Knöl i bröstet – symtom, orsaker och behandling

Vad är knöl i bröstet?

Vad en knöl i bröstet kan kännas som

En knöl i bröstet kan bero på många saker som är ofarliga, men ibland kan en knöl vara cancer.¹ De flesta knölar i bröstet är inte cancer.² Det går ändå inte att avgöra genom att känna på en knöl om den är godartad.¹

En knöl kan kännas som en tydligt avgränsad förändring i bröstet. Den kan också kännas som ett fast eller hårt område, eller som ett tjockare och lite upphöjt område som skiljer sig från vävnaden runt omkring.³ En knöl kan vara öm eller göra ont, men den kan också vara smärtfri.⁴

Brösten förändras hela livet eftersom de påverkas av kroppens hormoner. Därför kan brösten ibland vara knöliga eller göra ont utan att det betyder att något är fel.¹

Vanliga och ofarliga förändringar

Fibroadenom är godartade bindvävsknölar. Det är den vanligaste orsaken till knöl i bröstet hos yngre personer.¹ Fibroadenom känns ofta mjuka eller gummiaktiga och kan gå att flytta i bröstvävnaden.⁵

Fibroadenomatos innebär att vissa delar av bröstet känns mer knöliga, särskilt inför mens. Då kan brösten också göra extra ont.¹ Det är inte alltid möjligt att känna en enskild knöl tydligt.

Bröstcystor är vätskefyllda blåsor i bröstkörteln. De är vanligast under åren omkring klimakteriet, när bröstens körtlar omvandlas till fett.¹ En cysta kan göra ont om den växer fort.

Hur brösten kan förändras genom livet

Bröstens känsla och utseende kan förändras under olika perioder i livet. Förändringarna kan bland annat hänga ihop med mens, graviditet och amning.

• I samband med ägglossning och veckan före mens är det vanligt att brösten blir knöliga på grund av hormonförändringar.¹
• Tidigt under graviditeten upplever många att brösten svullnar och gör ont.¹
• Under amning kan mjölkstockning kännas som en öm knöl eller förhårdnad.¹

Under tonåren växer och utvecklas brösten, och då kan de göra ont. Vid klimakteriet kan brösten kännas mjukare än tidigare när bröstkörtlarna ersätts av fett.

Vem som kan få knöl i bröstet

Personer med manskropp kan få en knöl i bröstet. Det är vanligt att pojkar i puberteten får en svullnad bakom bröstvårtan som kan göra ont.¹ Svullnaden kan kännas mer i det ena bröstet än i det andra.

Bröstcancer förekommer i alla åldrar men är vanligare efter 40 års ålder. Bland personer med manskropp är bröstcancer ovanligt, och de flesta som får sjukdomen är äldre.¹

Vad kan knöl i bröstet bero på?

Hormonpåverkad och normal bröstvävnad

Bröstvävnaden påverkas av kroppens hormoner och kan därför kännas olika under livet. I samband med ägglossning och veckan före mens är det vanligt att brösten blir knöliga på grund av hormonförändringar.¹ Det är också vanligt att brösten gör ont strax före mens, och besvären försvinner oftast när mensen kommer.

• Fibroadenom kan bildas när en del av bröstet växer snabbare än den omgivande vävnaden.¹
• Det är oklart varför vissa får fibroadenomatos, men det kan bero på att bröstkörtelvävnaden reagerar extra mycket på kroppens egna könshormoner.¹
• Bröstkörtlarna ersätts av fett under åren omkring klimakteriet, vilket kan göra att brösten känns mjukare än tidigare.¹

Vid fibroadenomatos kan vissa delar av bröstet kännas mer knöliga, särskilt inför mens, och brösten kan då också göra extra ont. Fibroadenomatos påverkar ofta hela bröstkörteln. Hos personer med manskropp kan en svullnad bakom bröstvårtan under puberteten vara en hormonpåverkad förändring som kan göra ont.

Cystor och förändringar i fettvävnad

En bröstcysta består av vätska i bröstkörteln och kan göra ont om den växer snabbt.

När ska du söka vård för knöl i bröstet?

Kontakta vårdcentral vid ny knöl

Kontakta en vårdcentral om du upptäcker en ny knöl i bröstet. En ny knöl behöver undersökas av läkare eftersom det inte går att avgöra genom att känna på den vad den beror på. Vid besöket känner läkaren igenom dina bröst och undersöker också om lymfkörtlarna i armhålorna är svullna. Du får svara på frågor om hur länge du har känt knölen och om du har haft andra besvär från brösten. Berätta också om sjukdomar, läkemedel och sådant som kan påverka brösten genom hormoner. Efter läkarundersökningen röntgas båda brösten med mammografi. Mammografiläkaren kan också vilja undersöka brösten med ultraljud för att bättre kunna bedöma hur bröstets vävnader ser ut. Ofta behöver du också lämna ett cellprov eller vävnadsprov med en tunn nål.¹

Om du känner knölen precis före mens kan du vänta tills mensen är över och känna efter igen. Kontakta vården om du fortfarande känner en knöl efter mensen.¹

Det kan vara bra att skriva ner när du upptäckte knölen och om den förändras efter mensen. Du kan också berätta om du har haft andra besvär från brösten när du kontaktar vården.

Bröstmottagning och sjukvårdsrådgivning

I en del regioner finns särskilda bröstmottagningar som du kan kontakta direkt utan remiss. I andra fall kan du börja på vårdcentralen. Många vårdcentraler och mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan du göra själv vid knöl i bröstet?

Lär känna brösten

Känn igenom brösten ibland för att lära dig hur de brukar kännas. Då blir det lättare för dig att märka om något förändras, till exempel om du får en knöl. Brösten förändras genom livet eftersom de påverkas av kroppens hormoner.¹ Därför kan de ibland vara knöliga eller göra ont utan att det betyder att något är fel.

Det kan vara svårt att själv avgöra vad en förändring beror på. Om du vill lära dig hur du undersöker brösten kan en läkare visa dig hur du gör under menscykeln.¹ Då får du lättare att känna igen hur dina bröst brukar kännas vid olika tidpunkter.

Gå på mammografikallelser

Gå varje gång du får en kallelse till hälsokontroll med mammografi. Mammografi kan upptäcka bröstcancer innan den har gett symtom. Regelbundna kallelser till mammografi skickas till personer som är 40 till 74 år.¹

Försök att gå på kontrollen även om brösten känns som vanligt. En förändring kan ibland vara svår att känna själv, och mammografi används för att undersöka bröstens vävnader.

Vid misstänkt mjölkstockning

Om du tror att du har mjölkstockning, försök få ut mjölken ur bröstet. Det bästa sättet är enligt 1177 att låta barnet suga. Du kan också massera bröstet i riktning mot bröstvårtan för att hjälpa till att få ut mjölken.

Utredning och behandling vid knöl i bröstet

Läkarundersökning och frågor

Vid ett vårdbesök börjar läkaren med att känna igenom dina bröst. Läkaren känner också efter om lymfkörtlarna i armhålorna är svullna. Du får svara på frågor om bland annat hur länge du har känt knölen och om du har haft andra problem med brösten. Frågor om bröstcancer eller äggstockscancer i släkten kan ingå i bedömningen.¹

Läkaren kan också fråga om andra symtom, sjukdomar och sådant som kan ha med hormonernas påverkan på brösten att göra. Det kan till exempel handla om mens, tidigare graviditeter, läkemedel eller hälsokostpreparat. Berätta så noggrant du kan när förändringen började och om något annat har förändrats i brösten.

Mammografi och ultraljud

Efter läkarundersökningen röntgas vanligtvis båda brösten med mammografi. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten. Mammografiläkaren kan komplettera med ultraljud för att bättre bedöma hur bröstvävnaden ser ut.¹

Mammografi och ultraljud används för att upptäcka eventuell bröstcancer. Med undersökningarna kan läkaren få information om hur knölen ser ut och om den verkar vara en godartad förändring eller något som behöver undersökas vidare. I vissa fall kan undersökningen kompletteras med magnetkameraundersökning, till exempel om brösten är mycket täta.

Cellprov och vävnadsprov

Oftast behöver du lämna cellprov eller vävnadsprov från knölen. Provet tas med en tunn nål som förs in i knölen och undersöks i mikroskop av en patologläkare.¹

Vem kan hjälpa dig vid knöl i bröstet?

Vårdcentral och bröstmottagning

Vårdcentralen kan vara den första mottagningen du kontaktar när du upptäcker en ny knöl i bröstet.¹ Där kan du få hjälp vidare med undersökning och bedömning.

I en del regioner finns särskilda bröstmottagningar som du kan kontakta direkt utan remiss.¹ Vilka mottagningar som finns och hur du kontaktar dem kan skilja sig mellan regionerna. På 1177.se kan du söka efter mottagningar i din region.

Många vårdcentraler och mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹ Där kan du använda mottagningens e-tjänster för att skicka ett ärende eller be om kontakt.

Dina val och 1177:s rådgivning

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ Det betyder att du först kan behöva få en bedömning på en vårdcentral eller annan mottagning som skriver remissen.

Du ska få information som du förstår och möjlighet att vara delaktig i din vård. Du kan ställa frågor om det behövs, bland annat om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du kan också få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller till exempel har en hörselnedsättning.

Vanliga frågor om knöl i bröstet

Kan en knöl i bröstet vara cancer?

Ja, en knöl i bröstet kan ibland vara cancer, men de allra flesta knölar i bröstet är inte cancer. Det betyder att en knöl inte automatiskt beror på cancer, även om det är förståeligt att du kan bli orolig när du upptäcker en förändring. Bröstcancer förekommer i alla åldrar men är vanligare efter 40 års ålder.¹ Risken för cancer är högre ju äldre du är.

En ny knöl ska ändå undersökas av läkare. Det går inte att avgöra genom att känna på knölen om den är godartad. Undersökningen kan därför behöva kompletteras med mammografi eller ultraljud och ibland cellprov eller vävnadsprov. Därför ska du alltid låta en läkare undersöka en ny knöl. Undersökningarna hjälper läkaren att avgöra om knölen är en godartad förändring eller cancer.¹

Kan en knöl i bröstet bero på mens eller hormoner?

Ja, brösten kan bli knöliga och ömma i samband med ägglossning och veckan före mens. Det beror på hormonförändringar som påverkar brösten. Vissa personer har bröst som känns knöliga mer eller mindre hela tiden, men särskilt inför mensen, och då kan brösten också göra extra ont. Det är också vanligt att brösten gör ont strax före mens.¹

Besvären försvinner oftast när mensen kommer. Brösten förändras hela livet eftersom de påverkas av kroppens hormoner. Därför kan brösten ibland vara knöliga eller göra ont utan att det betyder att något är fel.¹