Förstoppning är att du har svårt att bajsa trots att du vill, ofta med hårt bajs som är svårt att få fram. Det är vanligt och för det mesta inte skadligt; tillfällig förstoppning beror ofta på för lite vätska eller fibrer, ändrade vanor, lite rörelse eller stress och går ofta över av sig själv.
Vad är förstoppning?
Vad förstoppning är
Förstoppning innebär att du har svårt att bajsa trots att du vill. Förstoppning brukar beskrivas som att du bajsar färre än tre gånger per vecka och att bajset är hårt och svårt att få fram. Hur ofta du behöver bajsa skiljer sig åt mellan personer. En del bajsar några gånger i veckan, andra bajsar några gånger varje dag.1
Förstoppning är ett besvär eller symtom och är för det mesta inte skadligt. Besvären kan ändå påverka vardagen och göra toalettbesöket obehagligt. En förstoppning börjar oftast när bajset stannar kvar för länge i ändtarmen. Då hinner mer vatten sugas upp, så bajset blir torrt och hårt. När ändtarmen är full skickar den en signal till hjärnan, och du känner dig bajsnödig. Om du undviker att bajsa för att det gör ont kan signalen försvinna, så att mer hårt bajs samlas i ändtarmen och det blir ännu svårare att bajsa.1
Hur det kan kännas och märkas
Du kan ha ett eller flera symtom när du är förstoppad:
Du kan må illa och inte vilja äta om du har haft förstoppning en längre tid.1
Det är vanligt att förstoppningssymtom varierar mycket mellan olika personer. Därför kan besvären märkas på olika sätt även när problemet är förstoppning.
Vanligt och ofta tillfälligt
De allra flesta blir förstoppade då och då oavsett ålder. Barn och personer som är äldre än cirka 65 år har lättare att få förstoppning. Tillfällig förstoppning går ofta över av sig själv.1 Förstoppningsbesvär är mycket vanliga och har i undersökningar uppskattats förekomma hos cirka 20 procent.2
Det finns flera saker du kan prova själv vid förstoppning. Börja gärna med vätska och mat, eftersom för lite vätska och fibrer ofta bidrar till tillfällig förstoppning.
Försök dricka tillräckligt med vätska, till exempel ett extra glas vatten till varje måltid.1 Ibland kan du behöva dricka även om du inte är törstig. Det gäller framför allt om du är äldre, eftersom törstkänslan då ibland kan vara svagare.
Ät fibrer och fullkorn i måttliga mängder. Fibrer finns bland annat i fullkornsbröd, flingor, gryn, pasta, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär.1 Grönsaker och frukt är bra att äta varje dag. Försök att fördela fibrerna över dagens måltider, eftersom lite fibrer ofta kan vara bättre än mycket fibrer vid ett enda tillfälle. Du kan också välja lösliga fibrer från havre, grönsaker, frukt och bär om du vill minska risken för gaser och uppblåst mage. Fullkornsprodukter innehåller fibrer, men kan ge mer gasbildning än lösliga fibrer.5 Ät gärna fullkornsprodukter i matlagningen, till exempel fullkornsmjöl i bröd eller grova gryn och frön i müsli.1
Följande frukter och bär kan hjälpa vid förstoppning:
Utredning och behandling vid förstoppning
Vad som kan hända vid ett besök
När du kommer till en läkare får du börja med att berätta om dina besvär. Läkaren kan fråga hur länge du har haft förstoppning, hur ofta du bajsar, vad du äter och dricker och om du har börjat använda något nytt läkemedel.1
Läkaren känner sedan försiktigt på magen. Du kan också få lämna blodprov och avföringsprov.1
Ändtarmen kan behöva undersökas både med ett finger och med ett rektoskop. Ibland behöver tjocktarmen också undersökas med koloskopi, och läkaren skickar då en remiss till mottagningen där du ska undersökas.1
Behandling som beskrivs i svenska källor
Ibland behövs behandling med läkemedel eller behandling för att tömma tarmen. Det finns inget läkemedel som botar förstoppning, men läkaren kan skriva recept på receptfria läkemedel.1
Tarmsköljning innebär att ändtarmen och den nedre delen av tjocktarmen töms med vatten. Du får hjälp att utföra behandlingen av en läkare eller sjuksköterska. Tarmsköljning ska inte utföras utan att du först har varit i kontakt med en läkare.
Vem kan hjälpa dig vid förstoppning?
Vårdcentral och barnavårdscentral
Vårdcentralen kan göra primär bedömning, utredning och behandling av funktionell förstoppning hos barn.4 Där kan barnet få hjälp att ta reda på vad besvären beror på och vilken behandling som passar.
För barn upp till cirka fem år kan du också kontakta en barnavårdscentral med frågor om barnets matvanor eller toalettvanor.3 Barnavårdscentralen kan alltså vara en kontaktväg när du behöver råd om sådana vanor.
1177, specialist och val av mottagning
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.3 Du kan få råd om vilken vårdmottagning som passar för dina besvär.
Hen kan också skicka en remiss till en specialist i mag- och tarmsjukdomar, som undersöker dig.1 En remiss innebär att en vårdgivare skickar en förfrågan till en annan mottagning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Vanliga frågor om förstoppning
Hur vet jag om jag är förstoppad?
Du har en förstoppning om du bajsar färre än tre gånger per vecka, och det är hårt och svårt att få fram bajset. Det kan också kännas som att tarmen inte har tömts efter att du har varit på toaletten. Magen kan kännas utspänd.1
Vad kan jag prova själv?
Ofta räcker det att dricka mer vätska och att äta mer fiberrik mat. Du kan till exempel dricka ett extra glas vatten till varje måltid. Du behöver äta mat med fibrer och fullkorn i måttliga mängder.1
Rörelse hjälper tarmarna att arbeta. Försök därför att röra dig och vara fysiskt aktiv varje dag. Du ska inte hålla dig från att bajsa när du behöver göra det.1 Ta den tid du behöver när du är på toaletten.
Kan förstoppning vara ett tecken på sjukdom?
Förstoppning är för det mesta inte skadligt, men kan ibland vara ett tecken på en sjukdom. Om du börjar få problem med avföringen som du inte känner igen kan det vara ett tecken på sjukdom.1
Hos barn kallas förstoppning som pågår länge utan att det beror på någon sjukdom för funktionell förstoppning. Det är den vanligaste orsaken till förstoppning hos barn.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Förstoppning är vanligt i samband med resor och andra omställningar.1
Förstoppning kan bero på att du får nya matvanor, glömmer bort att dricka vätska eller rör dig mindre än du brukar under en resa.1
Det kan också bero på att du inte kan gå på toaletten som vanligt under resan.1
Du kan få förstoppning av att känna dig stressad eller orolig.1
Det kan alltså vara flera förändringar samtidigt som bidrar, till exempel ändrade mattider, mindre rörelse och att det blir svårare att gå på toaletten som vanligt. Även om du känner igen en sådan förändring går det inte alltid att säga att den är den enda orsaken till besvären.
Situationer och läkemedel
Det är vanligt att få förstoppning under graviditeten och den första tiden efter förlossningen.1
Vissa läkemedel mot psykiska sjukdomar kan ge förstoppning.1
Kalciumblockerare, opiater och antidepressiva hör till läkemedel som kan orsaka förstoppning.2
Flera typer av läkemedel kan alltså ha förstoppning som biverkan. Om besvären började efter att du började med ett läkemedel kan det vara en möjlig förklaring, men även andra orsaker kan spela in.
Barns vanor och vanlig funktionell förstoppning
Hos barn börjar förstoppning ofta med att avföringen blir hård och att barnet undviker att bajsa eftersom det gör ont.3 Smärtan kan göra att barnet fortsätter att hålla sig, vilket kan bidra till att förstoppningen fortsätter.
Barn kan hålla sig om de inte känner sig trygga på förskolan.3
Barn kan hålla sig om de inte känner sig trygga i skolan.
Barn kan hålla sig om de inte känner sig trygga hemma hos någon annan.
Blöjavvänjning kan bidra till barns förstoppning.3
Förskole- eller skolstart kan bidra till barns förstoppning.3
Stillasittande kan bidra till barns förstoppning.3
Bristande intag av fiber kan bidra till barns förstoppning.4
Bristande intag av vätska kan bidra till barns förstoppning.4
Förändringar i barnets miljö eller vardag kan därför ha betydelse. Även toalettvanor, mat och dryck samt hur mycket barnet rör sig kan vara möjliga bidragande faktorer.
När förstoppning hos barn pågår länge utan att det beror på en sjukdom kallas det funktionell förstoppning. Funktionell förstoppning är den vanligaste orsaken till förstoppning hos barn.3
Vid IBS har man ofta under flera år haft perioder med förstoppning och diarré.1
Ett hinder i ändtarmen kan göra det svårt att bajsa.1
Ett sådant hinder kan till exempel vara en hård klump av tarminnehåll i ändtarmen.1
Långsam passage genom tjocktarmen kan vara en orsak till kronisk förstoppning.2
Bäckenbottendysfunktion kan vara en orsak till kronisk förstoppning.2
Hypotyreos kan förekomma som en bakomliggande orsak till förstoppning.2
Diabetes kan förekomma som en bakomliggande orsak till förstoppning.2
Neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom, stroke och MS kan förekomma som bakomliggande orsaker till förstoppning.2
Hos barn kan celiaki vara en sjukdomsorsak till förstoppning.3
Hos barn kan allergi mot komjölksprotein vara en sjukdomsorsak till förstoppning.3
Hos barn kan hypotyreos vara en sjukdomsorsak till förstoppning.3
Hos barn kan Hirschsprungs sjukdom vara en sjukdomsorsak till förstoppning.3
De här sjukdomarna och tillstånden är möjliga orsaker, men förstoppning beror oftare på vanor, mat, vätska, rörelse, läkemedel eller funktionell förstoppning hos barn.
Förstoppning är för det mesta inte skadligt, men kan ibland vara ett tecken på en sjukdom. Om du börjar få problem med avföringen som du inte känner igen kan det vara ett tecken på sjukdom.
Förändrade avföringsvanor hos vuxna
Kontakta en vårdcentral om dina avföringsvanor har förändrats utan att du förstår varför. Det gäller framför allt om du är 40 år eller äldre.1
Avföringsvanorna kan till exempel ändras så här:
Du blir ofta hård i magen, från att tidigare inte ha haft problem med förstoppning.1
Bajsets konsistens och utseende ändras och du är hård och lös i magen i perioder. En förändring av avföringsvanorna kan alltså vara att du börjar bli hård i magen utan att tidigare ha haft problem med förstoppning. Det kan också vara att bajsets konsistens och utseende ändras samtidigt som du är hård och lös i magen i perioder.
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Vanlig vårdväg för barn
De flesta barn som får förstoppning en kortare tid behöver inte söka vård. Du behöver söka vård för barnet om besvären inte går över av sig själv.3
Kontakta alltid en vårdcentral om barnet har ett eller flera av följande besvär:
Barnet äter bara bröstmjölk och du tror att hen har förstoppning.3
Barnet har haft svårt att bajsa i en vecka eller mer.3
Barnet har återkommande besvär med tillfällig förstoppning.3
Barnet är ledset på grund av att det gör ont när hen ska bajsa.3
Barnet har svårt att bajsa och ökar inte i vikt som hen ska.3
Bajset innehåller blod.3 Blod i bajset kan ibland bero på sprickor i ändtarmens öppning efter förstoppning. Det är ändå viktigt att kontakta en vårdcentral när bajset innehåller blod, enligt rådet för vuxna och barn.
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
För barn som är upp till cirka fem år kan du också kontakta en barnavårdscentral med frågor om barnets matvanor eller toalettvanor. Barn som har förstoppning kan ha flera olika besvär från magen och tarmen. Det kan göra ont i magen, och barnet kan därför inte vilja äta. Det kan också komma löst bajs i underkläderna när löst bajs rinner förbi en hård klump i ändtarmen.3
Akut vård för barn: vårdcentral eller jouröppen mottagning
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har förstoppning och ett eller flera av följande besvär:
Barnet har blod och slem i bajset och verkar inte må bra. Hos barn kan förstoppning ibland ge sprickor runt ändtarmens öppning. Då kan det blöda och lämna blodspår på bajset eller på toalettpappret.
Akut vård för barn: akutmottagning
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.3
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.3
Om mer fibrer ger gaser kan du öka fibermängden lite i taget. Gasbesvären brukar gå över så småningom. När du ökar mängden fiberrik mat behöver du också dricka mer.1 Annars kan du få ont i magen, gaser och mer förstoppning.
Mat och fröer att minska eller använda försiktigt
Minska mängden mat med mycket vitt mjöl, vitt ris och te om du märker att sådant bidrar till förstoppning.1 Exempel på mat med mycket vitt mjöl är pasta och ljust bröd.
Livsmedel med laktobaciller, till exempel vissa fil- och yoghurtsorter, kan hjälpa vid förstoppning. Du kan också prova linfrö och psylliumfrö. Välj hela linfrön i stället för krossade linfrön.1 Psylliumfrön kan ätas både hela och krossade.
Ät totalt högst två matskedar linfrö och psylliumfrö per dag. Fröerna kan bilda ämnen som kan skada kroppen om du äter för mycket. Psylliumfrö kallas också loppfrö.1 Om du provar fibertillskott kan du börja försiktigt, eftersom mer fibrer kan ge uppblåst mage och gaser.5 När du äter fröer eller annan fiberrik mat behöver du dricka tillräckligt med vätska.
Rörelse och toalettvanor
Försök vara fysiskt aktiv och röra dig varje dag.1 Rörelse hjälper tarmarna att arbeta och kan göra det lättare att bajsa. En promenad är ett enkelt sätt att få in mer rörelse i vardagen.
Gå på toaletten när du behöver bajsa och ta den tid du behöver. Att hålla sig kan göra förstoppningen värre.1 Försök att ha lugn och ro på toaletten och undvik att skjuta upp toalettbesöket när du känner dig bajsnödig.
Använd en fotpall så att fötterna får stöd på toaletten.1 Det kan göra det lättare att bajsa. Om du kan höja knäna så att de kommer över höfterna kan det också underlätta toalettbesöket.
Försök upptäcka och minska sådant som stressar eller oroar dig om du tror att det bidrar till förstoppningen.1 Fundera på om det finns något i din tillvaro som du kan ändra på. Stress och oro kan bidra till tillfällig förstoppning.
Receptfria åtgärder och läkemedel
Om förstoppningen inte blir bättre av ändringar i mat, vätska, rörelse och toalettvanor finns det receptfria läkemedel. Fråga personalen på ett apotek om du är osäker på vilket receptfritt läkemedel mot förstoppning du ska använda.1
Bulkmedel innehåller fibrer och kräver att du dricker mer vätska.1 Bulkmedel gör tarminnehållet fylligare. Börja försiktigt om du får mer gaser av läkemedlet.
Makrogol är ett osmotiskt aktivt läkemedel. Makrogol bör inte användas längre än två veckor utan läkarordination.1
Mikrolavemang eller stolpiller kan användas för att lösa upp tillfällig förstoppning.1 De förs in i ändtarmen och kan mjuka upp hårt bajs som sitter där.
Tarmretande laxermedel ökar tarmens rörelser och gör att tarminnehållet passerar snabbare. Tarmretande laxermedel bör användas endast vid enstaka tillfällen och högst en vecka utan läkarordination.1
Olika receptfria läkemedel fungerar på olika sätt. Det kan ta tid innan förstoppningen blir bättre, och du kan få gaser i början av vissa mjukgörande laxermedel. Fråga personalen på ett apotek om du behöver hjälp att välja mellan olika alternativ.
Egenvård för barn
Vad du kan göra beror på barnets ålder och vad barnet äter. Barn som får bröstmjölksersättning kan ibland få försiktig magmassage när de försöker bajsa utan att något händer.3 Sluta massera om barnet inte tycker om det.
Barn från sex månaders ålder kan få lite puré eller dryck av katrinplommon, fikon eller päron. Du kan göra purén själv eller köpa färdig fruktpuré. Barnets smakportioner bör ökas långsamt.3 Om barnet får förstoppning när smakportionerna ökas kan du minska storleken och sedan öka långsamt igen.
Barnet behöver dricka tillräckligt med vatten och bör erbjudas vatten i stället för söta drycker.3 Barnet kan få ont i magen, gaser och mer förstoppning om det äter mer fibrer utan att dricka tillräckligt.
Barnet bör få möjlighet att bajsa i lugn och ro varje dag, gärna ungefär samma tid.3 Du kan uppmuntra barnet att försöka bajsa efter en måltid, men tjata inte. Barnet behöver också få bajsa när det känner sig bajsnödigt och bör inte hålla sig.
Använd en fotpall om barnet sitter på toaletten. Då kan barnet få stöd för fötterna, vilket kan göra det lättare att bajsa. Om barnet använder blöja kan det ibland behöva sitta på huk eller få en lugnare plats för att bajsa.
Försök aldrig lösa barnets förstoppning genom att föra in något i ändtarmen.3 Det kan skada ändtarmen.
Om egenvården inte hjälper kan det finnas receptfria läkemedel som passar barn, men vilket läkemedel barnet kan använda beror bland annat på barnets ålder. Fråga personalen på ett apotek eller annan vårdpersonal om du är osäker på vad barnet ska ha.
För barn kan läkemedel på recept behövas om råden för vad barnet kan göra själv inte hjälper. Mjukgörande läkemedel är oftast ett pulver som blandas med vatten innan barnet dricker det.3
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.
Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyakusis) kommer ofta smygande: du hör men missar ord, särskilt i buller. Här får du en snabb självcheck, praktiska kommunikationstips och en tydlig väg från hörseltest till rätt hjälp.
När du eller en närstående får veta att vården följer ett vårdförlopp kan du använda guiden för att förstå ordningen, tiderna och vad du ska fråga vården om härnäst.
Att genomgå en bröstförstoring är ett personligt beslut. För vissa handlar det om att återställa volym efter graviditet och amning, för andra om att skapa bättre proportioner eller uppnå en form som känns mer i linje med den egna kroppen. Hos Dahliakliniken i Stockholm möter du plastikkirurg Örjan Gribbe – en av Sveriges mest erfarna kirurger inom bröstkirurgi.
eHud är en helt digital hudklinik där du får hjälp av specialistläkare inom dermatologi – oavsett var i Sverige du bor. Du söker enkelt via app eller hemsida och får svar av en hudläkare inom 24 timmar på vardagar.
När en äldre person behöver vård från flera håll samtidigt kan det vara svårt att få en helhetsbild av situationen. Den här artikeln förklarar varför samordningen ofta brister och vad du som närstående kan göra för att få svar.
Diskussioner om Förstoppning
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
