Bröstcancer innebär att en cancertumör har bildats i en mjölkkörtel eller mjölkgång i bröstet. Det finns behandling, och om cancern upptäcks tidigt går det nästan alltid att bli helt fri från den.
Bröstcancer innebär att en cancertumör har bildats i en mjölkkörtel eller i en mjölkgång i ett bröst. I brösten finns många mjölkkörtlar där bröstmjölken bildas. Varje mjölkkörtel har en mjölkgång som leder ut i bröstvårtan. Bröstcancer kan därför uppstå i mjölkkörtlarna eller i mjölkgångarna.1
Det finns olika typer av bröstcancer.1 Typerna skiljer sig åt, bland annat genom var i bröstet cancern har uppstått och vilka egenskaper cancercellerna har. Vilken typ det handlar om kan ha betydelse för vilken behandling som blir aktuell. Mer information om olika behandlingar finns i avsnittet om behandling.
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Män kan också få bröstcancer, men det är mycket ovanligt. Före 40 års ålder är bröstcancer ovanligt.1
Hur allvarlig sjukdomen blir kan variera. Det går nästan alltid att bli helt fri från bröstcancer om cancern upptäcks tidigt. Om cancern inte går att bli av med kan behandling ofta göra att du lever ett bra liv i många år med sjukdomen.1 Hur sjukdomen utvecklas och vilken behandling som passar beror på flera delar av sjukdomen.
Bröstcancer upptäcks ofta vid regelbunden mammografi innan du har några symtom.1 Screening med mammografi kan alltså hitta bröstcancer innan den har blivit märkbar för dig. Det är viktigt att gå på mammografi varje gång du får en kallelse.
Tidig upptäckt ger goda möjligheter att bli helt fri från bröstcancer. Om sjukdomen inte går att få bort helt finns det ofta behandling som kan göra att du lever ett bra liv i många år trots sjukdomen. Du kan läsa mer om tecken på bröstcancer i avsnittet om symtom och om undersökningar i avsnittet om utredning.
Det går aldrig att helt säkert säga varför en viss person har fått bröstcancer. Det finns däremot saker som kan öka risken för att få sjukdomen. Många riskfaktorer går inte att påverka, medan andra går att påverka.1
Bröstcancer uppstår när det sker förändringar i cellernas genetiska material, DNA. De genetiska förändringarna gör att cellerna kan växa och dela sig utan kontroll.2 Ofta är den exakta orsaken till de genetiska förändringarna okänd. Ibland finns förändringarna redan från födseln och är då ärftliga.
Risken för bröstcancer ökar med stigande ålder.1 Före 40 års ålder är bröstcancer ovanligt, och därefter ökar risken ju äldre du blir.
Mycket östrogen i kroppen under långa perioder ökar risken för bröstcancer.1 Mens som börjar tidigt och klimakteriet som börjar sent gör att östrogen påverkar kroppen under längre tid.
Täta bröst innebär att det finns mycket bröstkörtelvävnad. Täta bröst ökar risken för bröstcancer.1
Bröstcancer upptäcks ofta vid regelbunden undersökning med mammografi innan du har några symtom.1 Om du får symtom kan det vara något av följande:
Vid det första läkarbesöket går läkaren igenom dina besvär och undersöker brösten. Läkaren känner på brösten och lymfkörtlarna i armhålorna, vid nyckelbenen och på halsen.1 Undersökningen kan ge vårdpersonalen mer information om förändringar i brösten och i lymfkörtlarna.
Läkaren kan också ställa frågor om sådant som kan ha betydelse för utredningen. Du kan till exempel få frågor om:
Det kan vara bra att skriva ner frågor du vill ställa före besöket. Du kan också ta med en närstående om du vill ha stöd under samtalet.
Vid mammografi undersöks båda brösten med röntgen. Bröstet placeras på en platta och pressas ihop under några sekunder medan bilder tas. Samma undersökning görs sedan på det andra bröstet. Det kan kännas obehagligt och göra ont en kort stund när bröstet pressas ihop.
En grupp med olika specialister diskuterar vad dina undersökningar visar. De bedömer vilken behandling som blir bäst för dig. Sedan pratar du och din läkare om vad specialisterna föreslår. Behandlingen med läkemedel ökar möjligheten att bli av med bröstcancern och minskar risken för att den ska komma tillbaka. Hur många kurer med cellgifter du behöver beror på vilken sorts bröstcancer du har och hur mycket den har utvecklats. Om du har andra sjukdomar kan det också påverka hur många kurer du behöver.1
Vilken behandling du får beror bland annat på vilken sorts bröstcancer du har. Det beror också på hur mycket cancern har utvecklats. Om du har andra sjukdomar kan det påverka vilket behandlingsupplägg som väljs.1
De flesta som får bröstcancer opereras. Vid operation tas ibland en del av bröstet bort. Vid andra operationer behöver hela bröstet tas bort. Efter operationen kan du behöva ytterligare behandling för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka. Strålbehandlingen kan ibland behöva pågå längre, till exempel om det är svårt att avgöra om all cancer togs bort vid operationen.1
Strålbehandling är vanligt efter en operation, särskilt när bara en del av bröstet har tagits bort. Strålbehandlingen minskar risken för att cancertumören ska komma tillbaka i bröstet eller sprida sig från lymfkörtlarna. Den ges oftast varje vardag i en till tre veckor.1
Det är vanligt att känna sig mycket trött vid bröstcancer. Vila när du behöver, men ta hellre flera korta pauser än att vila länge.1 Läs mer om trötthet vid sjukdom – fatigue om tröttheten påverkar din vardag.
De flesta mår bättre av att röra på sig så mycket som möjligt. Fysisk aktivitet kan göra att du får mindre ont och orkar mer.1 Välj en fysisk aktivitet som du trivs med och känner att du klarar av. Du kan få hjälp om du behöver, till exempel genom fysisk aktivitet och fysioterapi vid cancer.
Försök att äta så att du mår bra.1 Behandlingen kan påverka aptiten, och det kan därför vara lättare att få stöd med maten om du behöver det. Du kan läsa mer om att äta för att må bra.
Det är olika hur länge du behöver vara sjukskriven. Efter en operation behöver du vara sjukskriven i ungefär en till två månader.1 De flesta som får cellgifter behöver vara helt sjukskrivna medan behandlingen pågår. En del som får strålbehandling kan arbeta deltid medan behandlingen pågår.
De flesta kan fortsätta med vardagen när behandlingen med cellgifter eller strålbehandling är avslutad.
Om du misstänker bröstcancer kan en vårdcentral vara den första kontakten med vården.1 Där kan du få hjälp att gå vidare med undersökningar och utredning.
På vissa håll kan du söka specialiserad öppenvård utan att behöva remiss.1 Det kan till exempel vara på en bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus. En bröstmottagning kan därför vara en väg till vård, och kirurgmottagningen kan vara aktuell för en bröstcancerutredning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård.1 Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.
Du ska få vara delaktig i din vård.1
Bröstcancer innebär att en cancertumör har bildats i en mjölkkörtel eller i en mjölkgång i ett bröst.1 Det finns olika typer av bröstcancer, och vilken typ det är har betydelse för vilken behandling som kan behövas.
Män kan också få bröstcancer, men det är mycket ovanligt.1 Om du är man och upptäcker en förändring i bröstet behöver den ändå bedömas av vården.
Ja. Screening med mammografi kan upptäcka bröstcancer innan personen får symtom.5 Det betyder att brösten undersöks även när du känner dig frisk.
Screening med mammografi erbjuds personer som är födda som kvinnor från 40 till och med 74 år.4 Du får vanligtvis en kallelse, och det är viktigt att du blir undersökt varje gång du får en kallelse.
De flesta som får bröstcancer opereras.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Alkohol påverkar risken för bröstcancer, och ju mindre du dricker desto mindre är risken. Rökning ökar risken för bröstcancer, och ju mindre du röker desto mindre är risken. Att vara stilla mycket ökar troligen också risken för bröstcancer, oavsett vad du väger.1
Långvarig hormonbehandling mot klimakteriebesvär ökar risken för bröstcancer.1 Risken för cancer är troligen mycket liten om du får hormonbehandling under kortare tid än fem år. P-piller som används längre än fem år ökar risken något, och risken minskar om du slutar med p-piller.
Bröstcancer kan bero på en ärftligt ökad risk om sjukdomen uppstår före 40 års ålder. Risken kan också vara ärftligt ökad om du har släktingar med bröstcancer. Trippelnegativ bröstcancer kan också bero på en ärftligt ökad risk.1
Ibland är en genetisk förändring ärftlig, vilket betyder att du föds med den. Ärftliga förändringar i BRCA1- och BRCA2-generna kan öka risken för bröstcancer.2 Om bröstcancer eller äggstockscancer finns i familjen kan det finnas skäl att bedöma den ärftliga risken. Läs mer om att ha en ärftligt ökad risk för cancer.
Bröstsmärta utan andra symtom är vanligtvis inte ett symtom på bröstcancer. En knöl eller smärta i bröstet i samband med mens beror nästan aldrig på cancer.1
Symtom från brösten kan bero på många andra saker än cancer.1 Det betyder att en förändring i bröstet inte säkert beror på bröstcancer, men symtomen kan ändå behöva bedömas i vården.
Det går inte att känna med fingrarna om en knöl är en cancertumör.1 En knöl kan alltså inte bedömas som cancer enbart genom att du känner på den.
Bröstcancer kan finnas utan märkbara symtom.1 Det kan därför vara svårt att upptäcka en förändring enbart genom hur bröstet känns eller ser ut.3 Därför kan sjukdomen ibland upptäckas vid mammografi innan du själv har märkt någon förändring.
Kontakta vården om du tidigare har haft bröstcancer och har ont i till exempel skelettet sedan mer än två veckor, om du har hosta som inte går över, eller om du känner dig ovanligt trött och inte vet vad det beror på. Vänta inte till nästa uppföljande besök.
Screening betyder att du undersöks trots att du känner dig frisk. Screening med mammografi kan upptäcka bröstcancer innan du får symtom.4 I Sverige erbjuds screening med mammografi till personer som är födda som kvinnor och är 40 till och med 74 år, med 1,5 till 2 års mellanrum beroende på var du bor och hur gammal du är. Om du har symtom ska du inte vänta på en kallelse till screening, utan undersökas av en läkare.
Bilder från mammografi eller ultraljud kan behöva följas av ett prov från bröstet. Läkaren behöver då ta ett cellprov eller vävnadsprov som undersöks i mikroskop. Provet tas med en nål.
En biopsi är alltså ett prov från vävnad som kan användas när läkaren utreder om det finns bröstcancer. Resultatet från provet ger information om cellerna och vävnaden i det område som har undersökts.
Om läkaren har starka skäl att tro att du kan ha bröstcancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp.1 Då organiseras utredningen på ett särskilt sätt, så att du så snabbt som möjligt kan bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.
Om det visar sig att du har cancer kan du behöva fler undersökningar för att få veta mer om var cancern växer och hur den växer. Datortomografi är en vanlig undersökning när vården behöver veta mer om cancern.1 Även levern kan behöva undersökas med ultraljud eller magnetkamera.
Skelettet kan undersökas med magnetkamera eller skelettskintigrafi. Vid skelettskintigrafi sprutas en liten dos av ett radioaktivt läkemedel in i blodet.1 Läkemedlet söker sig till områden i skelettet där någon typ av skada kan finnas, till exempel på grund av cancer. Områdena syns när skelettet undersöks med en särskild kamera som kallas gammakamera. Det radioaktiva läkemedlet försvinner ur kroppen efter några timmar.
Prover från cancern kan undersökas för att se vilka egenskaper cancercellerna har. Sjukvården kan undersöka om cancercellerna har HER2-protein.2 Ett HER2-test visar om bröstcancercellerna har mer HER2-protein än normalt. HER2 är ett protein som finns på utsidan av bröstceller och som påverkar cellernas tillväxt.
Ett östrogen- och progesteronreceptortest mäter mängden hormonreceptorer i cancervävnad.2 Testet kan visa om cancercellerna har receptorer för östrogen eller progesteron. Sådana undersökningar hjälper vårdpersonalen att bedöma vilken behandling som kan passa bäst för just den typ av bröstcancer som har hittats. Läs mer om behandling vid bröstcancer i avsnittet om behandling.
Strålbehandling kan göra huden röd, irriterad och lite svullen efter ett tag.1
Du kan behöva olika läkemedel som en del av behandlingen mot bröstcancer. Vilket läkemedel du behöver beror bland annat på vilken typ av bröstcancer du har. Du kan behöva flera läkemedel.
Cellgifter, som också kallas cytostatika, kan ges som dropp i blodet. Cytostatikabehandlingen ges i kurer med regelbundna uppehåll, ofta en eller två veckor.1
Östrogenhämmande läkemedel ges som tabletter. Om du fortfarande har mens kan du behöva både tabletter och sprutor. Behandling mot östrogen behövs ofta i fem till tio år. Det finns flera läkemedel som motverkar östrogen eller gör att östrogen inte kan bildas i kroppen. Om läkemedlen ger besvär kan du ibland få byta läkemedel eller få behandling som lindrar besvären. Efter klimakteriet kan läkemedel som tillhör gruppen bisfosfonater stärka skelettet och minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka och påverka skelettet.1
HER2-positiv bröstcancer kan behandlas med målriktade antikroppar som hindrar cancern från att växa. Antikropparna kan ges som dropp i blodet eller som en spruta under huden. Behandlingen ges i kurer under ett år, och under en del av tiden får du också cellgifter.1
Vid trippelnegativ bröstcancer kan immunterapi ges samtidigt med cellgifter. Immunterapi stärker det egna immunförsvaret mot cancern.1 Immunterapi ges som dropp i blodet.
Cellgifter kan göra att du blir känsligare för infektioner. De kan också orsaka illamående och torra slemhinnor. En del får ont i kroppen eller domningar i fingrar och tår. Det finns läkemedel som förebygger och lindrar de flesta biverkningarna. Cellgifter kan också ge torra slemhinnor, ont i kroppen eller domningar i fingrar och tår.1 Biverkningar av behandlingar kan påverka människor på olika sätt.
Hjärtat undersöks flera gånger under behandling med målriktade HER2-läkemedel.1 Påverkan på hjärtat går att behandla och försvinner oftast efter behandlingen.
Immunterapi kan bland annat göra att du blir trött, mår illa, får diarré, torrhosta eller ont i kroppen eller ögonen. Biverkningarna kan komma flera månader efter behandlingen. Kontakta mottagningen om du får biverkningar för att se om du behöver behandling.
Det första återbesöket sker två till tre veckor efter operationen. Vid återbesöket kontrolleras att operationssåret läker som det ska.1 En läkare, kontaktsjuksköterskan eller en annan särskilt utbildad sjuksköterska kan också känna igenom båda brösten och undersöka om det finns svullna lymfkörtlar i armhålorna eller på halsen.
Vid återbesöket kan du också få hjälp om du har besvär med biverkningar av behandlingen. Därefter beror uppföljningen på vilken typ av bröstcancer du har och vilken annan behandling du får. Uppföljningen kan alltså se olika ut efter behandlingen. Om bröstcancern kommer tillbaka i lymfkörtlarna kan de finnas i armhålan eller på halsen.1
För många räcker uppföljning med mammografi varje år eller vartannat år.1 Hur ofta du behöver undersökas beror på hur du har blivit opererad. Du får särskilda kallelser i fem år.
Bröstcancer kan komma tillbaka i det bröst som finns kvar. Cancern kan också komma tillbaka och sprida sig i kroppen. Då kan den bilda dottertumörer i skelettet, levern eller lungorna.1
En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är klar. Sjukdomen och behandlingarna kan påverka hur du ser på dig själv och din kropp. Det kan påverka självkänslan och sexualiteten.1 På sidan om cancer och sexualitet finns råd om vad du kan göra och vilken hjälp som kan finnas.
En kontaktsjuksköterska kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.1 Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få.
En patientförening kan ge möjlighet att prata med någon som har fått samma behandling.1 Där kan du få prata med någon som har fått samma behandling och som kan berätta vad den innebär. Här hittar du kontaktuppgifter till patientföreningar och andra som kan ge råd och stöd vid cancer.
Behandlingen kan också omfatta strålbehandling, cellgifter eller andra läkemedel.1 Vilken behandling du får beror bland annat på vilken sorts bröstcancer du har, hur mycket den har utvecklats och hur du mår för övrigt.
Det kallas återfall när bröstcancer kommer tillbaka efter behandling.1 Cancern kan komma tillbaka i bröstet som finns kvar eller i lymfkörtlarna i armhålan eller på halsen.
Risken för återfall minskar med tiden.1 Risken kan ändå finnas kvar i mer än tio år om du har bröstcancer som påverkas av hormoner.