Cancer – symtom, orsaker och behandling

Om cancer

Vad cancer är

Cancer är en sjukdom där celler någonstans i kroppen har förändrats så att de inte längre fungerar som de ska. Cancerceller delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Därför kan det bildas allt fler förändrade celler. Cancerceller kan också tränga in i vävnader och organ som finns nära, eller sprida sig till andra delar av kroppen.¹

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar sig för att bilda nya celler, så att kroppen kan växa, fungera och ersätta celler som behöver bytas ut. När celler åldras eller skadas ska de dö och ersättas av nya celler. Vid cancer fungerar den ordningen inte som den ska.

Cancerceller bildar oftast en knöl som kallas cancertumör. Det gäller däremot inte alla cancersjukdomar. Blodcancer, till exempel leukemi, bildar vanligtvis inte solida tumörer. Det finns också godartade tumörer. De är inte cancer och sprider sig inte in i närliggande vävnader.¹

Hur cancer utvecklas

I cellens kärna finns generna. Generna är en del av arvsmassan, som också kallas DNA. Vissa gener styr bland annat när cellen ska dela sig, laga en skada eller dö.¹ På så sätt hjälper de till att hålla ordning på cellens funktioner.

Ibland uppstår en skada när en cell delar sig. Cellen kan oftast laga skadan själv. Om den inte klarar det ska cellen dö, så att felet inte sprids när cellen delar sig igen. Cancer kan utvecklas när skador i generna gör att generna inte längre kan styra över cellen.¹

Utvecklingen kan gå genom flera faser. Först kan cellerna bli fler, sedan kan de förändras och till slut kan cancerceller bildas. Ibland stannar utvecklingen innan det hinner bli cancer. Hur lång tid utvecklingen tar varierar mellan olika cancersjukdomar.

Om cancerceller sprider sig kan de färdas med blodet eller genom lymfkärlen. Då kan de bilda cancertumörer i andra delar av kroppen.¹ Sådana tumörer kallas metastaser eller dottertumörer.

Olika cancersjukdomar och förlopp

Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar.² Cancer kan börja nästan var som helst i kroppen, eftersom kroppen består av många olika slags celler och vävnader.³ Cancersjukdomar kan därför skilja sig åt beroende på var de börjar och vilka celler som har förändrats.

Utvecklingen från vanliga celler till cancer kan ta flera år eller gå fortare.¹ Tiden skiljer sig mellan olika cancersjukdomar. Ibland stannar utvecklingen av innan det hinner bli cancer.

Orsaker till cancer

Genförändringar och ålder

Cancer börjar med förändringar i generna. Generna styr bland annat hur cellerna fungerar, växer och delar sig. När gener som styr detta skadas kan cellen börja fungera annorlunda och cancer kan utvecklas.¹

Genförändringar kan uppstå genom fel när celler delar sig.¹ Cellen kan oftast laga skadan själv. Om den inte kan laga skadan ska den dö, så att felet inte förs vidare när cellen delar sig igen. Ibland fungerar inte dessa skydd, och förändrade celler kan fortsätta att bildas.

Kroppens förmåga att ta bort celler med skadat DNA minskar med åldern. Skador i generna kan också samlas över tid. Därför blir cancer vanligare med åldern, även om barn också kan få cancer.³

Livsstil och omgivning

Det finns sällan en enda förklaring till att cancer uppstår. Olika saker kan skada generna i cellerna eller öka risken för vissa cancersjukdomar. Exempel är:

• Tobaksrökning kan öka risken för cancer.¹
• Ultraviolett strålning från solen kan skada DNA och bidra till cancer.

Symtom vid cancer

Vanliga och varierande symtom

Det finns cirka 200 cancersjukdomar, och symtomen beror på vilken cancersjukdom det gäller.² Vissa cancersjukdomar har tidiga och tydliga symtom. Andra upptäcks inte förrän sjukdomen har hunnit utvecklas och sprida sig i kroppen.

Cancer kan ibland finnas utan att ge tydliga symtom i ett tidigt skede.² Det finns också symtom som oftast beror på något annat än cancer, men som ändå kan förekomma vid cancer. Därför går det inte att avgöra orsaken enbart utifrån ett symtom. Cancer orsakar ofta inte smärta.⁵

En ny knöl någonstans på kroppen, till exempel en knöl i bröstet, kan vara ett symtom som behöver bedömas. Oförklarad viktnedgång kan förekomma som symtom vid cancer.² Det kan också innebära att du går ner i vikt fast du inte vill.

Nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till kan behöva bedömas. Exempel på andra symtom som kan förekomma är att känna sig sjuk utan att veta varför, att vara mycket trött, att ha minskad lust att äta, långvarig feber eller ont under en längre tid.

Symtom från olika delar av kroppen

Symtom kan komma från olika delar av kroppen. Följande förändringar kan förekomma vid cancer:

Diagnos vid cancer

Första bedömningen

En cancerutredning börjar ofta med att vårdgivaren frågar om din sjukdomshistoria och om vilka besvär du har haft.⁵ Frågorna hjälper vårdgivaren att bedöma vilka undersökningar som kan behövas.

• Vårdgivaren kan fråga om sjukdomar och cancer som har funnits i din familj.⁵
• En fysisk undersökning kan ingå i utredningen.⁵
• Det finns inget enskilt test som kan ställa alla cancerdiagnoser.⁵

Vilka undersökningar som behövs beror bland annat på dina besvär. Utredningen kan också innehålla screening, till exempel mammografi, koloskopi eller gynekologisk provtagning, men det är inte samma undersökning för alla.

Prover och undersökningar

Blodprover kan vara en del av en cancerutredning.⁵ De kan till exempel användas tillsammans med andra undersökningar när vårdgivaren försöker ta reda på om cancer finns.

Behandling vid cancer

Vanliga behandlingar

Det är vanligt att få en eller flera behandlingar mot cancer.¹

• Operation kan användas för att ta bort en cancertumör som inte har spridit sig.⁴
• Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern.¹

Det finns även andra läkemedel mot cancer, till exempel målriktade läkemedel. Målriktade läkemedel blockerar cancercellerna på olika sätt.¹ Vilka behandlingar som är aktuella beror på din cancersjukdom och hur långt den har utvecklats. Målriktade läkemedel kan användas när cancercellerna har förändringar som behandlingen riktar sig mot.³

Anpassad behandling

Personer med samma cancersjukdom kan behöva olika behandlingar. Förändringarna i cancercellerna kan vara olika mellan personer. Behandlingen anpassas för att bli så effektiv som möjligt och för att ge färre biverkningar.

Egenvård vid cancer

Levnadsvanor som kan minska risken

Det går inte alltid att förebygga cancer, men det finns saker du kan göra för att minska risken för vissa cancersjukdomar.⁷ Det är inte möjligt att helt skydda sig mot cancer, och levnadsvanor kan inte förutsäga om en person får cancer.

• Att inte röka kan minska risken för cancer.²
• Att dricka måttligt eller avstå från alkohol kan minska risken för cancer.²
• Fysisk aktivitet ingår bland åtgärder som kan minska risken för cancer.²
• Att äta mycket frukt och grönt är ett råd för att minska risken för cancer.²

Du kan också sola försiktigt och undvika att sola solarium.²

Vem kan hjälpa dig vid cancer?

Första kontakt och rådgivning

En vårdcentral är en viktig första kontakt om du har fått nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till. Det kan till exempel handla om att du känner dig sjuk utan att veta varför, är mycket trött, har minskad lust att äta, går ner i vikt fast du inte vill, har långvarig feber eller har ont under en längre tid.²

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.¹ Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.²

Utredning och specialistvård

En cancerutredning kan göras på den klinik där du får behandling mot cancer eller vid en cancergenetisk mottagning. Det gäller när en ärftligt ökad risk för cancer utreds. Först bedömer vårdpersonalen om en utredning behövs. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, till exempel om vilka släktingar som har haft cancer.⁸

Om utredningen tyder på en ärftligt ökad risk kan en eller flera gener undersökas. Du eller en släkting som har cancer eller har haft cancer kan erbjudas att lämna ett blodprov eller ett vävnadsprov. Vid en sådan utredning får du råd och stöd, bland annat om vad utredningen innebär och vilken hjälp du kan få.

Vanliga frågor om cancer

Kan cancer smitta?

Cancer smittar inte.²

Hur vanligt är cancer i Sverige?

Var tredje person i Sverige kommer att få någon cancersjukdom. Cancer har blivit vanligare, framför allt eftersom vi blir allt äldre. Varje år får fler än 60 000 personer i Sverige cancer. Av dem är 300 barn. Alla kan få cancer. Barn kan också få cancer även om det är ovanligt. De flesta som får cancer är över 65 år. Det beror dels på att själva åldrandet påverkar cellerna, dels på att det tar lång tid för en cellförändring att utvecklas till cancer.² För det mesta går det inte att förutsäga om en person kommer att få cancer.¹

När kan man säga att man är färdigbehandlad?

Sjukvårdspersonalen använder ofta ordet färdigbehandlad i stället för frisk eller botad. Det betyder att vårdpersonalen beskriver situationen med ett annat ord än frisk eller botad. Det kan ta tid innan du känner dig frisk, även om behandlingen har gått bra och sjukdomen är borta. Kroppen kan behöva återhämta sig efter det du har varit med om. Du kan också känna dig sårbar efter behandlingen.²

Det är också möjligt att känna sig frisk så snart behandlingen är klar. Livet kanske ändå inte blir exakt som det var före cancerbeskedet. Så småningom känns det oftast bättre.