Njurinflammation, även kallad glomerulonefrit, skadar njurarnas små blodkärl och kan göra att blodet inte renas som det ska. Behandlingen beror på orsaken och hur allvarlig inflammationen är, och många som får njurinflammation blir helt friska.
Njurinflammation är en sjukdom som påverkar njurarnas sätt att fungera. När du har njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Njurarna har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att rena blodet från ämnen som kroppen inte behöver. I njurarna bildas också urin, där restprodukterna lämnar kroppen. Njurarna är också viktiga för att reglera vattenbalansen, saltbalansen och blodtrycket i kroppen.1
Blodet renas i njurarna genom små nystan av mycket tunna blodkärl. Dessa blodkärl kallas glomeruli. Njurinflammation innebär att de små blodkärlsnystan som renar blodet i njurarna skadas. När blodkärlen skadas kan blodet inte renas som det ska. Då kan skadliga ämnen bli kvar i blodet. Vatten kan också bli kvar i kroppen.1 Samtidigt kan viktiga ämnen som kroppen behöver läcka ut i urinen.
Njurinflammation kallas också glomerulonefrit.1 Namnet glomerulonefrit syftar på en inflammation eller skada i njurarnas glomeruli. Det är alltså de små blodkärlsnystanens funktion som står i centrum vid sjukdomen. När denna rening påverkas kan njurarnas arbete förändras på flera sätt.
Det finns olika typer av njurinflammation. Olika typer kan ge olika symtom. De kan också behöva olika behandling.1 Därför kan sjukdomens förlopp och den hjälp som behövs skilja sig åt mellan olika personer.
Både vuxna och barn kan få njurinflammation. Sjukdomen kan ibland upptäckas utan att du själv har märkt av den, eftersom den kan hittas när blod eller urin undersöks av en annan anledning. Många som får njurinflammation blir helt friska. Ibland kan njurinflammation läka av sig själv, men njurarnas funktion kan också påverkas mer långvarigt.1
Njurinflammation är inte samma sak som att alla njurens uppgifter upphör. Hur njurarna påverkas beror på vilken typ av njurinflammation det handlar om. Det finns därför inte ett enda förlopp som gäller för alla. Mer information om symtom, undersökningar och behandling finns i artikelns följande avsnitt.
Njurinflammation kan ha flera olika orsaker. En del orsaker hänger ihop med infektioner, andra med sjukdomar i blodkärlen eller med att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.
Infektioner som kan ha samband med njurinflammation är bland annat hiv, hepatit B och hepatit C samt infektion i hjärtats innersta hinna.2 Även vissa andra infektioner kan ligga bakom, till exempel en infektion med bakterier i hjärtats klaffar.3
Sjukdomar där immunförsvaret angriper den egna kroppen kallas autoimmuna sjukdomar. SLE är en sådan sjukdom, och även inflammation i blodkärlen kan vara kopplad till njurinflammation. Andra sjukdomar som kan höra ihop med njurinflammation är IgA-nefropati och sjukdomar som påverkar njurarnas små blodkärl.
Njurinflammation kan ge olika symtom. Det är vanligt att inte ha några symtom alls. Sjukdomen kan därför upptäckas först när du lämnar blodprov eller urinprov av en annan anledning, till exempel vid en hälsokontroll.1
När kroppen samlar på sig mer vätska än den behöver kan det märkas på flera sätt:
Urinen kan också förändras:
Vid ett läkarbesök får du berätta om du har haft någon annan sjukdom som kan påverka njurarna.1 Det kan hjälpa läkaren att bedöma dina besvär och vilka undersökningar som behövs.
Läkaren kan fråga om du tidigare har haft en sjukdom i blodkärlen.1 Du kan också få frågor om en sjukdom som kan påverka hur njurarna fungerar.
Berätta om du nyligen har haft en infektion i kroppen.1 En sådan uppgift ingår i sjukdomshistorien som läkaren går igenom vid misstanke om njurinflammation.
Njurinflammation ger inte alltid tydliga symtom. Därför upptäcks sjukdomen ibland när ett blodprov eller urinprov tas av en annan anledning, till exempel vid en hälsokontroll.1
Du får lämna ett urinprov när läkaren utreder njurinflammation.1
Behandlingen beror på vad som har orsakat njurinflammationen och hur allvarliga besvären är.2 Målet är att minska risken för att njurarna skadas mer.3 Ibland räcker det att behandla den bakomliggande orsaken, medan andra behöver flera behandlingar under längre tid.
Du får läkemedel för att läka inflammationen och skydda njurarna. Ibland läker njurinflammationen efter en tids behandling och kommer inte tillbaka. I andra fall kan du behöva få behandling flera gånger med olika läkemedel.1
Rökning belastar njurarna. Om du röker kan du därför få rådet att sluta röka.1
Det är bra att du rör på dig när du har njurinflammation.1 Motion är en del av hälsosamma levnadsvanor som kan stödja njurhälsan.
Om du har övervikt kan du få rådet att försöka gå ner i vikt, eftersom övervikt belastar njurarna.1
Mindre salt i maten kan minska belastningen på njurarna.2 Salt kan också behöva begränsas vid njurinflammation.3 Hur mycket salt du kan äta beror på din situation och på den behandling du får. Du kan också behöva begränsa hur mycket vätska och protein du får i dig.5
Vårdcentralen är en vanlig första kontakt om du har besvär som kan bero på njurinflammation. Där kan en läkare bedöma dina symtom och avgöra om du behöver undersökas vidare. Kontakta en vårdcentral om du har symtom på njurinflammation.1
På vårdcentralen kan du få lämna urinprov och blodprov som en del av bedömningen. Provresultaten kan hjälpa läkaren att se om njurarna fungerar som de ska eller om de påverkas av inflammationen. Om du behöver hjälp att bedöma dina symtom kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Du kan också få hjälp att hitta var du kan söka vård.
Kontakta en vårdcentral · Läs mer om vårdcentraler
Om utredningen ger misstanke om nefrotiskt syndrom tas kontakt med en njurmedicinsk klinik för fortsatt utredning.4 Den fortsatta utredningen kan bland annat omfatta njurbiopsi, ultraljudsundersökning av njurarna och njurfunktionsmätning.
Personer med nefrotiskt syndrom följs inom specialistsjukvården, vanligen av en njurmedicinare.
Njurinflammation är ett annat namn för glomerulonefrit. Tillståndet innebär att njurarnas små blodkärl skadas och att blodet inte renas som det ska.1 När filtreringen påverkas kan viktiga ämnen läcka ut i urinen, samtidigt som ämnen som kroppen behöver göra sig av med kan bli kvar i blodet.
Ja, det är vanligt att inte ha några symtom. Därför kan njurinflammation upptäckas först när blod- eller urinprov tas av en annan anledning, till exempel vid en hälsokontroll.1 Om proverna visar något avvikande kan läkaren väga ihop provsvaren med hur du mår och med andra undersökningar.
Ett urinprov kan undersöka om urinen innehåller blod eller protein.1 Du kan ofta få svar på urinprovet på en gång, men ibland tar det några dagar om en noggrannare undersökning behövs.
Ett blodprov kan mäta kreatinin för att bedöma njurfunktionen.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Autoimmuna sjukdomar är en känd riskfaktor för njurinflammation. Vissa virus- och bakterieinfektioner är också kända riskfaktorer.3 En tidigare eller pågående sjukdom i blodkärlen kan öka risken.
Vissa cancersjukdomar kan också ha samband med njurinflammation.2 Exempel på läkemedel som nämns i samband med njurpåverkan är NSAID-preparat och bisfosfonater.4 Riskfaktorer betyder inte att du säkert får sjukdomen; alla som har en riskfaktor utvecklar inte njurinflammation.3
Ärftliga former av njurinflammation är ovanliga.3 De ärftliga formerna kan bero på förändringar i gener som påverkar proteiner i celler i njurarnas små blodkärl. De flesta fall hos vuxna verkar däremot inte vara ärftliga.4
Vid en ärftlig form kan läkare ge råd om risken att någon annan i familjen påverkas. Läkaren kan också rekommendera undersökning av familjemedlemmar för att hitta personer som kan ha en ökad risk att utveckla sjukdomen.2
Skum i urinen kan bero på att den innehåller mycket protein.4 Blod i urinen kan göra att urinen blir mörk, rostfärgad eller brun, men blodet kan också bara synas när ett urinprov undersöks.5
Symtomen kan se olika ut beroende på vilken typ av njurinflammation du har. Kraftig proteinförlust i urinen kan leda till svullnad i benen eller andra delar av kroppen.2 Svullnaden kan vara lätt i ansiktet och runt anklarna eller bli mer uttalad i kroppen.4 Vid vissa former av njurinflammation kan svullnaden i benen och ögonlocken bli mycket kraftig. Den beror på att blodkärlen inte kan behålla all vätska i blodet, så vätska läcker ut i vävnaden runt omkring.1 Svullnaden kan börja i ögonlocken och senare märkas på andra delar av kroppen. Hur mycket du svullnar kan därför variera från en lätt svullnad i ansiktet och runt anklarna till en mer utbredd svullnad.4
Andra möjliga symtom är:
Många andra hälsotillstånd kan ge liknande besvär, så symtomen räcker inte ensamma för att avgöra om du har njurinflammation.3
Kontakta en vårdcentral om du har symtom på njurinflammation. Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Blod i urinen bör bedömas av vården, eftersom det inte alltid betyder att du har njurinflammation. Andfåddhet tillsammans med andra möjliga symtom är också en anledning att kontakta vården.2
Ofta kan du få svar på urinprovet på en gång. Ibland tar det några dagar om läkaren behöver göra en noggrannare undersökning.
Blodprover kan visa om njurarna fungerar som de ska.1 De kan också visa om njurarna påverkas av inflammationen.
Kreatinin kan mätas i blodet för att bedöma njurfunktionen.6 Kreatinin är ett ämne som kroppen gör sig av med genom njurarna, och halten kan därför ge information om hur njurarna fungerar.
Ett enstaka kreatininprov ger oftast inte ett säkert svar på om du har en sjukdom eller inte.6 Läkaren väger därför ihop provsvaret med hur du mår och med andra prover som har tagits.
Kreatininvärdet kan variera mellan olika personer och även hos samma person vid olika tillfällen. Muskelmassan påverkar också hur mycket kreatinin som bildas i kroppen, vilket läkaren kan ta hänsyn till när provsvaret bedöms.
Ibland behövs fler undersökningar för att ta reda på vilken njursjukdom det handlar om och hur njurarna är påverkade.
En njurbiopsi innebär att ett vävnadsprov tas från njuren med en nål efter att huden har fått lokalbedövning.1 Vävnadsprovet kan undersökas för att ge mer information om njurförändringarna.
Undersökningen kan också hjälpa läkaren att upptäcka andra problem i njurarna.
Vid misstanke om nefrotiskt syndrom kan utredningen omfatta njurfunktionsmätning.4 Utredningen kan även omfatta urinprov med teststicka och mätning av protein i urinen samt blodprover för bland annat albumin, kreatinin och blodfetter.
Om läkaren behöver utreda orsaken till njurinflammationen kan ytterligare blodprover behövas. Vilka prover som behövs beror på vad läkaren behöver undersöka.
Ibland fungerar inte behandlingen som ska minska eller läka själva inflammationen. Då kan behandlingen i stället inriktas på att skydda njurarna från ytterligare skador och att behandla följder av att njurarnas funktion har försämrats.
Högt blodtryck kan skada njurarnas små blodkärl ytterligare, så blodtrycket är en viktig del av behandlingen. Blodtryckssänkande läkemedel kan också minska mängden protein som läcker ut i urinen.1 Vid nefrotiskt syndrom används blodtryckssänkande läkemedel tillsammans med minskat saltintag för att minska proteinläckaget.
Vid nefrotiskt syndrom kan blodproppar uppstå, bland annat i en djup ven eller i lungorna. Nefrotiskt syndrom innebär också ökad infektionskänslighet, och bakterieinfektioner kan behöva behandlas kraftfullt.
Höga kortisondoser kan ge oro, överaktivitet, sömnsvårigheter eller ökad hunger. Kortisonbiverkningarna går över när dosen sänks.1 Vid långvarig kortisonbehandling kan skelettet förlora kalk, och andra möjliga biverkningar är svampinfektioner, högt blodsocker och svullnad i ansiktet.
Cytostatika kan öka risken för infektioner.1 Cytostatika kan också orsaka illamående, och dessa biverkningar går över efter behandlingen.
Kortison- eller cytostatikabehandling följs med regelbundna blod- och urinprov. Proverna visar hur kroppen reagerar på behandlingen och hjälper läkaren att minska risken för alltför många eller allvarliga biverkningar. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Vid vätskedrivande behandling kan du väga dig varje morgon för att följa hur mycket vätska som drivs ut ur kroppen.1 Vid vissa njurinflammationer kan plasmaferes användas, vilket innebär att den del av blodet som innehåller antikroppar tas bort och ersätts med vätska eller donerad plasma utan antikroppar.5 Uppföljningen sker inom specialistsjukvården, vanligen hos en njurmedicinare.4
En njurinflammation kan ibland göra att njurarna fungerar allt sämre. Då kan dialys eller en njurtransplantation behövas.1 Dialys renar blodet, tar bort extra vätska och hjälper till att kontrollera blodtrycket när njurarna inte klarar det.3 Vid bloddialys passerar blodet genom ett filter i en särskild maskin.
En njurtransplantation innebär att en ny njure opereras in.1 Efter en transplantation behöver du ta läkemedel regelbundet och gå på kontroller resten av livet.
Vissa njurinflammationer kan vara svåra att behandla och läka. Då kan du behöva behandling under lång tid, ibland under resten av livet.
Om du vill bli gravid och behöver behandling för njurinflammation ska du prata med din läkare. Vissa läkemedel som används mot njurinflammation kan vara skadliga för fostret och för det nyfödda barnet under amning.1 Därför kan du behöva undvika sådana läkemedel under en period.
Om du får vätskedrivande behandling kan du väga dig varje morgon. Vikten kan visa om mer vätska drivs ut ur kroppen. Du kan också själv märka om mängden vätska i kroppen minskar eller ökar.1
Blodprov och urinprov lämnas regelbundet när du behandlas med kortison eller cytostatika. Proverna görs för att läkaren ska kunna se hur kroppen reagerar på behandlingen och för att du ska slippa få alltför många eller allvarliga biverkningar av läkemedlen. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom.1
För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen från vårdpersonalen. Ställ frågor om informationen inte är begriplig.1 Du kan be vårdpersonalen att förklara sådant som är oklart.
Det kan vara bra att skriva ner dina frågor inför ett besök och ta upp dem när du träffar vårdpersonalen. Läs mer om behandling vid njurinflammation i avsnittet om behandling.
Om du vill ha hjälp att hitta rätt vårdmottagning kan du använda vår sökning efter vårdgivare. Där kan du läsa mer om mottagningar och gå vidare till kontakt eller bokning.
Ibland kan njurinflammation läka av sig själv.1 I andra fall kan njurinflammation leda till långvariga njurproblem.2 Behandlingen beror på orsaken och hur allvarlig njurinflammationen är, och läkemedel kan användas för att läka inflammationen och skydda njurarna.
De flesta fall hos vuxna verkar inte vara ärftliga.
Vid en ärftlig form kan läkare rekommendera screening av personer med ökad risk.2 Läkaren kan också ge råd om risken att någon annan i familjen påverkas och rekommendera undersökning av familjemedlemmar som kan ha ökad risk att utveckla sjukdomen.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum