Njure

Nefronen som reningsenhet

I varje njure finns ungefär en miljon nefron.² Ett nefron är den lilla enhet där blodet renas och urinen bildas.³ Nefronen finns alltså i stort antal inne i varje njure.

Nefronet består av en njurkropp med ett kärlnystan och njurkanaler. Njurkroppen är ett litet kärlnystan och ligger i barken. Njurkanalerna är ett system av kanaler omgivna av små blodkärl, och de finns i både barken och märgen. En säck omger kärlnystanet i nefronet. Den säcken är den första delen av njurkanalen. Njurkanalerna fortsätter sedan genom nefronets olika delar och mynnar till slut i njurbäckenet.²

Njurkanalerna töms i njurbäckenet. Nefronets delar sträcker sig därför genom njurens bark och märg, medan vätskan från kanalerna samlas upp i njurbäckenet. Därifrån går urinen vidare genom urinledaren.

Njurarnas uppbyggnad består alltså av barken, märgen och njurbäckenet, med många nefron inuti. I varje nefron finns en njurkropp med ett kärlnystan och njurkanaler.

Den färdiga urinen består till största delen av vatten med restprodukter och upplösta salter. Urinen från nefronets kanaler samlas upp i njurbäckenet och går sedan vidare genom urinledaren. Hos de flesta människor bildas slutligen 1,5–2 liter färdig urin per dygn.²

Reglerar vätska, salter och surhetsgrad

Njurarna reglerar kroppens vätskebalans, saltbalans och surhetsgrad genom det som tas tillbaka till blodet och det som förs över till njurkanalerna. Hur mycket urin som bildas beror på hur mycket vätska det finns i kroppen.²

Antidiuretiskt hormon, ett hormon som gör att kroppen sparar vätska, påverkar vätskebalansen genom att njurarna minskar den slutliga urinmängden vid vätskebrist. Samma reglering gör att njurarna kan anpassa urinens mängd och innehåll efter kroppens behov. Vid vätskeöverskott ökar urinmängden.²

Påverkar blodtryck, blod och skelett

Njurarna känner av blodtrycksnivån och kan själva påverka blodtrycket genom hormoner som renin, angiotensin och aldosteron samt genom det sympatiska nervsystemet. Blodtrycket påverkar samtidigt själva urinbildningen. Om blodtrycket är för lågt kan urinproduktionen upphöra, och om det är för högt kan blodkärlen i njurarna skadas.² Blodtrycket behöver vara tillräckligt högt för att urin ska kunna bildas på ett bra sätt.

Njurarna bildar hormoner och stimulerar bildningen av röda blodkroppar. De reglerar också omsättningen av kalk och fosfat i kroppen.² Njurarna är dessutom viktiga för att kroppen ska kunna använda D-vitamin och lagra kalk i skelettet.⁴

Symtomen utvecklas gradvis över tid och kan variera från person till person. Vid mycket svår njursjukdom kan du också bli andfådd, må illa eller kräkas.¹ Du kan då även kissa mindre eller inte alls och känna dig dåsig och förvirrad.

Kronisk njursjukdom och njursvikt

Kronisk njursjukdom innebär att njurarna långsamt får allt svårare att rena blodet. Sjukdomen utvecklas under lång tid, ofta under 10 till 30 år.¹ Kronisk njursjukdom kan så småningom leda till att njurarna nästan helt slutar fungera.

Njursvikt innebär att njurarna nästan helt har slutat fungera.¹ Då kan du behöva särskild behandling. Dialys kan rena blodet i stället för njurarna. En del kan också få en ny njure genom en njurtransplantation.

De vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom är:¹

• njurinflammation
• diabetes typ 1 eller diabetes typ 2 som du har haft under en längre tid
• högt blodtryck som du har haft under en längre tid.

Kronisk njursjukdom kan också bero på andra sjukdomar eller tillstånd. Exempel är ärftliga njursjukdomar, vissa blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar samt hinder i urinledarna eller urinblåsan som under lång tid har gjort det svårt att kissa. Övervikt kan öka risken för kronisk njursjukdom genom att bidra till högt blodtryck och diabetes. Risken för kronisk njursjukdom är också högre hos äldre, eftersom sjukdomen utvecklas under många år. Kronisk njursjukdom kan påverka kroppen när skadliga ämnen och överflödigt vatten blir kvar i kroppen. Hur mycket som blir kvar beror på hur mycket njurarna har påverkats.¹

Njurinflammation och andra tillstånd

Vid njurinflammation fungerar njurarna inte som de ska. Det finns olika typer av njurinflammation, och de kan ge olika symtom. Många som får en njurinflammation blir helt friska. Njurinflammation kallas också glomerulonefrit. Både vuxna och barn kan få njurinflammation. Det är vanligt att inte ha några symtom alls, och sjukdomen kan därför upptäckas när du lämnar blodprov eller urinprov av en annan anledning. Olika typer av njurinflammation kan behöva olika behandling.⁴

Njurinflammation kan ibland upptäckas först när du lämnar blodprov eller urinprov av en annan anledning. Ett vanligt symtom är att kroppen samlar på sig mer vätska än den behöver. Det kan märkas genom att fötter och underben blir svullna. Ansiktet och ögonlocken kan också svullna under natten.⁴

Njurinflammation kan dessutom göra att urinen skummar eller att det finns blod i urinen. Du kan gå upp flera kilo i vikt under kort tid. Vid vissa njurinflammationer kan svullnaden i benen och ögonlocken bli mycket kraftig.

Njursten bildas när salter eller andra ämnen i urinen kommer i obalans. Oftast är njurstenarna mycket små och spolas ut med urinen utan att du märker det. Ibland blir en sten större och fastnar i urinledaren. Då kan du få mycket ont i ena sidan eller i ryggen.²

När du ska söka vård

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

• Du känner dig väldigt sjuk, dåsig och förvirrad. Du kan också må illa.¹
• Du har svårt att andas.¹
• Du kissar mycket mindre än vanligt eller inte alls.¹

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹

Blodprov och funktionsmätning

Du får lämna blodprov för att undersöka hur njurarna fungerar. Vanliga blodprov mäter halten av kreatinin och proteinet Cystatin C.¹ Vid njurinflammation kan blodprover också visa om njurarna fungerar som de ska eller om de påverkas av inflammationen.

Ibland görs en mer noggrann funktionsundersökning för att kontrollera exakt hur njurarna fungerar. Då får du först en spruta med ett ämne in i blodet. Efter några timmar lämnar du ett blodprov som mäter hur mycket av ämnet som finns kvar i blodet. Ju snabbare ämnet försvinner ur blodet, desto bättre fungerar njurarna.¹

Vävnadsprov från njuren

Ibland behöver läkaren ta ett vävnadsprov från njuren, så kallat njurbiopsi. Provet kan hjälpa läkaren att undersöka njurvävnaden när blod- och urinprover inte räcker för att bedöma njurarnas sjukdom.

Läkaren tar vävnadsprovet från njuren med en speciell nål genom huden på magen.¹ Du får lokalbedövning innan provet tas.⁴ Vid njurinflammation tas provet med en speciell nål efter att huden har lokalbedövats.

Följ upp riskfaktorer

Högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan öka risken för kronisk njursjukdom. Därför är det viktigt att du regelbundet får njurarna kontrollerade om du har någon av dessa sjukdomar.¹ Följ också den behandling du har fått av läkaren.

Det är bra att kontrollera blodtrycket, särskilt om du redan har högt blodtryck eller nedsatt njurfunktion. Du kan köpa en blodtrycksmätare på ett apotek och mäta blodtrycket själv hemma.¹ På vissa apotek kan du få hjälp att mäta blodtrycket, och vårdcentralen kan också hjälpa dig.

Läkemedel och vätskebrist

Vid vätskebrist behöver du vara försiktig med vissa läkemedel. Det gäller vissa läkemedel mot högt blodtryck, vissa läkemedel mot diabetes och antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID.

• Ta inte sådana läkemedel när du är uttorkad och har vätskebrist, till exempel vid magsjuka, utan att först diskutera det med en läkare.¹
• Ta inte sådana läkemedel om du har en infektion och hög feber utan att först diskutera det med en läkare.¹

Prata med en läkare för att få råd om hur du ska göra med läkemedlen vid vätskebrist i samband med magsjuka eller hög feber.¹ Ändra inte hur du använder läkemedlen utan att först få sådana råd.

Det går att leva med bara en njure. En person kan ha en njure efter att en njure har tagits bort på grund av cancer eller skada. En person kan också ha bara en njure från födseln eller ha två njurar där bara den ena fungerar.⁵