Framfall innebär att slidans insida eller livmodern har sjunkit ned när bäckenets organ förlorat sitt stöd och buktar mot eller ut ur slidöppningen. Om framfallet ger besvär finns olika behandlingar, medan framfall utan besvär inte behöver behandlas.
Framfall innebär att slidans insida eller livmodern har sjunkit ned och kan ge en utbuktning vid eller i slidan.1 Det beror på att de inre organen i lilla bäckenet har förlorat en del av sitt stöd och buktar ned mot eller ut ur slidöppningen. Framfall är oftast oskadligt, men kan vara besvärligt och kännas obehagligt.
Vid framfall kan urinblåsan, ändtarmen, slidtoppen eller livmodern sjunka ned och trycka mot eller in i slidan.1 I lilla bäckenet brukar man skilja mellan slidans framvägg, slidans bakvägg och slidtoppen. I slidtoppen finns livmodern med livmodertappen, eller slidtoppen efter att livmodern har opererats bort.2 De olika delarna kan sjunka ned på olika sätt och påverka var i slidan förändringen märks. Det går att ha mer än en typ av framfall samtidigt, eftersom olika delar i bäckenet kan påverkas. Framfall kallas också prolaps. Framfall i slidan skiljer sig från framfall genom ändtarmen, som kallas rektalprolaps.1
Vilken del som sjunker ned påverkar var utbuktningen uppstår:
Framfall av urinblåsan kallas också cystocele. Framfall av ändtarmen kallas rektocele. Slidtoppen kan sjunka ned efter att livmodern har opererats bort. Livmoderframfall innebär att livmodern sjunker ned i slidan.
Det finns olika uppskattningar av hur vanligt framfall är. Siffrorna varierar mellan 5 och 40 procent beroende på hur framfall definieras.2 Det kan därför vara svårt att jämföra uppgifter från olika studier.
Symtomgivande framfall förekommer i olika studier hos 5–10 procent av den vuxna kvinnliga befolkningen. I Sverige genomförs omkring 7 000–8 000 framfallsoperationer varje år.2
Alla framfall ger inte besvär. En del upptäcks utan att personen själv har märkt någon förändring. Hur framfallet ser ut beror på vilken del av bäckenet som har sjunkit ned och hur långt den har kommit mot eller genom slidöppningen. Mer information om tecken på framfall finns i avsnittet om symtom.
Framfall uppstår när bäckenets inre organ förlorar sitt stöd och buktar ned mot eller ut ur slidöppningen.2 Bäckenbotten består av muskler och annan vävnad som håller livmodern, urinblåsan och tarmen på plats.3 Stödet kommer bland annat från ledband, bindväv och ett större komplex av bäckenbottenmuskler. Stödjevävnaderna finns i flera lager och hjälper tillsammans till att förankra organen i bäckenet. Bäckenbottenmusklerna är en del av detta stöd, tillsammans med ledband och ett nätverk av bindväv.2
Om muskler, ledband eller annan stödjevävnad skadas eller tänjs ut kan stödet försvagas.2 Då kan ett eller flera organ börja sjunka ned. Vilket organ som påverkas beror på var stödet har blivit svagare. Det kan till exempel handla om framfall av urinblåsan, framfall av ändtarmen eller livmoderframfall.
Det är inte alltid möjligt att peka ut en enda orsak till framfall. Ofta samverkar flera faktorer över tid. En försvagad bäckenbotten kan till exempel påverkas ytterligare av graviditet, förlossning, ålder eller ett långvarigt ökat tryck i magen.
Graviditet och förlossning är riskfaktorer för framfall.
Framfall kan märkas på flera olika sätt. Du kan ha ett eller flera symtom, och besvären kan påverkas av vilken del som har sjunkit ned.
En del beskriver känslan som att något håller på att falla ut ur slidan. Tryck eller tyngd kan också kännas i bäckenet eller slidan. Vid livmoderframfall kan livmodervävnad sjunka genom slidöppningen.6
Symtomen kan vara milda och ibland märker du inte framfallet alls. Om besvären påverkar vardagen kan de ändå vara påfrestande, till exempel när du sitter, står eller går under längre tid. Det är därför bra att vara uppmärksam på nya eller förändrade känningar i underlivet.
När du träffar läkaren får du först beskriva dina besvär.1 Berätta gärna vad du själv har märkt och hur besvären påverkar dig, eftersom uppgifterna ingår i bedömningen. Läkaren kan också fråga om tidigare graviditeter, hur du fött barn och om du haft bristningar vid en vaginal förlossning. Frågor om urin, tarmtömning och sexuell funktion kan ingå i sjukdomshistorien.2 Det hjälper vårdpersonalen att bedöma vilka delar av lilla bäckenet som behöver undersökas särskilt.
En gynekologisk undersökning används för att se om du har framfall.1 Under undersökningen tittar läkaren på slidan och livmodern och bedömer var framfallet finns. Undersökningen kan också visa om det finns skador på livmodern, äggstockarna eller slidans muskler.
Du kan få hosta och krysta under undersökningen för att visa hur det påverkar framfallet.1 När du krystar blir det möjligt att bedöma hur långt ned de olika delarna kommer.
Läkaren undersöker delarna i lilla bäckenet var för sig, både när du vilar och när du krystar så mycket du kan.
Om framfallet inte ger dig besvär behövs ingen behandling. Om du har besvär finns det olika behandlingar.1 Behandlingen kan vara icke-kirurgisk eller kirurgisk.4 En framfallsring kan användas om du av medicinska skäl inte passar för operation eller inte vill opereras. Den kan också användas i väntan på en operation.2
Valet påverkas av hur omfattande framfallet är, var det sitter och hur mycket besvären påverkar ditt liv.4 Vid bedömningen kan även din ålder, din allmänna hälsa, om du har andra former av framfall, om du planerar graviditet och om du vill kunna ha vaginalt samlag ha betydelse. Du och vårdgivaren kan tillsammans gå igenom alternativen och välja det som passar din situation bäst.
Östrogen som förs in i slidan kan stärka slemhinnorna och minska besvär från framfall. Det kan vara särskilt aktuellt när slemhinnorna är sköra. Östrogen som förs in i slidan finns som kräm, piller eller silikonring.1
Det finns flera saker du kan prova själv för att lindra besvär av framfall eller minska risken att få framfall. Knipövningar tränar musklerna i bäckenbotten. Regelbundna knipövningar kan stärka bäckenbottenmusklerna och minska risken för livmoderframfall.5
Om du behöver lyfta något tungt kan du be om hjälp. När du lyfter själv kan du böja höfter och knän och hålla ryggen så rak som möjligt.4 Undvik att vrida överkroppen medan du lyfter, eftersom rätt kroppsställning skyddar bäckenbotten vid lyft.
Långvarig hosta kan belasta bäckenbotten. Att sluta röka kan minska risken för långvarig hosta. Om hostan beror på rökning kan rökstopp därför vara en del av att minska belastningen på bäckenbotten. Att hålla en hälsosam vikt kan vara en del av egenvården vid framfall.
Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du har symtom som besvärar dig.1 Du kan börja på vårdcentralen även om du inte vet vilken typ av hjälp du behöver. Där kan du få vägledning om nästa steg i vården.
Du kan också vända dig direkt till en gynekologisk mottagning. Vid ett besök får du beskriva dina besvär och prata med vårdpersonal om vilka alternativ som kan passa dig. Du kan få information om olika behandlingar och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Barnmorska eller läkare kan hjälpa dig att diskutera vilken behandling som passar bäst.1 Kontroll av framfallsring kan göras av sjuksköterska, barnmorska eller läkare.2 Kontrollerna kan behöva göras återkommande när du använder en framfallsring.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.1
Går det att vara gravid om jag har framfall?
Ja, det går bra att vara gravid även om du har framfall. Framfallet innebär ingen risk för dig eller barnet i magen.1 Det är alltså inte i sig ett hinder för graviditet.
Behöver jag vänta med en operation om jag planerar graviditet?
Om du planerar att bli gravid kan du behöva vänta med att bli opererad för framfall.1 Prata med en barnmorska om du funderar på framfall och graviditet. Planer på framtida graviditet kan påverka när en operation görs.
Kan jag ha samlag om jag har framfall?
Det är oskadligt att ha samlag i slidan även om du har framfall i slidan. Det brukar inte göra ont.1 En del kan tvärtom uppleva att de får minskad känsel i slidan av framfall.
Kan jag ha samlag med en framfallsring i slidan?
Ja, du kan ha samlag även om du har en framfallsring i slidan.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 1 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En levatorskada i samband med vaginal förlossning är en betydande riskfaktor för framfall.2 Levatorerna är en del av bäckenbottenmusklerna och bidrar till att hålla bäckenets organ på plats. Skador i underlivet eller bäckenbotten efter en förlossning kan också öka risken.
Tång eller sugklocka vid förlossningen ökar risken för att bäckenbottenmusklerna försvagas.4 Även bristningar och klipp i mellangården kan bidra till att bäckenbotten skadas.
Stigande ålder kan göra vävnaderna skörare och öka risken för framfall.1 Efter klimakteriet minskar östrogenet, och hormonförändringar kan bidra till att musklerna i bäckenområdet får mindre spänst.
Övervikt eller obesitas ökar risken för framfall.1 En högre kroppsvikt kan belasta bäckenbottenmusklerna mer. Långvarigt tryck i magen kan också påverka stödet i bäckenbotten.
Vanliga faktorer som kan öka risken är:
Framfall kan vara ärftligt.1 Om nära biologiska släktingar har haft framfall kan du därför ha en ökad risk. Forskning om ärftliga faktorer pågår, och ärftlighet kan bland annat hänga samman med att stödjevävnaderna är svagare.
Tidigare kirurgi i lilla bäckenet, till exempel hysterektomi, kan öka risken för framfall.2 En operation kan förändra stödet för organen i bäckenet, även om det inte betyder att framfall säkert uppstår efter operationen.
När urinblåsan sjunker ned kan urinröret klämmas ihop. Då kan det bli svårt att tömma urinblåsan. Besvär från urinvägarna kan också innebära att du behöver kissa oftare eller får svårt att hålla tätt.
Du kan också känna att urinblåsan inte blir helt tom när du har kissat. Vissa får återkommande urinvägsinfektioner eller plötsliga trängningar att kissa.3 Sådana besvär kan förekomma även när den synliga utbuktningen inte är stor. Du kan behöva gå på toaletten oftare än vanligt.7 Ibland kan det vara svårt att börja kissa eller att tömma urinblåsan helt.3 Besvär från urinblåsan kan alltså märkas på flera olika sätt, även om du inte ser någon tydlig utbuktning.
När ändtarmen sjunker ned mot slidans bakvägg kan tarmen påverkas. Det kan bli svårt att tömma tarmen, och avföring kan samlas i utbuktningen.
En del känner att ändtarmen inte har tömts helt efter att de har bajsat. Du kan också behöva trycka mot utbuktningen i slidan med fingrarna för att få ut avföringen.8 Besvär från tarmen kan vara förstoppning, läckage eller att du inte hinner till toaletten i tid.
Kontakta genast en vårdcentral, en gynekologisk mottagning eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:1
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Framfallets omfattning kan beskrivas utifrån hur långt de olika delarna når i förhållande till slidkransen vid krystning. Vårdpersonalen kan ange hur många centimeter innanför eller utanför slidkransen varje del når när du krystar. Vid undersökningen kan läkaren också bedöma om slidöppningen står öppen eller glipar. Vårdpersonalen kan undersöka bäckenbottenmusklernas styrka genom att känna på musklerna när du kniper och slappnar av. Även förmågan att knipa och spänningen i musklerna runt ändtarmen kan bedömas.2 Framfall av främre slidväggen kallas också framfall av urinblåsan, eftersom urinblåsan ligger bakom slidväggen. Framfall av slidans bakvägg kan kallas framfall av ändtarmen.
Bilddiagnostik ingår inte som standard vid bedömning av framfall.2 Bedömningen görs i stället framför allt genom samtalet och den gynekologiska undersökningen.
I vissa situationer kan vårdpersonalen behöva undersöka mer. Dynamiskt ultraljud kan visa hur urinblåsan, livmodern eller tarmen buktar ned när du krystar.2 Undersökningen görs med en ultraljudsprob mot mellangården medan du krystar.
Vid analinkontinens efter vaginal förlossning kan 3D-bäckenbottenultraljud användas för att bedöma analsfinktern.2 Då kan vårdpersonalen undersöka analsfinkterkomplexet, alltså musklerna som hjälper till att hålla tätt.
En framfallsring är en böjlig ring av plast eller silikon som förs in i slidan. Den kan lyfta upp framfallet när urinblåsan eller livmodern har sjunkit ned.1 Det finns olika modeller och storlekar, och du får hjälp att välja den sort som passar bäst för dig.
Framfallsringen ska vara lagom stor och rätt placerad för att inte kännas.1 Tillsammans med ringen används ofta kräm eller slidpiller med östrogen för att stärka slemhinnorna och hindra att det skaver.
Kontroll av framfallsringen rekommenderas var tredje till tolfte månad beroende på status.2 Vid kontrollen tas ringen ut för rengöring och för att se om det finns ett trycksår. Ringen behöver bytas ut några gånger varje år. I vissa fall kan du själv lära dig att ta ut och sätta in ringen. Framfallsringen kan användas under kortare eller längre tid. Om du själv tar ut ringen kan du få lära dig hur den ska rengöras innan den sätts in igen.5
Om ett trycksår uppstår av framfallsringen bör ringen tas ut tills såret har läkt.2 Framfallet kan så småningom bli mindre så att du inte behöver ringen längre.
Operation kan bli aktuell om du har mycket besvär av framfall. Den kan också övervägas om icke-kirurgisk behandling inte räcker för att minska besvären. Vid operation flyttas det som buktar ned tillbaka och området i slidan förstärks.1
Vilken operation som passar beror bland annat på framfallets svårighetsgrad, vilken del som är påverkad, din allmänna hälsa, om du planerar framtida graviditet och om du vill kunna ha vaginalt samlag. Det finns ingen enda operation som passar alla. Vid valet av operation vägs även önskemål om att bevara livmodern och möjligheten till vaginalt samlag in. Vissa operationer kan göras utan att livmodern tas bort.5
Vid framfall av slidans framvägg, alltså framfall av urinblåsan, kan en främre kolporafi användas.2 Då lyfts framväggen och urinblåsan upp, och vävnaden under framväggen dras ihop med stygn så att ett nytt stöd bildas.
Vid framfall av slidans bakvägg, alltså framfall av ändtarmen, kan en bakre kolporafi användas.2 Då tas skadad vävnad bort och den friska vävnaden sys ihop för att ge bättre stöd.
Vid livmoderframfall finns flera operationsmetoder att välja mellan.2 En metod är vaginal hysterektomi, där livmodern opereras bort, kombinerad med fixering av slidtoppen. Andra metoder kan användas för att stödja livmodern eller slidtoppen utan att livmodern alltid behöver tas bort.
En vaginal hysterektomi kan kombineras med fixering av slidtoppen.2 Vid en sådan operation fästs slidtoppen så att den får stöd efter att livmodern har opererats bort. Vilken metod som väljs diskuteras med kirurgen före operationen.
Vid operation av framfall av urinblåsan lyfts urinblåsan tillbaka till sitt normala läge och musklerna i slidans framvägg stramas åt. Vid operation av framfall av ändtarmen görs ingreppet ofta genom slidan, vilket inte lämnar ärr på utsidan.
Framfall kan komma tillbaka efter en operation.1 Det går att opereras flera gånger om det behövs, men valet av ny behandling beror på vilken typ av framfall du har och vilka besvär du har.
Efter framfallsoperation får 20–30 procent symtomgivande återfall enligt Internetmedicin. Cirka 10 procent får nytillkommen urininkontinens efter framfallsoperation.2 Dessa risker bör vägas in när du och kirurgen diskuterar operationens möjliga nytta och risker.
Syntetiska framfallsnät kan erbjudas vid återkommande framfall.2 Sådan behandling görs endast vid tre högspecialiserade centra som har uppdrag inom nationell högspecialiserad vård. Vid vaginal nätkirurgi är en vanlig komplikation att nätet syns genom slidans slemhinna, vilket anges förekomma hos cirka 10 procent.
Det finns flera kirurgiska metoder vid livmoderframfall och vid framfall av slidtoppen. Exempel är fixering av slidtoppen eller livmodern med kroppens egna vävnader och operationer där ett syntetiskt nät används. En metod där livmodern bevaras är hysteropexi, där livmodern och livmodertappen fästs mot ett ledband med hjälp av ett nät.
En annan metod är sakrohysteropexi, där ett syntetiskt nät fästs i livmodertappen och den andra änden fästs mot korsbenet. Sakrospinosusfixation är ett vaginalt alternativ där livmodertappen eller slidtoppen fästs mot ett ledband i bäckenet. Vid framfall av slidtoppen efter att livmodern har opererats bort kan sakrocolpopexi eller sakrospinosusfixation användas.
Efter behandling kan besvären minska, men resultatet beror på framfallets omfattning, var det sitter och vilken behandling som används. Vid kvarstående eller nytillkomna besvär bör du kontakta kliniken som opererade dig.2 En framfallsring kan användas under kortare eller längre tid. Operation kan ge goda resultat, men vissa behöver behandling igen senare.
Framfall kan ibland göra det svårare att tömma urinblåsan. Du kan prova olika kroppsställningar och ett försiktigt handgrepp för att se om det blir lättare att kissa.
När du har kissat kan du alltså prova att ändra ställning och sedan kissa en gång till. Att trycka tillbaka framfallet med fingrarna kan också göra det lättare att kissa. Använd ett varsamt handgrepp och avbryt om det gör ont.
Förstoppning och krystande kan belasta bäckenbotten. Mat med mycket fibrer och tillräckligt med vätska gör bajset mjukare, så att du slipper krysta.1
En pall under fötterna kan göra det lättare att få ut bajset. Om du behöver hjälpa till med fingret kan du hålla emot med ett finger i eller vid slidan när du försöker bajsa. Tvätta händerna före och efteråt för att hålla dem rena.
Regelbundna toalettvanor kan göra det lättare att undvika att bajset blir kvar länge. Gå därför på toaletten direkt när du behöver bajsa, i stället för att vänta. Fiberrik mat och tillräckligt med vätska kan hjälpa till att hålla avföringen mjukare och minska behovet av att krysta. Regelbunden, lugn motion som promenader kan också hjälpa till att förebygga förstoppning.9
Du kan prova råden ett i taget och se vilka som passar dina besvär. Om du behöver använda fingrarna för att kunna bajsa eller om besvären blir värre kan du läsa mer i avsnittet om symtom och när du ska söka vård.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. På 1177.se kan du också hitta information om mottagningar och logga in för att kontakta vissa mottagningar.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.1 Ställ frågor om det behövs. Du kan fråga om behandlingsalternativ, väntetid och vilken vårdnivå som är lämplig för dig.
Kan framfall försvinna?
Med behandling kan framfall försvinna.4 Det finns olika behandlingar om framfallet ger besvär.1 Behandlingen kan vara icke-kirurgisk eller kirurgisk.11
En framfallsring kan lyfta upp framfallet när urinblåsan eller livmodern har sjunkit ned. Vid operation flyttas det som buktar ned tillbaka och området i slidan förstärks.1 Vilken behandling som passar beror bland annat på framfallets svårighetsgrad, plats och hur symtomen påverkar livet.
Kan framfall komma tillbaka efter behandling?
Ja, framfall kan återkomma efter operation. Efter behandling kan vissa behöva få behandling igen i framtiden. Det går att bli opererad flera gånger om det behövs.1
Det är inte säkert att du behöver behandling om framfallet inte ger besvär.1 Om du har besvär finns det flera behandlingsalternativ att diskutera med vårdpersonal.