variera hos samma person. Andra beskrivningar av tinnitusljud är ringande toner, pip, surr och visslande ljud.
Ljudstyrkan kan variera från ett svagt bakgrundsljud i tyst miljö till ett ljud som överstiger omgivningens ljud.1 Ett svagt ljud kan märkas tydligare när det är tyst omkring dig. Ett starkare ljud kan göra det svårt att höra andra ljud eller att koncentrera sig.
Tinnitus kan finnas i ett öra, i båda öronen eller upplevas i huvudet.3 För vissa känns ljudet som om det finns inne i huvudet, medan andra upplever det som ett ljud i eller omkring öronen. Upplevelsen kan alltså ha olika plats även när ljudet inte kommer från omgivningen.
Tinnitus kan vara hela tiden eller komma och gå.3 Ljudet kan därför finnas där utan avbrott eller återkomma under olika perioder. Tinnitus kan också variera över tid när det gäller både ljudets karaktär och styrka.
Tinnitus drabbar ungefär 10–15 procent av befolkningen i västvärlden.2 Tinnitus är vanligt, och undersökningar uppskattar att 10–25 procent av vuxna har tinnitus. Siffrorna skiljer sig mellan olika undersökningar, bland annat beroende på hur tinnitus definieras och mäts.
De flesta med tinnitus har en godartad störning i hörselsinnet som orsak till besvären.2 Tinnitus är endast i sällsynta fall kopplat till ett allvarligt medicinskt problem. Många med tinnitus upplever inte heller att ljudet stör vardagen särskilt mycket.
Tinnitus är vanligare hos äldre vuxna.4 Åldersrelaterade förändringar i hörseln är vanliga hos äldre och tinnitus förekommer oftare i denna åldersgrupp. Tinnitus kan dock förekomma i alla åldrar.
Tinnitus kan förekomma hos barn, men förekomsten hos barn är mindre studerad.2 Barn kan alltså också höra ljud utan en yttre källa. Det kan vara svårt för ett barn att beskriva ljudet, särskilt om barnet inte känner till att andra inte hör det.
Tinnitus kan påverka sömn, koncentration och humör.3 Vissa får svårt att sova eller fokusera, och i svårare fall kan tinnitus påverka humöret. Tinnitus kan också leda till oro eller nedstämdhet.
Hur besvärlig tinnitus upplevs behöver inte motsvara ljudets styrka.5 Personer med ett starkt tinnitusljud kan vara nästan obesvärade, medan ett svagare ljud kan upplevas som mycket påfrestande. Det finns inte heller något samband mellan ljudets upplevda styrka och hur besvärlig tinnitus är. Läs mer i avsnittet om utredning och behandling.
Den vanligaste orsaken till tinnitus är bullerskador. De så kallade sinnescellerna i innerörat har då utsatts för alltför kraftiga påfrestningar. En annan vanlig orsak till tinnitus är vid hörselnedsättning på grund av att du har blivit äldre, så kallad åldersnedsättning eller presbyacusis.1
Höga ljud kan påverka hörseln på olika sätt. I vissa fall kan sinnescellernas förmåga att registrera ljud försämras tillfälligt, till exempel efter en konsert med hög ljudnivå. Du kan få en hörselskada om sinnescellerna utsätts för höga ljudnivåer upprepade gånger eller under en längre period. Vid extremt höga ljudnivåer kan det räcka med ett tillfälle.1
Hörselnedsättning och tinnitus hör ofta ihop, men sambandet gäller inte alla. Alla med tinnitus har inte en hörselskada.1 Alla med hörselnedsättning har inte heller tinnitus.6 Det är också tämligen vanligt att man vid tinnitus inte kan påvisa någon hörselnedsättning.
En möjlig förklaringsmodell är att förändringar i innerörat påverkar signalerna till hjärnans hörselcentrum. En annan möjlig förklaring är att tinnitusljudet uppstår genom förändrad aktivitet i hjärnans områden för hörsel, uppmärksamhet och känslor.3
Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär: Det är särskilt viktigt att söka vård när tinnitus påverkar din vardag. Besvären kan bland annat göra det svårt att sova, koncentrera sig eller må bra psykiskt.6 En vårdcentral kan hjälpa dig vidare om orsaken till tinnitus behöver undersökas närmare.
Ensidig tinnitus utan en tydlig förklaring bör bedömas inom vården.2 Det gäller även om ljudet inte är starkt, eftersom ensidig tinnitus i vissa fall kan ha en annan orsak än en vanlig bullerskada eller åldersrelaterad hörselnedsättning.
Tinnitus som följer pulsen kallas pulssynkron tinnitus.
Stress, oro och muskelspänningar kan påverka hur tinnitus upplevs.2 När besvären har hållit i sig i flera veckor är det därför klokt att kontakta en vårdcentral, särskilt om tinnitus samtidigt stör sömn, koncentration eller humör.
Det kan vara bra att beskriva när tinnitus började, om ljudet finns i ett eller båda öronen och om det följer pulsen.2 Berätta också om tinnitusen påverkar sömn, koncentration eller ditt psykiska mående. Sådana uppgifter hör till den sjukdomshistoria som används när orsaken till tinnitus bedöms.
Höga ljud och buller är vanliga orsaker till tinnitus. Upprepade eller långvariga höga ljudnivåer kan orsaka hörselskada, och vid extremt höga ljudnivåer kan ett enda tillfälle räcka.1 Därför är det klokt att skydda hörseln i situationer där ljudet är starkt.
Det kan också vara bra att begränsa tiden du utsätter dig för starka ljud. Hög musik genom hörlurar eller hörsnäckor kan bidra till hörselskada och tinnitus när ljudet är för starkt eller lyssnandet pågår länge.4 Om du inte kan undvika starka ljud är hörselskydd särskilt viktigt vid arbete med högljudda maskiner, musik och andra bullriga aktiviteter.
Vid ett vårdbesök för tinnitus brukar läkaren göra en kroppslig undersökning och ett hörselprov. Du får också berätta om du har några sjukdomar eller tar några läkemedel.1 Läkaren försöker ta reda på varför tinnitus har utvecklats till ett problem, så att behandlingen kan riktas mot orsakerna till dina besvär. Ibland får du en remiss till exempelvis en öron-näsa-halsläkare, neurolog, hörselvårdsavdelning, psykolog eller tandläkare. Vid utredningen är tidpunkten för när tinnitus började viktig. Det kan också vara relevant vad som hände när besvären började, vilka andra sjukdomar du har och vilka läkemedel du använder. En undersökning av örat med undersökningsmikroskop kan ibland visa vätska i mellanörat eller en förändring i mellanörat.2
I den specialistinriktade utredningen är tonaudiometri ett obligatoriskt hörseltest.2 Testet används för att bedöma hörseln och för att klargöra vilken typ av hörselnedsättning som finns. Vid ensidig tinnitus kan en audiologisk bedömning behövas, och vid sämre hörsel i tinnitusörat kan även en bilddiagnostisk undersökning bli aktuell.
Om tinnitusljudet följer pulsen kan utredningen ibland behöva omfatta undersökning av blodkärlen. Magnetkamerabaserad kärlavbildning, så kallad MR-angiografi, kan ibland visa en sjuklig kärlförändring.2 Vilken undersökningsmetod som passar avgörs av neuroradiologisk expertis.
En vårdcentral kan vara en första kontakt när du vill få hjälp med tinnitus. När du söker vård brukar läkaren göra en kroppslig undersökning och ett hörselprov. Du får också berätta om du har några sjukdomar eller tar några läkemedel.1 Vid osäker diagnos kan du få remiss till en öron-näsa-halsläkare för en utförligare hörselundersökning och bedömning av orsaken. En remiss kan också gå till en hörselvårdsavdelning eller en audionommottagning. Audionommottagningar kan finnas både i offentlig och privat regi, om mottagningen är godkänd av regionen. Vid oklar typ av hörselnedsättning eller betydande besvär kan audionommottagningen remittera dig vidare till en öron-näsa-halsläkare eller medicinsk audiolog. Vid besvärande tinnitus kan du också behöva träffa en psykolog eller annan yrkesperson inom hörselvården.2
Audionommottagningar erbjuder kvalificerad hörselundersökning. Sådan undersökning erbjuds också vid öron-näsa-halsmottagningar.2 På en audionommottagning kan du få en audiologisk bedömning, och vid oklar hörselnedsättning kan du remitteras vidare till en öron-näsa-halsläkare eller medicinsk audiolog.
Vid behov kan remiss gå till neurolog, psykolog eller tandläkare.1 Tandläkare kan vara aktuell om besvären har samband med käklederna eller tandgnissling. Vid ensidig tinnitus utan en förklaring bör du utredas av specialist i öron-näsa-halssjukdomar eller hörselrubbningar.
Tinnitus är ljud i öronen som saknar en yttre ljudkälla.1 Det betyder att ljudet upplevs av dig, medan andra personer vanligtvis inte kan höra det. Tinnitus är ett symtom, inte en sjukdom.6 Det kan därför vara ett tecken på något annat, men ibland går det inte att hitta någon tydlig orsak.
Ljudet kan exempelvis vara tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt.1 Ljudets karaktär kan skilja sig från person till person och kan också variera hos samma person över tid. För vissa är ljudet svagt, medan det för andra kan vara mer påtagligt och påverka sömn eller koncentration.
Många som får tinnitus upplever att besvären förbättras av sig själva eller efter behandling.1 Hur det utvecklas beror bland annat på vad som ligger bakom besvären. Tinnitus kan ibland förbättras när en bakomliggande orsak behandlas, men det finns också personer som har kvar ljudet under längre tid.
Tinnitus kan minska genom habituering, där man lär sig att bortse från ljudet.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 30 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa läkemedel kan ge tillfällig tinnitus.1 Ibland försvinner ljudet när läkemedlet går ur kroppen men ibland finns tinnitus kvar. Läkemedel kan också påverka hörseln och bidra till både hörselnedsättning och tinnitus.
Dessa läkemedel kan var för sig eller tillsammans ge sådana besvär. Orsaken behöver därför inte vara en enda medicin. Andra läkemedel kan också vara inblandade, eftersom ett flertal läkemedel har potentiellt ototoxiska effekter.
Öronsjukdomar kan vara förenade med tinnitus.1 Även vaxpropp eller vätska från en öroninfektion kan utlösa tinnitus genom att hörselgången blockeras.3 Förändringar i mellanörats ben, så kallad otoskleros, kan påverka hörseln och orsaka tinnitus.4 Det gäller bland annat mellanöreinflammation.2 Tinnitus i samband med mellanöreinflammation kan vara tecken på toxisk effekt på innerörat. I stort sett alla öronsjukdomar kan vara förenade med tinnitus, oftast i samband med sjukdomar som orsakar hörselnedsättning.
Spänningar och besvär i nacke, axlar och käkar kan orsaka eller påverka tinnitus.1 Vid förslitningar i halsryggen föreligger ofta nacksmärtor, stelhet och begränsad rörlighet. Man kan då vid undersökning finna att rörelser i halsryggen påverkar tinnitus styrka. Spänningar i käkledsmuskulaturen är mycket vanligt och kan orsaka tinnitus.
Även käkproblem kan spela in. Ett felaktigt bett kan orsaka tinnitus. Det går att trigga tinnitusljudet till exempel genom att bita ihop käkarna hårt eller trycka på spända muskler i käkområdet. Muskelspänningar kan alltså vara en del av förklaringen när ljudet påverkas av käkens eller nackens rörelser.
Blodbrist och förändringar i ämnesomsättningen kan bidra till tinnitus.1 Tillstånd som diabetes och sköldkörtelrubbningar har också kopplats till tinnitus.4 Huvud- eller nackskador kan påverka innerörat, hörselnerven eller de delar av hjärnan som behandlar ljud och därigenom orsaka tinnitus.3 Hormonella rubbningar, diabetes och sköldkörteldysfunktion har också kopplats till tinnitus. Det betyder inte att tinnitus i sig visar vilken kroppslig förändring som finns, utan att flera olika kroppsliga tillstånd kan förekomma tillsammans med besväret.
Stress kan göra tinnitus mer besvärande. Vanligt är att ljudnivån ökar vid stress.2 Det är oklart om stress, oro och depression orsakar tinnitus. Däremot vet vi att det gör att ljudet ofta upplevs som värre och att tinnitus blir jobbigare att hantera när vi mår dåligt.5 Depression och ångest kan alltså påverka hur tinnitus upplevs utan att det är säkert att de har orsakat själva tinnitusljudet.
Pulserande tinnitus kan ha samband med blodflödet nära örat.2 Arteriovenös kärlförbindelse i anslutning till örat liksom glomustumör i mellanörat kan orsaka pulserande tinnitus. Även avvikelser i det venösa återflödet i temporalbenet kan orsaka pulssynkron tinnitus. Ett pulserande ljud kan därför ha en annan förklaring än den tinnitus som hänger ihop med buller eller hörselnedsättning.
Ménières sjukdom kan ge tinnitus tillsammans med hörselfluktuationer och yrsel.2 Tinnitus förenat med hörselfluktuationer och yrsel kan bero på Mb Ménière. Sjukdomen hör ihop med innerörat och kan påverka både hörsel och balans.
Ensidig tinnitus kan i ovanliga fall bero på vestibularisschwannom.2 Vid ensidig tinnitus måste man klargöra om orsaken kan vara ponsvinkeltumör (t ex vestibularisschwannom). Vestibularisschwannom är en godartad tumör på en nerv som leder från innerörat till hjärnan.
Ibland går det inte att hitta någon känd orsak till tinnitus.1 Även när flera möjliga orsaker är kända kan den bakomliggande orsaken alltså förbli oklar. Se avsnittet om utredning och behandling för information om hur orsaken kan undersökas.
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har fått tinnitus eller nedsatt hörsel efter att ha råkat ut för ett plötsligt mycket starkt ljud nära örat.1 Plötslig bullerexponering kan påverka hörseln och ge tinnitus.2 Tinnitus efter exempelvis en kraftig smäll är vanligt, och hörseln kan behöva bedömas efter händelsen. Vänta därför inte med den vårdkontakt som anges ovan.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1 Detta gäller efter den plötsliga, mycket starka ljudhändelse som beskrivs ovan.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan använda sjukvårdsrådgivningen när du är osäker på vilken vårdmottagning som passar dina besvär. Du kan också få hjälp att bedöma symtom eller få information om var du kan söka vård.
Tinnitus märks ofta tydligare när det är tyst, till exempel vid läggdags.5 Ett svagt och behagligt ljud kan då göra att uppmärksamheten inte riktas lika mycket mot tinnitus.
Du kan också prova andra svaga bakgrundsljud, till exempel ljud från en fläkt eller en ljudgenerator.3 Ljudet behöver inte överrösta tinnitus.5 Målet med sådana ljud är att göra tinnitus mindre framträdande, så att det blir lättare att koppla bort ljudet.
Undvik samtidigt att helt stänga ute vardagsljud. Du ska inte utsätta dig för starka ljud, men använd inte öronproppar hela tiden. Om du undviker vardagsljud och använder öronproppar för jämnan kan du bli känsligare för ljud och höra tinnitus mer.5
Det kan vara hjälpsamt att lägga märke till när tinnitus hörs mest och minst. När det finns ljud omkring dig och du är upptagen med vardagssysslor tänker du ofta mindre på tinnitusljudet.5 Att fortsätta med aktiviteter du tycker om kan därför hjälpa dig att inte låta tinnitus styra hela vardagen.
Stress kan öka tinnitusljudets nivå och stress, oro och depression kan göra att ljudet upplevs som värre.6 Därför kan återhämtning och avslappning ingå i egenvård vid tinnitus.1
Du kan prova avslappningsövningar hemma om du blir spänd. En del tycker att yoga hjälper. Regelbunden motion kan vara en del av en vardag med mindre stress, men det är också viktigt att ge kroppen tid för vila och återhämtning.
En sund livsstil med motion, sömn och balans mellan arbete, familj och fritid brukar minska besvären.5 Om du sover dåligt eller har mycket stress kan tinnitus bli svårare att hantera. Alkohol kan hos en del personer tillfälligt öka tinnitusljudet, och koffein och rökning kan också förvärra tinnitus hos vissa.5,7
Använd hörhjälpmedel om du behöver dem. Hörhjälpmedel kan göra omgivningsljud tydligare och tinnitus mindre märkbar när du har en hörselnedsättning.5
Spänningar i käklederna och tandgnissling kan orsaka eller förvärra tinnitus.3 En tandläkare kan ibland hjälpa vid sådana käkbesvär, och vid behov kan du få råd om åtgärder mot tandpressning eller tandgnissling.
Tinnitus kan inte mätas med objektiva mätmetoder. Därför behöver du själv beskriva dina besvär genom att svara på frågor om hur tinnitus påverkar dig. Läkaren eller annan vårdpersonal kan till exempel fråga hur ofta du upplever tinnitus, hur den påverkar dina dagliga aktiviteter och hur du påverkas mentalt.1
Bedömningen omfattar också hur tinnitus påverkar din arbetskapacitet och din allmänna hälsa.1 Det är viktigt att berätta om sådant som sömnproblem, koncentrationssvårigheter, oro eller nedstämdhet om du har det, eftersom dessa uppgifter hjälper vården att bedöma hur mycket besvär tinnitus ger. Ett frågeformulär som Tinnitus Handicap Inventory, THI, kan användas både för att bedöma hur svåra besvären är och för att följa effekten av en behandling. Bedömning av ångest och depression kan också hjälpa vården att bedöma vilket behandlingsbehov du har och vilken metod som kan passa.2
Tinnitus kan graderas på olika sätt. Intermittent tinnitus stör endast i tyst miljö.2 Ständigt närvarande tinnitus kan vara möjlig att tränga undan när du är sysselsatt eller när det finns bakgrundsljud. Tinnitus kan också vara ständigt närvarande och plågsam, så att den inte går att undertrycka och väcker dig på natten.
Frågeformulär kan användas för att bedöma hur svåra besvären är och för att följa effekten av en behandling. Ett sådant frågeformulär är Tinnitus Handicap Inventory, THI. Bedömning av ångest och depression kan också vara värdefull när vården tar ställning till vilket behandlingsbehov du har och vilken metod som kan passa.
Det finns ingen behandling som helt tar bort tinnitus.1 Behandlingen går i stället ut på att lindra besvären och göra de besvärande ljuden lättare att hantera. Hur utredningen och behandlingen är organiserad varierar mellan olika regioner, och behandling kan ges individuellt eller i grupp.
Hörseln bör kontrolleras om du har tinnitus. Hörselhjälpmedel och hörapparat kan minska tinnitusbesvär när du samtidigt har en hörselnedsättning.1 En hörapparat kan förstärka omgivningsljud och göra att tinnitus inte upplevs som lika besvärande. Andra tekniska hjälpmedel kan också minska besvären. Vid hörselnedsättning kan en hörapparat förstärka ljud utifrån och göra tinnitus mindre märkbar.3 Om du har tinnitus utan hörselnedsättning kan en ljudstimulator, även kallad brusapparat, vara ett alternativ; den avger ett svagt brus som inte ska överrösta tinnitus helt.5
Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan hjälpa dig att hitta metoder för att minska eller hantera besvär som tinnitus medför.1 Det kan till exempel handla om sömnproblem, koncentrationsproblem, anspänning, stress, irritation, trötthet och ljudkänslighet. I KBT får du lära dig olika sätt att förhålla dig till tinnitus så att ljudet blir mindre störande i vardagen.
Tinnitus retraining therapy, TRT, är en annan behandlingsmetod.1 TRT innebär att du får hjälp att vänja dig vid ljudet, bland annat genom information och ljudbehandling. Målet är att du inte längre ska höra tinnitusljudet när du inte aktivt lyssnar efter det. Behandlingen ges med hjälp av en audionom.
Kroppsliga sjukdomar eller besvär bör behandlas när de finns.1 Det kan till exempel handla om smärta, felaktig belastning eller rörelsehinder. När tinnitus förvärras av kroppsliga symtom kan fysioterapi eller massage hjälpa.
Vid muskelspänningar, värk i leder eller skador kan fysioterapi ge avspänningsövningar och råd om hur kroppen kan bli mindre spänd. Sådan behandling kan ge lindring vid tinnitus som har kroppsliga orsaker, till exempel spänningar i nacke och axlar.
Hur du mår psykiskt har stor betydelse för hur mycket besvär du har av tinnitus.1 Därför bör depression eller ångest behandlas när det finns. Ibland kan professionell hjälp och läkemedel behövas för att du ska kunna bli bättre. Läkemedel mot depression eller ångest kan övervägas när depression eller ångest finns samtidigt, men de ska inte beskrivas som en generell behandling av själva tinnitusljudet. Vid betydande besvär kan ett tvärvetenskapligt team med erfarenhet av olika behandlingsstrategier vara viktigt.2
Vid tinnitus som förvärras av smärttillstånd kan fysioterapi eller massage vara en del av behandlingen.1 Det kan till exempel handla om tinnitus som förvärras av nackvärk, ryggvärk eller annan ledvärk. Spänningar i käkledsmuskulaturen kan också orsaka tinnitus, och ibland behövs behandling av tandläkare eller specialisttandläkare.
Vid besvärande tinnitus är det viktigt att få möta ett tvärvetenskapligt team med erfarenhet av olika behandlingsstrategier.2 Ett tinnitusteam inom hörselvården kan bestå av audiolog, öronläkare, audionom, psykolog, kurator och fysioterapeut. På flera ställen i landet finns sådana team knutna till hörselvården.5 Om kompetensen inte finns där du bor kan du remitteras till ett tinnitusteam i ett annat landsting.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Hur vården är organiserad varierar mellan olika regioner, så vägen till hörselvård kan se olika ut.
Hörsellinjen erbjuder kostnadsfri rådgivning om hörsel, hörselskador, tinnitus och hjälpmedel. Hörsellinjen kan också ge kontaktuppgifter till vårdutbudet i hela landet.2 Du kan få rådgivning per telefon eller mejl. För kontaktuppgifter till hörselvården i din region kan du läsa vidare på varden.se.
Det finns ingen behandling som helt tar bort tinnitus, men behandling kan lindra besvären.1 Behandlingen kan alltså inriktas på hur tinnitus påverkar dig, även när själva ljudet finns kvar. Vilken hjälp som passar beror på dina besvär och på vad som framkommer vid bedömningen.
KBT kan hjälpa till att hantera tinnitusbesvär och göra ljudet mindre störande i vardagen.1 I KBT får du hitta sätt att hantera sådant som sömnproblem, koncentrationssvårigheter, stress och irritation som tinnitus kan medföra. Målet är att minska besvären och göra det lättare att leva med ljudet, inte att lova att tinnitus försvinner.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Svinkoppor är en hudinfektion som orsakas av bakterier. Svinkoppor ger blåsor som varar sig, och vätskan från dem kan smitta.

Huden under håret drabbas ofta av besvär, delvis eftersom det är en miljö där bakterier och svamp trivs. Läs mer här!

De allra flesta drabbas någon gång av vårtor, vanligtvis på händer eller fötter. På Vården.se kan du läsa om hur du kan få hjälp.





