En förlossning innebär att barnet föds genom slidan eller genom ett kejsarsnitt, där barnet lyfts ut genom ett snitt i magen och livmodern. Efter förlossningen börjar kroppen ställa om sig efter graviditeten, och den kan fortsätta läka och återhämta sig i upp till ett år.
En förlossning innebär att barnet föds. Vid en vaginal förlossning föds barnet genom slidan.1 Förlossningen sker i flera steg och kroppen förändras under vägen.
Ett kejsarsnitt är en operation där en läkare gör ett snitt i magen och livmodern och lyfter ut barnet ur magen. Kejsarsnitt kan vara planerade, akuta eller omedelbara. Det beror på hur bråttom det är att få ut barnet.2
Vilket sätt barnet föds på beror på situationen under graviditeten och förlossningen. Ibland börjar förlossningen som en vaginal förlossning men avslutas med kejsarsnitt. Det kan till exempel hända om förlossningen tar lång tid eller om barnet inte mår bra.
En vaginal förlossning består av öppningsskedet, utdrivningsskedet och efterbördsskedet.1 Öppningsskedet består i sin tur av latensfas och aktiv fas.
Under latensfasen förbereder sig kroppen.1 Livmodertappen mjuknar, blir kortare och börjar öppna sig. Värkarna är ofta oregelbundna i början och kan kännas ungefär som mensvärk.
Under öppningsskedet ska livmodertappen öppna sig helt så att barnet kan komma ner i slidan. Värkarna blir starkare, längre och mer regelbundna.1 När livmodertappen har öppnat sig färdigt brukar öppningen vara ungefär tio centimeter stor.
Under utdrivningsskedet har barnet kommit så långt ner att det är dags att trycka ut barnet genom slidöppningen.1 Då brukar du känna att du vill trycka på och krysta. Det kan bränna och svida när barnets huvud kommer ut genom slidöppningen.
Efter att barnet är fött lossnar moderkakan från livmoderväggen, oftast inom 30 till 45 minuter.1 Moderkakan kommer vanligtvis ut genom slidan. Samtidigt drar livmodern ihop sig och blödningen från platsen där moderkakan har suttit minskar.
Förlossningen kan sättas igång om graviditeten har gått över tiden eller om du som är gravid har fått havandeskapsförgiftning.3 Det finns flera metoder för att sätta igång en förlossning, och när värkarna är regelbundna följer förlossningen samma faser som när den har startat av sig själv.
En snabb förlossning kan innebära att barnet föds innan du hinner till sjukhuset.4 Det är ovanligt att förlossningar går så snabbt. Det brukar oftast gå bra om det händer, men det kan vara omskakande.
Efter förlossningen börjar kroppen ställa om sig efter graviditeten.1 Hormoner påverkar kroppen både fysiskt och känslomässigt. Många känner sig ömma och stela under de första dygnen, och det är vanligt att känna av träningsvärk, ett ömt eller svullet underliv och spända bröst.
Eftervärkar innebär att livmodern fortsätter att dra ihop sig. De kan kännas som mensvärk eller kraftigare och är ofta starkast i början, särskilt vid amning. Det kommer också en blodig flytning som kallas avslag och som kommer från såret i livmodern.
En snabb förlossning kan göra att du inte hinner till förlossningsavdelningen. När barnet är på väg att komma brukar det kännas som att du vill trycka på och krysta. Du kan också känna dig bajsnödig när det kommer en värk.
Ring telefonnummer 112 om du tror att barnet snart är på väg att födas.4
Sjukvården skickar en ambulans till dig om det behövs. Du kan också få hjälp över telefonen av en barnmorska medan du väntar på ambulansen. Du som föder ska inte själv köra till förlossningsavdelningen.
Försök att hitta en bekväm ställning under tiden du väntar på hjälp. Om barnet kommer innan hjälpen har kommit är det oftast ingen fara.4 Det är bra om någon kan vara hos dig när du föder.
Lägg barnet direkt mot din hud så att barnet inte blir kallt. Torka försiktigt kring barnets näsa och mun och svep in barnet i något som finns tillgängligt, gärna en handduk. Klipp inte av navelsträngen själv. Låt den sitta kvar tills ni har kommit till en förlossningsavdelning.
Efter en förlossning blöder alla från slidan. Blödningen kallas avslag och kommer från såret som blir när moderkakan lossnar från livmoderväggen. Det är vanligt att blöda i sex till åtta veckor, och det kan komma mer blod när du rör på dig eller reser dig efter att ha legat stilla.
Förlossningsområdet omfattar olika sätt att föda barn och olika former av hjälp under födandet. Ett kejsarsnitt kan vara planerat i förväg eller göras efter att en vaginal förlossning har börjat. Vid ett planerat kejsarsnitt vet du i förväg att barnet ska födas med kejsarsnitt och får en tid för operationen. Vid ett akut kejsarsnitt kan läkaren besluta att barnet behöver födas med kejsarsnitt under en pågående förlossning.2
Sugklocka är ett hjälpmedel som kan användas för att avsluta förlossningen så att barnet kan födas snabbt.6 Den kan användas om du som föder behöver hjälp att avsluta förlossningen eller om barnet inte mår bra.
Det finns flera möjliga förlossningsställningar.7 Du kan till exempel föda stående, på alla fyra, på huk, på knä, halvsittande, liggande på sidan eller i gynläge. Det kan vara bra att byta ställning under förlossningen, och personalen kan föreslå olika ställningar och stötta dig.
Vid sätesbjudning ligger barnet med stjärten nedåt i livmodern.8 Barn som ligger kvar i säte föds oftast med kejsarsnitt, men en del kan också födas genom slidan.
Efter en förlossning kan du kontakta vården om du har besvär eller känner oro. Det finns flera mottagningar som kan hjälpa dig beroende på vilka besvär du har. Efter förlossningen erbjuds du också efterkontroll på barnmorskemottagningen.12
Kontakta en barnmorskemottagning eller en vårdcentral om du blöder mycket eller är orolig. Sök i stället vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om du blöder mer än du gjorde första dygnet efter förlossningen, om det kommer många eller stora blodklumpar, om du blöder igenom en normalstor binda inom en timme eller om du har feber över 38 grader och ont i nedre delen av magen.5
Sök hjälp om du har besvär eller frågor om bristningar och sår. Kontakta en barnmorskemottagning i första hand. En förlossningsavdelning, en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning kan också hjälpa dig.5
Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller BVC om du mår mycket dåligt. Det kan till exempel vara om du inte känner igen dig själv, om du uppfattar tillvaron förändrad eller annorlunda eller om du själv är orolig för hur du påverkar ditt barn.5
Kunskap om hur en förlossning går till kan göra det lättare att hantera förlossningsrädsla.9 Det kan kännas bättre om du läser på om hur en förlossning går till. Du kan också fundera på vad du är mest rädd för, eftersom det kan göra det lättare att bearbeta just den rädslan.
Du kan skriva ett förlossningsbrev med dina önskemål inför förlossningen.9 Ta gärna hjälp av en barnmorska när du skriver brevet och ta med det till sjukhuset när det är dags att föda.
Under latensfasen är det bra att ta det lugnt, slappna av och spara på krafterna. Du kan använda paracetamol mot smärta om det behövs. Värme och massage kan också hjälpa mot smärta.1 Försök att andas lugnt och vila när du får möjlighet.
Det kan vara bra att byta ställning och röra på dig lite under förlossningen.7 Då kan det bli lättare för barnet att sjunka ner i bäckenet. Det brukar gå att röra på sig även om du har fått bedövning. Du kan till exempel prova att stå, stå på alla fyra, sitta på huk, sitta på en förlossningspall, stå på knä, vara halvsittande eller ligga på sidan.
Barnmorskemottagningen är en kontakt både under graviditeten och efter förlossningen. Du kan prata med en barnmorska om frågor och oro inför förlossningen och få stöd och hjälp.9 Efter förlossningen erbjuds du efterkontroll på barnmorskemottagningen.12
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.
Under latensfasen förbereder sig kroppen och livmodertappen börjar öppna sig.1 I öppningsskedet blir värkarna starkare, längre och mer regelbundna. Under utdrivningsskedet trycks barnet ut genom slidöppningen.
Efter att barnet har fötts kommer efterbördsskedet. Då lossnar moderkakan och livmodern drar ihop sig. Moderkakan lossnar oftast inom 30 till 45 minuter efter att barnet har fötts.1 Barnmorskan undersöker moderkakan och underlivet efteråt.
Förloppet kan se olika ut från gång till gång. Latensfasen kan ta tjugo timmar och ibland ännu längre tid, medan andra förlossningar börjar med kraftiga värkar direkt.
Barn kan födas vaginalt eller genom kejsarsnitt. Ett kejsarsnitt kan vara planerat, akut eller omedelbart, beroende på hur bråttom det är att få ut barnet.2
En förlossning kan också avslutas med hjälp av sugklocka när det behövs.6 Sugklocka kan användas om du behöver hjälp att avsluta förlossningen eller om barnet inte mår bra. Läkaren fäster då sugklockan vid barnets huvud och hjälper till när du krystar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 23 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om ett eller flera av följande stämmer:5
Efter förlossningen är livmodern mer känslig och mottaglig för bakterier. Det ger en ökad risk för att livmodern blir infekterad. Infektion i livmodern är en av de vanligaste orsakerna till feber efter en förlossning. Det är viktigt att få behandling vid infektion i livmodern.
Det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom:
Blodets förmåga att stelna förändras när du är gravid. Den förhöjda risken för blodpropp finns kvar i sex veckor efter förlossningen.
Efter ett kejsarsnitt finns en ökad risk för infektion i livmodern, infektion i operationsärret, urinvägsinfektion och blodpropp. Det finns också en ökad risk för större blödningar och för att livmodern inte drar ihop sig som den ska efter förlossningen.
Sök vård direkt på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om något av detta händer:2
De två första veckorna är det vanligare att få urinvägsinfektion än annars. Vanliga symtom är att det svider när du kissar och att du behöver kissa ofta. Du kan också känna dig frusen och trött.
Förlossningsrädsla kan handla om rädsla för smärta, att förlora kontrollen över kroppen eller att barnet eller du själv ska skadas.9 Förlossningsrädsla kan också handla om att känna sig utlämnad eller beroende av andra personer. Du kan få stöd genom samtal med en barnmorska, och vissa sjukhus har särskilda mottagningar eller personal med utbildning för förlossningsrädsla.
Efter en förlossning kan kroppen behöva tid för att återhämta sig.5 Besvär kan bland annat handla om blödning, bristningar och sår, eftervärkar, psykiskt mående, amning, blodbrist eller bäckenbotten. Det är också vanligt att känna sig öm och svullen i underlivet efter förlossningen.
En tid efter förlossningen erbjuds du efterkontroll på barnmorskemottagningen.5 Då kan du prata med barnmorskan om hur underlivet har läkt och hur det känns. Barnmorskan kan undersöka underlivet och bedöma om du behöver träffa en läkare eller en fysioterapeut.
Ett nyfött barn undersöks på flera olika sätt under sina första dygn. De flesta undersökningarna görs på sjukhuset innan ni åker hem, men ni kan behöva komma tillbaka om ni har åkt hem tidigt.
Alla nyfödda barn får en apgarbedömning vid 1, 5 och 10 minuters ålder.10 Då bedömer personalen bland annat barnets hjärtslag, muskelstyrka, andning, reflexer och färg.
Alla barn undersöks av barnläkare under de första dygnen efter förlossningen.10 Barnläkaren kontrollerar bland annat hjärtat, lungorna, andningen, reflexerna, magen, ögonen, huvudformen, nyckelbenen, huden, höfterna och ryggraden.
Vissa barn behöver fler undersökningar, till exempel om barnet är fött för tidigt eller om det finns misstanke om en sjukdom eller skada.
Det är vanligt att underlivet är ömt och svullet efter förlossningen. En bristning börjar läka direkt efter förlossningen, men det kan ta flera månader innan bristningar i muskler och vävnader har läkt ordentligt. Kroppen kan fortsätta läka och återhämta sig i upp till ett år efter förlossningen.12
Kontakta en barnmorskemottagning om du blir inte bättre i underlivet, utan i stället sämre.12
Kontakta en barnmorskemottagning om såren i underlivet blir mer röda, svullna och börjar göra ont. Kontakta en barnmorskemottagning om det kommer var eller vätska ur såren och de luktar illa.12
Kontakta en barnmorskemottagning om du får feber eller känner dig sjuk.12
Kontakta en barnmorskemottagning om det gör ont när du ska bajsa och det är svårt att tömma tarmen. Det gäller om du har försökt lindra förstoppning och eventuella hemorrojder men det inte hjälper.12
Kontakta en barnmorskemottagning om du har stygn i underlivet som fortfarande besvärar dig mer än några veckor efter förlossningen.12
Kontakta en barnmorskemottagning om bristningen påverkar ditt liv, hur du mår och hur du orkar ta hand om barnet.12
Kontakta en barnmorskemottagning om du misstänker att stygnen har släppt innan bristningen har läkt.12
En del kan behöva söka vård flera gånger. Sök vård trots att det har gått lång tid sedan förlossningen om du har besvär som du tror beror på en bristning.12
Efterkontrollen på barnmorskemottagningen kan ge möjlighet att prata med barnmorskan om hur underlivet har läkt och hur det känns. Barnmorskan kan också remittera dig till en läkare eller en fysioterapeut om det behövs.
Du behöver inte söka vård för eftervärkar. Men du kan kontakta en barnmorska om du har frågor.5
Kontakta en barnmorskemottagning eller en vårdcentral om du har feber och det gör ont i nedre delen av magen hela tiden. Det kan vara symtom på infektion i livmodern. Om du tror att du har en infektion i livmodern ska du i stället genast kontakta en förlossningsavdelning eller en jouröppen mottagning, och söka vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om det inte går eller är stängt.5
Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller en gynekolog om du har besvär med avföringen som inte går över. Sök vård om du får besvär som inte går över.5
Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du har besvär som du tror beror på framfall. Det kan vara att det buktar, tynger eller skaver i slidöppningen eller att du har svårt att kissa eller bajsa.5
Du kan också kontakta en fysioterapeut för att få hjälp med bäckenbottenträning.5
Kontakta en vårdcentral eller barnmorskemottagning om symtomen på urinvägsinfektion blir besvärliga efter förlossningen.5
Kontakta en barnmorskemottagning om du är rädd inför en förlossning. Oftast behöver du en remiss från barnmorskemottagningen till en särskild mottagning för förlossningsrädsla, men på vissa orter kan du kontakta mottagningen direkt.9
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.13
Du kan kontakta en fysioterapeut för hjälp med bäckenbottenträning efter förlossningen. Bäckenbottenträning kan lindra och ta bort besvär med att det läcker urin eller avföring.
Kontakta en vårdcentral om du behöver hjälp med bäckenbottenträning. Om du har tränat bäckenbotten enligt rekommendationerna men besvären inte har blivit tillräckligt bra ska du också kontakta en vårdcentral.
Efter en bristning kan barnmorskan remittera dig till en läkare eller fysioterapeut om det behövs.12 Barnmorskan kan också bedöma om du behöver träffa en läkare eller en fysioterapeut.
Efter en bristning kan korta promenader vara en lagom aktivitet.12 Öka aktiviteten när det känns bra, eftersom rörelse kan underlätta läkningen i underlivet.
Undvik intensiv fysisk aktivitet som att hoppa, springa eller lyfta tungt tidigt efter en bristning.12 Lufta gärna underlivet och duscha med ljummet vatten.
Försök att undvika förstoppning efter en bristning.14 Drick ordentligt och använd receptfria läkemedel för att kunna bajsa om det behövs.12
Vänta med vaginalt samlag tills underlivet känns helt läkt efter en bristning.12 Det kan ta veckor eller månader innan bristningen har läkt och du vill ha sex igen. Glidmedel kan hjälpa om du vill ha vaginalt samlag utan obehag.
Börja med bäckenbottenträning så snart det inte längre gör ont i underlivet efter förlossningen.12 Om du har ont i underlivet eller ont när du kniper ska du inte träna musklerna i bäckenbotten. Följ de råd du har fått av din barnmorska eller läkare om hur länge du ska vänta med övningarna.
Det är viktigt att slappna av ordentligt mellan knipen.13 Bäckenbotten behöver både kunna spänna sig och slappna av för att musklerna ska fungera bra.
Efter förlossningen kan det hjälpa att be närstående om hjälp med praktiska saker så att du får möjlighet att ta det lugnt och vila. Prata med någon som du har förtroende för om hur du mår. Försök att sova när barnet sover eller när någon annan kan passa barnet.5 Regelbunden rörelse kan hjälpa dig att må bättre och successivt återfå styrka och funktion.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.13 Reglerna kan skilja sig mellan olika mottagningar och regioner, så fråga mottagningen vad som gäller innan du bokar tid.
Du kan också byta ställning under förlossningen. Exempel på ställningar är stående, på alla fyra, på huk, på knä, halvsittande, liggande på sidan och gynläge.
Efter förlossningen kan du röra på dig regelbundet och träna bäckenbotten för att successivt återfå styrka och funktion.5 Korta promenader kan vara en lagom aktivitet efter en bristning, och aktiviteten kan ökas när det känns bra. Börja med bäckenbottenträning så snart det inte längre gör ont i underlivet.
Efterkontrollen på barnmorskemottagningen ger möjlighet att prata om hur underlivet har läkt. Barnmorskan undersöker också underlivet och kan bedöma om du behöver träffa en läkare eller fysioterapeut.5
Det kan också vara hjälpsamt att prata med någon som du har förtroende för och att sova när barnet sover eller när någon annan kan passa barnet.
Se avsnitten om eftervård och när du ska söka vård för mer information.