Njurar

Om njurar och urinvägar

Vad njurarna gör

Du har två njurar som finns på varsin sida om ryggraden, ovanför midjan. Njurarnas viktigaste uppgift är att rena blodet från ämnen som kroppen inte behöver, så kallade restprodukter. Blodet rinner genom njurarna flera gånger per dag och renas varje gång på olika ämnen och vatten som kroppen inte behöver.¹

I njurarna bildas urin av restprodukter och vätska som kroppen inte behöver.² Restprodukterna lämnar sedan kroppen med urinen. Blodet renas i små kärlnystan inne i njurarna, där överflödiga ämnen filtreras ut och kommer ut med urinen. I varje njure finns en miljon så kallade kärlnystan som består av små tunna blodkärl. Blodet renas genom att det pressas mot de små blodkärlens väggar. Väggarna fungerar som ett filter, så att restprodukter och överflödigt vatten kan passera och bli urin.¹

Njurarna hjälper också till att reglera kroppens vattenbalans, saltbalans och blodtryck.¹ De små blodkärlen i njurarna är känsliga för högt blodtryck och för obalans i blodets socker, vätska och salt.

Så går urinen genom kroppen

Urinen samlas i njurbäckenet och leds genom urinledarna till urinblåsan.³ Urinen rinner vidare genom urinledarna och samlas i urinblåsan innan den lämnar kroppen.

Urinblåsan fungerar som en behållare för den urin som bildas och som en pump när blåsan töms.³ När du är redo att kissa får urinblåsan signaler att dra ihop sig, samtidigt som musklerna i bäckenbotten och urinröret slappnar av.

När urinblåsan är lagom utspänd av urin skickas nervimpulser till hjärnan och du känner dig kissnödig.³ När blåsan är full känner du dig kissnödig.

Vad som kan påverkas

Urinvägarna består av flera delar som tillsammans leder urinen från njurarna och ut ur kroppen:³

• Njurarna, där urinen bildas.
• Njurbäckenet, där urinen samlas upp.
• Urinledarna, som leder urinen från njurarna till urinblåsan.
• Urinblåsan, som samlar upp urinen och hjälper till att tömma den.
• Urinröret, som leder urinen ut ur kroppen.

Besvär inom området kan bland annat handla om följande:

• Kronisk njursjukdom, där njurarna långsamt får allt svårare att rena blodet.¹
• Njursten, som kan fastna i njurbäckenet eller i en urinledare.²
• Urinvägsinfektion, som oftast finns i urinröret och urinblåsan när den inte ger feber.⁴
• Urininkontinens, som innebär att det kan läcka urin mellan toalettbesöken.³
• Blod i urinen, som kan göra urinen röd eller rödbrun.⁵

Besvär från njurar och urinvägar kan därför märkas på olika sätt, beroende på vilken del som är påverkad.

När njurar och urinvägar är akut

När kronisk njursjukdom ger brådskande symtom

Vid njursvikt kan njurarna nästan helt sluta fungera. Då kan du bli andfådd och få svårt att andas, må illa och kräkas, kissa mindre eller inte alls samt känna dig dåsig och förvirrad.¹ Besvären kan komma tillsammans eller var för sig.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

• Du känner dig väldigt sjuk, dåsig och förvirrad. Du kan också må illa.¹
• Du har svårt att andas.¹
• Du kissar mycket mindre än vanligt eller inte alls.¹

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.¹

Njursten och urinvägsinfektion med feber

Vad ingår i njurar och urinvägar?

Vanliga besvär och tillstånd

Området njurar och urinvägar omfattar både sjukdomar i njurarna och besvär från urinvägarna. Till urinvägarna räknas njurbäckenet, urinledarna, urinblåsan och urinröret. Besvären kan därför komma från olika delar av systemet.

• Kronisk njursjukdom innebär att njurarna har blivit så skadade att de inte fungerar som de ska och blir allt sämre.¹
• Njursten kan fastna i njurbäckenet eller i en urinledare.²
• Urininkontinens innebär att det kan läcka urin mellan toalettbesöken.³
• Urinvägsinfektion börjar oftast i urinröret och urinblåsan, men vid feber kan infektionen finnas i urinledarna och njurarna.

Kronisk njursjukdom utvecklas under lång tid, och det kan ta flera år innan några symtom märks. När njurarna nästan helt har slutat fungera kallas det njursvikt. Njursten bildas när salter eller andra ämnen i urinen kommer i obalans. Små stenar kan följa med urinen ut utan att du märker det, medan större stenar lättare fastnar.

Urininkontinens kan ha olika former. Det kan till exempel läcka urin när du hostar, nyser eller hoppar, eller när du plötsligt känner dig kissnödig. Urinvägsinfektion kan finnas utan feber eller med feber. Urinvägsinfektion med feber kallas ibland njurbäckeninflammation eller pyelonefrit.

Symtom som hör till området

När bör du söka vård för njurar och urinvägar?

När vårdcentralen är första vägen

Vårdcentralen är ofta första vägen när besvär från njurar eller urinvägar behöver bedömas i vanlig vård. Du kan kontakta vårdcentralen för att berätta om symtomen och få hjälp att avgöra om du behöver undersökas.

Kontakta en vårdcentral så snart det går om du har symtom som kan bero på kronisk njursjukdom.¹ Sådana symtom kan till exempel vara skummande urin, trötthet, svullna ben och fötter eller klåda på kroppen. Symtomen kan också bero på något annat än kronisk njursjukdom.

Kontakta en vårdcentral om du har besvär med att det läcker urin.³ Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många vårdcentraler kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral så snart det går om du tror att du har blod i urinen. Det gäller också om du tar blodförtunnande läkemedel eller läkemedel som hör till gruppen NOAK. Om du har blod i urinen utan andra symtom behöver du inte söka vård någon annanstans om det är stängt.⁵

När besvär kan följas eller bedömas på vardagstid

Vid urinvägsinfektion utan feber kan besvären vara lindriga och gå över utan vård. Du behöver inte söka vård om du har urinvägsinfektion utan feber och har lindriga symtom.⁴

Egenvård och råd vid njurar och urinvägar

Råd vid urinvägsbesvär

Om du är frisk i övrigt, inte är gravid och har lindriga symtom på urinvägsinfektion kan du behandla besvären själv i upp till en vecka. Besvären går ofta över av sig själva inom en vecka.⁴

• Drick mycket vatten. Då bildas mer urin och bakterierna följer lättare med urinen ut.
• Du kan ta smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen.⁴
• Försök att tömma urinblåsan helt när du kissar.⁴
• Ta som vana att kissa efter att du har haft sex, eftersom eventuella bakterier vid urinrörsmynningen då kan sköljas bort.⁴

Du kan till exempel resa dig upp en kort stund efter att du har kissat, sätta dig ner igen och försöka kissa ut det sista.⁴ Det kan minska mängden urin som blir kvar i urinblåsan. Att torka sig framifrån och bakåt efter att du har kissat eller bajsat kan också minska risken för att bakterier från ändtarmen kommer in i urinröret.

Hitta vård inom njurar och urinvägar

Vårdcentral och öppenvård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det gör att du kan välja en mottagning som passar dig när du behöver hjälp med njurar eller urinvägar. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹

En vårdcentral kan vara en första kontakt när du behöver hjälp att hitta rätt vård. Om du behöver träffa en specialist kan vården hjälpa dig vidare, eller så kan du behöva en remiss beroende på vilken mottagning du vill kontakta. På 1177.se kan du hitta information om mottagningar och vilka vårdvägar som finns.

Professioner som kan hjälpa

Vilken yrkesgrupp du träffar beror på vilka besvär eller vilken njursjukdom du har. Vid urininkontinens kan du träffa läkare, uroterapeut eller fysioterapeut för utredning.³ De kan tillsammans undersöka vad urininkontinensen beror på och vilken typ av urininkontinens du har.

Vid svår njursjukdom kan du få hjälp av dietist med ändrad kost. Dietisten kan hjälpa dig att ändra kosten så att du får i dig tillräckligt med näring.¹ Ändra inte kosten alltför mycket själv utan att få råd från en dietist.

Om du har nefrotiskt syndrom följs du inom specialistsjukvården, vanligen av en njurmedicinare.⁷

Vanliga frågor om njurar och urinvägar

Om njurarnas funktion

Vad gör njurarna?

Njurarna renar blodet från restprodukter och bildar urin. Restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Njurarna hjälper också till att reglera vattenbalansen, saltbalansen och blodtrycket i kroppen. Blodet passerar genom njurarna flera gånger per dag, så reningen sker återkommande under dagen. Blodet passerar genom njurarna flera gånger per dag, där ämnen och vatten som kroppen inte behöver sorteras bort.¹

Vad ingår i urinvägarna?

Njurarna, njurbäckenet, urinblåsan, urinledarna och urinröret ingår i urinvägarna. Urinblåsan fungerar både som en behållare för urinen och som en pump när den ska tömmas. När urinblåsan är lagom utspänd skickas nervimpulser till hjärnan, och du känner dig kissnödig. Urinen samlas först i njurbäckenet och leds sedan genom urinledarna till urinblåsan.³

Om vanliga besvär

Vad innebär urininkontinens?

Urininkontinens innebär att urin kan läcka mellan toalettbesöken. Det kan till exempel läcka urin i små skvättar eller när du nyser, hostar eller hoppar.³

Det finns flera typer av urininkontinens, bland annat ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Ansträngningsinkontinens innebär att det kan rinna ut urin när trycket i magen och urinblåsan blir för högt, till exempel när du hostar, nyser eller hoppar. Trängningsinkontinens innebär att du plötsligt känner dig kissnödig och har svårt att hålla dig. Urininkontinens är oftast inte ett tecken på någon sjukdom. Vilken typ du har påverkar vilken behandling som kan hjälpa.