Urininkontinens innebär att urin kan läcka mellan toalettbesöken och kan variera från tillfälliga läckage till att inte kunna hålla någon urin alls. Besvären är vanliga och kan påverka vardagen; utredning och icke-kirurgisk behandling kan inledas i primärvården, och behandlingen beror på typen och orsaken.
Urininkontinens innebär att urin kan läcka mellan toalettbesöken.1 Det kan handla om små läckage, men också om att du inte kan hålla någon urin alls.2 Besvären kan därför se mycket olika ut från person till person.
Urininkontinens är mycket vanligt. För en del är det ett mindre besvär, medan det för andra kan påverka vardagen. Det kan förekomma hos både kvinnor och män.1
Det finns flera former av urininkontinens. Överrinningsinkontinens innebär att du har svårt att tömma urinblåsan helt, så att den i stället töjs ut.1 De skiljer sig åt genom när läckaget uppstår och vad som händer i samband med det.
Vid ansträngningsinkontinens kan läckaget komma när du hostar, nyser eller hoppar. Det handlar då om situationer där trycket i magen och urinblåsan ökar. Vid trängningsinkontinens kommer känslan av att behöva kissa plötsligt, och tiden till toaletten kan kännas kort.
Blandinkontinens är alltså en kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens.1 Vilken form du har har betydelse för vilken hjälp som kan passa.
Urininkontinens kan förekomma hos både kvinnor och män. Förekomsten ökar från 3–5 procent vid 20 års ålder till 25 procent vid 80 års ålder.3
Ålder är dock inte den enda utgångspunkten när urinläckage bedöms. Urininkontinens kan förekomma under olika delar av livet och i olika former.
Urininkontinens kan bero på flera olika saker. Orsakerna kan vara anatomiska, neurologiska, metabola, läkemedelsrelaterade, kognitiva eller sociala.3 Ofta kan flera orsaker finnas samtidigt.
Vid ansträngningsinkontinens kan en försvagad bäckenbotten eller urinrörsmuskulatur göra det svårare att hålla tätt när trycket ökar. Trängningsinkontinens kan i stället hänga ihop med att blåsan drar ihop sig för mycket. Överrinningsinkontinens kan uppstå när urinens väg ut hindras eller när urinblåsan inte töms ordentligt.
Vissa perioder och tillstånd kan öka risken för urininkontinens eller göra besvären tillfälligt värre.
Urininkontinens kan märkas på flera olika sätt. Du kan ha ett eller flera av följande symtom:
Besvären kan alltså komma i samband med fysisk ansträngning eller när du plötsligt behöver kissa. Vid ansträngningsinkontinens kan läckage också komma när du skrattar eller vid samlag. I mer uttalade fall kan läckage uppstå vid snabb promenad eller när du ändrar kroppsläge. Trängningsinkontinens kan ge ofrivillig tömning av blåsan både med och utan att du först känner dig kissnödig.3 Ibland märker du framför allt att du behöver gå på toaletten ofta eller vaknar för att kissa på natten.
Vid besöket får du först berätta om dina besvär.1 Då kan vårdgivaren bedöma vad urininkontinensen beror på och vilken typ av urininkontinens du har. Det kan till exempel vara ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, blandinkontinens eller överrinningsinkontinens.
Frågor om dina toalettbesök och läckage hjälper vårdgivaren att se ett mönster.5 Du kan få frågor om hur ofta du kissar, hur ofta det läcker och hur mycket urin som läcker varje gång. Även när besvären började och vilka läkemedel du använder kan vara viktigt i bedömningen.
Du får ofta lämna ett urinprov.1
Besvären vid ansträngningsinkontinens kan minska med bäckenbottenträning. Bäckenbottenträning stärker musklerna runt ändtarmen, slidan och urinröret.1
Om besvären inte har blivit bättre efter sex månaders bäckenbottenträning kan du få en operation.1
Vid en TVT-operation placerar läkaren ett stödjande band runt urinröret. Bandet ger stöd åt urinröret när det utsätts för högt tryck.1
Vid bulking sprutar läkaren in en tjock vätska i väggen på urinröret. Vätskan gör vävnaden runt urinröret tjockare, så att urinröret kan stängas bättre.1
Om du inte kan eller vill bli opererad kan du få läkemedel mot ansträngningsinkontinens. Läkemedlen kan ge biverkningar som illamående, muntorrhet, sömnsvårigheter och trötthet.1
Det finns flera saker du kan prova själv för att minska besvären. Vilka metoder som passar beror på vilken typ av urininkontinens du har.
Bäckenbottenträning stärker musklerna runt ändtarmen, slidan och urinröret. Träningen kan hjälpa dig att hålla tätt vid både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens.1 Den är bra oavsett vilket kön du har.
Om du sitter när du kissar är det bra att sitta bekvämt och ge dig tid att kissa. Kissreflexerna kan påverkas om du har för bråttom när du kissar. Reflexerna kan också påverkas om du håller dig för länge eller kissar ofta för säkerhets skull.1
Se över hur mycket vätska du dricker under dagen. Ett riktmärke är att dricka så mycket att du kissar en till två liter per dygn. Kaffe och te är vätskedrivande och gör att det produceras mer urin i kroppen.1 Ibland kan det hjälpa att dricka mindre av dessa drycker.
Förstoppning kan ge mer besvär med urininkontinens. För att förebygga förstoppning kan du:1
Om du har urinläckage kan du kontakta en vårdcentral. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.1 Där kan utredning och behandling som inte innebär operation börja inom primärvården.3 Vilken behandling du får beror bland annat på vilken typ av urininkontinens du har och vad som orsakar besvären.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.1 På 1177.se kan du också hitta vårdmottagningar och logga in för att kontakta många vårdcentraler.
Vid utredningen kan du få träffa läkare, uroterapeut eller fysioterapeut.1 Du får först berätta om dina besvär, och vårdpersonalen gör sedan undersökningar för att ta reda på vad urininkontinensen beror på och vilken typ du har. En uroterapeut eller fysioterapeut kan också hjälpa till med bäckenbottenträning.
Ja, urininkontinens kan ibland gå över när en tillfällig orsak behandlas eller upphör. Sådana orsaker kan vara urinvägsinfektion, vissa läkemedel eller förstoppning. Om besvären beror på en långvarig sjukdom kan urininkontinensen däremot finnas kvar under lång tid och behöva hanteras som ett symtom på sjukdomen.5
Risken för urininkontinens ökar med åldern. Det betyder ändå inte att besvären bara hör till åldrandet. Urininkontinens kan drabba personer i alla åldrar, även om vissa orsaker blir vanligare senare i livet.5
Det finns flera huvudsakliga behandlingsformer vid urininkontinens:6
Vilken behandling som används beror på vilken typ av urininkontinens du har och vad som orsakar besvären.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En graviditet kan också ge tillfällig ansträngningsinkontinens. En förkylning med hosta kan på samma sätt utlösa tillfällig ansträngningsinkontinens. Vissa läkemedel kan göra inkontinensen värre, särskilt vätskedrivande läkemedel. Andra läkemedel kan göra det svårare att kissa och att tömma urinblåsan ordentligt.
Ärftlighet kan spela roll. Ärftlighet för urininkontinens är vanligare hos kvinnor som har besvär.1
Vid demens eller efter en stroke kan signalerna mellan urinblåsan och hjärnan fungera sämre. En förstorad prostata kan trycka ihop urinröret så att urinen får svårt att passera. Överrinningsinkontinens är vanligast hos män, medan trängningsinkontinens är vanlig vid hög ålder och vid vissa neurologiska sjukdomar.
Symtomen kan se olika ut beroende på vilken typ av urininkontinens du har:
Vid trängningsinkontinens kan det vara svårt att hinna till toaletten när kissnödigheten plötsligt kommer. Trängningssymtom och läckage behöver inte alltid förekomma samtidigt.
En blåstömningsdagbok kan ge en tydligare bild av dina besvär. Under några dagar mäter du hur mycket urin som kommer och skriver ner vid vilken tidpunkt du kissar.1 En sådan dagbok kallas också miktionslista.
En undersökning av bäckenbotten kan ingå, särskilt om du har vagina.1 Då kan vårdgivaren känna efter hur mycket du kan knipa och se om slemhinnorna är sköra.
Om du har svårt att tömma blåsan kan mängden urin som finns kvar mätas. Det kan göras med kateter eller ultraljud.1
Ibland behövs fler undersökningar för att bedöma urinröret, urinblåsan eller hur blåsan arbetar. Vilka tester som behövs beror på dina besvär och vad den första utredningen visar.
Blåsträningen kan utgå från din blåstömningsdagbok. Ett mål kan vara att kunna hålla sig tio till femton minuter extra när du känner att du behöver kissa.1
Läkemedel som lugnar blåsan kan göra att du inte behöver kissa lika ofta.1 Läkemedlen verkar genom att blockera nervimpulser som får urinblåsan att dra ihop sig.
Efter menopausen kan torra slemhinnor i underlivet orsaka urinträngningar. Då kan behandling med östrogen hjälpa, och läkemedlet kan föras in i slidan som en tablett eller en mjuk ring.1
Botulinumtoxin i urinblåsan kan övervägas när annan behandling inte har gett den förväntade effekten. Blåstömningssvårigheter kan förekomma efter behandling med botulinumtoxin.3
Elektrisk stimulering av nerven tibialis posterior kan ges av en specialutbildad uroterapeut. Blåsträning och bäckenbottenträning kan gärna genomföras med hjälp av en uroterapeut.3 Det finns flera olika läkemedel som lugnar blåsan, men de verkar på samma sätt genom att blockera nervimpulser som får urinblåsan att dra ihop sig. Läkemedel som tas genom munnen kan ibland följas av läkemedel som ges direkt i urinblåsan om de första läkemedlen inte hjälper.1
Behandlingen beror på orsaken till överrinningsinkontinensen.1
Om besvären beror på en förstorad prostata kan de behandlas med en prostataoperation.1
En kateter är en tunn slang som tömmer urinblåsan på urin. Katetern förs in i urinblåsan genom urinröret.1
Om en operation inte går att genomföra kan katetern behöva sitta kvar längre. En kateter som sitter kvar under längre tid kan göra att det kommer bakterier i urinen, vilket kan leda till urinvägsinfektion.1
Vid urinrörsförträngning kan urinröret vidgas i samband med en cystoskopiundersökning.1
Vid neurologisk skada kan du behöva lära dig att tappa ut urinen själv. Det görs tre till fyra gånger per dag med hjälp av en smal kateter.1 Överrinningsinkontinens kan behandlas med att själv tappa ut urinen med kateter och samtidigt åtgärda orsaken när det är möjligt.3
Ibland går det inte att helt bli av med besvären, men hjälpmedel kan göra det lättare att leva ett aktivt liv.1
Vilken behandling som passar dig beror på vilken typ av urininkontinens du har och vad besvären beror på.1
Rökhosta gör inkontinensen värre. Därför är det bra att sluta röka om du röker. Övervikt ökar risken för urininkontinens, och viktnedgång kan hjälpa om du har övervikt.1
Du kan själv köpa vissa uppsamlande inkontinensskydd på apotek.1 Sådana skydd kan användas för urinläckage.
Du som är kvinna och har ansträngningsinkontinens kan prova att använda en tampong i slidan.1 Det kan göra det lättare att hålla tätt.
Du som är man och har efterdropp kan prova att dra med ett par fingrar längs urinröret när du har kissat klart.1 Börja vid pungens baksida och dra ut längs penisen för att få ut de sista dropparna.
Inkontinens kan göra att du känner dig osäker inför sex. Du kan kissa innan du ska ha sex.1 Du kan också testa olika samlagsställningar för att minska trycket på urinblåsan.
För en del är det svårt att ta sig till toaletten själv eller komma ihåg att gå och kissa. Då är det viktigt att få hjälp att komma till toaletten regelbundet innan blåsan är fylld.
Specialutredningar och kirurgi utförs inom urologi och/eller kvinnosjukvård.3 Vilken specialistvård som behövs beror på dina besvär och på vilken kompetens som finns lokalt.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Fråga mottagningen vad som gäller när du bokar tid, eftersom reglerna kan skilja sig mellan olika mottagningar.
Bäckenbottenträning kan stärka musklerna runt ändtarmen, slidan och urinröret.1 Träningen kan hjälpa vid både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Den kan vara lättare att göra rätt om den lärs ut eller följs upp av en fysioterapeut eller uroterapeut med särskilt intresse för bäckenbotten.3 Många har nytta av stöd från en specialist eftersom det kan vara svårt att göra övningarna korrekt på egen hand.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget