Urininkontinens – symtom, orsaker och behandling

Om urininkontinens

Vad urininkontinens betyder

Urininkontinens innebär att urin kan läcka mellan toalettbesöken.¹ Det kan handla om små läckage, men också om att du inte kan hålla någon urin alls.² Besvären kan därför se mycket olika ut från person till person.

Urininkontinens är mycket vanligt. För en del är det ett mindre besvär, medan det för andra kan påverka vardagen. Det kan förekomma hos både kvinnor och män.¹

Olika former i korthet

Det finns flera former av urininkontinens. Överrinningsinkontinens innebär att du har svårt att tömma urinblåsan helt, så att den i stället töjs ut.¹ De skiljer sig åt genom när läckaget uppstår och vad som händer i samband med det.

• Ansträngningsinkontinens innebär att du har svårt att hålla tätt när trycket i magen och urinblåsan blir för högt.¹
• Trängningsinkontinens innebär att du plötsligt känner dig kissnödig och har svårt att hålla dig.¹
• Blandinkontinens innebär att du både har svårt att hålla tätt när du anstränger dig och att du plötsligt blir kissnödig och har svårt att hålla dig.

Vid ansträngningsinkontinens kan läckaget komma när du hostar, nyser eller hoppar. Det handlar då om situationer där trycket i magen och urinblåsan ökar. Vid trängningsinkontinens kommer känslan av att behöva kissa plötsligt, och tiden till toaletten kan kännas kort.

Blandinkontinens är alltså en kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens.¹ Vilken form du har har betydelse för vilken hjälp som kan passa.

Hur vanligt det är

Urininkontinens kan förekomma hos både kvinnor och män. Förekomsten ökar från 3–5 procent vid 20 års ålder till 25 procent vid 80 års ålder.³

Ålder är dock inte den enda utgångspunkten när urinläckage bedöms. Urininkontinens kan förekomma under olika delar av livet och i olika former.

Orsaker till urininkontinens

Många möjliga orsaker

Urininkontinens kan bero på flera olika saker. Orsakerna kan vara anatomiska, neurologiska, metabola, läkemedelsrelaterade, kognitiva eller sociala.³ Ofta kan flera orsaker finnas samtidigt.

• En försvagad bäckenbotten eller urinrörsmuskulatur kan bidra till ansträngningsinkontinens.⁴
• Överaktivitet i blåsmuskeln är en vanlig orsak till trängningsinkontinens.⁴
• Ett hinder som gör att urinblåsan inte töms helt kan orsaka överrinningsinkontinens.⁴

Vid ansträngningsinkontinens kan en försvagad bäckenbotten eller urinrörsmuskulatur göra det svårare att hålla tätt när trycket ökar. Trängningsinkontinens kan i stället hänga ihop med att blåsan drar ihop sig för mycket. Överrinningsinkontinens kan uppstå när urinens väg ut hindras eller när urinblåsan inte töms ordentligt.

Riskfaktorer och tillfälliga orsaker

Vissa perioder och tillstånd kan öka risken för urininkontinens eller göra besvären tillfälligt värre.

• Graviditet och förlossning är faktorer som kan öka risken för urininkontinens.

Symtom vid urininkontinens

Vanliga läckage och toalettbesvär

Urininkontinens kan märkas på flera olika sätt. Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

• Det läcker urin i små skvättar.¹
• Det läcker urin när du anstränger dig, till exempel när du nyser, hostar eller hoppar.¹
• Det läcker urin i samband med att du plötsligt känner dig kissnödig.¹
• Du behöver kissa ofta, även på natten.¹

Besvären kan alltså komma i samband med fysisk ansträngning eller när du plötsligt behöver kissa. Vid ansträngningsinkontinens kan läckage också komma när du skrattar eller vid samlag. I mer uttalade fall kan läckage uppstå vid snabb promenad eller när du ändrar kroppsläge. Trängningsinkontinens kan ge ofrivillig tömning av blåsan både med och utan att du först känner dig kissnödig.³ Ibland märker du framför allt att du behöver gå på toaletten ofta eller vaknar för att kissa på natten.

Diagnos vid urininkontinens

Samtalet och den första bedömningen

Vid besöket får du först berätta om dina besvär.¹ Då kan vårdgivaren bedöma vad urininkontinensen beror på och vilken typ av urininkontinens du har. Det kan till exempel vara ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, blandinkontinens eller överrinningsinkontinens.

Frågor om dina toalettbesök och läckage hjälper vårdgivaren att se ett mönster.⁵ Du kan få frågor om hur ofta du kissar, hur ofta det läcker och hur mycket urin som läcker varje gång. Även när besvären började och vilka läkemedel du använder kan vara viktigt i bedömningen.

• En fysisk undersökning kan ingå i diagnostiken.⁵
• Läkemedelsanvändning ingår i den basala utredningen.³

Urinprov och dagböcker

Du får ofta lämna ett urinprov.¹

Behandling vid urininkontinens

Behandling vid ansträngningsinkontinens

Besvären vid ansträngningsinkontinens kan minska med bäckenbottenträning. Bäckenbottenträning stärker musklerna runt ändtarmen, slidan och urinröret.¹

Om besvären inte har blivit bättre efter sex månaders bäckenbottenträning kan du få en operation.¹

Vid en TVT-operation placerar läkaren ett stödjande band runt urinröret. Bandet ger stöd åt urinröret när det utsätts för högt tryck.¹

Vid bulking sprutar läkaren in en tjock vätska i väggen på urinröret. Vätskan gör vävnaden runt urinröret tjockare, så att urinröret kan stängas bättre.¹

Om du inte kan eller vill bli opererad kan du få läkemedel mot ansträngningsinkontinens. Läkemedlen kan ge biverkningar som illamående, muntorrhet, sömnsvårigheter och trötthet.¹

Behandling vid trängningsinkontinens

Egenvård vid urininkontinens

Bäckenbotten och toalettvanor

Det finns flera saker du kan prova själv för att minska besvären. Vilka metoder som passar beror på vilken typ av urininkontinens du har.

Bäckenbottenträning stärker musklerna runt ändtarmen, slidan och urinröret. Träningen kan hjälpa dig att hålla tätt vid både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens.¹ Den är bra oavsett vilket kön du har.

Om du sitter när du kissar är det bra att sitta bekvämt och ge dig tid att kissa. Kissreflexerna kan påverkas om du har för bråttom när du kissar. Reflexerna kan också påverkas om du håller dig för länge eller kissar ofta för säkerhets skull.¹

Dryck, förstoppning och levnadsvanor

Se över hur mycket vätska du dricker under dagen. Ett riktmärke är att dricka så mycket att du kissar en till två liter per dygn. Kaffe och te är vätskedrivande och gör att det produceras mer urin i kroppen.¹ Ibland kan det hjälpa att dricka mindre av dessa drycker.

Förstoppning kan ge mer besvär med urininkontinens. För att förebygga förstoppning kan du:¹

Vem kan hjälpa dig vid urininkontinens?

Första kontakt och rådgivning

Om du har urinläckage kan du kontakta en vårdcentral. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.¹ Där kan utredning och behandling som inte innebär operation börja inom primärvården.³ Vilken behandling du får beror bland annat på vilken typ av urininkontinens du har och vad som orsakar besvären.¹

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.¹ På 1177.se kan du också hitta vårdmottagningar och logga in för att kontakta många vårdcentraler.

Yrkesroller och specialistvård

Vid utredningen kan du få träffa läkare, uroterapeut eller fysioterapeut.¹ Du får först berätta om dina besvär, och vårdpersonalen gör sedan undersökningar för att ta reda på vad urininkontinensen beror på och vilken typ du har. En uroterapeut eller fysioterapeut kan också hjälpa till med bäckenbottenträning.

Vanliga frågor om urininkontinens

Kan urininkontinens gå över?

Ja, urininkontinens kan ibland gå över när en tillfällig orsak behandlas eller upphör. Sådana orsaker kan vara urinvägsinfektion, vissa läkemedel eller förstoppning. Om besvären beror på en långvarig sjukdom kan urininkontinensen däremot finnas kvar under lång tid och behöva hanteras som ett symtom på sjukdomen.⁵

Är urininkontinens en normal del av åldrandet?

Risken för urininkontinens ökar med åldern. Det betyder ändå inte att besvären bara hör till åldrandet. Urininkontinens kan drabba personer i alla åldrar, även om vissa orsaker blir vanligare senare i livet.⁵

Vilka behandlingar finns?

Det finns flera huvudsakliga behandlingsformer vid urininkontinens:⁶

• livsstilsförändringar
• fysioterapi
• läkemedel
• operation eller andra ingrepp

Vilken behandling som används beror på vilken typ av urininkontinens du har och vad som orsakar besvären.¹