Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som börjar i kroppens celler och kan uppstå nästan var som helst i kroppen. Det finns vård som kan utreda cancer, bedöma hur utbredd den är och behandla den, och flera specialister kan samarbeta kring behandlingen.
Onkologi är det medicinska området som arbetar med att ställa diagnos på cancer, bedöma hur utbredd sjukdomen är och behandla cancer.1 Cancer är alltså ett samlingsnamn för många olika sjukdomar, inte en enda sjukdom. Cancer börjar i kroppens celler, som är kroppens byggstenar.2
Cancer kan börja nästan var som helst i kroppen, och många cancersjukdomar får namn efter var de börjar, till exempel lungcancer eller bröstcancer. Vilka symtom som uppstår och vilken behandling som behövs beror på vilken cancersjukdom det gäller och hur långt den har utvecklats.2
En cancerläkare kan utreda symtom som kan bero på cancer.1 Det kan innebära att läkaren går igenom dina besvär och ordnar de undersökningar som behövs för att få veta mer om orsaken.
En cancerläkare kan diskutera olika behandlingsalternativ och deras nytta och biverkningar.1 Behandlingen kan till exempel bestå av operation, strålbehandling, cellgifter, hormonbehandling eller immunterapi, beroende på vilken cancer du har och hur långt den har utvecklats.2
Cancerläkaren kan följa cancerbehandlingen och vården efter behandlingen. Uppföljningen kan omfatta återkommande besök under behandlingen och efteråt, men hur ofta du träffar läkaren beror på cancersjukdomen och den behandling du får.1
Ett besök hos en cancerläkare betyder inte automatiskt att du har cancer.1 En cancerläkare kan också träffa dig när du har symtom som behöver utredas och det ännu inte är klart vad de beror på.
Det finns olika cancerläkare med särskild inriktning. Några arbetar främst med operation, andra med strålbehandling eller läkemedelsbehandling. Flera specialister kan därför arbeta tillsammans kring en persons behandling.1
Onkologi omfattar många olika cancersjukdomar. Cancer kan börja i nästan vilket organ eller vilken vävnad som helst, och sjukdomen namnges ofta efter platsen där den började, till exempel bröstcancer när den börjar i bröstet. Det finns mer än 100 olika cancerformer.2 Sarkom kan uppkomma i alla åldrar.3
En cancertumör kan växa in i vävnader som ligger nära tumören. Cancerceller kan också lossna och sprida sig till andra delar av kroppen. När cancer sprider sig från en del av kroppen till en annan kallas det metastasering.2 De nya tumörerna kallas dottertumörer.4
Sjukdomens utbredning är en viktig del av onkologin. En cancersjukdom kan vara begränsad till området där den började, eller ha spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ. Vilka vårdinsatser som behövs beror bland annat på vilken cancerform det gäller och hur utbredd sjukdomen är.
Onkologin omfattar både solida cancertumörer och blodcancer. Solida cancertumörer kan till exempel finnas i bröst, tarm, lunga eller hjärna. Leukemi är en form av blodcancer som uppstår i benmärgen, där blodet bildas. Både barn och vuxna kan få leukemi, även om sjukdomen totalt sett är ovanlig.5
Det finns inget enda test som kan diagnostisera all cancer. Vilka undersökningar som behövs beror bland annat på vilka symtom du har. Utredningen kan börja med frågor om din sjukdomshistoria och din ärftlighet, en kroppsundersökning, blodprov och bildundersökningar.2
Vid stark misstanke om flera cancersjukdomar organiseras utredningen som ett standardiserat vårdförlopp.6 Då planeras undersökningarna på ett särskilt sätt för att det ska gå så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs. Ett standardiserat vårdförlopp betyder alltså inte att du säkert har cancer, utan att vården följer en bestämd ordning när misstanken är stark.
En biopsi kan tas med en nål eller i samband med en operation. Vävnadsprovet skickas ofta till ett laboratorium och undersöks i mikroskop. Resultatet kan visa om förändringen innehåller cancerceller och vilken behandling som kan passa bäst. Ibland sparas en del av provet i en biobank för att vården ska kunna bli så bra och säker som möjligt.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du eller ditt barn har en hjärntumör. Hjärntumör kan ge huvudvärk, yrsel och illamående, epileptiska anfall, förlamningar, påverkan på synen, hörseln eller talet, förändrad personlighet eller ändrad reaktionsförmåga.4 Huvudvärk och yrsel har oftast andra orsaker än en tumör.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt.4 Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bröstcancer. På vissa håll kan du söka specialiserad öppenvård utan att behöva remiss. Det kan vara till exempel på en bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Symtom som kan behöva bedömas är en ny knöl i bröstet eller armhålan, en ny indragning eller grop, hud på bröstet med mer synliga porer, ett rött bröst eller ett sår som inte läker, vätska ur bröstvårtan eller ett spänt och ömt bröst. Symtomen kan bero på många andra saker som inte är cancer men som du ändå kan behöva söka vård för.
Du kan vänta med att kontakta vården om du känner en ny knöl före mens.8 Känn efter igen när mensen är över och kontakta vården om knölen är kvar.
Olika cancerläkare kan ha olika huvuduppgifter i behandlingen. Skillnaden handlar framför allt om vilken behandlingsmetod eller vilket område som läkaren har särskild kunskap om.
Operation kan alltså vara den centrala uppgiften för en kirurgisk cancerläkare, medan strålonkologens arbete främst gäller strålbehandling. Strålbehandling kan ges som enda behandling eller tillsammans med andra behandlingar. Onkologin kan därför ha en bredare samordnande roll när flera behandlingsmetoder behöver ingå i vården.
Medicinska cancerläkare arbetar främst med behandling med läkemedel. Det kan till exempel vara cellgifter, hormonbehandling, immunterapi eller andra målriktade behandlingar.
En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral.11 Där görs en första bedömning av de besvär du har. Om det behövs kan du sedan få en remiss för att komma vidare till en annan specialist.
Oftast är det en läkare som skriver remissen.11 Det kan också vara till exempel en sjuksköterska på en barnavårdscentral. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, så ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till.
Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård. Det kan till exempel vara en undersökning eller en behandling. Remissen innehåller dessutom information om hur du mår, vad du har för symtom och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft.11 Du ska alltid få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på mottagningen som tar emot remissen.
I många regioner kan du beställa tid direkt hos en specialist utan remiss.11 En del mottagningar vill då att du skriver en egen vårdbegäran. Den kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.
En egen vårdbegäran innebär att du berättar för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.
Cancervården kan samla flera specialister som tillsammans bedömer vilken behandling som passar bäst för dig. Ett cancerteam kan därför bestå av cancerläkare med olika ansvarsområden.
Vid cancersjukdom kan du också möta kuratorer, socialarbetare och andra specialister inom onkologi.1 En kontaktsjuksköterska kan ge råd, stöd och praktisk hjälp under vården. Barn med cancer och deras närstående kan få råd och stöd av konsultsjuksköterskor.4 Du kan behöva hjälp av en dietist om cancerbehandlingen gör det svårt att följa kostråden.9
Vilken mottagning du kommer till beror på vilken cancersjukdom som misstänks och om du är vuxen eller barn. Vuxna med misstänkt leukemi kan utredas på en hematologklinik eller medicinklinik. Barn med misstänkt leukemi utreds på ett av landets sex barncancercentrum.5
På varden.se kan du använda vårdgivarlänkarna för att hitta en relevant vårdcentral, specialistmottagning eller barncancercentrum där det är aktuellt. Välj den mottagning som passar din situation och ditt geografiska område.
Om du redan har kontakt med vården kan personalen hjälpa dig vidare till rätt mottagning. Läs mer om hur du söker vård inom onkologi i avsnittet om att söka vård.
Onkologi är det medicinska området för att diagnostisera, stadiebedöma och behandla cancer.1 Inom området kan vårdpersonal också följa hur behandlingen fungerar och planera vården efter behandlingen.
Nej, ett besök hos en cancerläkare betyder inte automatiskt att du har cancer. Du kan få träffa en cancerläkare när symtom behöver utredas eller när det behövs en specialistbedömning. Vid ett första besök kan cancerläkaren gå igenom dina symtom, göra en kroppslig undersökning och läsa tidigare uppgifter om din hälsa.1
Vilka undersökningar som behövs beror på dina symtom och vad vården redan vet. Det kan till exempel handla om blodprov, bildundersökningar eller ett vävnadsprov. Det finns inget enda test som kan diagnostisera all cancer.2
Cancerbehandling kan omfatta operation, strålbehandling och cellgifter. Vissa cancerbehandlingar omfattar hormonbehandling, immunterapi eller stamcellstransplantation.2 Behandlingen kan bestå av en eller flera metoder, beroende på cancersjukdomen och hur utredningen visar att den har utvecklats.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 30 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som börjar i kroppens celler och kan uppstå nästan var som helst i kroppen. Det finns vård som kan utreda cancer, bedöma hur utbredd den är och behandla den, och flera specialister kan samarbeta kring behandlingen.
Onkologi är det medicinska området som arbetar med att ställa diagnos på cancer, bedöma hur utbredd sjukdomen är och behandla cancer.1 Cancer är alltså ett samlingsnamn för många olika sjukdomar, inte en enda sjukdom. Cancer börjar i kroppens celler, som är kroppens byggstenar.2
Cancer kan börja nästan var som helst i kroppen, och många cancersjukdomar får namn efter var de börjar, till exempel lungcancer eller bröstcancer. Vilka symtom som uppstår och vilken behandling som behövs beror på vilken cancersjukdom det gäller och hur långt den har utvecklats.2
En cancerläkare kan utreda symtom som kan bero på cancer.1 Det kan innebära att läkaren går igenom dina besvär och ordnar de undersökningar som behövs för att få veta mer om orsaken.
En cancerläkare kan diskutera olika behandlingsalternativ och deras nytta och biverkningar.1 Behandlingen kan till exempel bestå av operation, strålbehandling, cellgifter, hormonbehandling eller immunterapi, beroende på vilken cancer du har och hur långt den har utvecklats.2
Cancerläkaren kan följa cancerbehandlingen och vården efter behandlingen. Uppföljningen kan omfatta återkommande besök under behandlingen och efteråt, men hur ofta du träffar läkaren beror på cancersjukdomen och den behandling du får.1
Ett besök hos en cancerläkare betyder inte automatiskt att du har cancer.1 En cancerläkare kan också träffa dig när du har symtom som behöver utredas och det ännu inte är klart vad de beror på.
Det finns olika cancerläkare med särskild inriktning. Några arbetar främst med operation, andra med strålbehandling eller läkemedelsbehandling. Flera specialister kan därför arbeta tillsammans kring en persons behandling.1
Onkologi omfattar många olika cancersjukdomar. Cancer kan börja i nästan vilket organ eller vilken vävnad som helst, och sjukdomen namnges ofta efter platsen där den började, till exempel bröstcancer när den börjar i bröstet. Det finns mer än 100 olika cancerformer.2 Sarkom kan uppkomma i alla åldrar.3
En cancertumör kan växa in i vävnader som ligger nära tumören. Cancerceller kan också lossna och sprida sig till andra delar av kroppen. När cancer sprider sig från en del av kroppen till en annan kallas det metastasering.2 De nya tumörerna kallas dottertumörer.4
Sjukdomens utbredning är en viktig del av onkologin. En cancersjukdom kan vara begränsad till området där den började, eller ha spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ. Vilka vårdinsatser som behövs beror bland annat på vilken cancerform det gäller och hur utbredd sjukdomen är.
Onkologin omfattar både solida cancertumörer och blodcancer. Solida cancertumörer kan till exempel finnas i bröst, tarm, lunga eller hjärna. Leukemi är en form av blodcancer som uppstår i benmärgen, där blodet bildas. Både barn och vuxna kan få leukemi, även om sjukdomen totalt sett är ovanlig.5
Det finns inget enda test som kan diagnostisera all cancer. Vilka undersökningar som behövs beror bland annat på vilka symtom du har. Utredningen kan börja med frågor om din sjukdomshistoria och din ärftlighet, en kroppsundersökning, blodprov och bildundersökningar.2
Vid stark misstanke om flera cancersjukdomar organiseras utredningen som ett standardiserat vårdförlopp.6 Då planeras undersökningarna på ett särskilt sätt för att det ska gå så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs. Ett standardiserat vårdförlopp betyder alltså inte att du säkert har cancer, utan att vården följer en bestämd ordning när misstanken är stark.
En biopsi kan tas med en nål eller i samband med en operation. Vävnadsprovet skickas ofta till ett laboratorium och undersöks i mikroskop. Resultatet kan visa om förändringen innehåller cancerceller och vilken behandling som kan passa bäst. Ibland sparas en del av provet i en biobank för att vården ska kunna bli så bra och säker som möjligt.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du eller ditt barn har en hjärntumör. Hjärntumör kan ge huvudvärk, yrsel och illamående, epileptiska anfall, förlamningar, påverkan på synen, hörseln eller talet, förändrad personlighet eller ändrad reaktionsförmåga.4 Huvudvärk och yrsel har oftast andra orsaker än en tumör.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt.4 Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bröstcancer. På vissa håll kan du söka specialiserad öppenvård utan att behöva remiss. Det kan vara till exempel på en bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Symtom som kan behöva bedömas är en ny knöl i bröstet eller armhålan, en ny indragning eller grop, hud på bröstet med mer synliga porer, ett rött bröst eller ett sår som inte läker, vätska ur bröstvårtan eller ett spänt och ömt bröst. Symtomen kan bero på många andra saker som inte är cancer men som du ändå kan behöva söka vård för.
Du kan vänta med att kontakta vården om du känner en ny knöl före mens.8 Känn efter igen när mensen är över och kontakta vården om knölen är kvar.
Olika cancerläkare kan ha olika huvuduppgifter i behandlingen. Skillnaden handlar framför allt om vilken behandlingsmetod eller vilket område som läkaren har särskild kunskap om.
Operation kan alltså vara den centrala uppgiften för en kirurgisk cancerläkare, medan strålonkologens arbete främst gäller strålbehandling. Strålbehandling kan ges som enda behandling eller tillsammans med andra behandlingar. Onkologin kan därför ha en bredare samordnande roll när flera behandlingsmetoder behöver ingå i vården.
Medicinska cancerläkare arbetar främst med behandling med läkemedel. Det kan till exempel vara cellgifter, hormonbehandling, immunterapi eller andra målriktade behandlingar.
En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral.11 Där görs en första bedömning av de besvär du har. Om det behövs kan du sedan få en remiss för att komma vidare till en annan specialist.
Oftast är det en läkare som skriver remissen.11 Det kan också vara till exempel en sjuksköterska på en barnavårdscentral. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, så ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till.
Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård. Det kan till exempel vara en undersökning eller en behandling. Remissen innehåller dessutom information om hur du mår, vad du har för symtom och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft.11 Du ska alltid få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på mottagningen som tar emot remissen.
I många regioner kan du beställa tid direkt hos en specialist utan remiss.11 En del mottagningar vill då att du skriver en egen vårdbegäran. Den kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.
En egen vårdbegäran innebär att du berättar för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.
Cancervården kan samla flera specialister som tillsammans bedömer vilken behandling som passar bäst för dig. Ett cancerteam kan därför bestå av cancerläkare med olika ansvarsområden.
Vid cancersjukdom kan du också möta kuratorer, socialarbetare och andra specialister inom onkologi.1 En kontaktsjuksköterska kan ge råd, stöd och praktisk hjälp under vården. Barn med cancer och deras närstående kan få råd och stöd av konsultsjuksköterskor.4 Du kan behöva hjälp av en dietist om cancerbehandlingen gör det svårt att följa kostråden.9
Vilken mottagning du kommer till beror på vilken cancersjukdom som misstänks och om du är vuxen eller barn. Vuxna med misstänkt leukemi kan utredas på en hematologklinik eller medicinklinik. Barn med misstänkt leukemi utreds på ett av landets sex barncancercentrum.5
På varden.se kan du använda vårdgivarlänkarna för att hitta en relevant vårdcentral, specialistmottagning eller barncancercentrum där det är aktuellt. Välj den mottagning som passar din situation och ditt geografiska område.
Om du redan har kontakt med vården kan personalen hjälpa dig vidare till rätt mottagning. Läs mer om hur du söker vård inom onkologi i avsnittet om att söka vård.
Onkologi är det medicinska området för att diagnostisera, stadiebedöma och behandla cancer.1 Inom området kan vårdpersonal också följa hur behandlingen fungerar och planera vården efter behandlingen.
Nej, ett besök hos en cancerläkare betyder inte automatiskt att du har cancer. Du kan få träffa en cancerläkare när symtom behöver utredas eller när det behövs en specialistbedömning. Vid ett första besök kan cancerläkaren gå igenom dina symtom, göra en kroppslig undersökning och läsa tidigare uppgifter om din hälsa.1
Vilka undersökningar som behövs beror på dina symtom och vad vården redan vet. Det kan till exempel handla om blodprov, bildundersökningar eller ett vävnadsprov. Det finns inget enda test som kan diagnostisera all cancer.2
Cancerbehandling kan omfatta operation, strålbehandling och cellgifter. Vissa cancerbehandlingar omfattar hormonbehandling, immunterapi eller stamcellstransplantation.2 Behandlingen kan bestå av en eller flera metoder, beroende på cancersjukdomen och hur utredningen visar att den har utvecklats.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 30 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Cancerläkare kan ha olika specialiseringar. Flera specialister kan arbeta tillsammans, så att olika delar av cancervården bedöms av den person som har särskild kunskap inom området.
En barnonkolog arbetar alltså med cancersjukdomar hos barn, medan en gynekologisk cancerläkare har inriktning på cancersjukdomar i kvinnans könsorgan. En cancerläkare kan också ha särskild inriktning på operation, läkemedelsbehandling eller strålbehandling. Vilka specialister du träffar beror på din cancerform och din situation.
Bildundersökningar kan till exempel vara datortomografi, magnetkamera, ultraljud eller undersökning med PET-kamera. De kan användas för att få mer information om var en förändring finns, hur den växer och om sjukdomen har spridit sig. Vilken undersökning som passar bäst beror på vilken cancersjukdom som misstänks och vad vården behöver ta reda på. Undersökningarna kan också kombineras.7
Vanliga cancerbehandlingar är operation, strålbehandling och cellgifter.2 Behandling med cellgifter kan ges som tabletter eller som dropp i blodet. Ibland används flera behandlingar tillsammans, före eller efter en operation.
Vissa behandlingar består av hormonbehandling, immunterapi, annan biologisk behandling eller stamcellstransplantation.2 Vilken behandling du får beror bland annat på vilken cancersjukdom du har och hur långt den har utvecklats.
Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern.8 Behandlingen kan användas vid vissa cancersjukdomar, men den passar inte för alla. Andra biologiska behandlingar kan vara riktade mot särskilda egenskaper hos cancercellerna.
En grupp med olika specialister kan tillsammans bedöma vilken behandling som blir bäst.8 Gruppen går igenom resultaten från undersökningarna och diskuterar vilket behandlingsförslag som passar din situation. Därefter pratar du och din läkare om förslaget.
Palliativ vård kan bromsa sjukdomen och lindra symtom när cancern inte går att ta bort.4 Palliativ vård kan därför innehålla både behandling mot själva cancersjukdomen och hjälp mot besvär som sjukdomen orsakar. Målet är att du ska må så bra som möjligt trots sjukdomen.
Behandlingar kan ge biverkningar. Cellgifter kan till exempel göra att du blir trött, mår illa eller lättare får infektioner, och strålbehandling kan påverka huden och slemhinnorna. Det finns behandling som kan förebygga eller lindra många biverkningar.
Efter cancerbehandling görs uppföljningar för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka och för att hjälpa vid kvarstående besvär.7 Uppföljningen kan innehålla samtal, kroppsundersökning, provtagning eller bildundersökningar. Hur ofta du följs upp beror på cancersjukdomen och vilken behandling du har fått.
En kontaktsjuksköterska kan ge råd och stöd och hjälpa till med praktiska saker.4 Du kan till exempel få hjälp att förstå information, planera kontakter med vården och hitta annat stöd som du behöver.
En dietist kan ge individuella råd om mat och näring under cancerbehandling.9 Det kan vara särskilt viktigt om du har svårt att äta, går ner i vikt eller behöver anpassa maten efter biverkningar. Du kan också få hjälp att bedöma om näringsdrycker eller andra kosttillägg behövs.
Rehabilitering kan behövas efter cancer och cancerbehandling.4 Behoven kan handla om till exempel fysisk träning, svårigheter att äta eller svälja, trötthet eller andra besvär som påverkar vardagen. Rehabiliteringen kan också behöva förändras med tiden.
Det är bra att berätta för vårdpersonalen om besvär under eller efter behandlingen. Då kan du få råd, behandling eller kontakt med den yrkesperson som kan hjälpa dig bäst.
Kontakta en vårdcentral om du ser blod i avföringen. Kontakta en vårdcentral om du har andra symtom från tjocktarm eller ändtarm i mer än en vecka.6 Sådana symtom kan också vara att du bajsar oftare eller mer sällan än tidigare, att avföringen ser annorlunda ut, att det finns slem i avföringen eller att du har svårt att tömma tarmen helt. Oftast beror symtomen på något annat än cancer.
Kontakta en gynekolog eller en vårdcentral om du har haft något eller några symtom från vulvan i några veckor.10 Sådana symtom kan vara en hård knöl eller knuta, ett sår som inte läker, ett sår som blöder, klåda eller sveda. Klåda eller sveda beror oftast på något annat än cancer, till exempel svamp, eksem eller torra slemhinnor.
Kontakta en vårdcentral om du har symtom från huvud eller hals trots att du inte är förkyld eller har någon annan infektion. Kontakta en vårdcentral om symtomen från huvud eller hals inte går över.7 Sådana symtom kan vara ett sår eller en knuta på läppen, i munnen, i svalget, i näsan eller på halsen, hes röst, svårt att svälja, ont eller obehag i ena sidan av halsen, ont i ena örat, täppt ena näsborren, snor med blodiga strimmor eller nedsatt känsel i någon del av ansiktet.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ditt barn har leukemi. Symtom som kan bero på leukemi är trötthet och andfåddhet, blåmärken eller blödningar utan orsak, feber eller en infektion som inte går över, svettningar särskilt på natten, minskad vikt utan ändrade vanor, ont i lederna och skelettet eller svullna lymfkörtlar.5 Symtomen kan bero på många andra saker än leukemi.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning om symtom eller var du kan söka vård.10
Ring genast 112 om du själv, ditt barn eller en annan person får något av följande symtom:4
Det betyder att en misstänkt cancersjukdom ibland först bedöms utifrån vilket organ eller vilken typ av vävnad som är berörd. En läkare med specialisering inom öron, näsa och hals undersöker till exempel munnen, svalget, näsan och halsen vid misstanke om huvud-halscancer. Vid misstänkt leukemi har hematologkliniken eller medicinkliniken särskild roll i utredningen av vuxna.
Flera specialister kan vara delaktiga samtidigt. En kirurgisk cancerläkare, strålonkolog och medicinsk cancerläkare kan bidra med olika delar av bedömningen, medan en organ- eller blodspecialist kan undersöka det område där sjukdomen misstänks. Vilka specialister som deltar beror på cancersjukdomen och vilken behandling som kan behövas. Läs mer om undersökningar och behandlingar inom onkologi.
Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran. Mottagningen bedömer egen vårdbegäran och skickar en kallelse om du behöver komma dit.11
Du har rätt att diskutera med läkaren vart remissen ska skickas. Du kan be att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid.11 Behöver du få vård snabbt kan det skrivas in i remissen, men det är mottagningen som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.
För specialistmottagningar i den egna regionen gäller att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett specialistbesök.11 Vårdgarantin gäller när du får en remiss till en mottagning i din egen region. Om du själv väljer att söka vård i en annan region gäller inte vårdgarantin längre, och då är det ditt medicinska behov av vård som avgör hur lång väntetiden blir.
Under tiden du väntar på att få komma till mottagningen är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver.11 Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.
Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern.6 Cellgifter är läkemedel som hämmar cancerceller på olika sätt.4 Stamcellstransplantation kan behövas vid vissa cancersjukdomar när annan behandling inte räcker eller när risken för att sjukdomen ska komma tillbaka är stor.
Flera specialister kan behövas eftersom varje specialist kan fokusera på olika delar av behandlingen med ett gemensamt mål.1 En grupp med olika specialister kan tillsammans bedöma vilken behandling som blir bäst för dig.
Du kan därför möta en kirurgisk cancerläkare, en strålonkolog eller en medicinsk cancerläkare beroende på vilken behandling som är aktuell. Även andra yrkesgrupper kan ingå i vården, till exempel en kontaktsjuksköterska, kurator eller dietist.4
Cancerläkare kan ha olika specialiseringar. Flera specialister kan arbeta tillsammans, så att olika delar av cancervården bedöms av den person som har särskild kunskap inom området.
En barnonkolog arbetar alltså med cancersjukdomar hos barn, medan en gynekologisk cancerläkare har inriktning på cancersjukdomar i kvinnans könsorgan. En cancerläkare kan också ha särskild inriktning på operation, läkemedelsbehandling eller strålbehandling. Vilka specialister du träffar beror på din cancerform och din situation.
Bildundersökningar kan till exempel vara datortomografi, magnetkamera, ultraljud eller undersökning med PET-kamera. De kan användas för att få mer information om var en förändring finns, hur den växer och om sjukdomen har spridit sig. Vilken undersökning som passar bäst beror på vilken cancersjukdom som misstänks och vad vården behöver ta reda på. Undersökningarna kan också kombineras.7
Vanliga cancerbehandlingar är operation, strålbehandling och cellgifter.2 Behandling med cellgifter kan ges som tabletter eller som dropp i blodet. Ibland används flera behandlingar tillsammans, före eller efter en operation.
Vissa behandlingar består av hormonbehandling, immunterapi, annan biologisk behandling eller stamcellstransplantation.2 Vilken behandling du får beror bland annat på vilken cancersjukdom du har och hur långt den har utvecklats.
Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern.8 Behandlingen kan användas vid vissa cancersjukdomar, men den passar inte för alla. Andra biologiska behandlingar kan vara riktade mot särskilda egenskaper hos cancercellerna.
En grupp med olika specialister kan tillsammans bedöma vilken behandling som blir bäst.8 Gruppen går igenom resultaten från undersökningarna och diskuterar vilket behandlingsförslag som passar din situation. Därefter pratar du och din läkare om förslaget.
Palliativ vård kan bromsa sjukdomen och lindra symtom när cancern inte går att ta bort.4 Palliativ vård kan därför innehålla både behandling mot själva cancersjukdomen och hjälp mot besvär som sjukdomen orsakar. Målet är att du ska må så bra som möjligt trots sjukdomen.
Behandlingar kan ge biverkningar. Cellgifter kan till exempel göra att du blir trött, mår illa eller lättare får infektioner, och strålbehandling kan påverka huden och slemhinnorna. Det finns behandling som kan förebygga eller lindra många biverkningar.
Efter cancerbehandling görs uppföljningar för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka och för att hjälpa vid kvarstående besvär.7 Uppföljningen kan innehålla samtal, kroppsundersökning, provtagning eller bildundersökningar. Hur ofta du följs upp beror på cancersjukdomen och vilken behandling du har fått.
En kontaktsjuksköterska kan ge råd och stöd och hjälpa till med praktiska saker.4 Du kan till exempel få hjälp att förstå information, planera kontakter med vården och hitta annat stöd som du behöver.
En dietist kan ge individuella råd om mat och näring under cancerbehandling.9 Det kan vara särskilt viktigt om du har svårt att äta, går ner i vikt eller behöver anpassa maten efter biverkningar. Du kan också få hjälp att bedöma om näringsdrycker eller andra kosttillägg behövs.
Rehabilitering kan behövas efter cancer och cancerbehandling.4 Behoven kan handla om till exempel fysisk träning, svårigheter att äta eller svälja, trötthet eller andra besvär som påverkar vardagen. Rehabiliteringen kan också behöva förändras med tiden.
Det är bra att berätta för vårdpersonalen om besvär under eller efter behandlingen. Då kan du få råd, behandling eller kontakt med den yrkesperson som kan hjälpa dig bäst.
Kontakta en vårdcentral om du ser blod i avföringen. Kontakta en vårdcentral om du har andra symtom från tjocktarm eller ändtarm i mer än en vecka.6 Sådana symtom kan också vara att du bajsar oftare eller mer sällan än tidigare, att avföringen ser annorlunda ut, att det finns slem i avföringen eller att du har svårt att tömma tarmen helt. Oftast beror symtomen på något annat än cancer.
Kontakta en gynekolog eller en vårdcentral om du har haft något eller några symtom från vulvan i några veckor.10 Sådana symtom kan vara en hård knöl eller knuta, ett sår som inte läker, ett sår som blöder, klåda eller sveda. Klåda eller sveda beror oftast på något annat än cancer, till exempel svamp, eksem eller torra slemhinnor.
Kontakta en vårdcentral om du har symtom från huvud eller hals trots att du inte är förkyld eller har någon annan infektion. Kontakta en vårdcentral om symtomen från huvud eller hals inte går över.7 Sådana symtom kan vara ett sår eller en knuta på läppen, i munnen, i svalget, i näsan eller på halsen, hes röst, svårt att svälja, ont eller obehag i ena sidan av halsen, ont i ena örat, täppt ena näsborren, snor med blodiga strimmor eller nedsatt känsel i någon del av ansiktet.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ditt barn har leukemi. Symtom som kan bero på leukemi är trötthet och andfåddhet, blåmärken eller blödningar utan orsak, feber eller en infektion som inte går över, svettningar särskilt på natten, minskad vikt utan ändrade vanor, ont i lederna och skelettet eller svullna lymfkörtlar.5 Symtomen kan bero på många andra saker än leukemi.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning om symtom eller var du kan söka vård.10
Ring genast 112 om du själv, ditt barn eller en annan person får något av följande symtom:4
Det betyder att en misstänkt cancersjukdom ibland först bedöms utifrån vilket organ eller vilken typ av vävnad som är berörd. En läkare med specialisering inom öron, näsa och hals undersöker till exempel munnen, svalget, näsan och halsen vid misstanke om huvud-halscancer. Vid misstänkt leukemi har hematologkliniken eller medicinkliniken särskild roll i utredningen av vuxna.
Flera specialister kan vara delaktiga samtidigt. En kirurgisk cancerläkare, strålonkolog och medicinsk cancerläkare kan bidra med olika delar av bedömningen, medan en organ- eller blodspecialist kan undersöka det område där sjukdomen misstänks. Vilka specialister som deltar beror på cancersjukdomen och vilken behandling som kan behövas. Läs mer om undersökningar och behandlingar inom onkologi.
Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran. Mottagningen bedömer egen vårdbegäran och skickar en kallelse om du behöver komma dit.11
Du har rätt att diskutera med läkaren vart remissen ska skickas. Du kan be att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid.11 Behöver du få vård snabbt kan det skrivas in i remissen, men det är mottagningen som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.
För specialistmottagningar i den egna regionen gäller att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett specialistbesök.11 Vårdgarantin gäller när du får en remiss till en mottagning i din egen region. Om du själv väljer att söka vård i en annan region gäller inte vårdgarantin längre, och då är det ditt medicinska behov av vård som avgör hur lång väntetiden blir.
Under tiden du väntar på att få komma till mottagningen är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver.11 Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.
Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern.6 Cellgifter är läkemedel som hämmar cancerceller på olika sätt.4 Stamcellstransplantation kan behövas vid vissa cancersjukdomar när annan behandling inte räcker eller när risken för att sjukdomen ska komma tillbaka är stor.
Flera specialister kan behövas eftersom varje specialist kan fokusera på olika delar av behandlingen med ett gemensamt mål.1 En grupp med olika specialister kan tillsammans bedöma vilken behandling som blir bäst för dig.
Du kan därför möta en kirurgisk cancerläkare, en strålonkolog eller en medicinsk cancerläkare beroende på vilken behandling som är aktuell. Även andra yrkesgrupper kan ingå i vården, till exempel en kontaktsjuksköterska, kurator eller dietist.4