Med urologi menas att man diagnostiserar och behandlar sjukdomar i urinvägarna. Läs mer om urologi i vår guide.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Urologisk behandling?
Urologisk behandling kan omfatta operationer av könsorgan och urinvägar.1 Det finns flera olika typer av behandlingar för besvär i urinvägarna och könsorganen. Vilken del av urinvägarna som behöver behandlas påverkar vilken typ av behandling som kan bli aktuell.2 Urologisk behandling kan också användas när urin inte kan lämna njuren eller urinblåsan som vanligt. En kateter är en tunn och mjuk plastslang som kan leda ut urin när du inte kan kissa själv.3
En TUR-B-operation kan användas för att ta bort eller undersöka en förändring i urinblåsan. Läkaren opererar då genom urinröret.1
En kateter kan avlasta urinflödet från njuren när urinen inte kan rinna som vanligt.
En uretärkateter kan användas när det finns ett stopp i urinledaren. Katetern hjälper urinen att nå fram till urinblåsan.1
Du kan skicka egenremiss till en urolog.
Vanligtvis betalar du den vanliga patientavgiften om du inte går till en privatklinik.
En urolog kan hjälpa dig med flera olika besvär.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Urologisk behandling på några av våra populära platser.
Med urologi menas att man diagnostiserar och behandlar sjukdomar i urinvägarna. Läs mer om urologi i vår guide.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Urologisk behandling?
Urologisk behandling kan omfatta operationer av könsorgan och urinvägar.1 Det finns flera olika typer av behandlingar för besvär i urinvägarna och könsorganen. Vilken del av urinvägarna som behöver behandlas påverkar vilken typ av behandling som kan bli aktuell.2 Urologisk behandling kan också användas när urin inte kan lämna njuren eller urinblåsan som vanligt. En kateter är en tunn och mjuk plastslang som kan leda ut urin när du inte kan kissa själv.3
En TUR-B-operation kan användas för att ta bort eller undersöka en förändring i urinblåsan. Läkaren opererar då genom urinröret.1
En kateter kan avlasta urinflödet från njuren när urinen inte kan rinna som vanligt.
En uretärkateter kan användas när det finns ett stopp i urinledaren. Katetern hjälper urinen att nå fram till urinblåsan.1
Du kan skicka egenremiss till en urolog.
Vanligtvis betalar du den vanliga patientavgiften om du inte går till en privatklinik.
En urolog kan hjälpa dig med flera olika besvär.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Urologisk behandling på några av våra populära platser.
Urologisk behandling kan bli aktuell vid flera olika problem, till exempel prostataförstoring, prostatacancer, testikelcancer, förändringar i urinblåsan, stopp i urinledaren eller njursten. Prostatit, godartad prostataförstoring och prostatacancer är vanliga prostataproblem. Besvär från prostatan kan bland annat påverka hur du kissar och hur väl du kan kontrollera urinen.2
Cystoskopi används för att undersöka och ibland behandla problem i urinblåsan och urinröret.5
ESWL använder stötvågor för att dela njurstenar i mindre delar. De små delarna kan sedan lättare röra sig genom urinvägarna och lämna kroppen med urinen. ESWL är en behandling av njursten som inte kräver en operation med snitt.6 Delarna kan sedan lättare passera genom urinvägarna och ut med urinen.
En uretärkateter håller urinledaren öppen så att urin kan rinna från njuren till urinblåsan.7 Den kan därför användas för att avlasta urinflödet när urinledaren är blockerad.
En nefrostomikateter är en annan form av avlastning. Den går direkt till njuren genom huden på ryggen och leder urinen till en uppsamlingspåse.
Det finns flera möjliga kateterbehandlingar, bland annat enstaka kateterisering, intermittent kateterisering, kvarliggande urinrörskateter och suprapubisk kateter. Vilken kateterbehandling som väljs beror på indikationen och personens förutsättningar.8
Behandling av prostatabesvär beror på vilken typ av prostataproblem personen har.2 Vanliga prostataproblem är prostatit, godartad prostataförstoring och prostatacancer. Behandlingen kan därför se olika ut beroende på vilket problem som behöver behandlas.
Vilken behandling som passar dig beror alltså på orsaken till besvären och på dina förutsättningar. Vid val av kateterbehandling kan vården väga in varför katetern behövs och vilka förutsättningar du har. Det finns flera alternativ, bland annat intermittent kateterisering, kvarliggande urinrörskateter och suprapubisk kateter.8 Läs mer i avsnitten om de olika behandlingsformerna för att få information om hur de går till.
Förberedelserna beror på vilken behandling du ska få. Det kan gälla både receptbelagda läkemedel och andra läkemedel som du använder.
Inför vissa operationer behöver du göra ett uppehåll med rökning och alkohol både före och efter operationen.4 Det kan minska risken för komplikationer och göra att du återhämtar dig fortare. Hur länge uppehållet ska vara beror på behandlingen och du får information om vad som gäller för dig.
Du kan behöva fasta före en urologisk operation.4 Att fasta betyder att du inte ska äta eller dricka under en viss tid före operationen. Vårdpersonalen berättar hur du ska göra och om du får ta vissa läkemedel med lite vatten.
Vid en uretärkateter behöver du fasta fyra timmar före operationen.3 Du kan också behöva duscha och tvätta dig med en särskild tvål före behandlingen. Du får instruktioner om detta från vårdpersonalen.
Inför en operation kan du också behöva lämna blodprover eller göra andra undersökningar. Vilka förberedelser som behövs beror på din hälsa, vilken behandling du ska få och vilken bedövning som ska användas.
Vilken bedövning som används beror på behandlingen. TUR-P görs oftast under narkos, vilket betyder att du är sövd under operationen.4 I vissa fall används ryggbedövning i stället. Du får veta före operationen vad som gäller för dig.
Vid diagnostisk cystoskopi är du vanligtvis vaken.5 Du får bedövningsgel i urinröret. Gelen minskar obehaget när instrumentet förs in.
En cystoskopi innebär att ett instrument som kallas cystoskop förs genom urinröret till urinblåsan.9 Med instrumentet kan läkaren se inne i urinröret och urinblåsan. Vid behov kan andra instrument föras genom cystoskopet för att ta vävnadsprover eller behandla förändringar.
Om cystoskopin görs som en del av en behandling kan du behöva lugnande läkemedel, narkos eller annan bedövning. Det beror på vad som ska göras under undersökningen.
Vid TUR-P ligger du på rygg med benen i upphöjda stöd.4 Ett smalt instrument förs genom urinröret till prostatan. På instrumentet finns ett elektriskt redskap som används för att skära bort prostatavävnad.
Under TUR-P skärs prostatavävnad bort stegvis med det elektriska redskapet.4 Läkaren tar bort lite vävnad i taget tills det finns bättre plats för urinen att rinna ut.
Vid TUR-B förs ett cystoskop genom urinröret till urinblåsan.9 Genom cystoskopet kan läkaren föra in olika instrument. De kan användas för att ta bort hela eller delar av en förändring i urinblåsan. Den borttagna förändringen skickas på analys.
Vid en uretärkateter förs ett smalt instrument genom urinröret. Instrumentet kallas cystoskop och har en kamera. Genom cystoskopet placerar läkaren katetern i urinledaren. Läkaren kan se på en bildskärm att katetern hamnar rätt.
Vid nefrostomi får du lokalbedövning och är vaken under behandlingen. Katetern förs genom huden på ryggen till njurens njurbäcken. Med hjälp av ultraljud eller röntgen kontrollerar läkaren kateterns läge.10
När katetern ligger rätt kan urinen ledas ut genom katetern till en uppsamlingspåse. Påsen fästs utanpå kroppen, vid benet eller midjan. Efter behandlingen behöver du ligga ner i några timmar och stanna kvar på sjukhuset för observation.
Vid radikal prostatektomi opereras prostatan bort. De flesta opereras med titthålsteknik, men ibland görs operationen genom ett snitt. Du är sövd vid titthålsoperation. Om operationen görs genom ett snitt kan du få både narkos och ryggbedövning för smärtlindring efteråt.
Efter TUR-P sitter en kateter vanligtvis kvar i urinröret ungefär ett dygn.4 Ibland kan katetern behöva sitta kvar längre, och du kan då få komma tillbaka till mottagningen för hjälp att ta bort den.
Efter TUR-B finns en kateter i urinblåsan.9 Den tas vanligtvis bort den första eller andra morgonen efter operationen. Du får oftast åka hem samma dag som operationen eller dagen efter.
Efter TUR-B kan det samlas blod i katetern. Blodet kan behöva spolas bort under de första timmarna efter operationen. Spolningen kan göra att det svider eller att du känner dig kissnödig.
Efter radikal prostatektomi sitter urinkatetern kvar ungefär en till två veckor medan den nya förbindelsen mellan urinröret och urinblåsan läker.11 Därefter tar en sjuksköterska bort katetern.
Efter en radikal prostatektomi får du information om hur operationssåret och urinkatetern ska skötas innan du lämnar sjukhuset. Du får också veta vem du kan kontakta om du behöver hjälp.
Efter vissa behandlingar får du återbesök för att följa upp resultatet. Efter TUR-B kommer du tillbaka efter några veckor för besked om provsvaret.9 Läkaren berättar då också om det behövs fler behandlingar eller återbesök.
Efter orkidektomi undersöks den bortopererade testikeln och eventuella vävnadsprover i ett mikroskop. Du får vanligtvis veta vad provsvaren visar vid ett återbesök en till två veckor efter operationen.
Efter ESWL kan stenfragment komma ut med urinen under flera dagar till veckor.6 Fragmenten kan likna sand, grus eller damm. Du kan få obehag när stenfragmenten passerar.
Efter en uretärkateter kan du vanligtvis åka hem samma dag. Katetern tas oftast bort av en sjuksköterska. Först får du lokalbedövning i form av en salva i urinröret, och därefter tas katetern bort.
Hur länge en uretärkateter ska sitta beror på vilket material den är gjord av och varför du behöver den. Läkaren berättar hur länge du ska ha den och om den behöver bytas.
En nefrostomikateter kan behöva bytas ut var tredje månad om du ska ha den under längre tid. Du får hjälp att byta katetern på sjukhuset och läkaren berättar hur länge du ska ha den.
Efter att en nefrostomikateter har satts in får du information om hur förbandet, katetern och uppsamlingspåsen ska skötas. Förbandet behöver bytas en gång i veckan eller oftare. Den del som kopplar katetern till uppsamlingspåsen och själva påsen behöver också bytas en gång i veckan.
Efter urologisk behandling får du information om vad som gäller för just dig. Fråga vårdpersonalen om du är osäker på förberedelserna, katetern, återbesöket eller provsvaret.
När du får urologisk behandling i offentlig vård eller hos en privat vårdgivare som har avtal med en region betalar du oftast en patientavgift.12 Hur mycket du betalar beror bland annat på vilken typ av vård du får. Patientavgiften är bara en del av den faktiska kostnaden för vården, eftersom hälso- och sjukvården i Sverige till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter du ska betala. Avgifterna är ofta ganska lika mellan regionerna, men det kan ändå finnas skillnader. Om du får vård i en annan region än den där du är folkbokförd betalar du den patientavgift som gäller i regionen där du får vården.12 Det gäller även när du själv väljer vård i en annan region.
Fråga mottagningen där du ska få behandling om du är osäker på vad besöket kostar. Du kan också kontakta mottagningen där du fick vård om du har frågor om avgiften.
Högkostnadsskyddet gäller besök i öppenvården under en tolvmånadersperiod.13 Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel ett besök hos en specialistläkare. Högkostnadsskyddet gäller också om du söker öppenvård i en annan region än den där du bor.
Det nationella högsta beloppet för besök i öppenvården är 1 450 kronor under tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp. När du har betalat upp till den nivå som gäller i din region får du ett frikort. Frikortet gäller under resten av tolvmånadersperioden och i alla regioner i Sverige.13
I helt privat vård som inte finansieras genom en region betalar du hela kostnaden själv.12 Det kan därför vara viktigt att ta reda på om mottagningen har avtal med en region innan behandlingen börjar.
En privat sjukvårdsförsäkring, även en försäkring genom din arbetsgivare, kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.12 Kontakta försäkringsbolaget eller mottagningen om du behöver veta vilka villkor som gäller för just din behandling.
När urinvägarna är trånga eller blockerade kan behandlingen hjälpa urinen att ta en annan väg eller rinna lättare. Det kan minska hindret mellan njuren, urinledaren och urinblåsan.
En uretärstent kan också göra det möjligt för urin att passera förbi ett hinder, till exempel en njursten. På så sätt kan behandlingen återställa urinflödet mellan njuren och urinblåsan. En nefrostomikateter kan avlasta njuren när urinen inte rinner vidare genom urinvägarna. Det kan skydda njurfunktionen när urin annars riskerar att bli kvar i njuren.
Urologisk behandling kan rikta sig mot en sjukdom, en förstorad prostata, njursten eller en förändring i urinblåsan. Vilken nytta du kan få beror därför på vad som orsakar dina besvär och vilken behandling som är aktuell.
Vid en prostatektomi kan behandlingen alltså användas både vid prostatacancer som inte har spridit sig och vid godartad prostataförstoring. Vid godartad prostataförstoring kan en prostatektomi göra det lättare att kissa när läkemedelsbehandling inte har hjälpt tillräckligt. En TUR-B kan ge ett prov från förändringen i urinblåsan, eftersom den borttagna vävnaden skickas på analys. Analysen kan ge vården mer information om förändringen och om fler behandlingar eller återbesök behövs.
ESWL delar njursten i mindre delar. De små delarna kan därefter lättare röra sig genom urinvägarna och lämna kroppen med urinen. Fördelen är att njurstenen kan behandlas utan en operation med snitt. Det kan vara ett alternativ när stenen annars är för stor för att passera på egen hand.
Vissa urologiska behandlingar gör att återhämtningen kan gå förhållandevis snabbt. Hur lång tid det tar innan du kan återgå till vardagen beror bland annat på vilken behandling du har fått och om ytterligare behandling gjordes samtidigt.
Efter en uretärkateterbehandling mår de flesta bra efter operationen och kan åka hem samma dag. Efter en uretärstentbehandling kan de flesta återgå till sina vanliga aktiviteter inom en vecka. En diagnostisk cystoskopi har ofta en kort återhämtningstid, och de flesta återhämtar sig inom en till två dagar.
ESWL är vanligtvis en behandling där du kan åka hem samma dag, även om du kan behöva stanna några timmar för återhämtning. Efter ESWL kan de flesta återgå till sina vanliga rutiner inom några dagar. Små stenfragment kan dock komma ut under flera dagar till veckor.
TUR-B kan också innebära att du oftast får åka hem samma dag som operationen eller dagen efter. Efter radikal prostatektomi stannar de flesta på sjukhuset i en till två dagar. Återhämtningen efter en sådan operation är längre än efter en diagnostisk cystoskopi eller en uretärkateterbehandling, men behandlingen kan samtidigt rikta sig mot prostatacancer som inte har spridit sig.
Efter TUR-P är det vanligt att det svider i urinröret när katetern har tagits bort. Det kan också läcka lite urin om du blir mycket kissnödig. Besvären brukar försvinna efter några veckor. Efter TUR-P kan urinen också bli lite blodfärgad under de första veckorna. Det beror på att små mängder blod kan komma från operationssåret. En del får en tillfällig ökad blödning två till tre veckor efter operationen när sårskorpan släpper. Det kan vara bra att känna till att du kan behöva använda inkontinensskydd i början om det läcker urin. Besvär med att hinna till toaletten när du blir kissnödig går oftast över efter några dagar.4
Efter en uretärkateter är det vanligt att bli kissnödig oftare än vanligt. Det kan också svida när du kissar. Besvären brukar gå över efter ett par dagar.3
Efter en nefrostomi är det vanligt att ha blod i urinen. Det brukar gå över efter ungefär en vecka.10 Efter cystoskopi kan du få lite blod i urinen och känna smärta eller sveda när du kissar under den första dagen eller de första två dagarna.5
TUR-P kan påverka hur du får utlösning. Det är vanligt att sperman i stället leds in i urinblåsan när du får utlösning. Förmågan att få orgasm påverkas inte av detta.4
Radikal prostatektomi kan göra att du får svårt att få stånd. En del får också besvär med att det läcker urin.11 Operationen gör dessutom att sädesvätskan försvinner.
En uretärstent kan ge irritation i urinblåsan, kramper i urinblåsan och tätare vattenkastning.15 Du kan också få blod i urinen samt smärta eller sveda när du kissar. En stent kan blockeras, gå sönder eller hamna fel. Besvären av en uretärstent kan variera i hur länge och hur mycket de märks.3 Stenten är oftast tillfällig, men vissa behöver ha den under längre tid och då byts den vanligtvis var tredje till sjätte månad.7
ESWL kan leda till stopp i urinledaren, blödning eller infektion.6
Efter TUR-P kan det vara svårt att börja kissa. Det kan bero på att operationsområdet har svullnat. Då kan du behöva ha kateter igen i ungefär en vecka. Du kan också få en urinvägsinfektion efter operationen.4 I mycket ovanliga fall kan urinröret bli trängre efter behandlingen på grund av ärr i vävnaden.
Efter nefrostomi finns risk för infektion eller blödning. Om en nefrostomikateter ska sitta kvar länge behöver den bytas ut var tredje månad.10 Långvarig användning av en nefrostomikateter ökar risken för infektion.16 Katetern kan åka ut eller ändra läge så att urinen inte kan rinna ut.10 Då behöver du snabbt få en ny kateter insatt.
Efter cystoskopi kan du också känna att du behöver kissa ofta och brådskande. De flesta återhämtar sig inom en till två dagar, men det kan ta längre tid om du samtidigt har fått annan behandling, till exempel ett vävnadsprov. Om besvären inte går över inom ett par dagar eller om du får mycket blod eller blodklumpar i urinen kan du behöva kontakta vården. I sällsynta fall kan urinblåsan skadas eller urinröret få ärr som gör det trängre.5
Ring mottagningen där du har blivit opererad om du får ett eller flera av följande besvär:
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du inte kan kissa alls trots att du är kissnödig. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.4
Kontakta genast mottagningen om du får ett eller flera av följande besvär:
Om mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.10
Kontakta mottagningen där du fick din kateter, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen.17 Kontakta också vården om du får feber, blod i urinen efter att katetern suttit inne ett tag eller besvär som inte stämmer med informationen du har fått.17,18 En kvarliggande kateter kan också göra att det läcker urin. Det kan bero på att slangen är vikt, att kopplingen till påsen inte sitter ihop ordentligt eller att urinblåsan krampar. Om det blir stopp i slangen kommer ingen urin ut genom den, och då behöver katetern spolas ren eller bytas av vårdpersonal.17
Kontakta genast mottagningen där du fick din kateter, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du blöder kraftigt ur katetern, om det blir stopp i katetern eller om katetern har åkt ur. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.17
Efter TUR-P kan besvären komma tillbaka inom tio år. Då kan du behöva opereras igen.4
Om ESWL inte delar stenen tillräckligt för att alla delar ska kunna komma ut med urinen kan du behöva en ny ESWL eller en ureteroskopi.6
Om du behöver ha en uretärstent under längre tid byter urologen vanligtvis stenten var tredje till sjätte månad.7 En nefrostomikateter behöver bytas var tredje månad om du ska ha den under längre tid.10
Vilka personer du möter beror på vilken urologisk behandling du behöver. Ett urologiskt operationsteam kan bestå av urolog, narkosläkare, sjuksköterskor och operationspersonal.19
Vid en kvarliggande kateter träffar du först en läkare eller en uroterapeut, som bestämmer vilken typ av kateter du ska få. Därefter kan en uroterapeut eller sjuksköterska välja katetermodell tillsammans med dig.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.9 Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om var du kan söka vård.
Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen från vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.4
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller har en hörselnedsättning. Efter att du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke. Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som erbjuds och får när som helst ta tillbaka det.4
Urologisk behandling omfattar bland annat operationer och kateterbehandlingar av könsorgan och urinvägar.1 Det kan till exempel handla om behandling av förändringar i urinblåsan, stopp i urinledaren eller problem med en förstorad prostata. En kateter kan leda urinen från njuren till en påse eller hjälpa urinen att nå urinblåsan.
Behandlingsvalet görs efter vilken sjukdom eller vilket urinvägsproblem personen har.2 Vid prostatabesvär beror behandlingen på vilken typ av prostataproblem personen har. Vilken del av urinvägarna som behöver behandlas påverkar också vilken typ av behandling som kan bli aktuell.
Många urologiska behandlingar börjar med förberedelser, bedövning eller narkos och ett ingrepp via urinröret eller huden.3 Inför en behandling kan du behöva berätta vilka läkemedel du tar, tvätta dig med en särskild tvål eller fasta. Vilka förberedelser som behövs beror på behandlingen.
Vid vissa ingrepp förs ett smalt instrument genom urinröret till urinblåsan eller prostatan. Vid andra behandlingar förs en kateter in genom huden på ryggen till njuren. Bedövningen kan vara lokalbedövning, ryggbedövning eller narkos beroende på vad som passar för behandlingen.
Efter behandlingen kan kateter, hemgång samma dag eller uppföljning behövas beroende på ingreppet.9 Efter TUR-B tas katetern i urinblåsan vanligtvis bort den första eller andra morgonen efter operationen. Efter en uretärkateter kan de flesta åka hem samma dag. Uppföljning kan behövas för att få besked om ett provsvar eller för att kontrollera behandlingen.
En behandling kan avlasta stopp och förbättra urinens väg från njure till urinblåsa.7 En uretärstent öppnar urinledaren så att urin kan rinna från njuren till urinblåsan. När urinledarna är blockerade kan en nefrostomikateter leda urinen ut från njuren.
ESWL kan göra att njursten passerar utan mer invasiv kirurgi.6 Behandlingen delar njurstenen i mindre delar så att små delar lättare kan röra sig genom urinvägarna och lämna kroppen med urinen. Det kan ta flera dagar till veckor innan stenfragmenten har kommit ut.
Vilken nytta behandlingen kan ge beror på orsaken till besvären och vilken metod som används. En TUR-P kan skapa bättre plats för urinen att rinna ut vid förstorad prostata. En TUR-B kan ta bort en förändring i urinblåsan så att den kan analyseras.
Patientavgiften beror på vårdtypen och regionens regler.12 I offentlig vård eller hos en privat vårdgivare med regionavtal betalar du oftast en patientavgift. Om du får vård i en annan region betalar du den patientavgift som gäller i regionen där vården ges.
Öppenvårdsbesök omfattas av högkostnadsskyddet, med ett högsta belopp under en tolvmånadersperiod. Du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader, men en region kan besluta om ett lägre belopp.13 Högkostnadsskyddet gäller även om du söker vård i en annan region än där du bor.
Helt privat vård som inte finansieras genom en region kan kosta mer, eftersom du då betalar hela kostnaden själv. En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom arbetsgivaren kan ha andra avgifter och villkor. Fråga mottagningen om du vill veta vad just din behandling kostar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Urologisk behandling kan bli aktuell vid flera olika problem, till exempel prostataförstoring, prostatacancer, testikelcancer, förändringar i urinblåsan, stopp i urinledaren eller njursten. Prostatit, godartad prostataförstoring och prostatacancer är vanliga prostataproblem. Besvär från prostatan kan bland annat påverka hur du kissar och hur väl du kan kontrollera urinen.2
Cystoskopi används för att undersöka och ibland behandla problem i urinblåsan och urinröret.5
ESWL använder stötvågor för att dela njurstenar i mindre delar. De små delarna kan sedan lättare röra sig genom urinvägarna och lämna kroppen med urinen. ESWL är en behandling av njursten som inte kräver en operation med snitt.6 Delarna kan sedan lättare passera genom urinvägarna och ut med urinen.
En uretärkateter håller urinledaren öppen så att urin kan rinna från njuren till urinblåsan.7 Den kan därför användas för att avlasta urinflödet när urinledaren är blockerad.
En nefrostomikateter är en annan form av avlastning. Den går direkt till njuren genom huden på ryggen och leder urinen till en uppsamlingspåse.
Det finns flera möjliga kateterbehandlingar, bland annat enstaka kateterisering, intermittent kateterisering, kvarliggande urinrörskateter och suprapubisk kateter. Vilken kateterbehandling som väljs beror på indikationen och personens förutsättningar.8
Behandling av prostatabesvär beror på vilken typ av prostataproblem personen har.2 Vanliga prostataproblem är prostatit, godartad prostataförstoring och prostatacancer. Behandlingen kan därför se olika ut beroende på vilket problem som behöver behandlas.
Vilken behandling som passar dig beror alltså på orsaken till besvären och på dina förutsättningar. Vid val av kateterbehandling kan vården väga in varför katetern behövs och vilka förutsättningar du har. Det finns flera alternativ, bland annat intermittent kateterisering, kvarliggande urinrörskateter och suprapubisk kateter.8 Läs mer i avsnitten om de olika behandlingsformerna för att få information om hur de går till.
Förberedelserna beror på vilken behandling du ska få. Det kan gälla både receptbelagda läkemedel och andra läkemedel som du använder.
Inför vissa operationer behöver du göra ett uppehåll med rökning och alkohol både före och efter operationen.4 Det kan minska risken för komplikationer och göra att du återhämtar dig fortare. Hur länge uppehållet ska vara beror på behandlingen och du får information om vad som gäller för dig.
Du kan behöva fasta före en urologisk operation.4 Att fasta betyder att du inte ska äta eller dricka under en viss tid före operationen. Vårdpersonalen berättar hur du ska göra och om du får ta vissa läkemedel med lite vatten.
Vid en uretärkateter behöver du fasta fyra timmar före operationen.3 Du kan också behöva duscha och tvätta dig med en särskild tvål före behandlingen. Du får instruktioner om detta från vårdpersonalen.
Inför en operation kan du också behöva lämna blodprover eller göra andra undersökningar. Vilka förberedelser som behövs beror på din hälsa, vilken behandling du ska få och vilken bedövning som ska användas.
Vilken bedövning som används beror på behandlingen. TUR-P görs oftast under narkos, vilket betyder att du är sövd under operationen.4 I vissa fall används ryggbedövning i stället. Du får veta före operationen vad som gäller för dig.
Vid diagnostisk cystoskopi är du vanligtvis vaken.5 Du får bedövningsgel i urinröret. Gelen minskar obehaget när instrumentet förs in.
En cystoskopi innebär att ett instrument som kallas cystoskop förs genom urinröret till urinblåsan.9 Med instrumentet kan läkaren se inne i urinröret och urinblåsan. Vid behov kan andra instrument föras genom cystoskopet för att ta vävnadsprover eller behandla förändringar.
Om cystoskopin görs som en del av en behandling kan du behöva lugnande läkemedel, narkos eller annan bedövning. Det beror på vad som ska göras under undersökningen.
Vid TUR-P ligger du på rygg med benen i upphöjda stöd.4 Ett smalt instrument förs genom urinröret till prostatan. På instrumentet finns ett elektriskt redskap som används för att skära bort prostatavävnad.
Under TUR-P skärs prostatavävnad bort stegvis med det elektriska redskapet.4 Läkaren tar bort lite vävnad i taget tills det finns bättre plats för urinen att rinna ut.
Vid TUR-B förs ett cystoskop genom urinröret till urinblåsan.9 Genom cystoskopet kan läkaren föra in olika instrument. De kan användas för att ta bort hela eller delar av en förändring i urinblåsan. Den borttagna förändringen skickas på analys.
Vid en uretärkateter förs ett smalt instrument genom urinröret. Instrumentet kallas cystoskop och har en kamera. Genom cystoskopet placerar läkaren katetern i urinledaren. Läkaren kan se på en bildskärm att katetern hamnar rätt.
Vid nefrostomi får du lokalbedövning och är vaken under behandlingen. Katetern förs genom huden på ryggen till njurens njurbäcken. Med hjälp av ultraljud eller röntgen kontrollerar läkaren kateterns läge.10
När katetern ligger rätt kan urinen ledas ut genom katetern till en uppsamlingspåse. Påsen fästs utanpå kroppen, vid benet eller midjan. Efter behandlingen behöver du ligga ner i några timmar och stanna kvar på sjukhuset för observation.
Vid radikal prostatektomi opereras prostatan bort. De flesta opereras med titthålsteknik, men ibland görs operationen genom ett snitt. Du är sövd vid titthålsoperation. Om operationen görs genom ett snitt kan du få både narkos och ryggbedövning för smärtlindring efteråt.
Efter TUR-P sitter en kateter vanligtvis kvar i urinröret ungefär ett dygn.4 Ibland kan katetern behöva sitta kvar längre, och du kan då få komma tillbaka till mottagningen för hjälp att ta bort den.
Efter TUR-B finns en kateter i urinblåsan.9 Den tas vanligtvis bort den första eller andra morgonen efter operationen. Du får oftast åka hem samma dag som operationen eller dagen efter.
Efter TUR-B kan det samlas blod i katetern. Blodet kan behöva spolas bort under de första timmarna efter operationen. Spolningen kan göra att det svider eller att du känner dig kissnödig.
Efter radikal prostatektomi sitter urinkatetern kvar ungefär en till två veckor medan den nya förbindelsen mellan urinröret och urinblåsan läker.11 Därefter tar en sjuksköterska bort katetern.
Efter en radikal prostatektomi får du information om hur operationssåret och urinkatetern ska skötas innan du lämnar sjukhuset. Du får också veta vem du kan kontakta om du behöver hjälp.
Efter vissa behandlingar får du återbesök för att följa upp resultatet. Efter TUR-B kommer du tillbaka efter några veckor för besked om provsvaret.9 Läkaren berättar då också om det behövs fler behandlingar eller återbesök.
Efter orkidektomi undersöks den bortopererade testikeln och eventuella vävnadsprover i ett mikroskop. Du får vanligtvis veta vad provsvaren visar vid ett återbesök en till två veckor efter operationen.
Efter ESWL kan stenfragment komma ut med urinen under flera dagar till veckor.6 Fragmenten kan likna sand, grus eller damm. Du kan få obehag när stenfragmenten passerar.
Efter en uretärkateter kan du vanligtvis åka hem samma dag. Katetern tas oftast bort av en sjuksköterska. Först får du lokalbedövning i form av en salva i urinröret, och därefter tas katetern bort.
Hur länge en uretärkateter ska sitta beror på vilket material den är gjord av och varför du behöver den. Läkaren berättar hur länge du ska ha den och om den behöver bytas.
En nefrostomikateter kan behöva bytas ut var tredje månad om du ska ha den under längre tid. Du får hjälp att byta katetern på sjukhuset och läkaren berättar hur länge du ska ha den.
Efter att en nefrostomikateter har satts in får du information om hur förbandet, katetern och uppsamlingspåsen ska skötas. Förbandet behöver bytas en gång i veckan eller oftare. Den del som kopplar katetern till uppsamlingspåsen och själva påsen behöver också bytas en gång i veckan.
Efter urologisk behandling får du information om vad som gäller för just dig. Fråga vårdpersonalen om du är osäker på förberedelserna, katetern, återbesöket eller provsvaret.
När du får urologisk behandling i offentlig vård eller hos en privat vårdgivare som har avtal med en region betalar du oftast en patientavgift.12 Hur mycket du betalar beror bland annat på vilken typ av vård du får. Patientavgiften är bara en del av den faktiska kostnaden för vården, eftersom hälso- och sjukvården i Sverige till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter du ska betala. Avgifterna är ofta ganska lika mellan regionerna, men det kan ändå finnas skillnader. Om du får vård i en annan region än den där du är folkbokförd betalar du den patientavgift som gäller i regionen där du får vården.12 Det gäller även när du själv väljer vård i en annan region.
Fråga mottagningen där du ska få behandling om du är osäker på vad besöket kostar. Du kan också kontakta mottagningen där du fick vård om du har frågor om avgiften.
Högkostnadsskyddet gäller besök i öppenvården under en tolvmånadersperiod.13 Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel ett besök hos en specialistläkare. Högkostnadsskyddet gäller också om du söker öppenvård i en annan region än den där du bor.
Det nationella högsta beloppet för besök i öppenvården är 1 450 kronor under tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp. När du har betalat upp till den nivå som gäller i din region får du ett frikort. Frikortet gäller under resten av tolvmånadersperioden och i alla regioner i Sverige.13
I helt privat vård som inte finansieras genom en region betalar du hela kostnaden själv.12 Det kan därför vara viktigt att ta reda på om mottagningen har avtal med en region innan behandlingen börjar.
En privat sjukvårdsförsäkring, även en försäkring genom din arbetsgivare, kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.12 Kontakta försäkringsbolaget eller mottagningen om du behöver veta vilka villkor som gäller för just din behandling.
När urinvägarna är trånga eller blockerade kan behandlingen hjälpa urinen att ta en annan väg eller rinna lättare. Det kan minska hindret mellan njuren, urinledaren och urinblåsan.
En uretärstent kan också göra det möjligt för urin att passera förbi ett hinder, till exempel en njursten. På så sätt kan behandlingen återställa urinflödet mellan njuren och urinblåsan. En nefrostomikateter kan avlasta njuren när urinen inte rinner vidare genom urinvägarna. Det kan skydda njurfunktionen när urin annars riskerar att bli kvar i njuren.
Urologisk behandling kan rikta sig mot en sjukdom, en förstorad prostata, njursten eller en förändring i urinblåsan. Vilken nytta du kan få beror därför på vad som orsakar dina besvär och vilken behandling som är aktuell.
Vid en prostatektomi kan behandlingen alltså användas både vid prostatacancer som inte har spridit sig och vid godartad prostataförstoring. Vid godartad prostataförstoring kan en prostatektomi göra det lättare att kissa när läkemedelsbehandling inte har hjälpt tillräckligt. En TUR-B kan ge ett prov från förändringen i urinblåsan, eftersom den borttagna vävnaden skickas på analys. Analysen kan ge vården mer information om förändringen och om fler behandlingar eller återbesök behövs.
ESWL delar njursten i mindre delar. De små delarna kan därefter lättare röra sig genom urinvägarna och lämna kroppen med urinen. Fördelen är att njurstenen kan behandlas utan en operation med snitt. Det kan vara ett alternativ när stenen annars är för stor för att passera på egen hand.
Vissa urologiska behandlingar gör att återhämtningen kan gå förhållandevis snabbt. Hur lång tid det tar innan du kan återgå till vardagen beror bland annat på vilken behandling du har fått och om ytterligare behandling gjordes samtidigt.
Efter en uretärkateterbehandling mår de flesta bra efter operationen och kan åka hem samma dag. Efter en uretärstentbehandling kan de flesta återgå till sina vanliga aktiviteter inom en vecka. En diagnostisk cystoskopi har ofta en kort återhämtningstid, och de flesta återhämtar sig inom en till två dagar.
ESWL är vanligtvis en behandling där du kan åka hem samma dag, även om du kan behöva stanna några timmar för återhämtning. Efter ESWL kan de flesta återgå till sina vanliga rutiner inom några dagar. Små stenfragment kan dock komma ut under flera dagar till veckor.
TUR-B kan också innebära att du oftast får åka hem samma dag som operationen eller dagen efter. Efter radikal prostatektomi stannar de flesta på sjukhuset i en till två dagar. Återhämtningen efter en sådan operation är längre än efter en diagnostisk cystoskopi eller en uretärkateterbehandling, men behandlingen kan samtidigt rikta sig mot prostatacancer som inte har spridit sig.
Efter TUR-P är det vanligt att det svider i urinröret när katetern har tagits bort. Det kan också läcka lite urin om du blir mycket kissnödig. Besvären brukar försvinna efter några veckor. Efter TUR-P kan urinen också bli lite blodfärgad under de första veckorna. Det beror på att små mängder blod kan komma från operationssåret. En del får en tillfällig ökad blödning två till tre veckor efter operationen när sårskorpan släpper. Det kan vara bra att känna till att du kan behöva använda inkontinensskydd i början om det läcker urin. Besvär med att hinna till toaletten när du blir kissnödig går oftast över efter några dagar.4
Efter en uretärkateter är det vanligt att bli kissnödig oftare än vanligt. Det kan också svida när du kissar. Besvären brukar gå över efter ett par dagar.3
Efter en nefrostomi är det vanligt att ha blod i urinen. Det brukar gå över efter ungefär en vecka.10 Efter cystoskopi kan du få lite blod i urinen och känna smärta eller sveda när du kissar under den första dagen eller de första två dagarna.5
TUR-P kan påverka hur du får utlösning. Det är vanligt att sperman i stället leds in i urinblåsan när du får utlösning. Förmågan att få orgasm påverkas inte av detta.4
Radikal prostatektomi kan göra att du får svårt att få stånd. En del får också besvär med att det läcker urin.11 Operationen gör dessutom att sädesvätskan försvinner.
En uretärstent kan ge irritation i urinblåsan, kramper i urinblåsan och tätare vattenkastning.15 Du kan också få blod i urinen samt smärta eller sveda när du kissar. En stent kan blockeras, gå sönder eller hamna fel. Besvären av en uretärstent kan variera i hur länge och hur mycket de märks.3 Stenten är oftast tillfällig, men vissa behöver ha den under längre tid och då byts den vanligtvis var tredje till sjätte månad.7
ESWL kan leda till stopp i urinledaren, blödning eller infektion.6
Efter TUR-P kan det vara svårt att börja kissa. Det kan bero på att operationsområdet har svullnat. Då kan du behöva ha kateter igen i ungefär en vecka. Du kan också få en urinvägsinfektion efter operationen.4 I mycket ovanliga fall kan urinröret bli trängre efter behandlingen på grund av ärr i vävnaden.
Efter nefrostomi finns risk för infektion eller blödning. Om en nefrostomikateter ska sitta kvar länge behöver den bytas ut var tredje månad.10 Långvarig användning av en nefrostomikateter ökar risken för infektion.16 Katetern kan åka ut eller ändra läge så att urinen inte kan rinna ut.10 Då behöver du snabbt få en ny kateter insatt.
Efter cystoskopi kan du också känna att du behöver kissa ofta och brådskande. De flesta återhämtar sig inom en till två dagar, men det kan ta längre tid om du samtidigt har fått annan behandling, till exempel ett vävnadsprov. Om besvären inte går över inom ett par dagar eller om du får mycket blod eller blodklumpar i urinen kan du behöva kontakta vården. I sällsynta fall kan urinblåsan skadas eller urinröret få ärr som gör det trängre.5
Ring mottagningen där du har blivit opererad om du får ett eller flera av följande besvär:
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du inte kan kissa alls trots att du är kissnödig. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.4
Kontakta genast mottagningen om du får ett eller flera av följande besvär:
Om mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.10
Kontakta mottagningen där du fick din kateter, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen.17 Kontakta också vården om du får feber, blod i urinen efter att katetern suttit inne ett tag eller besvär som inte stämmer med informationen du har fått.17,18 En kvarliggande kateter kan också göra att det läcker urin. Det kan bero på att slangen är vikt, att kopplingen till påsen inte sitter ihop ordentligt eller att urinblåsan krampar. Om det blir stopp i slangen kommer ingen urin ut genom den, och då behöver katetern spolas ren eller bytas av vårdpersonal.17
Kontakta genast mottagningen där du fick din kateter, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du blöder kraftigt ur katetern, om det blir stopp i katetern eller om katetern har åkt ur. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.17
Efter TUR-P kan besvären komma tillbaka inom tio år. Då kan du behöva opereras igen.4
Om ESWL inte delar stenen tillräckligt för att alla delar ska kunna komma ut med urinen kan du behöva en ny ESWL eller en ureteroskopi.6
Om du behöver ha en uretärstent under längre tid byter urologen vanligtvis stenten var tredje till sjätte månad.7 En nefrostomikateter behöver bytas var tredje månad om du ska ha den under längre tid.10
Vilka personer du möter beror på vilken urologisk behandling du behöver. Ett urologiskt operationsteam kan bestå av urolog, narkosläkare, sjuksköterskor och operationspersonal.19
Vid en kvarliggande kateter träffar du först en läkare eller en uroterapeut, som bestämmer vilken typ av kateter du ska få. Därefter kan en uroterapeut eller sjuksköterska välja katetermodell tillsammans med dig.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.9 Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om var du kan söka vård.
Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen från vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.4
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller har en hörselnedsättning. Efter att du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke. Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som erbjuds och får när som helst ta tillbaka det.4
Urologisk behandling omfattar bland annat operationer och kateterbehandlingar av könsorgan och urinvägar.1 Det kan till exempel handla om behandling av förändringar i urinblåsan, stopp i urinledaren eller problem med en förstorad prostata. En kateter kan leda urinen från njuren till en påse eller hjälpa urinen att nå urinblåsan.
Behandlingsvalet görs efter vilken sjukdom eller vilket urinvägsproblem personen har.2 Vid prostatabesvär beror behandlingen på vilken typ av prostataproblem personen har. Vilken del av urinvägarna som behöver behandlas påverkar också vilken typ av behandling som kan bli aktuell.
Många urologiska behandlingar börjar med förberedelser, bedövning eller narkos och ett ingrepp via urinröret eller huden.3 Inför en behandling kan du behöva berätta vilka läkemedel du tar, tvätta dig med en särskild tvål eller fasta. Vilka förberedelser som behövs beror på behandlingen.
Vid vissa ingrepp förs ett smalt instrument genom urinröret till urinblåsan eller prostatan. Vid andra behandlingar förs en kateter in genom huden på ryggen till njuren. Bedövningen kan vara lokalbedövning, ryggbedövning eller narkos beroende på vad som passar för behandlingen.
Efter behandlingen kan kateter, hemgång samma dag eller uppföljning behövas beroende på ingreppet.9 Efter TUR-B tas katetern i urinblåsan vanligtvis bort den första eller andra morgonen efter operationen. Efter en uretärkateter kan de flesta åka hem samma dag. Uppföljning kan behövas för att få besked om ett provsvar eller för att kontrollera behandlingen.
En behandling kan avlasta stopp och förbättra urinens väg från njure till urinblåsa.7 En uretärstent öppnar urinledaren så att urin kan rinna från njuren till urinblåsan. När urinledarna är blockerade kan en nefrostomikateter leda urinen ut från njuren.
ESWL kan göra att njursten passerar utan mer invasiv kirurgi.6 Behandlingen delar njurstenen i mindre delar så att små delar lättare kan röra sig genom urinvägarna och lämna kroppen med urinen. Det kan ta flera dagar till veckor innan stenfragmenten har kommit ut.
Vilken nytta behandlingen kan ge beror på orsaken till besvären och vilken metod som används. En TUR-P kan skapa bättre plats för urinen att rinna ut vid förstorad prostata. En TUR-B kan ta bort en förändring i urinblåsan så att den kan analyseras.
Patientavgiften beror på vårdtypen och regionens regler.12 I offentlig vård eller hos en privat vårdgivare med regionavtal betalar du oftast en patientavgift. Om du får vård i en annan region betalar du den patientavgift som gäller i regionen där vården ges.
Öppenvårdsbesök omfattas av högkostnadsskyddet, med ett högsta belopp under en tolvmånadersperiod. Du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader, men en region kan besluta om ett lägre belopp.13 Högkostnadsskyddet gäller även om du söker vård i en annan region än där du bor.
Helt privat vård som inte finansieras genom en region kan kosta mer, eftersom du då betalar hela kostnaden själv. En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom arbetsgivaren kan ha andra avgifter och villkor. Fråga mottagningen om du vill veta vad just din behandling kostar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.