Krupp är en virusinfektion som orsakar svullnad i struphuvudet och luftrören, vilket kan göra luftvägen trängre. Hjälp finns, de flesta fall är milda och besvären brukar pågå i ett till två dygn.
Krupp är en virusinfektion som orsakar svullnad i struphuvudet och luftrören. Krupp kallas också viruskrupp.1 Infektionen påverkar de övre luftvägarna hos barn. Svullnaden sitter framför allt i området kring stämbanden och strax nedanför dem. Svullnaden gör att luftvägen nedanför stämbanden blir trängre. När luftvägen blir trängre kan andningen bli ljudlig och svår.2 Krupp kan därför påverka hur lätt luften kommer fram genom luftvägarna.
Krupp har tidigare kallats pseudokrupp eller falsk krupp.1 Namnen användes eftersom difteri tidigare kallades äkta krupp. I dag används framför allt namnet krupp för den virusinfektion som drabbar barn.
Krupp drabbar framför allt barn mellan sex månader och tre år. Krupp är vanligast kring tvåårsåldern. Yngre barn har smalare luftrör, vilket gör att svullnad lättare kan påverka luftpassagen. När barn blir äldre brukar kruppbesvären minska. I fem–sexårsåldern har besvären oftast försvunnit.1
Krupp är vanligast på hösten och vintern.1 Det beror på att de virus som kan orsaka krupp sprids under de årstiderna. Krupp är en vanlig sjukdom hos små barn, medan vuxna mer sällan får krupp.3
Kruppbesvär brukar pågå i ett till två dygn och sällan längre än en vecka.1 Besvären är ofta värre på natten än på dagen. Det kan göra nätterna mer påfrestande för både barnet och dig som vuxen.
Det är ovanligt att krupp leder till allvarliga besvär.1 De flesta fall av krupp är milda.4 Vissa barn får krupp vid flera virusinfektioner, medan andra får besvär någon enstaka gång. När barnet blir äldre brukar kruppbesvären alltså minska.
Om du behöver läsa om vilka besvär krupp kan ge, finns information i avsnittet om symtom. Information om när barnet ska söka vård finns i avsnittet ”När ska barnet söka vård?”.
Krupp orsakas av en virusinfektion. Luftvägsvirus infekterar först näsan och området bakom näsan. Vanligast är parainfluensavirus.1
Flera andra virus kan också ligga bakom krupp:
De virus som orsakar krupp är vanliga, men de flesta barn som får en virusinfektion utvecklar inte krupp.2 Krupp är därför inte en egen smitta som sprids separat från virusinfektionen, utan en följd av att vissa luftvägsvirus påverkar luftvägarna på det här sättet.
Krupp brukar märkas genom förändringar i hostan, rösten och andningen. Besvären kan komma samtidigt eller var för sig, och det är framför allt viktigt att lägga märke till hur barnet andas och hur barnet mår i övrigt.
Hostan vid krupp låter ofta tydligt skällande. Andningsljudet kan höras som väsande eller pipande andning, särskilt när barnet andas in. Heshet beror på att svullnad påverkar området kring stämbanden. Om svullnaden blir kraftig kan barnet få svårt att andas.1
Krupp kan börja efter att barnet har varit förkylt, men besvären kan också komma utan förvarning. Det är inte alltid som barnet först har tydliga förkylningssymtom.
Krupp är oftast en klinisk diagnos. Det betyder att läkaren bedömer sjukdomen utifrån barnets sjukdomshistoria och det som syns vid undersökningen. Vid ett typiskt förlopp behövs inga ytterligare utredningar.3 Därför behöver barnet vanligtvis inte lämna prover eller genomgå röntgen när bilden stämmer med krupp.
Läkaren frågar när besvären började, hur länge de har pågått och hur de har förändrats.3 Du kan också få frågor om andra symtom, till exempel halsont, ovilja att svälja och hur länge barnet har haft feber. Uppgifter om när på dygnet besvären kommer och om barnet har haft förkylningssymtom kan hjälpa läkaren att bedöma om förloppet är typiskt.
Vid undersökningen bedömer läkaren hur barnet andas och hur barnet mår i övrigt.3 Andningsarbetet och allmäntillståndet ingår i bedömningen av hur svåra besvären är. Läkaren tar också hänsyn till om andningen låter när barnet är upprört eller när barnet vilar.
Läkaren kontrollerar vitalparametrar, inklusive syremättnad med pulsoximetri.3 Vid behov kan barnet övervakas under en period. En vanlig kroppsundersökning är oftast den enda undersökning som behövs.
När kruppbesvären är mer uttalade kan barnet få behandling på en akutmottagning eller på ett sjukhus.1 Behandlingen minskar svullnaden och gör det lättare att andas.
Kortison som andas in kan vara ett alternativ till tabletter. Vilken behandling som används beror bland annat på hur barnet mår och hur andningen påverkas. Vid kraftiga besvär kan kortison också ges på andra sätt av vården om barnet inte kan ta det genom munnen.
Kortisonbehandling används för att minska svullnaden i luftvägen. Effekten av kortison kommer inte lika snabbt som effekten av inhalerat adrenalin, men kortison kan minska symtomen och behovet av fortsatt vård. Dexametason är den steroid som har studerats mest och rekommenderas internationellt.
När kruppbesvären kommer kan barnet ofta få lättare att andas genom att komma upp och sitta i din famn eller stå upp.1 Det gör att svullnaden i slemhinnan minskar.
Oro, skrik och gråt kan göra besvären värre.1 Därför är det bra att skapa en lugn atmosfär runt barnet och undvika sådant som gör barnet mer upprört. Sval luft kan lindra symtomen, och en studie visade minskade symtom efter vistelse utomhus i 30 minuter i temperatur under 10 grader.
Om barnet är täppt i näsan kan du ge nässprej.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Vårdcentralen kan bedöma barnets besvär och hjälpa till med fortsatt kontakt om det behövs. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Valet av mottagning kan därför bero på om du främst behöver råd eller en medicinsk bedömning. Du kan också läsa mer om hur du hittar vård på 1177.se.
Vid återkommande krupp kan vårdgivaren remittera barnet till en öron-, näs- och halsspecialist. En sådan specialist kan bedöma besvär som rör öron, näsa och hals. Vid återkommande krupp kan vårdgivaren också remittera barnet till en lungmedicinsk specialist.2
Även barn ska få information och vara delaktiga i vården. Det finns ingen åldersgräns för detta. Be vårdpersonalen förklara om informationen är svår att förstå, så att du och barnet kan vara aktiva i vården. Det finns möjlighet till tolkning till andra språk om barnet eller vårdnadshavaren inte pratar svenska. Det finns också möjlighet till tolkhjälp vid hörselnedsättning.1
Krupp är en inflammation i struphuvudet och luftröret som oftast orsakas av virus.4 Det kan ge skällande hosta, heshet och väsande eller pipande andning. Kruppbesvären brukar pågå i ett till två dygn och sällan längre än en vecka.1 Besvären kan alltså finnas kvar i flera dagar, även om de ofta börjar minska tidigare.
Vissa barn får krupp flera gånger.5 Återkommande krupp kan vara ett tecken på att luftvägen är trängre än vanligt.2 Förträngningen kan ha funnits sedan födseln eller ha utvecklats senare. Vid återkommande krupp kan barnet remitteras till en öron-, näs- och halsspecialist eller en lungmedicinsk specialist.
Vuxna kan få krupp, men det är ovanligt. Hos barn är luftrören smalare och inte fullt utvecklade, vilket gör att svullnad lättare påverkar andningen. När vuxna får krupp är symtomen vanligtvis svårare och mer intensiv behandling kan behövas.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Smittan sprids framför allt genom direktkontakt från hand till mun.1 Det kan till exempel ske när barnet rör vid föremål eller ytor som har virus på sig och sedan rör vid munnen.
Smittan kan också spridas genom luften med små droppar när någon till exempel hostar.1 Virus kan då finnas i dropparna som kommer ut i luften och infektera den som andas in dem.
Det är svårt att helt undvika smittan eftersom virusen som kan orsaka krupp är så vanliga. Barn som utsätts för tobaksrök i omgivningen blir lättare förkylda.1 Undvik därför att röka i närheten av barn.
Yngre barn påverkas lättare av svullnad eftersom deras luftrör är smalare.1 En liten svullnad i slemhinnan kan därför göra det svårare för luften att passera hos ett yngre barn.
Virus är den vanligaste orsaken till krupp, men allergi anges som en möjlig orsak till en typ av plötsligt debuterande krupp. Något som irriterar luftvägen kan också anges som en möjlig orsak till denna typ av krupp. Sura uppstötningar anges dessutom som en möjlig orsak.5
Den plötsligt debuterande typen av krupp kan komma utan feber.5 Om krupp återkommer flera gånger kan det också finnas en medfödd eller senare utvecklad förträngning i luftvägen, vilket gör att barnet lättare påverkas av en infektion.2
Besvären kommer ofta på kvällen eller natten när barnet ska sova eller har sovit en stund. När barnet ligger ner ökar svullnaden, vilket kan bidra till att besvären märks mer då. Besvären startar ofta direkt med skällande hosta och väsande eller pipande andning när barnet andas in.
Kruppbesvär brukar pågå i ett till två dygn och sällan längre än en vecka. Hur barnet låter och andas kan därför variera under dygnet. Även om natten ofta är den svåraste tiden kan vissa barn ha kvar besvär under dagen.
Vid svårare krupp är det viktigt att vara uppmärksam både på andningen och på barnets allmäntillstånd. Det kan se ansträngt och jobbigt ut för barnet att andas.
Indragningar mellan revbenen eller kring nyckelbenen syns när huden dras inåt vid inandning. Blåfärgning av läppar, handflator eller fingrar är ett tecken på syrebrist. Om barnet blir trött och hängigt och är svårt att väcka är det ett allvarligt tecken.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har andningsbesvär som inte lättar inom cirka 15–30 minuter trots att barnet sitter upprätt i ditt knä.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet är mycket hängigt, till exempel inte lika kontaktbart som vanligt.1
Typiska fynd vid undersökningen är:
Läkaren väger samman fynden med hur barnet andas, barnets allmäntillstånd och vitalparametrarna. På så sätt bedöms svårighetsgraden och om bilden stämmer med krupp.
Vid avvikande sjukdomshistoria, avvikande fynd vid undersökningen eller dåligt behandlingssvar kan utredningen behöva gå vidare utifrån andra möjliga orsaker.3 Det kan till exempel bli aktuellt när sjukdomsförloppet inte ser ut som väntat, när barnet är ovanligt litet eller när behandlingen inte ger det svar som förväntas.
Datortomografi kan övervägas vid misstanke om främmande kropp eller böld bakom svalget.3 Vid ett typiskt fall görs däremot inga prover, eftersom provtagning dessutom kan göra barnet upprört och öka andningsbesvären.
Endoskopisk bedömning kan övervägas vid ett avvikande förlopp eller vid låg ålder när andra orsaker misstänks.3 En sådan bedömning kan bland annat bli aktuell om läkaren misstänker en bakterieinfektion i luftrören eller en medfödd eller senare utvecklad avvikelse i luftvägen.
Om svullnaden behöver minska snabbare kan barnet få andas in adrenalin. Adrenalin ges som en inhalation, alltså som en fin dimma som barnet andas in genom en nebulisator.
Adrenalin verkar snabbare än kortison. Effekten av adrenalin varar dock kortare tid än effekten av kortison, och svullnaden kan därför komma tillbaka när effekten avtar. Därför behöver barnet observeras efter behandlingen. Under tiden kan vårdpersonalen följa hur barnet andas och om besvären återkommer.
Adrenalin kan göra att hjärtat slår snabbare och att blodtrycket ökar. Dessa biverkningar går snabbt över. Vid behov kan inhalationen upprepas under den första timmen, men det är vården som avgör om barnet behöver mer behandling.
Syrgas kan ges om andningen är mer påverkad. Syrgasen kan ges på olika sätt, till exempel genom en mask eller nära näsan. Vid mer uttalade besvär kan vården också följa barnets syrenivå, andning och hjärtfrekvens.
Krupp orsakas av en virusinfektion och kan därför inte behandlas med antibiotika. Antibiotika används alltså inte för att behandla vanlig krupp.
Astmaspray och andra läkemedel som vidgar luftrören har inte visats hjälpa mot krupp. Hostmedicin har ingen plats i behandlingen av krupp och kan vara olämplig för barn. Inte heller dimma, ånga eller inhalation av koksalt har visats vara en verksam behandling mot krupp.
I mycket sällsynta fall kan ett andningsrör behöva läggas på plats för att hjälpa barnet att andas. Då kan respiratorvård behövas. Sådan behandling hör till sjukhusvården och används bara när andningen inte kan upprätthållas på annat sätt.
Efter behandlingen bedömer vården om barnet kan lämna sjukhuset eller behöver stanna kvar. Bedömningen utgår bland annat från hur barnet andas efter behandlingen och om svullnaden verkar komma tillbaka.
Om barnet har fått adrenalin brukar det få stanna kvar på sjukhuset en stund så att vården kan se om behandlingen hjälper och om effekten håller i sig. Om barnet behöver fortsatta inhalationer kan det behöva läggas in på barnklinik för fortsatt behandling och övervakning. Vid mild krupp eller om barnet inte längre har väsande eller pipande andning i vila två timmar efter inhalerat adrenalin kan barnet återgå hem.
Behövs uppföljning inte, avslutas vårdkontakten efter bedömningen. Om vården däremot bedömer att barnet behöver fortsatt behandling stannar barnet kvar eller läggs in på barnklinik.
När andningen har blivit bättre och barnet ska sova kan du höja huvudändan på sängen. Lägg extra kuddar under madrassen vid huvudändan, så glider de inte undan. Det kan minska risken för att besvären ska komma tillbaka under sömnen.1
Om hosta eller halsont gör det svårt för barnet att äta och dricka kan du ge smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.1 Läs mer om receptfria läkemedel för barn på varden.se.
Det saknas studier som visar att ånga minskar symtomen vid krupp.
Barnet kan återgå till förskola, skola eller andra aktiviteter när det orkar med vardagen som vanligt.1 Det gäller även om barnet fortfarande har lite snuva eller lätt hosta. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.
Barnet kan gå tillbaka när det orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Barnet ska också ha varit feberfritt i ett dygn utan febernedsättande läkemedel innan återgång.1
Handtvätt och att undvika nära kontakt med personer som har en luftvägsinfektion kan minska smittspridning.5 Tvätta händerna noggrant efter att du har tagit hand om barnet. Virus som kan orsaka krupp kan spridas genom luften med små droppar när någon hostar och genom kontakt med föremål som har förorenats av smittämnen.
Om barnet har haft krupp tidigare kan du höja huvudändan när barnet blir förkylt.6 Det minskar risken för att luftrören ska svullna.
Undvik att röka i närheten av barnet.1 Barn som utsätts för tobaksrök i omgivningen blir lättare förkylda.
Det går inte alltid att undvika smitta, eftersom de virus som kan orsaka krupp är vanliga. Handtvätt, rengöring av leksaker och mindre nära kontakt med personer som har en luftvägsinfektion är vardagsåtgärder som kan minska smittspridningen.
Krupp är mycket smittsamt eftersom virusen som orsakar tillståndet lätt sprids.2 Smittan kan spridas genom luften och genom fysisk kontakt. Handtvätt och att undvika nära kontakt med personer som har luftvägsinfektion kan minska smittspridningen.