Njursvikt innebär att njurarna nästan helt har slutat fungera och därför inte längre renar blodet eller tar bort överflödigt vatten som de ska. Det finns behandling som kan bromsa sjukdomens utveckling, och många personer med kronisk njursjukdom kan leva länge med tillståndet.
Njursvikt innebär att njurarna nästan helt har slutat fungera. Njurarna har en viktig uppgift i kroppen: de renar blodet från ämnen som kroppen inte behöver. Sådana ämnen kallas restprodukter. Njurarna renar också bort överflödigt vatten, som lämnar kroppen med urinen.1
När njurarna är skadade kan de inte rena blodet från skadliga ämnen och överflödigt vatten på samma sätt. Hur mycket som blir kvar i kroppen beror på hur mycket njurarna har påverkats. Njursvikt kan uppstå efter att njurfunktionen har försämrats under lång tid.1 Kronisk njursjukdom kan så småningom leda till att njurarna nästan helt slutar fungera, vilket kallas njursvikt.
Kronisk njursjukdom utvecklas under lång tid, ofta 10 till 30 år.1 Förändringen kan därför ske under många år innan njurarna nästan helt slutar fungera. Kronisk njursjukdom beskrivs som en långvarig sjukdom där njurarna blir allt sämre. För att räknas som kronisk njursjukdom ska förändringarna i njurarnas struktur eller funktion ha funnits i mer än tre månader.2 Sjukdomen kan innebära att njurarnas filtreringsförmåga är nedsatt eller att det finns andra tecken på njurskada.3 Stadieindelningen används för att beskriva hur långt den kroniska njursjukdomen har utvecklats.2
Akut njurskada innebär i stället en plötslig försämring av njurfunktionen under timmar eller dagar. Akut njurskada är den benämning som används i stället för den äldre benämningen akut njursvikt.2
Kronisk njursjukdom delas in i fem stadier utifrån njurarnas filtreringsförmåga.2 Stadium 1 innebär njursjukdom med normal njurfunktion, medan stadium 5 innebär njursjukdom i slutstadium eller dialys. Gränserna mellan stadierna bygger på hur väl njurarna kan filtrera blodet.
Förekomsten ökar med stigande ålder. Den ökar också vid hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller högt blodtryck.2
Kronisk njursjukdom kan vara allt från en lätt påverkan på njurarna till njursvikt. Alla med kronisk njursjukdom utvecklar inte njursvikt.4 Hur sjukdomen utvecklas kan därför skilja sig mellan olika personer.
Njursvikt är den del av sjukdomsförloppet där njurarna nästan helt har slutat fungera. Vid den nivån kan det behövas särskild behandling, eftersom njurarna inte längre klarar sina uppgifter tillräckligt väl.
Kronisk njursjukdom kan bero på flera olika saker.1 Det handlar ofta om sjukdomar eller belastningar som påverkar njurarna under lång tid. Diabetes och högt blodtryck hör till de vanligaste orsakerna.
Diabetesnefropati är den vanligaste orsaken till terminal njursvikt i Sverige.2 Med diabetesnefropati menas njurskada som hänger ihop med diabetes.
Ärftliga sjukdomar kan påverka njurarnas struktur och funktion. Ett exempel är polycystisk njursjukdom, där cystor bildas i njurarna.
Njursjukdom märks ofta inte i början. Du kan ha en kronisk njursjukdom utan att känna av den, särskilt när njurarna bara fungerar lite sämre. Det kan därför ta flera år innan några symtom märks, och många lever länge med sjukdomen utan att veta om den.1
När symtom visar sig kan de bland annat märkas i urinen. Det kan finnas blod i urinen när du kissar. Urinen kan också skumma när du kissar. De här förändringarna kan bero på något annat än kronisk njursjukdom.1
När njurfunktionen försämras kan du få ett eller flera av följande symtom:
Utredningen börjar på vårdcentralen med att du berättar om dina besvär.1 Vårdpersonalen frågar också om hur länge symtomen har funnits och vilka läkemedel, hälsopreparat eller andra ämnen du har tagit.2 Det kan till exempel handla om läkemedel, svamp eller andra ämnen som kan påverka njurarna.
Läkaren gör en kroppslig undersökning.1 Den kan bland annat innehålla:
Vid undersökningen kan läkaren också bedöma om du har vätskebrist eller om kroppen samlar på sig vätska. Blodtryck, temperatur, svullnad och hjärta, lungor och mage kan då undersökas. Hos vissa undersöks även urinblåsan och prostatan.
En viktig del av utredningen är att avgöra om njurpåverkan beror på akut njurskada eller kronisk njursjukdom.2 Det kan vara svårt att avgöra utan att känna till hur njurarna fungerade tidigare. Hur snabbt besvären har kommit, tidigare provsvar och undersökningen av njurarna kan ge vägledning. Små njurar kan tala för långt gången kronisk njursjukdom.
Behandlingen av kronisk njursjukdom syftar till att bromsa utvecklingen så att njurarna inte fungerar ännu sämre.1 Vilken behandling du behöver beror bland annat på hur mycket njurfunktionen är nedsatt och vilka följder njursjukdomen har. Uppföljningen anpassas efter dina behov och omfattar bland annat kontroll av beräknad njurfunktion, äggvita i urinen och blodtryck. Vid uppföljningen följs också kroppens salt- och syra-basbalans samt tecken på ansamling av slaggprodukter. Om njurfunktionen sjunker snabbt, blodtrycket är svårt att kontrollera eller mängden äggvita i urinen ökar kan njurmedicinsk specialist behöva kontaktas.3
Att sänka blodtrycket skonar njurarna.1 Blodtrycksbehandling är därför en viktig del av behandlingen. Vid äggvita i urinen kan läkemedel som påverkar renin-angiotensin-systemet vara förstahandsbehandling. SGLT2-hämmare kan tillsammans med blodtrycksbehandling bromsa försämringen av njurfunktionen i vissa situationer vid kronisk njursjukdom.3
Diuretika, alltså vätskedrivande läkemedel, kan användas vid vätskeöverskott. De hjälper kroppen att göra sig av med extra vätska och kan även påverka blodtrycket. Diuretika ska inte ges rutinmässigt vid mycket liten eller ingen urin, utan används vid övervätskning.
Det finns vanor som kan hjälpa till att bromsa kronisk njursjukdom.1 Hälsosamma levnadsvanor kan också göra det lättare att orka med den behandling du kan behöva.
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska belastningen på njurarna.1 När du rör på dig påverkas bland annat blodcirkulationen, ämnesomsättningen och blodtrycket, vilket i sin tur minskar belastningen på njurarna. Du kan börja med enkla övningar hemma, oavsett ålder.
En hälsosam kost innebär bland annat att du undviker att äta för mycket av följande:
Vårdcentralen är ofta den första kontakten när du behöver hjälp med njursvikt eller misstänker njursjukdom. Där berättar du om dina besvär och blir undersökt. Du får också lämna urinprov och blodprov. Blodproven kan bland annat mäta kreatinin och cystatin C, som visar hur njurarna fungerar.1
På vårdcentralen kan läkaren bedöma om njurproblemen verkar vara långvariga och vilken fortsatt hjälp du behöver. Om orsaken till den kroniska njursjukdomen inte kan klarläggas kan en njurmedicinsk specialist behöva kopplas in.3 Vid risk för att behöva njurersättande behandling följs du regelbundet på en njurmedicinsk mottagning.6
När njurfunktionen är kraftigt nedsatt kan vården planera för dialys eller njurtransplantation i god tid.
Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Du kan få hjälp att bedöma dina symtom eller hitta en mottagning som passar.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Kan njursvikt botas?
Kronisk njursjukdom går inte att bli av med. Behandlingen kan i stället bromsa sjukdomen så att njurarna inte fungerar ännu sämre.1 Målet är att bevara njurfunktionen så länge som möjligt. Om njurarna nästan helt har slutat fungera finns särskild behandling, till exempel dialys eller njurtransplantation.
Kan man ha njursjukdom utan symtom?
Ja, många lever länge med kronisk njursjukdom utan att veta om den. Ofta tar det flera år innan några symtom märks.1 I tidiga stadier ger kronisk njursjukdom vanligtvis få eller inga symtom, och sjukdomen kan därför upptäckas genom blodprov eller urinprov av en annan anledning.
Vilka behandlingar finns när njurarna nästan har slutat fungera?
Dialys eller njurtransplantation kan bli aktuellt när njurarna nästan helt har slutat fungera. Dialys renar blodet när njurarna inte längre klarar det. Det finns två former: bloddialys och bukhinnedialys.1 Vid bloddialys passerar blodet genom ett filter i en maskin, medan bukhinnedialys använder vätska i buken för att dra till sig ämnen som inte ska vara kvar i kroppen.
En njurtransplantation innebär att en ny njure opereras in. Efter transplantationen behövs regelbundna läkemedel och kontroller resten av livet. Dialys kan behövas resten av livet eller tills transplantation blir möjlig.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Akut njurskada kan delas in efter om orsaken finns före njurarna, i njurarna eller efter njurarna.2 Orsakerna kan alltså handla om minskat blodflöde till njurarna, en skada i själva njurvävnaden eller ett hinder för urinen att rinna ut.
Ett hinder i urinvägarna kan också påverka njurarna.1 Hinder i urinledarna eller urinblåsan kan orsaka kronisk njursjukdom om det under lång tid blir svårt att kissa.
Njurarna kan påverkas snabbt om blodflödet till dem försämras. Vätskebrist är en möjlig orsak, särskilt när den beror på att kroppen har förlorat vätska.
Långvarig användning av vissa smärtstillande läkemedel av typen NSAID kan orsaka kronisk njursjukdom.4 NSAID är en grupp antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel.
Risken för kronisk njursjukdom är högre om du har sjukdomar som diabetes, högt blodtryck eller hjärtsjukdom. Risken är också högre om det finns njursjukdom i familjen.
Symtomen utvecklas gradvis över tid och kan variera från person till person.1 Vissa får ett symtom, medan andra får flera samtidigt. Tröttheten kan också vara både fysisk och psykisk när njursjukdomen är långt gången. Nedstämdhet kan förekomma när de kognitiva funktionerna och humöret påverkas.
Svullnad i benen och fötterna kan hänga ihop med att det samlas för mycket vatten i kroppen. Vid kronisk njursjukdom kan vatten och salt samlas i kroppen när njurarnas funktion försämras. Det kan leda till ödem, alltså svullnad.
Tydliga symtom kommer oftast först vid avancerad kronisk njursvikt. Uremi betyder ansamling av slaggprodukter och beskriver de besvär som kan uppstå vid avancerad kronisk njursvikt. Uremiska symtom kommer vanligen först vid kronisk njursjukdom i stadium 4–5.2
Vid avancerad njursvikt kan du få ett eller flera av följande symtom:
När ansamlingen av slaggprodukter ökar kan aptiten avta, maten smaka annorlunda och vikten minska. Klåda kan finnas var som helst på kroppen och ibland vara mycket besvärande. Även sömnen kan påverkas, och muskelkramper kan förekomma vid kronisk njursjukdom.
Det är vanligt att symtomen vid kronisk njursjukdom är diffusa. Du kan därför ha flera olika besvär utan att själv koppla dem till njurarna. Samtidigt kan samma symtom ha andra orsaker än njursjukdom.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:1
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du får svullna ben och går upp i vikt flera kilo under några få dagar.1
Blodprov och urinprov används för att undersöka njurarna.1 Proverna kan visa hur njurarna fungerar och om det finns tecken på njurskada. Vid misstanke om njursjukdom kan du därför behöva lämna både blodprov och urinprov.
Vanliga blodprov är prov som mäter kreatinin och cystatin C.1 Dessa ämnen används för att bedöma njurarnas funktion. Kreatinin bildas bland annat genom musklernas ämnesomsättning och lämnar vanligtvis kroppen med urinen. När njurarnas filtreringsförmåga minskar stiger halten kreatinin i blodet.
Resultaten från blodproverna kan användas för att beräkna njurarnas filtreringsförmåga.2 Det värdet kallas beräknad njurfunktion, eGFR. Det används bland annat för att bedöma hur nedsatt njurfunktionen är och för att placera kronisk njursjukdom i ett stadium. Beräkningen kan göras utifrån kreatinin, cystatin C eller båda.
Äggvita i urinen kan mätas mer noggrant med en kvot mellan albumin och kreatinin i urinen. Ett urinprov kan också visa andra förändringar i urinen som tyder på njurskada. Urinprovet lämnas helst som morgonurin, alltså efter en natts sömn.
Nedsatt njurfunktion kan uttryckas som eGFR under 60, eller så kan det finnas en markör för njurskada under minst tre månader. Äggvita i urinen, förändringar i urinsedimentet eller förändringar i njurarnas vävnad är exempel på sådana markörer.
Ultraljud av njurarna kan visa njurarnas storlek och hur njurvävnaden ser ut.2 Undersökningen kan också visa om det finns ett hinder i urinflödet, till exempel en vidgning som beror på att urinen inte kan rinna ut som den ska. Ibland används annan bilddiagnostik för att undersöka njurarna, urinvägarna eller ett möjligt avflödeshinder.
Ibland görs en mer noggrann funktionsundersökning. Då sprutas ett ämne in i blodet och efter några timmar lämnar du ett blodprov.1 Provet mäter hur mycket av ämnet som finns kvar i blodet. Ju snabbare ämnet försvinner ur blodet, desto bättre fungerar njurarna.
I vissa fall behövs ett vävnadsprov från njuren, som kallas njurbiopsi. En njurbiopsi innebär att läkaren tar provet med en särskild nål genom huden på magen. Du får lokalbedövning vid undersökningen.1 Provet kan ge information om vilken typ av njursjukdom eller njurskada som finns.
Läkemedel kan behövas för att behandla följder av njursjukdom.1 Det kan till exempel gälla blodbrist, illamående eller svullnad på grund av för mycket vätska i kroppen. Vid klåda kan läkemedel eller ljusbehandling med ultraviolett ljus ibland användas.
Vid svår njursjukdom kan du behöva ändra kosten med hjälp av en dietist.1 Det är viktigt att kosten fortfarande ger tillräckligt med näring, eftersom en alltför stor förändring kan leda till undernäring. Kostråden anpassas efter bland annat njurfunktion, blodprover och om du får dialys.
Proteinreducerad kost kan minska bildningen av restprodukter från protein i maten.1 Vid sådan kost behöver näringsstatus följas noggrant av njurmedicinsk specialist och dietist, eftersom det finns risk för undernäring.
Vid njursjukdom kan fosfat ansamlas i kroppen och påverka kalk- och fosfatbalansen. Därför kan både kostråd och fosfatbindande läkemedel behövas. Behandlingen kan även omfatta D-vitamin eller andra läkemedel som påverkar denna balans. Vid sådana rubbningar sköts behandlingen via eller i samråd med njurmedicinsk specialist.2 Målet är att behandla förändringar i fosfat- och kalkbalansen utan att sänka nivåerna för mycket.6
Dialys är en behandling som renar blodet när njurarna inte längre klarar det själva.7 Dialysen tar bort restprodukter och överflödigt vatten från kroppen. Det finns två former: bloddialys och bukhinnedialys.
Vid bloddialys leds blodet genom en tunn slang till en maskin. Maskinen filtrerar blodet och tar bort restprodukter och vatten, varefter blodet leds tillbaka till kroppen. Bloddialys sker vanligtvis på en dialysmottagning två till tre gånger i veckan.7 Varje behandlingstillfälle tar ungefär fyra timmar, men tiden kan variera.
Inför bloddialys kan ett blodkärl på armen behöva förberedas genom en operation. Det kan göras genom att skapa en AV-fistel, som är en koppling mellan en artär och en ven. Om en fistel inte går att skapa kan ett konstgjort blodkärl, ett graft, användas. Om bloddialysen behöver starta snabbt kan en central dialyskateter användas.
Vid varje besök följer vårdpersonalen upp hur du mår och om det finns tecken på vätskeöverskott. Du får väga dig för att bedöma om vatten har samlats i kroppen. Blodprover tas regelbundet, och dialysfisteln kontrolleras så att den fungerar som den ska.
Vid bukhinnedialys fylls buken med en vätska som drar till sig ämnen som inte ska vara kvar i kroppen. Vätskan tas sedan bort och ersätts med ny vätska. Bukhinnedialys kan skötas hemma av dig själv eller med hjälp av utbildad vårdpersonal.1
En njurtransplantation innebär att en ny njure opereras in. Den nya njuren kan komma från en levande eller avliden donator. Efter en njurtransplantation behövs regelbundna läkemedel och kontroller resten av livet.1
Dialys kan behövas resten av livet eller tills en njurtransplantation blir möjlig.7 I vissa fall kan dialys behövas under en kortare tid. När dialys behövs avgörs utifrån en samlad bedömning av symtom, blodprover, vätskebalans och hur du mår. Inför dialys eller transplantation planeras behandlingen i god tid när njurfunktionen är kraftigt nedsatt. Då får du information om bloddialys och bukhinnedialys, och en dialysaccess kan behöva ordnas före behandlingsstart.6
Patienter med avancerad njursjukdom kan få stöd av ett multidisciplinärt team.6 Teamet kan bestå av läkare, sjuksköterska, dietist, fysioterapeut och kurator. Tillsammans kan de ge stöd kring behandling, kost, fysisk aktivitet och hur vardagen påverkas.
Dialys innebär ofta en omställning som kräver planering och tar tid i vardagen. En kurator kan ge samtalsstöd vid dialysbehandling och hjälpa dig att hantera funderingar kring sjukdomen och behandlingen.1 Närstående kan också behöva information och stöd.
För vissa patienter kan konservativ behandling vara ett alternativ till dialys. Vid konservativ behandling följs symtomen och komplikationerna, samtidigt som dialys inte startas.6 Valet av behandling görs utifrån personens allmäntillstånd och andra sjukdomar.8 Den behandlingen är inriktad på symtomlindring utan dialys.6 Det kan vara aktuellt när dialys inte bedöms vara den bästa behandlingen utifrån personens allmäntillstånd och andra sjukdomar.
Det är bra att äta mycket grönsaker, frukt och omättade fetter i stället för mättade fetter. Vid svår njursjukdom kan du behöva ändra kosten med hjälp av en dietist. Ändra inte kosten alltför mycket själv utan att få råd av en dietist, eftersom du behöver få i dig tillräckligt med näring.
Rökning skadar blodkärlen och påverkar njurarna.1 Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta. Det är också bra att undvika alkohol, eftersom alkohol kan bidra till högt blodtryck och skador på lever och hjärta som i sin tur kan orsaka njursjukdom.8
Om du har diabetes, högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom är det viktigt att regelbundet få njurarna kontrollerade och att följa behandlingen du har fått av läkaren.1 Uppföljningen kan omfatta kontroll av beräknad njurfunktion, äggvita i urinen och blodtryck.
Du kan köpa en blodtrycksmätare på ett apotek och mäta blodtrycket hemma.1 På vissa apotek kan du få hjälp att mäta blodtrycket, och du kan också få hjälp på vårdcentralen.
Berätta alltid för läkaren att du har kronisk njursjukdom innan du får ett nytt läkemedel. En del läkemedel kan behöva justeras till en annan dos när njurarna inte fungerar som de ska.1
Vissa läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och vissa antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel ska du ibland inte ta när du har vätskebrist, till exempel vid magsjuka, eller när du har en infektion med hög feber. Prata med en läkare för att få råd om hur du ska göra.1
Naturmedel, växtbaserade läkemedel och kosttillskott kan innehålla ämnen som påverkar kroppen. Fråga en läkare innan du använder något sådant.1
Berätta för dina närstående och andra personer i din omgivning om njursjukdomen och hur den påverkar dig. Det blir lättare för andra att förstå och hjälpa dig om de vet att du till exempel ofta är trött.
Du kan be om praktisk hjälp av någon i familjen, en granne eller en bekant som du känner dig trygg med.1 Närstående kan också behöva information, möjlighet att ställa frågor och ibland stöd på annat sätt.7
Njurförbundet är en patientförening för personer med njursjukdomar och deras närstående.1 Föreningen ordnar aktiviteter och möten för sina medlemmar.
Sexuell lust och sexuell förmåga kan påverkas vid svår njursvikt.1 Du kan prata med en läkare eller sjuksköterska om sjukdomen påverkar ditt sexliv.
Graviditet vid svår njursjukdom innebär risker både för den gravida och för fostret.1 Det är ovanligt att bli gravid vid svår njursjukdom.
Det kan vara bra att skriva ner dina frågor inför besöket och ta med en lista över dina läkemedel. Du ska få information som du förstår och möjlighet att vara delaktig i vården.
Vid svår njursjukdom kan flera yrkesgrupper hjälpa dig:
Vid avancerad njursjukdom kan vården arbeta i ett team med läkare, sjuksköterska, dietist, fysioterapeut och kurator.6 Det kan göra det lättare att få stöd kring både undersökningar, behandling och vardag.
Kan man leva länge med kronisk njursjukdom?
Många personer med kronisk njursjukdom kan leva länge med tillståndet.4 Hur sjukdomen påverkar dig beror bland annat på hur mycket njurfunktionen är nedsatt och vilka andra sjukdomar du har. Regelbundna kontroller används för att följa njurarnas funktion, äggvita i urinen och blodtrycket.
Behandlingen av kronisk njursjukdom syftar till att bromsa försämringen av njurfunktionen.8 Du kan behöva läkemedel, ändrad kost eller annan behandling beroende på sjukdomens utveckling. Vid svår njursjukdom kan ett team med läkare, sjuksköterska, dietist, fysioterapeut och kurator hjälpa till.
Varför behöver man lämna både blodprov och urinprov?
Blodprover och urinprover ger olika information om njurarna. Kreatinin och cystatin C är vanliga blodprov som visar hur njurarna fungerar.8 Med hjälp av kreatinin och cystatin C kan njurarnas filtreringsförmåga beräknas som beräknad njurfunktion.2
Äggvita i urinen kan vara ett tecken på njurskada, medan blod i urinen kan förekomma vid kronisk njursjukdom.