I denna guide lär du dig allt om fysioterapi/sjukgymnastik – allt från vårdgivare och vad du kan få hjälp med till metod och pris.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Sjukgymnastik / fysioterapi?
Fysioterapi är behandling som kan användas om du har ont eller andra besvär i kroppen efter exempelvis en skada, en operation eller en sjukdom. Fysioterapi brukar innebära rörelse och träning i olika former. Du kan också få hjälp med att förändra dina levnadsvanor.1 Rörelse och träning kan alltså ingå även när dina besvär framför allt märks i vardagen eller påverkar hur du mår psykiskt. Vid psykiska besvär kan fysioterapi ge hjälp med besvär genom rörelse och träning i olika former.2 Fysisk aktivitet kan förebygga, förbättra och behandla många sjukdomar. När fysisk aktivitet används som behandling kan den ibland ersätta eller komplettera läkemedel. Regelbunden fysisk aktivitet kan göra att du orkar mer och mår bättre både fysiskt och psykiskt. Den kan också förbättra konditionen och göra musklerna starkare.3
Fysioterapi kan utveckla, bevara och återställa din rörelseförmåga och funktion. Fysioterapi kan hjälpa dig att utveckla, bevara eller återställa så mycket rörelseförmåga och funktion som möjligt. Det kan vara aktuellt när rörelse och funktion påverkas av åldrande, en skada, en sjukdom eller andra besvär.4 Målet kan vara att du ska kunna röra dig bättre och klara fler aktiviteter i vardagen. Fysioterapi kan också vara en del av rehabilitering efter en operation.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Sjukgymnastik / fysioterapi på några av våra populära platser.
I denna guide lär du dig allt om fysioterapi/sjukgymnastik – allt från vårdgivare och vad du kan få hjälp med till metod och pris.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Sjukgymnastik / fysioterapi?
Fysioterapi är behandling som kan användas om du har ont eller andra besvär i kroppen efter exempelvis en skada, en operation eller en sjukdom. Fysioterapi brukar innebära rörelse och träning i olika former. Du kan också få hjälp med att förändra dina levnadsvanor.1 Rörelse och träning kan alltså ingå även när dina besvär framför allt märks i vardagen eller påverkar hur du mår psykiskt. Vid psykiska besvär kan fysioterapi ge hjälp med besvär genom rörelse och träning i olika former.2 Fysisk aktivitet kan förebygga, förbättra och behandla många sjukdomar. När fysisk aktivitet används som behandling kan den ibland ersätta eller komplettera läkemedel. Regelbunden fysisk aktivitet kan göra att du orkar mer och mår bättre både fysiskt och psykiskt. Den kan också förbättra konditionen och göra musklerna starkare.3
Fysioterapi kan utveckla, bevara och återställa din rörelseförmåga och funktion. Fysioterapi kan hjälpa dig att utveckla, bevara eller återställa så mycket rörelseförmåga och funktion som möjligt. Det kan vara aktuellt när rörelse och funktion påverkas av åldrande, en skada, en sjukdom eller andra besvär.4 Målet kan vara att du ska kunna röra dig bättre och klara fler aktiviteter i vardagen. Fysioterapi kan också vara en del av rehabilitering efter en operation.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Sjukgymnastik / fysioterapi på några av våra populära platser.
Fysisk aktivitet på recept förkortas FaR. FaR innebär att du får hjälp med att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar.
Både barn och vuxna kan få hjälp av en fysioterapeut vid psykiska besvär.2 Personer i alla åldrar, inklusive barn och äldre, kan få fysioterapi.5
Fysioterapi kan användas vid problem i skelett, leder och muskler, till exempel artros, rygg- och nackbesvär samt idrottsskador. Fysioterapi kan också användas vid nedsatt rörelseförmåga efter stroke eller vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom.5
En fysioterapeut hjälper till med rörelse och funktion och kan arbeta med fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa. Fysioterapeuten kan avgöra när du behöver hänvisas till annan vårdpersonal. Fysioterapeutens arbete kan omfatta hela din hälsa, inte bara den kroppsdel som gör ont eller fungerar sämre. Yrket har fokus på fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa. Fysioterapeuter arbetar med hälsofrämjande insatser, förebyggande arbete, behandling och rehabilitering. De kan också ge råd om hur du kan sköta delar av behandlingen själv.4 När dina behov kräver annan kompetens kan fysioterapeuten avgöra när du behöver hänvisas till annan vårdpersonal. Legitimationen innebär att yrkestiteln är skyddad och att vissa arbetsuppgifter bara får utföras av personer med rätt legitimation.7
Legitimation krävs för att få arbeta inom vissa yrken i hälso- och sjukvården och använda vissa yrkestitlar.
Du behöver normalt inte förbereda dig på något särskilt inför ett besök hos en fysioterapeut.1 Det gäller även om besöket handlar om psykiska besvär.
Det är vanligt att behöva ta av sig lite kläder inför undersökningen eller behandlingen. Därför kan det kännas skönt att ha underkläder som du känner dig bekväm i. Du kan behöva träningskläder, men fysioterapeuten informerar dig i så fall om detta.1
Vid det första besöket undersöker fysioterapeuten bland annat hur du rör dig, om och var du har ont, hur lederna fungerar och hur styrkan i musklerna fungerar. Du får göra olika rörelser medan fysioterapeuten tittar på hur du rör dig. En del av undersökningen görs med händerna för att få en känsla för hur en rörelse, muskel eller led fungerar.1
Du får berätta hur det känns i kroppen när du rör dig och när du är stilla. För att bedöma muskelstyrkan kan fysioterapeuten till exempel försöka få ett ben i rörelse medan du håller emot. Du kan också få upprepa en rörelse flera gånger så att fysioterapeuten ser hur många gånger du klarar av att göra rörelsen.
Samtalet handlar om både dina besvär och din vardag. Du får frågor om aktuella och tidigare besvär, sjukdomar och andra diagnoser, hur du mår i vardagen, läkemedel, arbete och fritid.1 Berätta gärna hur besvären påverkar det du brukar göra, eftersom den informationen ingår i bedömningen.
Vilken behandling du får beror på dina symtom och vad fysioterapeuten tror att de beror på.1 Fysioterapeuten undersöker dig för att ta reda på vilken behandling du behöver. Om du har symtom som behöver utredas mer kan fysioterapeuten hjälpa dig att kontakta en läkare.
Vid psykiska besvär kommer du och fysioterapeuten tillsammans fram till vilken behandling eller vilka övningar som passar dig.2 Du kan få behandling både enskilt och i grupp. Övningarna kan vara enkla rörelser där du får fokusera på kroppen och andningen.
Behandlingen kan innehålla råd om hur du sitter eller rör dig på arbetet.1 Du kan också få råd om hur du använder kroppen på fritiden och om sådant som gör dig stressad eller orolig. Fysioterapeuten kan föreslå hur du på bästa sätt kan använda kroppen trots att du har besvär. Du kan även få råd om hur du ändrar dina levnadsvanor.
Övningar kan användas för att träna upp vissa muskler eller rörligheten i vissa leder.1 Du kan också få arbeta med detaljer i hur du rör dig för att lära dig att kontrollera en viss rörelse eller position. Hos fysioterapeuten kan det finnas träningsredskap, till exempel gummiband, och ibland ett gym med träningsmaskiner.
Ett personligt träningsprogram med övningar kan göras hemma, hos fysioterapeuten eller på ett gym. Övningarna ska ofta göras regelbundet. Ibland tränar du i grupp, till exempel med bassängträning, stresshantering eller avslappningsövningar.1
Manuell behandling innebär att fysioterapeuten behandlar en led eller muskel med sina händer för att lindra smärta och få leden eller muskeln att fungera bättre.1 Manuell behandling kan alltså vara en del av behandlingen, medan övningar och fysisk aktivitet också kan ingå.
Du kan få hjälp att prova ut hjälpmedel som kryckor, skydd för knät eller en ergonomisk mus.1 Din arbetsplats kan också behöva anpassas så att du kan arbeta på ett ergonomiskt sätt. Ergonomi handlar om att arbeta och använda kroppen på ett sätt som gör att du undviker belastningsskador.
Du kan få fysisk aktivitet på recept, som förkortas FaR, utskrivet av en fysioterapeut.1 FaR innebär att du får hjälp med att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar. Aktiviteten kan utföras ensam eller i grupp, till exempel på ett gym eller i en förening.
Vid fysioterapi för psykiska besvär kan du få ett förslag på fysisk aktivitet som är anpassat till dig. Det kan till exempel vara promenader, egen träning på en motionsanläggning eller gruppträning tillsammans med personer som har liknande besvär.
Andra behandlingar kan förekomma hos vissa fysioterapeuter. Det kan vara basal kroppskännedom, som fokuserar på kopplingen mellan kroppen och psyket. Det kan också vara TENS, kyla och värme eller akupunktur. TENS kan lindra smärta med svaga elektriska impulser, medan kyla och värme kan lindra värk tillfälligt.
Det är vanligt att få ett program med övningar att göra hemma mellan besöken hos fysioterapeuten.1 Du kan träna själv efter att fysioterapeuten har tagit reda på vilken typ av träning som är bra för dina besvär. Vissa manuella behandlingar kan du också göra själv hemma efter att du har fått en instruktion av fysioterapeuten.
Den del av behandlingen som handlar om livsstilsförändringar behöver du göra själv hemma i vardagen.1 Det kan till exempel innebära att du behöver röra dig mer i vardagen. Fysisk aktivitet kan också utföras ensam eller tillsammans med andra.
Ett besök hos en fysioterapeut tar ungefär 30–60 minuter. Antalet behandlingar som behövs varierar mellan personer.1 Det är olika hur många behandlingar som behövs innan du mår bättre.
Efter en undersökning eller behandling kan du under en kortare period känna obehag. Du kan också bli trött eller få träningsvärk. Det kan hända att du får lite mer ont i den kroppsdel som fysioterapeuten har undersökt, men det brukar gå över efter några timmar. Om du får mycket ont är det viktigt att du berättar det för fysioterapeuten så att behandling och träning kan anpassas till rätt nivå.
När du går till en fysioterapeut i hälso- och sjukvården betalar du vanligtvis en patientavgift för besöket.1 Avgiften är bara en del av den faktiska kostnaden för vården, eftersom hälso- och sjukvården i Sverige till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.
Patientavgiften för offentlig vård och för privat vård som har avtal med en region bestäms i huvudsak av regionen. Du betalar den patientavgift som gäller i regionen där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.8
Det finns därför inget enda nationellt pris för fysioterapi. Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka avgifter du ska betala, och patientavgifter kan skilja sig mellan olika regioner och mellan olika typer av vård.8 För att få veta den aktuella avgiften kan du fråga mottagningen där du ska få vård.
Avgiften kan också påverkas av om besöket sker i offentlig vård, hos en privat vårdgivare med avtal med en region eller i helt privat vård. Om du inte kommer till en avtalad tid utan att avboka eller ändra tiden kan du bli skyldig att betala besöksavgiften. Ett sådant uteblivet besök ingår oftast inte i högkostnadsskyddet.9
Fysioterapi i öppenvården kan omfattas av högkostnadsskyddet. Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel ett besök på en vårdcentral eller hos en specialistläkare.
Högkostnadsskyddet innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader. Regionen kan ha beslutat om ett lägre belopp än 1 450 kronor.9 Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök, oavsett när under året besöket görs.
När du har betalat upp till den beloppsgräns som gäller i din region får du ett frikort. Frikortet gäller under resten av tolvmånadersperioden, och då betalar du inget för dina besök i öppenvården. Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.9
Hur frikortet registreras kan variera. Det kan vara elektroniskt eller finnas som ett papperskort, och i de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala. Om du är osäker på vad som gäller kan du fråga vid besöket eller kontakta regionen där du får vård.
I helt privat vård som inte finansieras av en region betalar du hela kostnaden själv.8 Det gäller vård som inte finansieras genom någon region och därför inte har regionens vanliga patientavgift.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.8 Kontrollera därför försäkringens villkor eller fråga försäkringsbolaget vad som gäller innan du bokar tid.
Fråga mottagningen vilken avgift som gäller och om besöket omfattas av högkostnadsskyddet, särskilt om du är osäker på om vården är regionfinansierad eller helt privat.
Fysioterapi kan göra det lättare att röra kroppen och hantera symtom som smärta, stelhet och obehag.10 Målet kan vara att du ska kunna använda kroppen mer bekvämt i vardagen och klara fler aktiviteter.
Fysioterapi kan förbättra rörligheten i lederna.10 Träning kan också stärka musklerna och förbättra kroppens förmåga att röra sig.3
Rehabilitering kan förbättra hur du fungerar i vardagen.6 Det kan till exempel handla om att återfå, behålla eller förbättra förmågor som behövs för dagliga aktiviteter.
För rehabilitering är det övergripande målet att du ska få tillbaka förmågor och bli mer självständig.6 Vilka mål som passar dig beror bland annat på vad som har orsakat besvären, vilka förmågor som har påverkats och hur allvarliga besvären är.
För vissa kan ett mål vara att kunna klä sig eller tvätta sig utan hjälp. För andra kan målet vara att återgå till träning eller att kunna andas bättre och få bättre livskvalitet.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra konditionen. Den kan också göra musklerna starkare.3
Det är vanligt att sova bättre när du rör dig regelbundet. Fysisk aktivitet kan dessutom göra det lättare att hantera stress.3
Fysisk aktivitet kan förebygga, förbättra eller behandla flera sjukdomar.3 Det kan till exempel gälla högt blodtryck, stroke, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, övervikt och fetma, benskörhet, depression och flera cancersjukdomar.
När du rör dig mer och regelbundet sker förändringar i kroppen och hjärnan. Det kan göra att du orkar mer och mår bättre både fysiskt och psykiskt.
De positiva effekterna av fysisk aktivitet kan komma oavsett ålder eller tidigare erfarenheter av att vara fysiskt aktiv. Det är aldrig för sent att börja röra på sig.
Om du är otränad kan du snabbt bli fysiskt starkare. Även lättare fysisk aktivitet är bra för hälsan.
Fysisk aktivitet kan ibland ersätta läkemedel som behandling. Den kan också komplettera läkemedel.
Ett FaR kan ge stöd att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina behov, förutsättningar och önskemål. FaR betyder fysisk aktivitet på recept. Du kan utföra den fysiska aktiviteten ensam eller i grupp, till exempel på ett gym eller i en förening. All tid då du är fysiskt aktiv räknas, och även lättare fysisk aktivitet är bra för hälsan. För vuxna rekommenderas fysisk aktivitet sammanlagt 150 till 300 minuter i veckan vid måttlig intensitet. Muskelstärkande övningar minst två gånger i veckan kan motverka att du förlorar muskelmassa. För dig som är över 65 år är balansträning bra för att bevara den fysiska funktionsförmågan och förebygga fallskador.3
Fysisk träning ger allmänna hälsoeffekter vid långvarig smärta. Fysisk träning minskar i många fall också smärtan vid långvarig smärta.11
Fysisk träning kan dessutom påverka nedstämdhet och ångest som förekommer samtidigt med långvarig smärta.11
Vid komplexa smärttillstånd har samordnad och aktiverande rehabilitering med flera yrkesgrupper bäst stöd. Den typen av rehabilitering kan ge bättre resultat än behandling med endast en metod. Fysisk träning kan också ha effekt på nedstämdhet och ångest som förekommer samtidigt med långvarig smärta.11 Vid sådan rehabilitering kan flera yrkesgrupper samarbeta utifrån dina behov, mål och en gemensam rehabiliteringsplan.6
Långvarig smärta kräver helhetssyn i bedömning, utredning och behandling. Kommunikation och samarbete mellan olika yrkesgrupper, vårdgivare och vårdnivåer är viktigt.
Vid långvarig smärta är målet med rehabiliteringen förbättrad funktion och livskvalitet. Minskad smärtintensitet kan också vara ett mål om det är möjligt.11
Smärtfrihet är sällan ett realistiskt behandlingsmål vid långvarig smärta.11 Andra mål kan vara ökad fysisk aktivitet, ökad social aktivitet eller bättre sömn.
En långsiktigt hållbar vardag kan innebära att du kan delta mer i arbete, studier eller fritid. Rehabiliteringen kan därför inriktas på sådant som är viktigt för dig i vardagen.
Fysioterapi kan ibland ge tillfälliga besvär efter undersökningen eller behandlingen. Vissa undersökningar och behandlingar kan ge obehag under en kortare period. En del kan bli trötta och få träningsvärk. Det kan också hända att du får lite mer ont i den kroppsdel som fysioterapeuten har undersökt, men det brukar gå över efter några timmar.1
Det är ovanligt att det gör mycket ont efter ett besök hos en fysioterapeut.1 Reaktionerna kan därför vara obehagliga, men de behöver inte betyda att behandlingen har orsakat en skada.
Det krävs ofta tid, förändring och träning för att nå resultat med fysioterapi, även om besvären ibland kan minska redan vid den första behandlingen. Övningar kan behöva göras hemma mellan besöken, och förändringar i levnadsvanor behöver du göra själv i vardagen. Det kan därför vara en begränsning om du har svårt att få in övningarna regelbundet i vardagen.1 Fysioterapeuten kan hjälpa dig att hitta en fysisk aktivitet som är anpassad till dina behov, förutsättningar och önskemål. Om behandlingen innehåller fysisk aktivitet på recept, FaR, kan aktiviteter som erbjuds av motionsanläggningar eller föreningar innebära en avgift som du betalar själv.3
Det är olika hur många behandlingar som behövs innan du mår bättre. Vilken behandling du får beror på dina symtom och vad fysioterapeuten tror att de beror på, så behandlingen kan behöva ändras om dina besvär förändras.1 Därför går det inte att säga på förhand hur många besök just du behöver.
Vid långvarig smärta är smärtfrihet sällan ett realistiskt behandlingsmål.11 Målet kan i stället vara förbättrad funktion och livskvalitet, och minskad smärtintensitet kan vara ett mål om det är möjligt.
Vid multimodal rehabilitering är patientens egen motivation att delta aktivt och mål som stämmer med behandlingens syfte en nödvändig förutsättning för positiva behandlingsresultat.11 Behandlingen kan alltså behöva bygga på att du deltar aktivt och att målen passar det som rehabiliteringen ska uppnå.
Om du får mycket ont efter ett besök är det viktigt att du berättar det så att fysioterapeuten kan anpassa behandling och träning till rätt nivå.1 Berätta också hur du mått efter behandlingen, så att nivån kan anpassas efter dina reaktioner.
Fysioterapeuten hjälper dig att kontakta en läkare om du har symtom på sjukdom som behöver utredas mer.1 Det kan därför behövas en annan medicinsk bedömning om dina symtom inte passar för fortsatt fysioterapi utan ytterligare utredning.
Du kan själv ringa och boka tid hos en fysioterapeut. Du kan också få en remiss från en läkare till fysioterapi.1 En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård.
Om du vill ha stöd kring fysisk aktivitet som behandling kan du kontakta en vårdcentral. Du kan även kontakta en vårdcentral om du önskar FaR. FaR betyder fysisk aktivitet på recept och innebär att du får stöd av en vårdkontakt för att hitta en fysisk aktivitet som passar dina behov, förutsättningar och önskemål.3 Du kan få FaR av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, till exempel en fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska.
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral eller en akutmottagning.12 På vårdcentralen görs en första bedömning av dina besvär, och vid behov kan du få en remiss vidare till specialistvård.
En egen vårdbegäran kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.12 Den innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. Kontakta mottagningen du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran.
I vissa regioner kan du göra en egen vårdbegäran genom att logga in på 1177. En mottagning kan också ha en blankett som du fyller i. Personen som läser din vårdbegäran gör sedan en bedömning och du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.
Remissreglerna för specialiserad öppenvård varierar mellan regionerna.13 Vissa regioner har inget krav på remiss alls, medan vissa mottagningar alltid kräver en remiss från en läkare. Därför behöver du ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill komma till.
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till för öppenvård.13 Det gäller bland annat vårdcentraler och mottagningar för specialiserad öppenvård. Du kan också välja vilken specialiserad öppenvårdsmottagning du vill söka i hela landet, men ibland behöver du ha en remiss.
Information om remissregler kan skilja sig beroende på regionen där du är folkbokförd och regionen där du vill söka vård. Välj rätt region på 1177 när du söker information om en mottagning.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. På 1177.se kan du också hitta information om mottagningar och logga in för att göra vissa vårdärenden.
Fysioterapi kallas även sjukgymnastik.1 Orden beskriver alltså samma typ av behandling och samma yrkesområde. Du kan därför möta både benämningen fysioterapeut och sjukgymnast när du söker hjälp.
Du kan kontakta en fysioterapeut genom att själv ringa och boka en tid. Du kan också få en remiss från en läkare.1 Vilket sätt som passar beror bland annat på vilken mottagning du vill besöka.
Till en vårdcentral behöver du ingen remiss. Remissreglerna kan däremot variera mellan regioner och mottagningar, särskilt inom specialiserad öppenvård. Därför är det bra att ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill kontakta.
En behandling hos en fysioterapeut tar ungefär 30–60 minuter. Antalet behandlingar som behövs innan du mår bättre varierar mellan personer.1 Det kan därför vara svårt att säga i förväg hur många besök just du behöver.
Vilken behandling du får beror på dina symtom och vad fysioterapeuten tror att de beror på. Du får information om behandlingen och kan ställa frågor om hur länge den kan behöva pågå.
Det är vanligt att få ett program med övningar att göra hemma mellan besöken hos fysioterapeuten.1 Du kan träna själv efter att fysioterapeuten har tagit reda på vilken typ av träning som är bra för dina besvär.
Övningarna kan göras hemma, hos fysioterapeuten eller på ett gym. Om du får FaR kan en fysioterapeut hjälpa dig att hitta en fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar.
En del kan bli trötta och få träningsvärk efter behandlingen.1 Vissa undersökningar och behandlingar kan ge obehag under en kortare period.
Du kan också få lite mer ont i den kroppsdel som fysioterapeuten har undersökt, men det brukar gå över efter några timmar.1 Det är ovanligt att det gör mycket ont efter ett besök hos en fysioterapeut.
Om du får mycket ont är det viktigt att du berättar det, så att fysioterapeuten kan anpassa behandling och träning till rätt nivå.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Fysisk aktivitet på recept förkortas FaR. FaR innebär att du får hjälp med att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar.
Både barn och vuxna kan få hjälp av en fysioterapeut vid psykiska besvär.2 Personer i alla åldrar, inklusive barn och äldre, kan få fysioterapi.5
Fysioterapi kan användas vid problem i skelett, leder och muskler, till exempel artros, rygg- och nackbesvär samt idrottsskador. Fysioterapi kan också användas vid nedsatt rörelseförmåga efter stroke eller vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom.5
En fysioterapeut hjälper till med rörelse och funktion och kan arbeta med fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa. Fysioterapeuten kan avgöra när du behöver hänvisas till annan vårdpersonal. Fysioterapeutens arbete kan omfatta hela din hälsa, inte bara den kroppsdel som gör ont eller fungerar sämre. Yrket har fokus på fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa. Fysioterapeuter arbetar med hälsofrämjande insatser, förebyggande arbete, behandling och rehabilitering. De kan också ge råd om hur du kan sköta delar av behandlingen själv.4 När dina behov kräver annan kompetens kan fysioterapeuten avgöra när du behöver hänvisas till annan vårdpersonal. Legitimationen innebär att yrkestiteln är skyddad och att vissa arbetsuppgifter bara får utföras av personer med rätt legitimation.7
Legitimation krävs för att få arbeta inom vissa yrken i hälso- och sjukvården och använda vissa yrkestitlar.
Du behöver normalt inte förbereda dig på något särskilt inför ett besök hos en fysioterapeut.1 Det gäller även om besöket handlar om psykiska besvär.
Det är vanligt att behöva ta av sig lite kläder inför undersökningen eller behandlingen. Därför kan det kännas skönt att ha underkläder som du känner dig bekväm i. Du kan behöva träningskläder, men fysioterapeuten informerar dig i så fall om detta.1
Vid det första besöket undersöker fysioterapeuten bland annat hur du rör dig, om och var du har ont, hur lederna fungerar och hur styrkan i musklerna fungerar. Du får göra olika rörelser medan fysioterapeuten tittar på hur du rör dig. En del av undersökningen görs med händerna för att få en känsla för hur en rörelse, muskel eller led fungerar.1
Du får berätta hur det känns i kroppen när du rör dig och när du är stilla. För att bedöma muskelstyrkan kan fysioterapeuten till exempel försöka få ett ben i rörelse medan du håller emot. Du kan också få upprepa en rörelse flera gånger så att fysioterapeuten ser hur många gånger du klarar av att göra rörelsen.
Samtalet handlar om både dina besvär och din vardag. Du får frågor om aktuella och tidigare besvär, sjukdomar och andra diagnoser, hur du mår i vardagen, läkemedel, arbete och fritid.1 Berätta gärna hur besvären påverkar det du brukar göra, eftersom den informationen ingår i bedömningen.
Vilken behandling du får beror på dina symtom och vad fysioterapeuten tror att de beror på.1 Fysioterapeuten undersöker dig för att ta reda på vilken behandling du behöver. Om du har symtom som behöver utredas mer kan fysioterapeuten hjälpa dig att kontakta en läkare.
Vid psykiska besvär kommer du och fysioterapeuten tillsammans fram till vilken behandling eller vilka övningar som passar dig.2 Du kan få behandling både enskilt och i grupp. Övningarna kan vara enkla rörelser där du får fokusera på kroppen och andningen.
Behandlingen kan innehålla råd om hur du sitter eller rör dig på arbetet.1 Du kan också få råd om hur du använder kroppen på fritiden och om sådant som gör dig stressad eller orolig. Fysioterapeuten kan föreslå hur du på bästa sätt kan använda kroppen trots att du har besvär. Du kan även få råd om hur du ändrar dina levnadsvanor.
Övningar kan användas för att träna upp vissa muskler eller rörligheten i vissa leder.1 Du kan också få arbeta med detaljer i hur du rör dig för att lära dig att kontrollera en viss rörelse eller position. Hos fysioterapeuten kan det finnas träningsredskap, till exempel gummiband, och ibland ett gym med träningsmaskiner.
Ett personligt träningsprogram med övningar kan göras hemma, hos fysioterapeuten eller på ett gym. Övningarna ska ofta göras regelbundet. Ibland tränar du i grupp, till exempel med bassängträning, stresshantering eller avslappningsövningar.1
Manuell behandling innebär att fysioterapeuten behandlar en led eller muskel med sina händer för att lindra smärta och få leden eller muskeln att fungera bättre.1 Manuell behandling kan alltså vara en del av behandlingen, medan övningar och fysisk aktivitet också kan ingå.
Du kan få hjälp att prova ut hjälpmedel som kryckor, skydd för knät eller en ergonomisk mus.1 Din arbetsplats kan också behöva anpassas så att du kan arbeta på ett ergonomiskt sätt. Ergonomi handlar om att arbeta och använda kroppen på ett sätt som gör att du undviker belastningsskador.
Du kan få fysisk aktivitet på recept, som förkortas FaR, utskrivet av en fysioterapeut.1 FaR innebär att du får hjälp med att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar. Aktiviteten kan utföras ensam eller i grupp, till exempel på ett gym eller i en förening.
Vid fysioterapi för psykiska besvär kan du få ett förslag på fysisk aktivitet som är anpassat till dig. Det kan till exempel vara promenader, egen träning på en motionsanläggning eller gruppträning tillsammans med personer som har liknande besvär.
Andra behandlingar kan förekomma hos vissa fysioterapeuter. Det kan vara basal kroppskännedom, som fokuserar på kopplingen mellan kroppen och psyket. Det kan också vara TENS, kyla och värme eller akupunktur. TENS kan lindra smärta med svaga elektriska impulser, medan kyla och värme kan lindra värk tillfälligt.
Det är vanligt att få ett program med övningar att göra hemma mellan besöken hos fysioterapeuten.1 Du kan träna själv efter att fysioterapeuten har tagit reda på vilken typ av träning som är bra för dina besvär. Vissa manuella behandlingar kan du också göra själv hemma efter att du har fått en instruktion av fysioterapeuten.
Den del av behandlingen som handlar om livsstilsförändringar behöver du göra själv hemma i vardagen.1 Det kan till exempel innebära att du behöver röra dig mer i vardagen. Fysisk aktivitet kan också utföras ensam eller tillsammans med andra.
Ett besök hos en fysioterapeut tar ungefär 30–60 minuter. Antalet behandlingar som behövs varierar mellan personer.1 Det är olika hur många behandlingar som behövs innan du mår bättre.
Efter en undersökning eller behandling kan du under en kortare period känna obehag. Du kan också bli trött eller få träningsvärk. Det kan hända att du får lite mer ont i den kroppsdel som fysioterapeuten har undersökt, men det brukar gå över efter några timmar. Om du får mycket ont är det viktigt att du berättar det för fysioterapeuten så att behandling och träning kan anpassas till rätt nivå.
När du går till en fysioterapeut i hälso- och sjukvården betalar du vanligtvis en patientavgift för besöket.1 Avgiften är bara en del av den faktiska kostnaden för vården, eftersom hälso- och sjukvården i Sverige till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.
Patientavgiften för offentlig vård och för privat vård som har avtal med en region bestäms i huvudsak av regionen. Du betalar den patientavgift som gäller i regionen där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.8
Det finns därför inget enda nationellt pris för fysioterapi. Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka avgifter du ska betala, och patientavgifter kan skilja sig mellan olika regioner och mellan olika typer av vård.8 För att få veta den aktuella avgiften kan du fråga mottagningen där du ska få vård.
Avgiften kan också påverkas av om besöket sker i offentlig vård, hos en privat vårdgivare med avtal med en region eller i helt privat vård. Om du inte kommer till en avtalad tid utan att avboka eller ändra tiden kan du bli skyldig att betala besöksavgiften. Ett sådant uteblivet besök ingår oftast inte i högkostnadsskyddet.9
Fysioterapi i öppenvården kan omfattas av högkostnadsskyddet. Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel ett besök på en vårdcentral eller hos en specialistläkare.
Högkostnadsskyddet innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader. Regionen kan ha beslutat om ett lägre belopp än 1 450 kronor.9 Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök, oavsett när under året besöket görs.
När du har betalat upp till den beloppsgräns som gäller i din region får du ett frikort. Frikortet gäller under resten av tolvmånadersperioden, och då betalar du inget för dina besök i öppenvården. Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.9
Hur frikortet registreras kan variera. Det kan vara elektroniskt eller finnas som ett papperskort, och i de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala. Om du är osäker på vad som gäller kan du fråga vid besöket eller kontakta regionen där du får vård.
I helt privat vård som inte finansieras av en region betalar du hela kostnaden själv.8 Det gäller vård som inte finansieras genom någon region och därför inte har regionens vanliga patientavgift.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.8 Kontrollera därför försäkringens villkor eller fråga försäkringsbolaget vad som gäller innan du bokar tid.
Fråga mottagningen vilken avgift som gäller och om besöket omfattas av högkostnadsskyddet, särskilt om du är osäker på om vården är regionfinansierad eller helt privat.
Fysioterapi kan göra det lättare att röra kroppen och hantera symtom som smärta, stelhet och obehag.10 Målet kan vara att du ska kunna använda kroppen mer bekvämt i vardagen och klara fler aktiviteter.
Fysioterapi kan förbättra rörligheten i lederna.10 Träning kan också stärka musklerna och förbättra kroppens förmåga att röra sig.3
Rehabilitering kan förbättra hur du fungerar i vardagen.6 Det kan till exempel handla om att återfå, behålla eller förbättra förmågor som behövs för dagliga aktiviteter.
För rehabilitering är det övergripande målet att du ska få tillbaka förmågor och bli mer självständig.6 Vilka mål som passar dig beror bland annat på vad som har orsakat besvären, vilka förmågor som har påverkats och hur allvarliga besvären är.
För vissa kan ett mål vara att kunna klä sig eller tvätta sig utan hjälp. För andra kan målet vara att återgå till träning eller att kunna andas bättre och få bättre livskvalitet.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra konditionen. Den kan också göra musklerna starkare.3
Det är vanligt att sova bättre när du rör dig regelbundet. Fysisk aktivitet kan dessutom göra det lättare att hantera stress.3
Fysisk aktivitet kan förebygga, förbättra eller behandla flera sjukdomar.3 Det kan till exempel gälla högt blodtryck, stroke, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, övervikt och fetma, benskörhet, depression och flera cancersjukdomar.
När du rör dig mer och regelbundet sker förändringar i kroppen och hjärnan. Det kan göra att du orkar mer och mår bättre både fysiskt och psykiskt.
De positiva effekterna av fysisk aktivitet kan komma oavsett ålder eller tidigare erfarenheter av att vara fysiskt aktiv. Det är aldrig för sent att börja röra på sig.
Om du är otränad kan du snabbt bli fysiskt starkare. Även lättare fysisk aktivitet är bra för hälsan.
Fysisk aktivitet kan ibland ersätta läkemedel som behandling. Den kan också komplettera läkemedel.
Ett FaR kan ge stöd att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina behov, förutsättningar och önskemål. FaR betyder fysisk aktivitet på recept. Du kan utföra den fysiska aktiviteten ensam eller i grupp, till exempel på ett gym eller i en förening. All tid då du är fysiskt aktiv räknas, och även lättare fysisk aktivitet är bra för hälsan. För vuxna rekommenderas fysisk aktivitet sammanlagt 150 till 300 minuter i veckan vid måttlig intensitet. Muskelstärkande övningar minst två gånger i veckan kan motverka att du förlorar muskelmassa. För dig som är över 65 år är balansträning bra för att bevara den fysiska funktionsförmågan och förebygga fallskador.3
Fysisk träning ger allmänna hälsoeffekter vid långvarig smärta. Fysisk träning minskar i många fall också smärtan vid långvarig smärta.11
Fysisk träning kan dessutom påverka nedstämdhet och ångest som förekommer samtidigt med långvarig smärta.11
Vid komplexa smärttillstånd har samordnad och aktiverande rehabilitering med flera yrkesgrupper bäst stöd. Den typen av rehabilitering kan ge bättre resultat än behandling med endast en metod. Fysisk träning kan också ha effekt på nedstämdhet och ångest som förekommer samtidigt med långvarig smärta.11 Vid sådan rehabilitering kan flera yrkesgrupper samarbeta utifrån dina behov, mål och en gemensam rehabiliteringsplan.6
Långvarig smärta kräver helhetssyn i bedömning, utredning och behandling. Kommunikation och samarbete mellan olika yrkesgrupper, vårdgivare och vårdnivåer är viktigt.
Vid långvarig smärta är målet med rehabiliteringen förbättrad funktion och livskvalitet. Minskad smärtintensitet kan också vara ett mål om det är möjligt.11
Smärtfrihet är sällan ett realistiskt behandlingsmål vid långvarig smärta.11 Andra mål kan vara ökad fysisk aktivitet, ökad social aktivitet eller bättre sömn.
En långsiktigt hållbar vardag kan innebära att du kan delta mer i arbete, studier eller fritid. Rehabiliteringen kan därför inriktas på sådant som är viktigt för dig i vardagen.
Fysioterapi kan ibland ge tillfälliga besvär efter undersökningen eller behandlingen. Vissa undersökningar och behandlingar kan ge obehag under en kortare period. En del kan bli trötta och få träningsvärk. Det kan också hända att du får lite mer ont i den kroppsdel som fysioterapeuten har undersökt, men det brukar gå över efter några timmar.1
Det är ovanligt att det gör mycket ont efter ett besök hos en fysioterapeut.1 Reaktionerna kan därför vara obehagliga, men de behöver inte betyda att behandlingen har orsakat en skada.
Det krävs ofta tid, förändring och träning för att nå resultat med fysioterapi, även om besvären ibland kan minska redan vid den första behandlingen. Övningar kan behöva göras hemma mellan besöken, och förändringar i levnadsvanor behöver du göra själv i vardagen. Det kan därför vara en begränsning om du har svårt att få in övningarna regelbundet i vardagen.1 Fysioterapeuten kan hjälpa dig att hitta en fysisk aktivitet som är anpassad till dina behov, förutsättningar och önskemål. Om behandlingen innehåller fysisk aktivitet på recept, FaR, kan aktiviteter som erbjuds av motionsanläggningar eller föreningar innebära en avgift som du betalar själv.3
Det är olika hur många behandlingar som behövs innan du mår bättre. Vilken behandling du får beror på dina symtom och vad fysioterapeuten tror att de beror på, så behandlingen kan behöva ändras om dina besvär förändras.1 Därför går det inte att säga på förhand hur många besök just du behöver.
Vid långvarig smärta är smärtfrihet sällan ett realistiskt behandlingsmål.11 Målet kan i stället vara förbättrad funktion och livskvalitet, och minskad smärtintensitet kan vara ett mål om det är möjligt.
Vid multimodal rehabilitering är patientens egen motivation att delta aktivt och mål som stämmer med behandlingens syfte en nödvändig förutsättning för positiva behandlingsresultat.11 Behandlingen kan alltså behöva bygga på att du deltar aktivt och att målen passar det som rehabiliteringen ska uppnå.
Om du får mycket ont efter ett besök är det viktigt att du berättar det så att fysioterapeuten kan anpassa behandling och träning till rätt nivå.1 Berätta också hur du mått efter behandlingen, så att nivån kan anpassas efter dina reaktioner.
Fysioterapeuten hjälper dig att kontakta en läkare om du har symtom på sjukdom som behöver utredas mer.1 Det kan därför behövas en annan medicinsk bedömning om dina symtom inte passar för fortsatt fysioterapi utan ytterligare utredning.
Du kan själv ringa och boka tid hos en fysioterapeut. Du kan också få en remiss från en läkare till fysioterapi.1 En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård.
Om du vill ha stöd kring fysisk aktivitet som behandling kan du kontakta en vårdcentral. Du kan även kontakta en vårdcentral om du önskar FaR. FaR betyder fysisk aktivitet på recept och innebär att du får stöd av en vårdkontakt för att hitta en fysisk aktivitet som passar dina behov, förutsättningar och önskemål.3 Du kan få FaR av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, till exempel en fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska.
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral eller en akutmottagning.12 På vårdcentralen görs en första bedömning av dina besvär, och vid behov kan du få en remiss vidare till specialistvård.
En egen vårdbegäran kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.12 Den innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. Kontakta mottagningen du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran.
I vissa regioner kan du göra en egen vårdbegäran genom att logga in på 1177. En mottagning kan också ha en blankett som du fyller i. Personen som läser din vårdbegäran gör sedan en bedömning och du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.
Remissreglerna för specialiserad öppenvård varierar mellan regionerna.13 Vissa regioner har inget krav på remiss alls, medan vissa mottagningar alltid kräver en remiss från en läkare. Därför behöver du ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill komma till.
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till för öppenvård.13 Det gäller bland annat vårdcentraler och mottagningar för specialiserad öppenvård. Du kan också välja vilken specialiserad öppenvårdsmottagning du vill söka i hela landet, men ibland behöver du ha en remiss.
Information om remissregler kan skilja sig beroende på regionen där du är folkbokförd och regionen där du vill söka vård. Välj rätt region på 1177 när du söker information om en mottagning.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. På 1177.se kan du också hitta information om mottagningar och logga in för att göra vissa vårdärenden.
Fysioterapi kallas även sjukgymnastik.1 Orden beskriver alltså samma typ av behandling och samma yrkesområde. Du kan därför möta både benämningen fysioterapeut och sjukgymnast när du söker hjälp.
Du kan kontakta en fysioterapeut genom att själv ringa och boka en tid. Du kan också få en remiss från en läkare.1 Vilket sätt som passar beror bland annat på vilken mottagning du vill besöka.
Till en vårdcentral behöver du ingen remiss. Remissreglerna kan däremot variera mellan regioner och mottagningar, särskilt inom specialiserad öppenvård. Därför är det bra att ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill kontakta.
En behandling hos en fysioterapeut tar ungefär 30–60 minuter. Antalet behandlingar som behövs innan du mår bättre varierar mellan personer.1 Det kan därför vara svårt att säga i förväg hur många besök just du behöver.
Vilken behandling du får beror på dina symtom och vad fysioterapeuten tror att de beror på. Du får information om behandlingen och kan ställa frågor om hur länge den kan behöva pågå.
Det är vanligt att få ett program med övningar att göra hemma mellan besöken hos fysioterapeuten.1 Du kan träna själv efter att fysioterapeuten har tagit reda på vilken typ av träning som är bra för dina besvär.
Övningarna kan göras hemma, hos fysioterapeuten eller på ett gym. Om du får FaR kan en fysioterapeut hjälpa dig att hitta en fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar.
En del kan bli trötta och få träningsvärk efter behandlingen.1 Vissa undersökningar och behandlingar kan ge obehag under en kortare period.
Du kan också få lite mer ont i den kroppsdel som fysioterapeuten har undersökt, men det brukar gå över efter några timmar.1 Det är ovanligt att det gör mycket ont efter ett besök hos en fysioterapeut.
Om du får mycket ont är det viktigt att du berättar det, så att fysioterapeuten kan anpassa behandling och träning till rätt nivå.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.