Melanom, även kallat malignt melanom, är cancer i de pigmentbildande cellerna som tillverkar hudens färgämne melanin och kan uppstå i huden, ögonen eller på slemhinnor. När melanom upptäcks tidigt blir nästan alla som får behandling av med sjukdomen.
Melanom är en cancersjukdom som börjar i de pigmentbildande cellerna, alltså de celler som tillverkar melanin. Melanin är hudens färgämne och pigment. Det gör huden mörkare och skyddar mot solens UV-strålning. Melanom och malignt melanom betyder samma sjukdom.1 Melanom kan uppstå i hud som tidigare såg normal ut. Ibland börjar det i ett födelsemärke.2 Det betyder att ett melanom inte alltid utvecklas från ett födelsemärke.3 Det kan också finnas melanom som är mindre pigmenterade och därför inte ser mörka ut.4 Melanom kan ha olika utseende, men det kan alltid börja växa ner i huden.1
Melanom är en form av hudcancer. Ibland används därför orden melanom och malignt melanom om samma sjukdom, även om melanom är det kortare namnet.
Melanom uppstår oftast i huden, men kan också uppstå i ögonen eller på slemhinnor. De formerna är ovanliga. På huden kan melanom uppstå var som helst, även under fötterna.1
Melanom kan börja växa ner i huden. Risken för att cancern ska spridas ökar när melanomet växer ner i huden.1 Hur fort det går innan melanom börjar växa ner i huden kan vara olika.
Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer.1 I Sverige diagnostiserades 5 841 nya fall av invasivt melanom under 2024.4 Invasivt melanom betyder att melanomet har vuxit genom hudens översta lager och ner i huden.
Melanom är enligt den angivna svenska statistiken den tredje vanligaste cancerformen hos män och den fjärde vanligaste hos kvinnor.4 Antalet nya fall har ökat under de senaste 50 åren.
Överlevnaden vid melanom har förbättrats betydligt under de senaste årtiondena.4 Det beror framför allt på att sjukdomen upptäcks tidigare och på att behandlingarna har blivit bättre.
Melanom kan vara olika, men alla former kan börja växa ner i huden. När melanomet växer djupare ökar risken för spridning.
Spridning sker vanligast först till lymfkörtlarna nära melanomet.4 Det finns också andra former av spridning, men vilken utveckling sjukdomen får beror bland annat på hur djupt melanomet har vuxit.
Ett melanom kan alltså vara begränsat till huden eller ha spridit sig vidare. Därför har det betydelse hur tidigt sjukdomen upptäcks. Om du vill läsa om förändringar som kan vara tecken på melanom, se avsnittet om symtom. Information om undersökningar och behandling finns i de avsnitten längre fram på varden.se.
UV-strålning från solen eller solarium är den viktigaste orsaken till melanom.4 Solarium ger alltså också UV-strålning som kan bidra till risken för sjukdomen.
Solens UV-strålning kan skada de pigmentbildande cellernas DNA. Sådana skador kan påverka gener som styr hur cellerna växer och delar sig.3
När huden utsätts för UV-strålning kan cellerna oftast laga skadorna, men ibland fungerar det inte. Då kan en skadad cell börja bete sig på ett annat sätt och bilda en cancertumör.
Upprepade solbrännskador är kopplade till utvecklingen av melanom.1 Intensiv solning under vissa perioder, till exempel när vinterblek hud utsätts för stark sol under en solsemester, och solbrännskador är särskilt kopplade till den ytliga spridande typen av melanom.4
Alla som har en riskfaktor får inte melanom, men vissa omständigheter gör att risken för hudcancer är högre. För vuxna gäller särskilt följande riskfaktorer:
Det vanligaste tecknet på melanom är en helt ny fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Förändringen kan alltså komma på hud som tidigare såg normal ut. Ett befintligt födelsemärke kan också vara melanom om det börjar förändras.1
Vanliga födelsemärken brukar vara runda eller ovala och har oftast jämn färg och jämna kanter. Ett födelsemärke som ser annorlunda ut än dina andra förändringar behöver inte vara cancer, men det går inte att avgöra säkert själv.
ABCDE-regeln är ett sätt att komma ihåg förändringar som kan förekomma vid melanom:4
De flesta melanom upptäcks när läkaren undersöker huden med blotta ögat eller med hjälp av ett dermatoskop.4 Undersökningen kan göras på en vårdcentral eller på en hudklinik. Läkaren kan undersöka alla fläckar och andra förändringar på huden, inte bara den förändring som gjorde att du sökte vård.
Ett dermatoskop är ett särskilt förstoringsglas med stark belysning som gör att läkaren kan se fler detaljer i en hudförändring.1 Undersökningen gör inte ont och innebär inte att huden behöver skäras i. Dermatoskopet används på hudkliniker och på många vårdcentraler.
Berätta vad du själv har lagt märke till hos hudförändringen.1 Det kan till exempel handla om att den har ändrat utseende eller att du har sett någon annan förändring. Din egen beskrivning är en del av bedömningen.
En hudläkare kan också bedöma en misstänkt förändring genom teledermatoskopi.4 Då skickas kliniska och dermatoskopiska bilder från primärvården till hudläkaren.
Det går inte att säkerställa diagnosen genom att bara titta på huden. För att säkerställa diagnosen tas hela hudförändringen vanligtvis bort genom en operation där hudförändringen tas bort, och vävnaden undersöks sedan i laboratorium.
Operation är huvudbehandlingen vid melanom, särskilt när sjukdomen upptäcks tidigt. Vid operation tas melanomet och en del frisk hud runt omkring bort för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka.8 Hur mycket hud som behöver tas bort beror bland annat på hur djupt melanomet har vuxit.2 Operationen kan ofta göras med lokalbedövning.
Efter den första operationen kan en ny operation behövas. Då tas ärret och lite av den friska vävnaden runt omkring bort för att få bort eventuella cancerceller och minska risken för spridning. Om ett stort hudområde tas bort kan huden behöva ersättas med hud från en annan del av kroppen.1 Det kallas hudtransplantation. Efter en sådan operation kan du ofta åka hem dagen efter, medan såret brukar läka efter ungefär tre till fyra veckor.
Lymfkörtlar kan behöva opereras bort om melanomet har vuxit ner i huden, eftersom cancern då kan ha spridit sig dit.1 Det som opereras bort undersöks på ett laboratorium för att se om det finns cancerceller. En eller flera lymfkörtlar kan också behöva tas bort om melanomet har spridit sig till lymfkörtlarna.
Om melanomet har spridit sig till huden eller lymfkörtlarna kan en ny operation behövas.
Skydd mot solen är viktigt för att minska risken för hudcancer.5 Undvik solen mitt på dagen, eftersom exponeringen för UV-strålning då kan bli hög. Det är också viktigt att skydda huden redan från unga år.
Skyddande kläder kan till exempel täcka armar och ben när du är utomhus. Solskyddsmedel är ett komplement och ersätter inte kläder eller skugga. Även om du inte bränner dig kan mycket sol orsaka hudcancer. Du kan läsa mer om solskydd på varden.se.
Vårdcentralen är en vanlig första kontakt om du tror att du kan ha melanom. Där kan du få en första bedömning av en hudförändring och vid behov gå vidare i vården. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1
I en del regioner kan du kontakta en hudmottagning direkt.1 På hudmottagningen arbetar läkare som är specialister på hudsjukdomar. I många regioner kan vårdcentralen skicka kliniska och dermatoskopiska bilder till en hudläkare för att underlätta bedömningen.4
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 1177 har information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
En hudläkare kan undersöka misstänkta pigmentförändringar.4
Ja, nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.1 Hur behandlingen går och vilken behandling som passar beror bland annat på hur djupt melanomet har vuxit och om det har spridit sig. I ett tidigt stadium kan melanom oftast botas med operation, där melanomet och en del frisk hud runt omkring tas bort.8
Det är läkaren som bedömer vilket stadium sjukdomen är i och vilken behandling som behövs. Om melanomet har spridit sig kan andra behandlingar också bli aktuella, till exempel immunterapi, målriktad behandling eller cytostatika.8
Ja, den som har haft melanom har ökad risk att få ett nytt melanom senare på en annan del av kroppen.1 Därför kan huden behöva följas upp efter behandlingen, och du kan själv undersöka huden regelbundet.4 Uppföljning kan bland annat användas för att upptäcka nya melanom, lokala återfall och spridning till lymfkörtlar eller andra delar av kroppen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 1 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ett födelsemärke innehåller extra många pigmentbildande celler. De flesta födelsemärken ger inga besvär, men vissa födelsemärken kan ha en ökad risk att utvecklas till melanom.
Risken för hudcancer kan också vara högre om du har bränt dig flera gånger i solen eller har solat mycket i solarium. Det gäller även om du inte har märkt någon särskild förändring i ett födelsemärke.
Melanom kan hos vissa personer bero på gener som de har ärvt.1 Melanom i den genetiska släkten är därför en riskfaktor för hudcancer.5
En tydligt ökad risk kan finnas vid familjärt melanom. Det innebär att flera biologiska släktingar i samma släkt har haft melanom, eller att en person har haft flera primära melanom.
Vissa behandlingar kan också påverka risken för hudcancer:
Melanom kan delas in i olika histogenetiska typer, alltså typer som beskriver hur tumören ser ut i vävnaden.4 De fyra vanligaste histogenetiska typerna är:
Kopplingen till UV-strålning är inte lika säker för alla former. Kronisk solexponering är kopplad till lentigo maligna-melanom, medan akralt lentiginöst melanom och nodulärt melanom inte har någon säker koppling till solexponering.
Ett melanom är ofta större än sex millimeter, men kan vara mindre när det upptäcks tidigt.6 Storleken ensam avgör därför inte om en hudförändring behöver bedömas.
En fläck som skiljer sig tydligt från personens andra fläckar brukar kallas den fula ankungen.4 Födelsemärken hos samma person liknar ofta varandra, och en förändring som sticker ut kan därför behöva undersökas mer noggrant.
Melanom kan vara rosa, röda, lila eller hudfärgade.3 Det behöver alltså inte vara svart eller brunt, och förändringar med lite pigment kan vara svårare att känna igen med ABCDE-regeln.
ABCDE-regeln och den fula ankungen är hjälpmedel för att lägga märke till förändringar, inte sätt att ställa diagnos. Många hudförändringar är godartade, och en läkare kan behöva undersöka huden för att avgöra vad en förändring beror på.
Klåda kan förekomma vid melanom, men klåda är ett ospecifikt tecken.4 Det betyder att klåda också är vanligt vid andra hudförändringar och därför inte räcker för att avgöra om en förändring är melanom.
Ett sår som inte läker inom tre veckor eller som återkommer på samma ställe är en hudförändring som bör uppmärksammas.7 Det kan vara ett sår eller en sårig knuta, men även andra hudförändringar kan ge sår.
När du undersöker huden behöver du därför titta på hela kroppen. Det gäller även hårbotten, bakom öronen, under brösten, i armhålorna, på händerna, under fötterna, under naglarna och i underlivet. En spegel eller en mobiltelefon med kamera kan göra det lättare att se, och du kan be någon om hjälp.
Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om du har en förändring som blöder, som växer snabbt eller som växer på höjden. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Operationen görs vanligtvis med lokalbedövning.1 Efteråt syr läkaren ihop såret, och du kan gå hem samma dag.
Undersökningen av vävnaden är viktig eftersom den kan bekräfta om hudförändringen är melanom. Den kan också ge information om melanomets egenskaper som används när sjukdomens stadium bedöms.
I vissa situationer kan läkaren behöva ta ett mindre vävnadsprov i stället för att ta bort hela förändringen direkt. Det kan vara aktuellt vid en särskild typ av melanom eller vid mycket stora förändringar på kroppsdelar där en större operation skulle vara svår. Ett sådant undantag gäller enligt medicinsk bedömning.
Om du har melanom kan du behöva undersökas på fler sätt. Melanom kan sprida sig till lymfkörtlarna, och därför kan läkaren undersöka lymfkörtlar på flera delar av kroppen.
Om en lymfkörtel är svullen och känns genom huden kan ett cellprov tas med en tunn nål efter lokalbedövning.1 Provet skickas till ett laboratorium för att se om det innehåller cancerceller. Undersökningen tar tio till femton minuter, och du kan gå hem direkt efteråt.
En portvaktskörtelbiopsi kan användas för att undersöka om melanomet har spridit sig till den första lymfkörteln som tumören dränerar till.4 Portvaktskörteln tas bort och undersöks i laboratorium.
PET-kamera eller datortomografi kan användas för att se om melanomet har spridit sig i kroppen.1 Vilka undersökningar som behövs beror på den medicinska bedömningen och på vad tidigare undersökningar visar.
Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att du har melanom. Ett standardiserat vårdförlopp innebär att det går fort att få komma till de undersökningar som behövs.1
Det är bra att vara tydlig med hur vårdpersonalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid. Vårdpersonalen kan ringa från ett dolt nummer.
Melanomets stadium bygger bland annat på hur djupt det har vuxit och om det har spridit sig.4 Uppgifterna från undersökningen av vävnaden, undersökningen av lymfkörtlarna och eventuell bilddiagnostik kan därför ingå i stadieindelningen.
Vid regional spridning kan beslut om fortsatt handläggning tas på en multidisciplinär terapikonferens.4 Där diskuteras vilken behandling som passar bäst utifrån sjukdomens utbredning och övriga omständigheter. Vid upprepade eller flera återfall på en arm eller ett ben kan isolerad hyperterm perfusion med cytostatika ibland övervägas tillsammans med lokal operation.
Om melanomet kommer tillbaka eller har spridit sig kan läkemedelsbehandling bli aktuell. Immunterapi är läkemedel som hjälper immunförsvaret att verka mot cancern. Målriktad behandling bromsar melanom som har en viss genförändring.1 Ett prov av melanomet kan därför undersökas för genförändringar innan målriktade läkemedel används.9
Cytostatika är läkemedel som kan krympa cancertumören och hindra cancerceller från att bli fler.1 Cytostatika kan övervägas när andra behandlingar inte kan användas eller när behandlingen inte har gett tillräcklig effekt. Läkemedel kan kombineras på olika sätt, och ibland kan behandlingen bytas om cancercellerna blir motståndskraftiga mot ett läkemedel.
Läkemedel mot melanom kan ges som tabletter, dropp i blodet eller spruta direkt i tumören.1 Vilket sätt som används beror på vilket läkemedel du får. Behandlingen ges ofta i kurer, vilket innebär att du regelbundet gör uppehåll med läkemedlen. Behandlingen kan pågå från några månader till flera år.
Vid melanom som bara har spridit sig i en arm eller ett ben kan höga doser cytostatika användas så att resten av kroppen påverkas mindre.1 För att göra detta möjligt ändras blodcirkulationen i kroppsdelen tillfälligt, och du får narkos före behandlingen.
Strålbehandling kan användas för att minska stora melanom och lindra symtom.9 Den kan ges vid flera olika tillfällen beroende på vilket område som behandlas och om du får annan behandling samtidigt. Strålbehandling kan också användas vid vissa metastaser, till exempel när de ger symtom eller riskerar att orsaka besvär.
Vid utbredda hudmetastaser kan elektrokemoterapi erbjudas när operation, isolerad hyperterm perfusion eller strålbehandling inte är lämpligt.4 Vid enstaka mindre metastaser i hjärnan kan stereotaktisk strålbehandling vara ett alternativ. Palliativ strålbehandling kan ges vid metastaser i skelettet, lymfkörtelmetastaser som ger trycksymtom eller hudmetastaser som ger symtom och riskerar att såras.
Vid obotlig spridd sjukdom är målet att begränsa sjukdomen, lindra symtom och förlänga livet.9 Palliativ vård används för att bromsa sjukdomen och lindra symtom när melanomet inte går att bota.1 Du kan då få hjälp av ett team som arbetar med palliativ vård eller symtomkontroll. Teamet kan också ge stöd till dig och dina närstående.
Det är vanligt att bli trött under läkemedelsbehandling. Läkemedelsbehandling kan också orsaka illamående eller värk i kroppen.1 Andra möjliga biverkningar är ökad känslighet för infektioner eller solljus, håravfall, hudbesvär och hosta. De flesta biverkningar går att förebygga eller lindra med andra läkemedel.
Berätta för behandlande vårdpersonal om du får symtom eller biverkningar som oroar dig. Du behöver inte vänta till nästa planerade uppföljning om du får besvär under behandlingen.
Behandlingen kan behöva följas upp beroende på risken för att melanomet kommer tillbaka eller sprider sig. Hur ofta kontrollerna behövs och hur länge de fortsätter bestäms utifrån din risk.1 Uppföljningen kan också användas för att upptäcka nya melanom, lokala återfall, spridning till lymfkörtlar eller metastaser i andra delar av kroppen.4 Hur mycket uppföljning som behövs varierar från person till person. Vid en uppföljning undersöks ärret, huden runt ärret och lymfkörtlarna. Ibland behövs också prover eller bildundersökningar beroende på sjukdomens stadium.
Patienter kan bli tillfrågade om att delta i studier av nya behandlingsformer. Det pågår forskning om nya behandlingar för melanom. Deltagandet i en studie är frivilligt.1
Vilken behandling som erbjuds beror bland annat på om melanomet är kvar på den ursprungliga platsen, om det har spridit sig och vilken behandling du redan har fått. Valet av behandling påverkas också av din allmänna hälsa.9 Du ska få information om behandlingsalternativ, möjliga biverkningar och hur länge behandlingen kan behöva pågå.
Det är bra att själv undersöka huden ibland. Då blir det lättare att upptäcka om du får någon förändring i huden som du kan behöva söka vård för. Undersök hela kroppen och gå gärna uppifrån och ner så att du inte missar något område.7
En spegel eller en mobiltelefon med kamera kan göra det lättare att se svårsedda områden. Du kan också be någon om hjälp om du har möjlighet. Det är bra att undersöka huden på det här sättet några gånger varje år. Om du har en ökad risk för hudcancer behöver du undersöka huden oftare än några gånger om året.7 Läs mer om egen hudkontroll på varden.se.
Om du ska opereras behöver du avstå från att röka och dricka alkohol minst fyra veckor före operationen.1 Det minskar risken för vissa komplikationer, till exempel blodproppar eller blödningar, och såren läker snabbare om du inte röker eller dricker alkohol.
Du orkar med behandlingen bättre om du får i dig den näring du behöver.1 Det finns olika råd och tips som kan hjälpa om du tycker att det är svårt med maten.
Du kan känna dig mindre trött och må bättre om du rör på dig så ofta du kan.1 Gör någon fysisk aktivitet som du klarar av och tycker om.
Rådgör med läkaren om du tar kosttillskott och ska få behandling med läkemedel.1 Prata också med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller stöd.
Om läkaren har starka skäl att tro att du har melanom utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp. Det innebär att det går fort att få komma till de undersökningar som behövs.1 Vid regional spridning eller fjärrmetastaser kan du remitteras till en multidisciplinär terapikonferens för vidare utredning och behandling.4
En kontaktsjuksköterska kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker under cancervården. Även sjukhusets kurator kan ge stöd och svara på frågor.1 Du kan prata med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller stöd.
Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.1 Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.1 Ställ frågor om du behöver mer information, och låt gärna en närstående vara med vid vårdbesöket om det är möjligt.
Ett nytt melanom på en annan del av kroppen är inte samma sak som ett återfall.1 Ett återfall betyder att sjukdomen kommer tillbaka, medan ett nytt melanom uppstår på nytt på en annan del av kroppen.
Graviditet ökar inte risken för melanom. Huden kan däremot förändras under graviditeten, till exempel genom mörkare fläckar i ansiktet eller en mörk rand från naveln och neråt. Sådana färgförändringar brukar gå över av sig själva efter graviditeten.1
Melanom kan undersökas och behandlas även under graviditet, men vården kan behöva anpassas. Datortomografi och PET-kamera kan ibland ersättas med ultraljud eller göras på ett sätt som skyddar fostret från strålningen. Du kan opereras under graviditeten, och cytostatikabehandling kan ges efter graviditetsvecka 14.1
Graviditeten påverkar inte sjukdomen, och cancern kan inte överföras till fostret.1 Du som är gravid kan också få hudcancer.7
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum